Bygglov

Beskrivning saknas!

Rättsfall49

NJA 1984 s. 340: Frågor om skadeståndsskyldighet för kommun enligt 3 kap 2 och 3 §§ skadeståndslagen på grund av påstådda fel vid handläggning av byggnadslovsärenden och efterföljande tillsyn, när uppförd byggnad skadats genom sättningar (1 och II) eller genom inträngande vatten (III). - Att den skadelidande förvärvat fastigheten först efter det att byggnadslov meddelats och huset uppförts hindrar inte att kommunen kan bli skyldig ersätta honom för skador på huset. Fråga även om kommuns skadeståndsskyldighet för fel vid planläggning före skadeståndslagens ikraftträdande (III).
MÖD 2017:14: Bygglov ----- Ansökan om bygglov för flerbostadshus. Den sökta åtgärden skulle innebära att gaveln på ett befintligt bostadshus skulle sammanbyggas med en ny byggnad. Två fönster på det befintliga bostadshuset skulle då byggas för. MÖD har bedömt att den omgivningspåverkan det innebär att bygga samman den nya byggnaden med det vid planens antagande befintliga huset inte hade prövats i gällande detaljplan. MÖD har också bedömt att det skulle innebära en betydande olägenhet att få fönstren förbyggda och upphävt bygglovsbeslutet.
MÖD 2012:16: Bygglov för garage och uterum ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett bygglovsbeslut för garage och uterum på fastighet som omfattas av områdesbestämmelser. Betydande olägenhet har ansetts föreligga då en byggnation i enlighet med ansökan väsentligen skulle hindra dagsljusinsläpp i grannbostaden. Vid avvägningen mellan de båda enskilda intressena har intresset av garage och uterum fått vika för behovet av att bibehålla tillräckligt med dagsljusinsläpp.
MÖD 2016:2: Bygglov för tillbyggnad (carport) ----- Bygglov för tillbyggnad ----- Bygglov för tillbyggnad (carport) av bostadshus har upphävts. Fastigheten ligger inom ett detaljplanelagt område med ett stort antal tomter och skiljer sig inte från övriga på något avgörande sätt. Bestämmelsen i 39 § byggnadsstadgan är tillämplig och Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det saknas särskilda skäl för att medge undantag från kravet på avstånd till gräns mot granntomt. Det är inte heller fråga om en liten avvikelse från planen.
MÖD 2015:39: Bygglov ----- Fråga om kravet på byggnads utformning enligt 8 kap. 1 § PBL varit uppfyllt. Bygglovsritningar saknade uppgifter om måttangivelser av dörrpassager. Vid en bedömning utifrån ritningarnas skala konstaterade Mark- och miljööverdomstolen att utformningskravet när det gäller dörrpassager inte var uppfyllt för flertalet av de dörrpassager som redovisats på ritningarna. Eftersom utformningskravet inte var uppfyllt har bygglovsbeslutet upphävts.
MÖD 2014:7: Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstol har upphävt miljö- och samhällbyggnadsnämndens beslut att bevilja tidsbegränsat bygglov. Enbart nämnden har överklagat mark- och miljödomstolens avgörande. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
MÖD 2014:35: Inhibition ----- Mark- och miljödomstolen hade undanröjt länsstyrelsens inhibitionsbeslut då domstolen ansåg att beslutet saknade motivering. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att behovet av att motivera ett beslut som inte är slutligt får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och att länsstyrelsens motivering, om än kortfattad, kunde anses som tillräcklig. Det fanns därmed inte någon formell brist som motiverade ett undanröjande av länsstyrelsens beslut utan mark- och miljödomstolen borde ha prövat frågan om inhibition materiellt. Mark- och miljööverdomstolen, som fann sig oförhindrad att pröva inhibitionsfrågan, beslutade att inhibera bygglovet.
NJA 2002 s. 94: I strid mot en detaljplanebestämmelse har en kommun under planens genomförandetid meddelat bygglov för åtgärder som möjliggjort försäljning av livsmedel på en fastighet i ett köpcentrum. I ett närbeläget köpcentrum utanför planområdet hade ägaren till en fastighet upplåtit lokaler för just sådant ändamål. Denne har ansetts berättigad till ersättning enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen för skada som följd av kommunens bygglovsbeslut.
MÖD 2014:17: Bygglov för nybyggnad av garage med gäststuga ----- Fråga om beräkning av byggnadshöjd när en byggnad ligger mindre än sex meter från allmän plats och särskilt fråga om hur den allmänna platsens medelnivå invid tomten ska beräknas. Mark- och miljööverdomstolen har mot bakgrund av syftet med bestämmelsen funnit att den allmänna platsens medelnivå invid tomten i regel kan beräknas mellan de punkter i gränsen mot allmän plats från vilka en vinkelrät linje kan dras till byggnadens ytterkant.
MÖD 2012:45: Talerätt för granne ang bygglov ----- En granne klagade på bygglov och anförde bl.a. försämrad utsikt över hav med anledning av en ny byggnad som dessutom enligt honom byggts högre än detaljplan medgav. Mark- och miljööverdomstolen fann att grannen saknade talerätt då dels laga kraftägd detaljplan medgav bygge av huset med viss utsiktsstörning, dels beträffande kvarvarande bygglovsfrågor grannens hus var beläget 230 m från nybygget och störningen ansågs alltför begränsad för att grunda en talerätt. Att grannen fått talerätt tidigare i processen när inhibitionsfråga bedömdes påverkar inte bedömningen om talerätt föreligger när målet avgörs slutligt.
MÖD 2011:31: Inhibition avseende bygglov för ändrad användning av byggnad ----- För att inhibition ska vara motiverat bör som regel krävas en tämligen hög grad av sannolikhet för att överklagandet kommer att bifallas eller för att verkställighet av det överklagade beslutet kommer att innebära irreparabla skador på t.ex. natur- eller kulturvärden.
MÖD 2014:3: Föreläggande om rivning av olovligt uppförd garagebyggnad ----- I mål om föreläggande om rivning av olovligt uppförd byggnad, för vilken bygglov i efterhand inte har beviljats, har bl.a. fråga om proportionalitetsprincipen uppkommit. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att en avvägning enligt 1 kap. 5 § äldre plan- och bygglagen ska göras vid prövning av frågor enligt den lagen om inte annat är särskilt föreskrivet. Domstolen, som har beaktat det allmänna intresset att åtgärder inte vidtas i strid mot lag eller gällande detaljplan, har konstaterat att utrymmet för att underlåta att förelägga om rättelse, t.ex. i form av rivning, med hänsyn till ett enskilt intresse är mycket begränsat i de fall bygglov inte kan beviljas för åtgärden ifråga.
MÖD 2012:25: Ansökan om bygglov för tillbyggnad av hem för vård eller boende (HVB-hem) ----- Miljö- och byggnadsnämnden hade beslutat att lämna ett bolag bygglov för tillbyggnad av ett behandlingshem. Åtgärden skulle utföras inom område som enligt detaljplanen endast fick användas för bostadsändamål. Mark- och miljööverdomstolen upphävde beslutet att medge bygglov eftersom det väsentliga ändamålet med tillbyggnaden var vård och inte boende och åtgärden därmed stred mot detaljplanens användningsbestämmelse.
MÖD 2012:13: Bygglov för fasadändring ----- Mark- och miljödomstolen beslutade att målet skulle återförvisas till Stadsbyggnadsnämnden då domstolen ansåg att ytterligare utredning var påkallad. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att det befintliga underlaget var tillräckligt för att mark- och miljödomstolen skulle kunna göra en bedömning och att det saknades grund för beslutet om återförvisning. Mark- och miljööverdomstolen framhöll bl.a. att det inte finns något krav på att byggnader ska vara skyddade som byggnadsminnen eller enligt detaljplan för att kunna åtnjuta skydd enligt bestämmelserna i 3 kap. 10 och 12 §§ ÄPBL. Målet återförvisades till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
NJA 2010 s. 112: En klagande i ett bygglovsärende har ansetts inte vara berättigad till skadestånd för rättegångskostnader som föranletts av oriktig myndighetsutövning av kommunen. 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) och artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen.
MÖD 2017:12: Ansökan om bygglov och marklov ----- Målen avsåg ansökningar om bygglov och marklov för att bygga ytterligare ett bostadshus på vardera av två intilliggande tomter inom område med samma detaljplan. Inom området var husen placerade utmed gatan. De planerade bostadshusen var tänkta att placeras en bit in på tomten bakom befintliga bostadshus utmed gatan. Enligt detaljplanen skulle byggnad förläggas på i planen angiven byggnadslinje och, där förgård finns, i dennas inre begränsningslinje om inte särskilda förhållanden föranledde annat. Såväl nämnden som länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen hade i sin prövning bedömt att det fanns särskilda förhållanden och att placeringen av de nya husen var planenlig. Mark- och miljööverdomstolen fann att de omständigheter som i sammanhanget var att beteckna som särskilda förhållanden borde begränsas till sådant som innebar att den aktuella fastigheten hade någon särskild egenskap eller annat kännetecken som gjorde att den skilde sig från övriga fastigheter inom detaljplaneområdet, när det gäller möjligheten att efterleva planens bestämmelse angående tillåten placering av byggnad. Enligt Mark- och miljööverdomstolen hade det inte framkommit något i målet som visade att det fanns några sådana omständigheter. De sökta placeringarna av bostadshusen bedömdes därför inte vara förenliga med detaljplanen. Avvikelsen från detaljplanebestämmelsen bedömdes, med hänsyn till dess art och omfattning, inte heller vara liten. Mark- och miljööverdomstolen upphävde därför det givna bygglovet och avslog bygglovsansökan. Mark- och miljööverdomstolen fann vidare att de separata marklov som nämnden gett i målen endast syftade till att möjliggöra den byggnation som avsågs i bygglovsansökningarna och att det därför inte fanns skäl att ge marklov när byggnationen inte kunde tillåtas.
MÖD 2013:1: Bygglov ----- Granne överklagade bygglov för enfamiljshus som försämrar dennes havsutsikt. Fråga om placering på tomten och utformning av byggnaden därmed kan anses som betydande olägenhet. MÖD fann vid syn att byggnaden i princip skymmer utsikten mot havet från klagandens veranda men att havsutsikten mellan tidigare hus på granntomten måste ha varit begränsad. Mot bakgrund av områdets karaktär, byggrätter på framförvarande fastigheter och den begränsade havsutsikt som förelåg tidigare ansåg MÖD att förlusten av utsikten inte kunde anses som en betydande olägenhet.
MÖD 2016:40: Bygglov för tillbyggnad samt yttre ändringar av enbostadshus ----- Mark- och miljööverdomstolen har avslagit ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på grund av åtgärdens planstridighet avseende avstånd till tomtgräns och antal våningar. Avgörandet innefattar en bedömning av hur markens medelnivå ska beräknas och om en källare ska anses vara en våning.
MÖD 2017:35: Bygglov för ändring av carport till entré och förråd ----- Den sökta åtgärden innebar att det inte längre skulle finnas möjlighet till parkering på tomten. Fastighetens ägare gjorde gällande att fastighetens parkeringsbehov var tillgodosett genom möjlighet till parkering av två bilar på gatan framför huset, som var inrättad som en gemensamhetsanläggning. Nämnden motsatte sig att parkeringsbehovet var tillgodosett, eftersom parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen hade anlagts utan bygglov. MÖD har funnit att det är osäkert om parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen kommer att vara tillgängliga för fastigheten på lång sikt och att de därmed inte tillgodoser fastighetens parkeringsbehov. Nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov har därför fastställts.
MÖD 2012:30: Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus ----- Byggnadshöjd som avvek 2,6 meter från tillåten höjd enligt detaljplanen ansågs inte vara en mindre avvikelse som kunde godtas.
NJA 2016 s. 674: Enligt 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen (2010:900) ska i visst fall ett meddelande om bygglov "skickas" till bl.a. ägare av angränsande fastighet. Adressaten har ansetts stå inte bara den s.k. befordringsrisken, utan också risken för att den officiella adressen (folkbokföringsadressen för privatpersoner respektive registeradressen för juridiska personer) är felaktig, om inte särskilda omständigheter föranleder till annat.
MÖD 2012:43: Bygglov för ombyggnad av enbostadshus ----- Byggnadsnämnden har beviljat bygglov för ombyggnad (utökning av area) av ett enbostadshus och därvid anfört att gällande detaljplan som är från 1957 är inaktuell och att den därför får tolkas med viss flexibilitet. Mark- och miljööverdomstolen fann att ombyggnaden strider mot detaljplanen och att det inte är fråga om mindre avvikelse.
MÖD 2016:37: Bygglov för takterrass ----- Fråga om betydande olägenheter vid uppförande av en takterrass på ett enbostadshus. Mot bakgrund av områdets karaktär och vad man har anledning att förvänta sig i området samt att nyttjandet av takterrassen kommer att medföra en påtaglig känsla av insyn har MÖD funnit att nyttjandet av takterrassen utgör en betydande olägenhet. MÖD har därför upphävt nämndens beslut att bevilja bygglov.
MÖD 2017:33: Anmälan om olovlig byggnation ----- En anmälan om olovlig byggnation över Värtabanans järnvägsspår lämnades utan åtgärd av byggnadsnämnden. Mark- och miljödomstolen ansåg att konstruktionen var en byggnad och återförvisade målet till nämnden. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att den utformning som en åtgärd avses ha när den är färdigställd är avgörande för prövningen av åtgärden. Av handlingarna i målet framgick att den aktuella konstruktionen är en del av en
MÖD 2016:27: Tidsbegränsat bygglov ----- Ett bolag har ansökt om tidsbegränsat bygglov avseende bostäder för en period om tio år. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att den åtgärd som omfattas av det ansökta bygglovet kräver omfattande och förhållandevis kostsamma markåtgärder och grundläggningsarbeten. Det har inte framstått som praktiskt och ekonomiskt rimligt att avveckla åtgärden inom den tidsperiod för vilken tidsbegränsat lov sökts. Det har därmed inte funnits förutsättningar att ge tidsbegränsat bygglov.
MÖD 2013:35: Bygglov för reklamskylt ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det är förenligt med en detaljplan att uppföra en reklamskylt inom ett område som enligt detaljplanen utgör en allmän plats. Domstolen har vid bedömningen utgått från den allmänna platsens funktion inom ett planlagt område.
RÅ 1995:23: Uppförande av s.k. friggebod på 10 kvm med utskjutande tak på 7,2 kvm har ansetts kräva bygglov.
MÖD 2012:38: Bygglov ----- Beslut om bygglov upphävdes eftersom den lovpliktiga byggnaden, försedd med takkupa, ansågs oförenlig med gällande detaljplan på grund av byggnadens höjd och våningsantal.
MÖD 2015:26: Bygglov ----- Mark- och miljööverdomstolen bedömde att ansökt byggnadsåtgärd var planenlig och uppfyllde kraven på utformning och anpassning till omgivning och befintlig bebyggelse. Detaljplanen reglerade enbart våningsytan (bruttoarean) vari öppenarean inte ingår. Byggnaden med sin höga andel öppenarea överskred därför inte byggrätten. Byggnadens volym bedömdes istället utifrån anpassningskraven i 2 kap. 6 § PBL, med beaktande av utformningskravet i 8 kap. 1 § 2 PBL. Byggnadsnämndens meddelade bygglov fastställdes då tomtens storlek och platsens läge medförde att såväl byggnadens volym som placering var lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen samt intresset av en god helhetsverkan.
NJA 2017 s. 3: Begreppet kända sakägare i 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen omfattar även berörd bostadsrättshavare. Det meddelande som kungörs enligt 9 kap. 41 a § rörande ett beslut om beviljat bygglov ska därför skickas också till sådan bostadsrättshavare.
MÖD 2017:13: Klagorätt i mål om bygglov ----- En byggnadsnämnd hade gett bygglov för hotell- och fritidshusanläggning med stugor på tre olika fastigheter belägna intill varandra. En fastighetsägare som klagat till MÖD ägde en fastighet som inte gränsade till men var belägen relativt nära de fastigheter som byggloven avsåg. MÖD har funnit, med hänsyn till omfattningen och utformningen av anläggningen på de tre fastigheterna och anläggningsens belägenhet i nära grannskap till klagandens fastighet, att samtliga tre bygglovsbesluten angick klaganden på ett sådant sätt att han hade rätt att överklaga besluten. - Även fråga om bygglovens förenlighet med detaljplan.
MÖD 2013:24: Bygglov och byggnadsavgift ----- Nämnden beviljade bygglov för uppförande av ett fritidshus samt garage. Byggnation på fastigheten fortsatte efter det att bygglovet upphört att gälla. Nämnden, som bedömde att ett nytt bygglov krävdes för hela byggnaden, meddelade inte bygglov i efterhand samt påförde byggnadsavgift. Fråga i målet var vilka åtgärder som krävde en ny bygglovsprövning. Mark- och miljööverdomstolen fann att åtgärder som har utförts med stöd av ett gällande bygglov inte ska prövas igen i ett nytt bygglov. I målet saknades utredning om vilka åtgärder som utförts efter att bygglovet upphört att gälla. Mark- och miljööverdomstolen undanröjde därför nämndens beslut att avslå bygglov och återförvisade ärendet till nämnden för fortsatt utredning samt upphävde nämndens beslut om byggnadsavgift.
MÖD 2012:29: Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus ----- I en detaljplan hade genomförandetiden avseende den i målet aktuella fastigheten angetts börja gälla först när utsläppsnivån från den närliggande billackeringens användning av lösningsmedel understigit en viss nivå. Mark- och miljööverdomstolen, som konstaterade att detaljplanen vunnit laga kraft, fann att genomförandetiden inte hade börjat löpa och att hinder mot att bevilja ansökan om bygglov därför förelåg. Det var således riktigt att lämna negativt förhandsbesked.
RÅ 2005:83: Länsstyrelses beslut att återförvisa ett ärende om bygglov till byggnadsnämnden har ansetts överklagbart på grund av de riktlinjer för bygglovsfrågans prövning som länsstyrelsen uppställt i beslutet. Prövningstillstånd i kammarrätt.
MÖD 2017:9: Inhibition av bygglovsbeslut ----- Mark- och miljödomstolen hade avvisat yrkande om inhibition av ett bygglovsbeslut eftersom startbesked inte hade getts och att bygglovsbeslutet därmed inte var förenat med verkställighet. MÖD fann med hänsyn särskilt till startbeskedets karaktär och att införande av startbesked inte inneburit någon förändring ifråga om bygglovets giltighet, att det även fortsättningsvis ska vara möjligt att inhibera bygglovsbeslut oavsett om startbesked getts eller ej. Mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut har därför undanröjts och målet återförvisats till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
MÖD 2017:25: Tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av studentbostäder ----- I mål om tidsbegränsat bygglov till studentbostäder har Mark- och miljööverdomstolen funnit att den bygglovssökande har visat att det är möjligt att avveckla åtgärden och återställa platsen inom den avsedda tiden. Domstolen har vidare ansett att det saknas anledning att ifrågasätta sökandens bedömning att kostnaderna för återställningsarbetena är ekonomiskt rimliga. Till skillnad mot vad som var fallet i MÖD 2016:27 var det i detta fall inte fråga om att utföra omfattande markarbeten med bl.a. sprängning, schaktning, spontning och marksanering utan endast fråga om pålningsarbeten, anläggande av bottenplatta och mindre justeringar av marknivån. Även övriga förutsättningar för att ge ett tidsbegränsat bygglov har ansetts vara uppfyllda. I - mål nr P 11278-16, II - mål nr P 11330-16.
MÖD 2014:24: Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus ----- En huvudbyggnad hade till omkring en fjärdedel uppförts på mark som enligt detaljplanen inte fick bebyggas. Planavvikelsen godtogs då som en mindre avvikelse. Den i målet aktuella tillbyggnaden avsåg inglasning över en del av takterrass belägen ovanpå en suterrängvåning vilken till övervägande del var placerad på s.k. punktprickad mark. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att planbestämmelsen att området inte får bebyggas alltjämt gäller. Den sökta åtgärden har ansetts strida mot gällande detaljplan och inte - tillsammans med tidigare godtagen avvikelse - vara att bedöma som en mindre avvikelse. Förutsättningar för att bevilja bygglov har därmed inte funnits.
MÖD 2015:45: Föreläggande att söka bygglov för ändrad användning av byggnad ----- Byggnadsnämnen hade beslutat att förelägga ett bolag att upphöra med att använda ett hotell för asylboende på grund av att den ändrade användningen krävde bygglov och att förutsättningar att bevilja bygglov inte förelåg då användningen stred mot detaljplanens bestämmelser om att området var avsett för hotell. Nämnden hade även beslutat att ta ut sanktionsavgifter. Mark- och miljööverdomstolen fann att den ändrade användningen inte utgjorde en sådan väsentligt ändrad användning som krävde bygglov och upphävde nämndens beslut att förbjuda verksamheten och att ta ut sanktionsavgifter.
MÖD 2017:37: Ansökan om bygglov för flerbostadshus ----- Målet avsåg bygglov för ett flerbostadshus med tolv plan och två separata trapphus där bostadslägenheterna endast hade tillgång till endera av trapphusen. Mark- och miljödomstolen hade upphävt av nämnden beviljat bygglov med motiveringen att bygglov inte kunde beviljas på grund av att kravet på tillgänglighet inte var uppfyllt. Mark- och miljödomstolen hade därvid tillämpat föreskriften i byggreglerna (BFS 2011:6, avsnitt 3:144) där det anges att ”ytterligare en personhiss ska finnas i byggnader som har fler än tio plan” och funnit att föreskriften skulle tolkas som att varje trapphus i byggnaden ska vara försett med två hissar. Mark- och miljööverdomstolen avslog sökandens överklagande av mark- och miljödomstolens dom. Domstolen fann, med utgångspunkt från bestämmelserna i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen, att byggnad och bostadslägenheter ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, samt med stöd av Boverkets yttrande i målet att den aktuella byggföreskriften skulle tolkas som att kravet på tillgänglighet är uppfyllt när alla bostadslägenheter i en byggnad med mer än tio plan också har tillgång till en ytterligare personhiss. I det föreliggande fallet innebar detta att det krävdes att varje trapphus var försett med två personhissar. Med hänsyn till att lagstiftaren lagt särskild vikt vid betydelsen av en god tillgänglighet till bostäder kunde avvikelsen vad avser antalet hissar inte godtas som en mindre avvikelse som kan medges.
MÖD 2012:46: Byggsanktionsavgift ----- Beslut om byggsanktionsavgift har inte ansetts kunna grundas på 9 kap. 10 § PBF, då åtgärden som legat till grund för beslutet vidtagits efter det att bygglov sökts men innan det beviljats. Beslut om byggsanktionsavgift har därför undanröjts.
NJA 2014 s. 445: Den som i ett s.k. granneyttrande har godkänt en lovpliktig åtgärd enligt plan- och bygglagen har på grund av detta inte förlorat sin klagorätt för det fall lov beviljas. Godkännandet har ansetts kunna återtas i mark- och miljödomstolen.
NJA 2014 s. 267: Frågor rörande sakägarställning vid ansökan om återställande av försutten tid för överklagande av bygglov.
MÖD 2013:17: Bygglov i stadsdelen Majorna i Göteborg ----- Stadsplan från år 1878 har ansetts äga giltighet vid beviljande av bygglov. En av stadsbyggnadskontoret framtagen fördjupad kulturmiljöbeskrivning har möjliggjort en prövning enligt 3 kap. 1 § äldre plan- och bygglagen.
MÖD 2017:1: Bygglov ----- Ansökan om bygglov för fritidshus inom ett område där fritidsbebyggelse får komma till stånd endast som komplettering till befintlig bebyggelse (4 kap. 4 § miljöbalken). Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ansökan inte avser en sådan komplettering till befintlig bebyggelse med hänsyn till bl.a. att byggnaden kommer att öka det för bebyggelse ianspråktagna området. Eftersom det funnits hinder mot att ge bygglov har Mark- och miljööverdomstolen upphävt bygglovsbeslutet.
MÖD 2015:2: Bygglov ----- Mark- och miljööverdomstolen, har i ett mål om ansökan om bygglov för åtgärd som numera är bygglovsbefriad, funnit att ansökan om bygglov alltid ska prövas enligt reglerna därom även om åtgärden numera inte kräver bygglov.
MÖD 2012:22: Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en miljö- och byggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
MÖD 2012:23: Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har fastställt länsstyrelsens beslut att upphäva en samhällsbyggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
MÖD 2003:138: Tillstånd att uppföra och driva en vindkraftsanläggning----- Länsstyrelsen meddelade tillstånd till en gruppstation med sex vindkraftverk, varav fyra befintliga. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade efter överklagande av närboende att det inom området redan fanns ett stort antal vindkraftverk samt att den gällande översiktsplanen var under omarbetning. Vad gällde de befintliga verken godtog MÖD lokaliseringen. De tillkommande verken var båda 20 m högre än de befintliga och skulle utsätta närboende för buller och beskuggning. Det ena verket hade därutöver en avvikande placering vilket skulle komma att påverka landskapsbilden på ett markant sätt. MÖD ogillade därför ansökan om tillstånd för de två verken.
MÖD 2019:1: Ansökan om tillbyggnad av komplementbyggnad ----- Den aktuella komplementbyggnaden saknar bygglov och det har inte heller framkommit några omständigheter som tyder på att den är lagligen uppförd. Att ett eventuellt ingripande avseende komplementbyggnaden inte längre skulle vara möjligt pga. preskriptionsbestämmelserna medför inte att bygglov för tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad kan prövas utan att pröva om bygglov kan ges för hela byggnaden. Under dessa förhållanden har nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov för tillbyggnad av komplementbyggnaden varit riktigt.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator