RÅ 1996 not 46

Not 46. Ansökan av Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (Stiftelsen) om rättsprövning av beslut ang. uppsägning av bostadslån. - Kungl. Bostadsstyrelsen beviljade den 9 april 1954 genom slutligt lånebeslut bl.a. AB Studenthemmet i Stockholm ett ränte- och amorteringsfritt tilläggslån på 1 670 000 kr. I skrivelser den 21 januari och den 26 februari 1975 hemställde AB Studenthemmet i Stockholm om befrielse från skyldigheten att fortsättningsvis förränta och amortera den tilläggslåneskuld som åvilar bl.a. ifrågavarande fastighet. Regeringen föreskrev genom beslut den 24 april 1975 bl.a. att det ifrågavarande tilläggslånet skulle vara ränte och amorteringsfritt från och med den 1 juli 1975 till och med den 30 juni 1980. Länsbostadsnämnden biföll den 13 januari 1983 Stiftelsens Stockholms Studentbostäder ansökan om övertagande av bl.a. det nu aktuella tilläggslånet.Länsbostadsnämnden (1993-05-05) sade upp ifrågavarande tilläggslån till betalning. Som grund härför anförde nämnden följande. Av regeringssbeslut daterat den 24 april 1975 framgår att tilläggslån beviljat AB Studenthemmet i Stockholm, nuvarande Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, var ränte och amorteringsfria till och med den 30 juni 1980. Därefter skall ränta och amortering betalas två gånger per år. Stiftelsen har ej gjort detta trots uppmaning från länsbostadsnämnden, varför ifrågavarande lån sägs upp till betalning per den 15 juni 1993. Nämnda datum skall ett belopp om 1 979 100 kr vara insatt på SBAB:s post eller bankgiro. - Stiftelsen överklagade den 26 maj 1993 nämndens beslut samt anförde bl. a. följande. Stiftelsen har övertagit Körsbärsbladet 1, numera Körsbärsbladet 4 och Körsbärsbladet 3 från AB Studenthemmet i Stockholm 1982/1983. Vid stiftelsens övertagande av lånen 1983 var tilläggslånen ränte och amorteringsfria. Någon ränta och amortering har ej erlagts för dessa lån. Sedan 1989 har det kommit någon form av avisering för dessa lån till stiftelsen översända från länsbostadsnämnden. Av avierna framgår att länsbostadsnämnden är låntagare för lånen. Lånen har avvisats till länsbostadsnämnden. Stiftelsen har övertagit tomträtterna med befintlig belåning. Vid övertagandet var ifrågavarande tillläggslån ränte och amorteringsfria. Nämnden har godkänt överlåtelsen och låneövertagandet på oförändrade villkor. Någon uppsägning av tilläggslånen har därefter ej skett från långivande myndighet. Nämnden har vare sig besvarat stiftelsens svarsskrivelse daterad den 23 april 1992 eller avvisad avisering två gånger per år sedan 1989. Stiftelsen med verksamhet för Stockholms högskolestudenter och hyror baserade på stiftelsens självkostnader kan inte acceptera att långivande myndighet utan förvarning förändrar gällande lånevillkor. Nämndens brist att svara på skrivelse och återskickande av avier innebär nu, vid uppsägning av lånebelopp inklusive upplupen ränta, en retroaktiv handling från långivande myndighet. - Stiftelsen hemställde att Boverket skulle undanröja länsbostadsnämndens beslut att kräva återbetalning och retroaktiv ränta från 1989 av ifrågavarande tillläggslån utan föregående uppsägning. - Länsbostadsnämnden fann inte skäl att ompröva sitt beslut och översände den 1 juni 1993 ärende till Boverket för vidare handläggning. - Boverket (1994-12-08): Det nu aktuella tilläggslånet har beviljats med stöd av riksdagens skrivelse till Konungen den 26 maj 1950 (nr 314), varav följer att för varje enskilt projekt skall behovet av tilläggslån prövas av bostadsstyrelsen varefter det ankommer på Kungl. Maj:t att fatta slutgiltigt beslut angående storleken av den statliga subventionen. Kungl. Maj:t har genom beslut bemyndigat bostadsstyrelsen att bevilja bolaget tilläggslån med högst 1 670 000 kr. Bostadsstyrelsen har genom slutligt beslut beviljat bolaget tilläggslån med ovan nämnda lånebelopp. Som förutsättning för lånet har bostadsstyrelsen bl.a. angivit att i KK den 30 juni 1948, nr 587 om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus förekommande eller med stöd därav meddelade föreskrifter iakttages. Enligt 16 § KK den 30 juni 1948 nr 587 med däri gjorda ändringar äger bostadsstyrelsen bland annat uppsäga lånen till inbetalning, helt eller delvis, omedelbart eller å viss dag, om de för tertiär eller tilläggslåns tillgodonjutande stadgade villkor eller i avseende å lånen meddelade föreskrifter åsidosättas. Tilläggslånet var efter beslut av regeringen ränte- och amorteringsfritt fram till och med den 30 juni 1980. Därefter skulle lånet löpa med ränta och amorteras, vilket belopp bolaget, numera stiftelsen, från och med den 1 juli 1980 är/var skyldig att i enlighet med villkoren för lånet erlägga. Om bolaget/stiftelsen även fortsättningsvis önskade att tilläggslånet skall/skulle vara ränte och amorteringsfritt ankommer/ankom det, efter ansökan av bolaget/stiftelsen, på regeringen att pröva och besluta om sådan. Som angivits ovan är det ett lånevillkor att erlägga ränta och amortering i rätt ordning och tid. Boverket finner att stiftelsen trots anmaning därom av länsbostadsnämnden inte har betalat ränta och amortering i enlighet med de villkor som gäller för det aktuella tilläggslånet. Uppsägningsgrund föreligger. Med hänvisning till vad som anförts ovan avslår Boverket överklagandet, dock att sista dag för inbetalning av uppsagda belopp ändras till fyra veckor från delfåendet av detta beslut. Boverket har under handläggningen av ärendet uppmärksammat Kungl. Maj:ts kungörelse 1963 nr 144, varav bl.a. framgår att tilläggslån, som beviljats enligt KK den 30 juni 1948 (nr 587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus, skall i vad det den 1 juli 1963 alltjämt är räntefritt och stående, avskrivas från och med nämnda dag. I nu aktuellt ärende är denna kungörelse, enligt Boverkets mening, inte tillämplig enär aktuellt tilläggslån beviljats med stöd av riksdagens skrivelse till Konungen den 26 maj 1950 (nr 314). - Boverket beslutade samma dag ang. ett tilläggslån på 2 304 000 kr som beviljats 1959. Utgången var densamma som beträffande 1954 års lån. - Stiftelsen överklagade Boverkets båda beslut. - Regeringen (Näringsdepartementet, 1995-10-12) gjorde samma bedömning som Boverket och avslog därför överklagandet. - Stiftelsen ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Till stöd för ansökningen anförde stiftelsen att de båda tilläggslånen från 1954 resp. 1959 beviljats med stöd av kungörelsen (1948:587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus - alternativt med stöd även av riksdagens skrivelse 1950:314 - och att lånen sedermera blivit avskrivna enligt kungörelsen (1963:144) om avskrivning av vissa tilläggslån m.m. Regeringen, som utgått från att lånen inte beviljats med stöd av 1948 års kungörelse och att de därför inte heller blivit avskrivna enligt 1963 års kungörelse, hade genom att säga upp lånen till betalning tillämpat dessa föreskrifter felaktigt. - Regeringsrätten (1996-03-07, Brink, Tottie, Swartling, Holstad, Baekkevold): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut gäller som villkor för att rättsprövning skall ske bl.a. att fråga är om ett sådant förvaltningsärende hos regeringen eller en förvaltningsmyndighet som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen. Stiftelsens ansökan kan således prövas endast om regeringens beslut rör något sådant förhållande. Kungörelsen från 1948 utgjorde ett led i det bostadssociala program som antogs under och efter andra världskriget och som bl.a. syftade till att hålla bostadskostnaderna nere. I kungörelsen, som upphävts genom kungörelsen (1957:360) om tertiärlån m.m. men fortfarande äger tillämpning på lån beviljade före den 1 januari 1958, angavs förutsättningarna för beviljande av bl.a. tilläggslån och villkoren för sådana lån, bl.a. i fråga om uppsägning. Bolag, förening eller stiftelse kunde under vissa förutsättningar erkännas såsom allmännyttigt bostadsföretag och därigenom bli berättigat till lån. Genom 1950 års riksdagsskrivelse har riksdagen tillkännagivit att den antagit ett förslag att stiftelser och organisationer som uppför studentbostadshus skulle betraktas som allmännyttiga företag och följaktligen kunna erhålla bl.a. subvention i form av tilläggslån, ränte- och amorteringsfria under tio år, med prövning därefter om eventuell avskrivning skulle verkställas (prop. 1950:99 s. 70). I 1963 års kungörelse föreskrevs bl.a. att tilläggslån som beviljats enligt 1948 års kungörelse skulle, i vad det den 1 juli 1963 alltjämt var räntefritt och stående, avskrivas från och med nämnda dag. De nu angivna bestämmelserna är inte sådana föreskrifter om enskildas ekonomiska förhållanden som avses i 8 kap. 2 § regeringsformen utan utgör en offentligrättslig reglering av villkoren för erhållande av visst bostadssocialt stöd. Då denna reglering såvitt avser förutsättningarna såväl för beviljande av tilläggslån som för avskrivning av sådant lån är för de enskilda av gynnande karaktär är bestämmelserna inte heller att betrakta som sådana föreskrifter som enligt vad i 8 kap. 3 § regeringsformen sägs gäller åliggande för enskilda eller i övrigt ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden.Att det bland bestämmelserna om tilläggslån ingår moment som från de enskildas synpunkt framstår som ofördelaktiga leder inte till annan slutsats än att dessa bestämmelser i sin helhet utgör en för enskilda gynnande reglering. Med hänsyn till det anförda finner Regeringsrätten att det ärende som avgjorts genom regeringens beslut inte rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen. Rättsprövning kan därför inte komma i fråga. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar stiftelsens ansökan om rättsprövning. (fd III 1996-02-06, G. Mattsson)

*REGI

*INST