RÅ 1995:50

Miljö- och byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun beslöt den 9 augusti 1989 att bevilja dåvarande ägaren till fastigheten Björnhovda 2:9, K.W., bygglov bl.a. för byggnad av ett garage med 65 kvm byggnadsyta.

B.N., som var ägare till grannfastigheten Björnhovda 2:103, överklagade nämndens beslut hos Länsstyrelsen i Kalmar län och yrkade att bygglovet för garaget skulle upphävas. Genom beslut den 11 maj 1993 lämnade länsstyrelsen överklagandet utan bifall. Sedan B.N. överklagat länsstyrelsens beslut avslogs hans överklagande av Kammarrätten i Jönköping genom dom den 29 oktober 1993.

I besvär hos Regeringsrätten fullföljde B.N. sin talan.

Prövningstillstånd meddelades.

Sedan prövningstillstånd meddelats framkom att B.N. den 1 december 1989 sålt fastigheten Björnhovda 2:103 till sin son, G.N., att även fastigheten Björnhovda 2:9 överlåtits till nya ägare, T.J. och I.B., samt att ett nytt bygglov för garaget beviljats dem den 28 november 1994. Fråga uppkom i målet om B.N. haft behörighet att överklaga länsstyrelsens beslut och kammarrättens dom. I anledning härav förelades B.N. genom beslut i protokoll den 7 mars 1995 att inkomma med yttrande. I anslutning till yttrandet anförde G.N.: "Som ägare till fastigheten Björnhovda 2:103 får jag helt instämma med min far och låta anförda besvär och överklagande av länsstyrelsens beslut och kammarrättens dom utgöra mina."

Regeringsrätten (1995-10-26, Brink, Dahlman, Palm, Lavin) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. G.N., som av sin fader B.N. förvärvat fastigheten Björnhovda 2:103 den 1 december 1989, har i Regeringsrätten förklarat att han instämmer i sin faders överklaganden såväl hos tidigare instanser som hos Regeringsrätten. Frågan huruvida en ny ägare av en fastighet bör kunna övertaga den tidigare ägarens talan i en pågående förvaltningsprocess inom området för plan- och bygglagen (1987:10), PBL, får bedömas mot bakgrund av det överklagade förvaltningsbeslutets räckvidd i förhållande till den nye ägaren. Föreläggande eller förbud gäller enligt 10 kap. 21 § PBL mot den nye ägaren. Till följd härav skall i förvaltningsprocessen tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om partssuccession i 13 kap. 7 § och likaså bestämmelserna om intervention i 14 kap. (se 10 kap. 21 § tredje stycket PBL). Det faller sig vidare naturligt att en ny ägare av en fastighet i princip träder i den tidigare ägarens rättsställning vad gäller bygglov som meddelats beträffande grannfastigheter. Beslut om bygglov som vunnit laga kraft i förhållande till den tidigare ägaren kommer således att ha samma rättsverkan mot den nye ägaren. I linje härmed ligger att den nye ägaren då också bör tillåtas att övertaga den tidigare ägarens talan i en pågående process om rätt till bygglov för ägaren av en grannfastighet. G.N. äger således såsom ny ägare av fastigheten Björnhovda 2:103 övertaga B.N:s talan i målet.

I målet är upplyst att garaget är färdigställt men att det i strid med bygglovet av den 9 augusti 1989 placerats 2,5 - 3 m från tomtgränsen och försetts med ett taköverhäng på 1,3 m längs hela den västra fasaden. Vidare har framkommit att T.J. och I.B. den 28 november 1994 beviljats bygglov för garagets faktiska placering och utförande.

G.N:s överklagande hänför sig till ett beslut som i den del det avsåg nybyggnad av garage numera ersatts av det den 28 november 1994 beviljade bygglovet. Med anledning härav bör målet i Regeringsrätten avskrivas.