RÅ 1995:3

Domskäl

Länsrätten i Stockholms län (1994-07-26, ordförande Meyer) yttrade: Genom sitt körsätt har T.P. brutit mot en från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel vid förandet av ett motordrivet fordon. Överträdelsen kan inte anses som ringa. Grund för återkallelse av körkortet föreligger därför. - Särskilda skäl att anse varning vara en tillräcklig åtgärd föreligger inte. - Spärrtiden bör bestämmas till fem månader. - Körkortet återkallas. - Spärrtiden - den tid varunder körkortet inte får lämnas ut - bestäms till fem månader, räknat från den dag då T.P. delges denna dom eller överlämnar körkortet till polismyndighet. - Domen gäller omedelbart.

T.P. överklagade och yrkade i första hand att körkortsingripandet skulle begränsas till en varning och i andra hand att spärrtiden skulle bestämmas till en kortare tid än den av länsrätten beslutade. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Olyckan hade inträffat då han utförde sitt arbete som polis. Sedan hösten 1992 hade han varit del av en spaningsstyrka som arbetade med en förundersökning beträffande omfattande narkotikahandel. Den aktuella dagen skuggades en av de huvudmisstänkta i narkotikaligan. Objektet för skuggningen försvann för en tid ur spanarnas synhåll och det var T.P. som åter fick syn på det. Detta skedde strax före den korsning i vilken trafikolyckan ögonblicket senare inträffade. När han fick syn på spaningsobjektet var det grönt ljus i den framförvarande korsningen. I sin ambition att ej åter förlora objektet ur sikte tappade han för ett ögonblick sin koncentration och uppmärksammade inte att trafiksignalen slog om. Det var uteslutet att han under andra omständigheter skulle kunna göra sig skyldig till en liknande förseelse.

Kammarrätten i Stockholm (1994-09-13, Wennerholm, Öjemark) yttrade: När frågan om ett körkortsingripande prövas skall bedömas hur svår överträdelsen varit från trafiksäkerhetssynpunkt. Mer flagranta överträdelser och medvetna risktaganden bör bedömas allvarligt under det att en överträdelse som beror på ett tillfälligt förbiseende kan vara att bedöma som ringa (prop. 1979/80:178 s. 79). Vid prövningen bör vidare en helhetsbild av körkortshavaren eftersträvas, varvid betydelse tillmäts vad man vet om hans vanliga beteende i trafiken och de slutsatser som kan dras om hur pass tillfällig den aktuella oaktsamheten kan anses vara. - T.P. har gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik. Vårdslösheten bestod i att T.P. den 30 januari 1993 körde mot rött ljus och kolliderade med en från höger i korsningen kommande personbil varvid person- och fordonsskador uppkommit. T.P. gjorde sig skyldig till vårdslösheten i samband med att han utförde ett spaningsuppdrag i sitt arbete som polis. Han har obestritt uppgett att han uppfattat att han hade grönt ljus i korsningen. T.P. har haft körkort sedan 1976 och han har - såvitt framgår - inte tidigare ådragit sig någon anmärkning i körkortshänseende. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Den vårdslöshet som T.P. gjort sig skyldig till - att köra mot rött ljus - är en typiskt sett farlig trafikförseelse. Den har också i detta fall lett till en kollision. Vid bedömning av frågan om körkortsingripande skall ske måste dock beaktas att det - såvitt utredningen kunnat klarlägga - inte var fråga om en flagrant överträdelse av den aktuella trafikbestämmelsen eller ett medvetet risktagande. I stället var det en hastigt uppdykande situation som samtidigt krävde hans uppmärksamhet på två håll. Med hänsyn härtill samt vad som är känt om T.P. som bilförare finner kammarrätten att överträdelsen av den i och för sig ur trafiksäkerhetssynpunkt väsentliga regeln får anses som ringa. Förutsättningar för återkallelse av T.P:s körkort på den av allmänna ombudet angivna grunden föreligger därför inte. - Kammarrätten upphäver, med tillämpning av 29 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), länsrättens dom och förordnar att körkortet omedelbart skall återlämnas till T.P.

T.f. assessorn Bohlin, referent, var av skiljaktig mening och anförde: Vad gäller frågan om förseelsen kan anses som ringa gör jag följande bedömning. Förseelsen utgör ett brott mot en från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel. Att köra mot rött ljus är en typiskt sett mycket farlig förseelse, vilket i detta fall bekräftas av att förseelsen faktiskt ledde till en kollision. T.P. har uppgett att han på grund av sin ambition att inte åter förlora spaningsobjektet ur sikte inte uppmärksammade att trafiksignalen slog om. Det måste anses innefatta ett inte oväsentligt risktagande att inledningsvis konstatera att trafiksignalen visar grönt för att senare, när föraren står i begrepp att passera trafiksignalen, inte förvissa sig om att den fortfarande visar grönt ljus. Jag anser, i likhet med länsrätten, att förseelsen inte kan anses som ringa och att grund för återkallelse av T.P:s körkort föreligger. - Enligt 22 § första stycket körkortslagen (1977:477) får en körkortshavare meddelas varning i stället för att körkortet återkallas, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. - T.P. har genom Helsingborgs tingsrätts lagakraftvunna dom dömts för vårdslöshet i trafik till fyrtio dagsböter. Vårdslösheten bestod i att T.P. den 30 januari 1993 körde mot rött ljus och kolliderade med en från höger i korsningen kommande personbil varvid person och fordonsskador uppkommit. T.P. gjorde sig skyldig till vårdslösheten i samband med att han utförde ett spaningsuppdrag i sitt arbete som polis. Hans uppdrag synes ha avsett att hålla en misstänkt under bevakning och fråga var inte om att i en nödsituation avvärja eller förhindra brott. T.P:s fordon var inte - såvitt framgår av utredningen - vid tillfället utrustat med ljud- och ljussignaler som förvarnade andra trafikanter om att fråga var om en brådskande transport. T.P. har haft körkort sedan 1976 och han har - såvitt framgår - inte tidigare ådragit sig någon anmärkning i körkortshänseende. - Vid en samlad bedömning av omständigheterna kring körningen samt T.P:s förhållanden anser jag att sådana särskilda skäl som medför att varning kan anses vara en tillräcklig åtgärd inte föreligger. Den av länsrätten beslutade spärrtiden kan emellertid enligt min mening sättas ned till två månader.

Allmänna ombudet överklagade och yrkade körkortsingripande samt gjorde därvid gällande att varning var en tillräcklig åtgärd.

Prövningstillstånd meddelades.

Regeringsrätten (1995-03-01, Wahlgren, Palm, Berglöf, Swartling, Lavin) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Målet rör frågan om körkortsingripande mot T.P. med anledning av att denne i sin tjänst som polisman under ett spaningsuppdrag med bil, då han haft en misstänkt under bevakning, kört mot rött ljus och kolliderat med en personbil, varvid person- och fordonsskador uppkommit.

Följande bestämmelser i körkortslagen (1977:477) är av särskilt intresse. Ett körkort skall återkallas bl.a. om körkortshavaren kört mot rött ljus och överträdelsen inte kan anses som ringa (16 § 4.). En körkortshavare som gjort sig skyldig till sådan överträdelse meddelas varning i stället för att körkortet återkallas, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd (22 § första stycket).

Huvudfrågan i målet är huruvida T.P:s förseelse kan anses som ringa. Körning mot rött ljus är en allvarlig överträdelse av trafikföreskrifterna och kan endast under speciella omständigheter uppfattas som en ringa förseelse. Orsaken till att T.P. inte observerat vare sig förekomsten av rött ljus eller annan trafik har varit att han haft en misstänkt under bevakning. T.P. har i sin ordinära tjänsteutövning att utföra spaningsuppdrag med bil och har genomgått särskild utbildning härför. Den situation som T.P. befann sig i då överträdelsen skedde kan för honom knappast ha varit ovanlig eller oväntad. T.P. får vid det aktuella tillfället anses ha valt att främst observera den eftersökta bilen med den följd att han inte ägnat trafikförhållandena tillräcklig uppmärksamhet. Med hänsyn till det anförda kan T.P:s trafikförseelse inte anses som ringa. Grund för återkallelse av dennes körkort enligt 16 § 4. körkortslagen föreligger därför.

Regeringsrätten prövar därefter om särskilda skäl föreligger att meddela varning i stället för att körkortet återkallas. Överträdelsen skedde under ett spaningsuppdrag, då T.P. befann sig i en pressad situation, som innebar mycket stora krav på honom som bilförare. Denna omständighet i förening med att T.P. kört prickfritt under lång tid och är i stort behov av körkort i sin tjänsteutövning utgör sådana särskilda skäl som vid en samlad bedömning föranleder att varning skall meddelas i stället för återkallelse.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens och länsrättens domar och meddelar T.P. varning.

Föredraget 1995-02-08, föredragande Falkenborn, målnummer 5410-1994