RÅ 1996:90

Länsrätten i Blekinge län

Halens Restaurang AB registrerades den 21 april 1994 hos Patent- och registreringsverket. Som styrelseledamot registrerades J.J. och som styrelsesuppleant U.E-J. Dessa personer tecknade firman var för sig. Aktierna i bolaget ägdes av J.J. och U.E-J. Enligt en generalfullmakt den 12 april 1994 befullmäktigade bolaget U.E-J:s far P.E-J. eller den han i sitt ställe förordnade "att som ombud självständigt och oinskränkt förvalta och företräda" samtliga deras ekonomiska intressen i Sverige. Vidare angavs i generalfullmakten: "Ombudet får för vår räkning förhandla med myndigheter, privatpersoner och företag, träffa köpe- och försäljningsavtal, kvittera och uppbära medel samt vidta alla åtgärder och handlingar, vilka med laga verkan kan företas av oss själva." - Bolaget ansökte den 27 oktober 1994 om tillstånd att servera alkoholdrycker i sin restaurang vid Halens Camping i Olofström och uppgav därvid P.E-J. som föreståndare. Restaurangen hade bolaget förvärvat av P.E-J. som under enskild firma, Halens Cafeteria, hade drivit verksamheten fram till den 3 maj 1994 då han på egen begäran försatts i konkurs.

Länsstyrelsen i Blekinge län beslutade den 30 januari 1995, med stöd av 7 kap. 7 § alkohollagen (1994:1738), att avslå ansökningen om serveringstillstånd för starköl, vin och spritdrycker och yttrade: Av 7 kap. 7 § alkohollagen framgår att serveringstillstånd får meddelas den som visar att han med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. - Sökanden skall också visa att serveringsstället uppfyller kraven i 8 §. Vidare framgår av 7 kap. 7 § andra stycket alkohollagen att vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till om sökanden är laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna. - I författningskommentaren till 7 kap. 7 § alkohollagen (prop. 1994/95:89) uttalas bl.a. följande. Rätten för tillståndshavare är som framgått ovan inte ovillkorlig. För att ett tillstånd skall få meddelas eller behållas krävs ekonomisk skötsamhet. Ekonomiskt misskötsamma tillståndshavare kan på ett otillbörligt sätt skaffa sig konkurrensfördelar och göra det svårt för seriösa tillståndshavare att hävda sig, vilket leder till en för branschen osund utveckling. Den som drar sig undan från beskattning eller som i övrigt på ett betydande sätt missköter sina ekonomiska åligganden gentemot det allmänna är därför inte lämplig att inneha tillstånd enligt lagen. - Som exempel kan nämnas misskötta skatte- och avgiftsinbetalningar och allvarligt åsidosättande av bokförings- och uppgiftsskyldighet. Av en tillståndshavare krävs således att han självmant fullgör sina åligganden när det gäller skatter och avgifter och att han reglerar uppkomna skulder. Betydande ekonomisk misskötsamhet som inte är brottslig kan vara av många olika slag. Som exempel kan nämnas upprepade restföringar, brutna avbetalningsplaner, ökande skuld trots avbetalning, stora slutliga räkningar på grund av uteblivna preliminära debiteringar. När en sökande har dömts för brott måste det förflyta en ganska lång tid innan tillstånd kan komma ifråga. Motsvarande gäller tillstånd för en sökande som varit inblandad i konkurs. Det är i detta sammanhang av mindre betydelse om konkursen inträffat i serveringsrörelse eller i annan näringsverksamhet. - I samma författningskommentar framgår att vid tillståndsprövning som avser en juridisk person måste lämplighetskraven även riktas mot den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i rörelsen i egenskap av t.ex. verkställande direktör, styrelseledamot, bolagsdelägare eller annan aktieägare med betydande aktieinnehav. Även annan ekonomisk intressent bakom en rörelse kan komma att innefattas i prövningen. - Halens Restaurang AB, som registrerades den 21 april 1994, är sökande till serveringstillståndet. J.J. är styrelseledamot och U.E-J. styrelsesuppleant. Aktierna fördelas lika mellan styrelseledamöterna. - Styrelsen har den 12 april 1994 utfärdat generalfullmakt för P.E-J. vilken befullmäktigar honom eller den har i sitt ställe förordnar att som ombud självständigt och oinskränkt förvalta och företräda samtliga bolagets ekonomiska intressen i Sverige. Ombudet får för styrelsens räkning förhandla med myndigheter, privatpersoner och företag, träffa köpe- och försäljningsavtal, kvittera och uppbära medel samt vidta alla åtgärder och handlingar, vilka med laga verkan kan företas av styrelsen. Den ställning P.E-J. fått genom generalfullmakten företer likheter med en verkställande direktörs. - P.E-J. drev fram till den 3 maj 1994 under enskild firma restaurang Halens Cafeteria. Halens Restaurang AB söker nu serveringstillstånd för denna restauranglokal. Den 3 maj 1994 gick P.E-J. med enskild firma Halens Cafeteria i konkurs. - Bristen i konkursboet uppgick till 275 872 kr. P.E-J. har från och med redovisningsperiod 10 1992 till och med period 12 1993 vid åtta tillfällen restförts hos kronofogdemyndigheten för underlåtenhet, trots anmaningar från skattemyndigheten, att betala moms. Fr.o.m. redovisningsperiod 7 1993 till och med period 2 1994 har han även restförts vid 18 tillfällen för underlåtenhet att betala källskatt och arbetsgivaravgifter. Någon avbetalningsplan med kronofogdemyndigheten har inte upprättats. P.E-J:s skuld uppgår enligt senast kända uppgifter till 302 875 kr. - Av handlingarna i ärendet framgår att P.E-J. skall ha det bestämmande inflytandet över och ansvara för restaurangrörelsen. Med hänsyn till vad som kommit fram om hans bristande benägenhet att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna samt den omständigheten att den av P.E-J. tidigare bedrivna restaurangen med firma Halens Cafeteria så sent som i maj 1994 försattes i konkurs bör ansökan om serveringstillstånd avslås.

Bolaget överklagade samt yrkade att länsstyrelsens beslut skulle upphävas och att bolaget skulle medges serveringstillstånd för starköl, vin och sprit eller i vart fall starköl och vin. Bolaget anförde bl.a. följande. J.J. och U.E-J. var enligt länsstyrelsens utredning oklanderliga. Den person som skulle komma att svara för den praktiska hanteringen av serveringstillståndet var styrelsefunktionärernas far, P.E-J., som var anställd av Halens Restaurang AB. P.E-J. hade lång branschvana och hade innehaft serveringsställe på Halens campingplats i tio år. P.E-J. försattes, efter egen ansökan, i konkurs i början av maj månad 1994. Han hade då som enskild firma drivit Halens Cafeteria. Orsaken till konkursen var att Olofströms kommun sålt stugbyn på campingplatsen till en "skalbolagsfifflare". Denne lät stugbyn förfalla och den stora mängd turister som brukade äta på cafeterian uteblev. Det ledde till ett kännbart ekonomiskt avbräck för såväl campingplats som cafeteria. Campingplatsen kompenserades och fick ekonomisk ersättning från kommunen men P.E-J. erhöll ingen ersättning. Han kom därför efter med inbetalningar till staten vad avsåg källskatt, sociala avgifter och mervärdesskatt. P.E-J. hade skött sin bokföring och en avbetalningsplan med Kronofogdemyndigheten i Karlshamn hade upprättats. Ökningen av hans skulder berodde på skönsmässig mervärdes- och inkomstskatt. Skulderna hade således inte ökat. En utredning om detta beräknades vara klar under första kvartalet 1995. P.E-J. hade inte heller underlåtit att göra skatteinbetalningar. Han anlitade en bokföringsbyrå för detta och kunde därför inte lastas för de anmärkningar som riktades mot honom. Han hade sedan omstarten med Halens Restaurang AB skött inbetalningar av skatter och avgifter på ett föredömlig sätt.

Länsstyrelsen fann inte skäl att ändra sitt beslut.

Domskäl

Länsrätten i Blekinge län (1995-03-20, ordförande Rosen) yttrade: Enligt 7 kap. 7 § alkohollagen är det den sökande som skall visa att han bl.a. med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden är lämplig att bedriva alkoholservering. Vid tillståndsprövningen tas särskild hänsyn till att sökanden visar sig lämplig med avseende på laglydnad och benägenhet att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna. - När det gäller juridisk person riktas lämplighetskravet mot den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i rörelsen i egenskap av t.ex. verkställande direktör, styrelseledamot, bolagsdelägare eller aktieägare med betydande aktieinnehav. Även annan ekonomisk intressent bakom en rörelse kan komma att innefattas i prövningen, prop. 1994/95:89. - J.J. och U.E-J. har i fullmakt gett P.E-J. omfattande behörighet att företräda bolaget. Det är ostridigt att lämplighetskravet även skall riktas mot P.E-J. För att bolaget skall kunna meddelas serveringstillstånd måste det därför visa att bl.a. P.E-J. är lämplig att bedriva alkoholservering. - P.E-J:s lämplighet avseende hans personliga förhållanden har inte ifrågasatts. De omständigheter som föranlett länsstyrelsen att avslå ansökan härrör sig istället uteslutande till P.E-J:s tidigare ekonomiska förehavanden. - Halens Cafeteria gick i konkurs i början på maj 1994. Enligt utredningen i målet har P.E-J. sedan slutet av 1992 vid upprepade tillfällen underlåtit att göra skatte- och avgiftsinbetalningar. De uteblivna inbetalningarna är relativt många och uppgår till sådant belopp att P.E-J:s lämplighet att bedriva alkoholservering måste ifrågasättas. Bolaget har gjort gällande att den påstådda ekonomiska misskötsamheten beror på olika omständigheter som P.E-J. inte kunnat råda över. Bolaget har emellertid inte visat att så är fallet och att P.E-J. är lämplig att bedriva alkoholservering. Länsstyrelsen har därför haft fog för sitt beslut. - Länsrätten lämnar överklagandet utan bifall.

Bolaget överklagade och fullföljde sin talan samt yrkade alternativt - för det fall att P.E-J. inte ansågs lämplig att ha direkt ansvar för serveringstillståndet - att A.L. skulle godkännas som ansvarig för tillståndet. Bolaget åberopade ett av platschefen vid Kultur- och Fritidsenheten i Olofströms kommun den 13 april 1995 utfärdat intyg.

Kammarrätten i Jönköping (1995-05-19, Wahlqvist, Hellström, Ekman, referent) yttrade: Fråga i målet är i första hand om P.E-J. tidigare har misskött sina ekonomiska angelägenheter på sådant sätt att Halens Restaurang AB, med hänsyn till vad som anges i 7 kap. 7 § alkohollagen, inte kan medges serveringstillstånd. - Av förarbetena till alkohollagen framgår bl.a. följande (prop. 1994/95:89 s. 102 ff). För att ett tillstånd skall få meddelas krävs ekonomisk skötsamhet. En sökande som har varit inblandad i konkurs bör inte ges tillstånd. Ett åsidosättande av ekonomiska förpliktelser mot samhället kan också utgöra grund för att vägra tillstånd. Enbart en eller ett fåtal restförda skatte- eller avgiftsskulder bör, såvida det inte rör sig om betydande belopp, normalt inte diskvalificera en person från att få sökt tillstånd. Även en seriös företagare kan råka i ekonomiska svårigheter. - P.E-J., med firma Halens Cafeteria, försattes i konkurs i maj 1994. Han hade dessförinnan vid flera tillfällen underlåtit att göra skatte- och avgiftsinbetalningar. Förhållandena har av Halens Restaurang AB förklarats med att Olofströms kommun sålt stugbyn på den campingplats vid vilken Halens Cafeteria var belägen, att stugbyn därefter förföll, att beläggningen i stugbyn minskade kraftigt samt att cafeterian, på grund av det inträffade, fick vidkännas ett ekonomiskt avbräck som inte kompenserades av kommunen. Vad Halens Restaurang AB sålunda uppgivit styrks av det i kammarrätten åberopade intyget. I intyget anges vidare att Olofströms kommun har intresse av att Halens Restaurang AB får serveringstillstånd samt att kommunen har fullt förtroende för P.E-J. vad gäller hantering av tillståndet. - Med hänsyn till vad som numera framkommit kan skäl inte anses föreligga att vägra Halens Restaurang AB serveringstillstånd på den grunden att P.E-J. har misskött sina ekonomiska förpliktelser. Bolaget skall därför medges sådant tillstånd. Frågan om tillståndets omfattning bör dock i första hand avgöras av länsstyrelsen. - Kammarrätten bifaller överklagandet på sätt ovan angivits och överlämnar handlingarna till Länsstyrelsen i Blekinge län för erforderliga åtgärder.

Länsstyrelsen överklagade och yrkade att Halens Restaurang AB inte skulle beviljas serveringstillstånd för starköl, vin och spritdrycker.

Prövningstillstånd meddelades.

Alkoholinspektionen avgav yttrande i målet.

Regeringsrätten (1996-11-21, Wadell, Sjöberg, von Bahr, Baekkevold, Eliason) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. I målet uppkommer till att börja med frågan om länsstyrelsen är behörig att överklaga kammarrättens dom. Den nya alkohollagen (1994:1738) har inneburit vissa ändringar av myndighetsfunktionerna på området. Bl.a. har beslutanderätten i fråga om serveringstillstånd överflyttats från länsstyrelserna till kommunerna. Vidare har en ny myndighet, Alkoholinspektionen, inrättats för viss tillståndsgivning, kontroll och tillsyn. Länsstyrelserna har bl.a. tilldelats uppgiften att svara för tillsynen inom länet. Enligt 9 kap. 2 § första stycket alkohollagen får Alkoholinspektionens och kommunens beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I andra stycket samma paragraf anges att Alkoholinspektionen respektive kommunen får överklaga domstolens beslut. Enligt punkt 5 av övergångsbestämmelserna till alkohollagen skulle länsstyrelsen under år 1995 fullgöra de uppgifter som åligger kommunen enligt nämnda lag utom de uppgifter som anges i 8 kap. (tillsyn m.m.).

I fråga om övergångsregleringen anförs i förarbetena (prop. 1994/95:89 s. 83) bl.a. att kommunerna måste ges skäligt rådrum att förbereda sig inför uppgiften som ansvarig myndighet för ärenden gällande serveringstillstånd och att länsstyrelsen därför under år 1995 skall fullgöra kommunens uppgifter enligt den nya lagen bortsett från tillsynsfunktionerna.

Kommunerna har sålunda enligt den nya lagen tillagts en rätt att överklaga beslut av förvaltningsdomstolarna. Denna befogenhet får anses utgöra en sådan uppgift som avses i punkt 5 av övergångsbestämmelserna och som det har ankommit på länsstyrelserna att fullgöra under 1995. Det innebär att länsstyrelsen varit behörig att överklaga kammarrättens dom. Länsstyrelsens talan skall därför tas upp till prövning.

Sakfrågan i målet gäller om förutsättningar föreligger att bevilja bolaget serveringstillstånd. Länsstyrelsen har som grund för att bolaget inte skall beviljas sådant tillstånd åberopat ekonomisk misskötsamhet - bl.a. restförda skatter och avgifter samt konkurs - av en person som enligt en generalfullmakt haft rätt att företräda bolaget.

Regler om vandelsprövning i samband med serveringstillstånd finns i 7 kap. 7 § alkohollagen. Enligt första stycket i paragrafen får serveringstillstånd meddelas endast den som visar att han med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. I andra stycket anges att vid tillståndsprövningen särskild hänsyn skall tas till om sökanden är laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.

I förarbetena (a. prop. s. 62 och 102-104) anförs bl.a. följande om lämplighetsprövningen och om vilka personer som skall omfattas av denna när det gäller juridiska personer.

Ibland ingår svåra avväganden vid tillståndsprövningen där olika intressen ställs mot varandra. Alkohollagstiftningen har dock tillkommit för att begränsa alkoholens skadeverkningar och är i första hand en skyddslagstiftning. I de fall alkoholpolitiska hänsyn ställs mot företagsekonomiska eller näringspolitiska bör de alkoholpolitiska hänsynen ha företräde. --- Servering av alkoholdrycker är en socialt ansvarsfull uppgift. För att få tillstånd till sådan servering måste därför sökanden uppfylla högt ställda krav på lämplighet. När det gäller en juridisk person måste lämplighetskraven även riktas mot den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i rörelsen i egenskap av t.ex. verkställande direktör, styrelseledamot, bolagsdelägare eller aktieägare med betydande aktieinnehav. Även annan ekonomisk intressent bakom en rörelse kan komma att innefattas i prövningen. --- Ekonomisk skötsamhet i allmänhet är en god indikation på att sökanden kan förväntas leva upp till lagens krav på tillståndshavare. Förutsättningar hos sökanden att kunna hålla en ordnad bokföring måste ges samma tyngd i prövningen som bl.a. hans branschkunnande. När en sökande har dömts för brott måste det förflyta en ganska lång tid innan tillstånd kan komma i fråga. Motsvarande gäller tillstånd för en sökande som varit inblandad i konkurs. Det är i detta sammanhang av mindre betydelse om konkursen inträffat i serveringsrörelse eller i annan näringsverksamhet. - - - Den som drar sig undan från beskattning eller som i övrigt på ett betydande sätt missköter sina ekonomiska åligganden gentemot det allmänna är därför inte lämplig att inneha tillstånd enligt lagen. Som exempel kan nämnas misskötta skatte- och avgiftsinbetalningar och allvarligt åsidosättande av bokförings- och uppgiftsskyldighet. Av en tillståndshavare krävs således att han självmant fullgör sina åligganden när det gäller bl.a. skatter och avgifter och att han reglerar uppkomna skulder. --- Enbart en eller ett fåtal restförda skatte- eller avgiftsskulder m.m. bör, såvida det inte rör sig om betydande belopp, normalt inte diskvalificera tillståndshavaren eller hindra en person från att få ett sökt tillstånd. Även en seriös företagare kan, t.ex. under en kortare tidsperiod, råka i ekonomiska svårigheter. Öppna kontakter med kronofogdemyndigheten och en välskött avbetalningsplan får normalt anses tyda på att tillståndshavaren eller personen ändå är seriös. Det är också väsentligt att bedöma hur skulden uppkommit, om det t.ex. rör sig om upprepade försummelser. Visad vilja från sökanden eller tillståndshavaren att betala bör också kunna beaktas. Betydande ekonomisk misskötsamhet som inte är brottslig kan vara av många olika slag. Som exempel kan nämnas upprepade restföringar, brutna avbetalningsplaner, ökande skuld trots avbetalning, stora slutliga räkningar på grund av uteblivna preliminära debiteringar, skattebetalning först vid konkursansökan eller fortsatt drift av en rörelse i likvidationspliktigt skick.

Vad gäller omständigheterna i förevarande fall framgår av utredningen i huvudsak följande. Bolaget registrerades den 21 april 1994 hos Patent- och registreringsverket. Som styrelseledamot registrerades J.J. och som styrelsesuppleant U.E-J. Dessa personer tecknade firman var för sig. Aktierna i bolaget ägdes av J.J. och U.E-J. Enligt en generalfullmakt den 12 april 1994 befullmäktigade bolaget U.E-J:s far P.E-J. eller den han i sitt ställe förordnar "att som ombud självständigt och oinskränkt förvalta och företräda samtliga våra ekonomiska intressen i Sverige". Vidare angavs i generalfullmakten: "Ombudet får för vår räkning förhandla med myndigheter, privatpersoner och företag, träffa köpe- och försäljningsavtal, kvittera och uppbära medel samt vidta alla åtgärder och handlingar, vilka med laga verkan kan företas av oss själva." Bolaget ansökte den 27 oktober 1994 om tillstånd att servera alkoholdrycker i sin restaurang vid Halens Camping i Olofström och uppgav därvid P.E-J. som föreståndare. Restaurangen hade bolaget förvärvat av P.E-J. som under enskild firma, Halens Cafeteria, hade drivit verksamheten fram till den 3 maj 1994 då han på egen begäran försatts i konkurs.

Länsstyrelsen har i fråga om restföringen av skatter och avgifter uppgivit bl.a. följande. P.E-J. restfördes första gången i januari 1992 och antalet mål hos kronofogdemyndigheten vid konkursen i maj 1994 uppgick till 69. Trots överenskommelser med kronofogden ökade skulderna som vid konkursen var 275 872 kr. Vid tidpunkten för konkursen fanns ingen avbetalningsplan uppgjord med kronofogden. P.E-J. har fr.o.m. redovisningsperiod tio 1992 t.o.m. period tolv 1993 vid åtta tillfällen restförts hos kronofogdemyndigheten för underlåtenhet, trots anmaningar från skattemyndigheten, att betala mervärdesskatt. Fr.o.m. redovisningsperiod sju 1993 t.o.m period två 1994 har han även restförts vid 18 tillfällen för underlåtenhet att betala källskatt och arbetsgivaravgifter.

Bolaget har i huvudsak anfört följande beträffande P.E-J., nämligen att han är ostraffad, att han skött sin bokföring perfekt och inte gjort sig skyldig till några oegentligheter i rörelsen, att inga anmärkningar finns mot honom enligt intyg från socialnämnden, polisen och facket, att dröjsmålet med skatte- och avgiftsbetalningarna inte varit av vare sig dolös eller culpös karaktär utan berott på plötsligt inkomstbortfall vars orsaker han inte bort inse eller kunnat påverka, att kommunen har fullt förtroende för honom samt att han skött avbetalningsplanerna med kronofogdemyndigheten efter bästa förmåga. Bolaget har vidare anfört att det utsett ytterligare en person hos bolaget som ansvarig för serveringen och att denna person är helt otadlig.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Vad först beträffar frågan om vem som skall omfattas av lämplighetsprövningen när sökanden är juridisk person, finns som framgår av det föregående uttalanden i förarbetena om att lämplighetskraven i sådana fall skall riktas även mot vissa fysiska personer med inflytande i rörelsen. Några uttryckliga bestämmelser av detta slag finns dock inte i alkohollagen; jfr t.ex. 5 och 6 §§yrkestrafiklagen (1988:263). Regeringsrätten finner emellertid att lydelsen av 7 kap. 7 § alkohollagen lämnar ett utrymme för att i fråga om juridiska personer låta lämplighetskraven omfatta även sådana fysiska personer som avses i förarbetena. I förevarande fall har P.E-J. en generalfullmakt att företräda bolaget och han har också såvitt framgår av utredningen i realiteten ett bestämmande inflytande i bolaget. Han bör därför omfattas av lämplighetsprövningen.

P.E-J. har som nämnts sedan början av 1992 vid upprepade tillfällen restförts på grund av underlåtenhet att inbetala källskatt och arbetsgivaravgifter samt mervärdesskatt. Restföringarna har sålunda avsett ett stort antal tillfällen under en ganska lång tidsperiod och har sammantaget uppgått till ett betydande belopp. P.E-J. har inte följt de avbetalningsplaner som kronofogdemyndigheten gjort upp. Han försattes i konkurs i maj 1994. Med hänsyn till det sagda och mot bakgrund av vad som anförts i förarbetena måste P.E-J:s lämplighet att handha alkoholservering starkt ifrågasättas. Bolaget har inte visat att P.E-J:s ekonomiska problem haft sådana orsaker och hanterats av honom på ett sådant sätt att han trots problemen kan anses lämplig att handha alkoholservering. På grund härav och med hänsyn till P.E-J:s bestämmande inflytande i bolaget kan detta inte anses lämpligt att inneha serveringstillstånd. Den omständigheten att även en annan anställd hos bolaget utsetts att vara ansvarig för alkoholserveringen föranleder inte annan bedömning.

Det anförda innebär att bolagets ansökan om serveringstillstånd skall avslås.