RÅ 1996 not 132

Not 132. Överklagande av Riksskatteverket ang. rätten att överklaga ett länsrättsbeslut i viss fråga. - Sedan Skattemyndigheten i Västmanlands län med stöd av 3 kap. 50 a § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, förelagt Kabelvision KB att inkomma med kontrolluppgift avseende antalet abonnenter och avgift per månad för basutbud och extra utbud vid fyra angivna tidpunkter, begärde bolaget hos länsrätten att uppgifterna enligt 3 kap. 3 § LSK skulle undantas från föreläggandet. -Länsrätten i Västmanlands län (1995-03-17, ordf. Linderberg): Lagändringar avseende förfarandet vid beskattningen har trätt i kraft den 1 juli 1994. Tidigare regler om tredjemansrevision har därvid slopats och ersatts av möjlighet för skattemyndighet att förelägga tredjeman att lämna uppgift eller visa upp handling. Särregleringen vid tredjemanskontroll har motiverats med att den enskildes integritet förtjänar ett starkare skydd vid kontroll av om annan fullgjort sina skyldigheter än vid kontroll av egen skyldighet. Bestämmelsen om föreläggande för tredjeman att lämna uppgifter har efter noggrant övervägande placerats i den nya paragrafen, 3 kap. 50 a § LSK. Ett föreläggande enligt denna paragraf syftar till att kontrollera rättshandlingar mellan den förelagde och annan person. I propositionen sägs att skattemyndigheten bör kunna förelägga tredjeman att komma in med uppgifter för kontroll av annan i två olika situationer. Den ena situationen är om föreläggandet avser en viss bestämd typ av rättshandling. Den andra är när skattemyndigheten vill hämta in uppgifter rörande rättshandlingar med en viss bestämd skattskyldig. Bestämmelserna kan inte användas för mer generell uppgiftsinhämtning. Länsrätten anser att begärda uppgifter om antal abonnenter och avgift per månad för basutbud och extra utbud vid vissa angivna tidpunkter under en viss tidrymd inte kan inrymmas i någon av de två ovan angivna situationerna när föreläggande enligt 3 kap. 50 a § LSK kan tillgripas. Med beaktande av paragrafens ordalydelse och syfte finner länsrätten att förutsättningar inte förelegat för skattemyndigheten att med stöd av 3 kap. 50 a § LSK förelägga Kabelvision KB att lämna de begärda uppgifterna. Bolaget är därför inte skyldigt att följa föreläggandet. Vid denna bedömning saknas förutsättningar för länsrätten att pröva bolagets framställning enligt 3 kap. 3 § LSK om undantagande från föreläggandet. - Länsrätten prövar inte bolagets framställning. Målet skrivs av från vidare åtgärd. - I kammarrätten yrkade skattemyndigheten i första hand att myndigheten skulle få del av de efterfrågade handlingarna. I andra hand yrkades att målet skulle återförvisas till länsrätten för prövning i sak. - Kammarrätten i Stockholm (1995-05-08, Grimby, Sundlöf, Wetterling): I det överklagade beslutet har länsrätten på anförda skäl funnit att det saknas förutsättningar för rätten att pröva en av Kabelvision KB gjord framställning enligt 3 kap. 3 § LSK om undantagande från ett av skattemyndigheten beslutat föreläggande. Länsrätten prövade inte bolagets framställning och målet avskrevs från vidare åtgärd. - Kammarrätten finner att länsrättens beslut inte kan anse ha gått skattemyndigheten emot på sådant sätt att myndigheten äger överklaga detta. Överklagandet kan därför inte tas upp till prövning. - Kammarrätten avvisar överklagandet. - I överklagande yrkade Riksskatteverket (genom skattemyndigheten) i första hand att Regeringsrätten - med ändring av länsrättens och kammarrättens beslut - skulle besluta att myndigheten fick del av de efterfrågade handlingarna. I andra hand yrkade myndigheten att Regeringsrätten skulle undanröja underinstansernas beslut och återförvisa målet till länsrätten för prövning i sak. Skattemyndigheten anförde därvid bl.a. följande. Genom länsrättens beslut att inte sakpröva bolagets framställning om undantagande av handlingar från föreläggande och kammarrättens beslut att avvisa skattemyndighetens överklagande av länsrättens beslut hade myndigheten i realiteten beskurits möjligheten att få tillgång till de i målet efterfrågade uppgifterna. Härigenom hade domstolarnas beslut rent faktiskt gått myndigheten emot på sådant sätt att myndigheten måste ha besvärsrätt. - Regeringsrätten (1996-06-04, Wahlgren, Dahlman, Berglöf, Sjöberg, Nordborg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Skattemyndigheten har enligt 3 kap. 50 a § LSK befogenhet att förelägga den som är bokförings- eller räkenskapsskyldig eller annan juridisk person än dödsbo att lämna kontrolluppgift om rättshandling mellan den uppgiftsskyldige och annan person. Ett föreläggande får även avse att visa upp handling eller lämna över en kopia av handling rörande rättshandling. - Länsrätten får, enligt 3 kap. 3 § LSK, på framställning av en uppgiftsskyldig som förelagts att lämna kontrolluppgift som enligt bestämmelserna i detta kapitel skall lämnas först efter föreläggande, besluta att uppgift eller handling skall undantas från föreläggandet. Därvid gäller bestämmelserna i 3 kap.13-14 c §§taxeringslagen (1990:324), TL. - Av bestämmelserna i 3 kap. 14 § TL framgår att en enskild, som förelagts att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över kopia av handling, som han anser bör undantas från föreläggandet, skall översända den begärda handlingen eller uppgiften till länsrätten tillsammans med en skriftlig begäran om befrielse från föreläggandet. Länsrätten skall utan dröjsmål pröva om handlingen eller uppgiften skall undantas från kontrollen. - I 3 kap. 14 b § andra stycket TL sägs att, om den enskilde anser att en handling eller uppgift inte omfattas av kontrollen, frågan om undantagande handläggs på sätt som anges i 14 och 14 a §§ samt i första stycket. I prop. 1993/94:151 uttalas i specialmotiveringen till det aktuella lagrummet följande (s. 171). "När det gäller fråga om handlingar får granskas på grund av bestämmelser i grundlag lämnar 13 § första stycket 2 utrymme för en sådan prövning. Om det däremot är fråga om en handling överhuvud omfattas av kontrollen - en reviderad kan t.ex. hävda att en handling inte rör verksamheten - skall frågan enligt andra stycket uttryckligen handläggas på samma sätt som en begäran om undantagande på annan grund." - Som framgår av vad nu sagts saknas grund för länsrätten att i processuellt hänseende behandla frågor enligt 3 kap. 14 § och 14 b § TL på olika sätt. Länsrätten har i bägge fallen att sakpröva en begäran om undantagande. Länsrättens beslut kan överklagas till kammarrätt av den uppgiftsskyldige eller skattemyndigheten beroende på vem beslutet gått emot (jfr prop. 1993/94:151 s. 184). - Länsrättens beslut i förevarande mål får uppfattas som ett bifall till bolagets framställning om undantagande. Härav får anses följa att beslutet kan överklagas av skattemyndigheten till kammarrätten. Kammarrätten i Stockholm borde därför inte såsom skett ha avvisat överklagandet utan prövat detta i sak. Regeringsrätten kan med hänsyn till instansordningen nu inte pröva skattemyndighetens förstahandsyrkande utan finner att överklagandet skall bedömas av kammarrätten. Målet skall således återförvisas till kammarrätten för prövning av överklagandet. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens avvisningsbeslut och visar målet åter till kammarrätten för prövning av överklagandet. (fd I 1996-04-30, Ekroth)

*REGI

*INST