RÅ 1997 not 163

Not 163. Överklagande av Krukan AB ang. godkännande av fristående skola. -Skolverket (1995-01-25) avslog en ansökan från Krukan AB om godkännande av fristående skola med språklig och internationell inriktning för fullgörande av vanlig skolplikt. - Bolaget överklagade. - Kammarrätten i Stockholm (1995-08-17, Regner, Dinnetz; Åhammar skiljaktig): Bolaget har i sin ansökan till Skolverket angett under rubriken "Intagningsprinciper och urvalsgrunder" att eleverna på ett tillfredsställande sätt skall klara av ett test liknande det som Skolverket skall ha för årskurs fem men på en nivå som anpassas till årskurs fyra. Sedan Skolverket begärt komplettering bl.a. avseende urvalsgrunderna har bolaget förklarat att skolan kommer att anta sökande som genom tester visar sig ha goda grundläggande färdigheter i språk och alltså förutsättningar att klara av skolan. Bolaget har vidare uppgett att man beträffande elever som inte klarar testen på ett tillfredsställande sätt får diskutera med föräldrarna om möjligheten att klara skolan med eventuellt stöd. - Av handlingarna framgår inte klart hur urvalet av elever skall ske. Kammarrätten utgår dock vid sin bedömning från att de elever som söker till skolan normalt skall genomgå och klara av någon form av språklig test för att kunna antas. Frågan är om ett sådant urvalsförfarande kan godtas eller om det strider mot vad som sägs i 1 kap. 2 § skollagen om grundläggande demokratiska värderingar. - Skolverket menar att intagningsbegränsningar avseende t.ex. musik kan godtas medan de intagningsprinciper som bolaget avser att tillämpa skulle strida mot principen om öppenhet. Kammarrätten finner med hänsyn till vad som anges i skollagen som krav för att en fristående skola skall godkännas och till vad som uttalats i förarbetena att de intagningsprinciper som bolaget har redovisat inte kan anses stå i strid med grundläggande demokratiska värderingar. Skäl att avslå ansökan på grund av de avsedda intagningsprinciperna föreligger alltså inte. - För att en skola skall kunna godkännas som en fristående skola krävs att verksamheten kan bedömas få viss varaktighet. Verksamheten får alltså inte bara vara av tillfällig karaktär. När ansökan om godkännande görs skall en ekonomisk planering redovisas. En bedömning av om uppgifterna ger underlag för en ekonomisk stabilitet måste göras (se prop. 1985/86:10 s. 29 och prop. 1992/93:230 s. 67 f.). - Bolaget har i sin ansökan angett att skolan vid starten skall ha årskurserna fyra till sju med ca 30 elever i varje klass. I den budget som getts in till Skolverket har intäkterna (kommunalt elevbidrag) beräknats på grundval av ett elevantal om 110. I kompletterande uppgifter till verket har bolaget förklarat att några undersökningar beträffande elevintresse inte gjorts men att det bedömts att det finns underlag för en skola i den angivna storleken. - Bolaget har inte presenterat något underlag som mot bakgrund av vad Skolverket anfört visar att uppgifterna om elevunderlaget är realistiska. Kammarrätten anser att de uppgifter som lämnats om antalet elever och som alltså ligger till grund för budgetens intäktssida är alltför osäkra för att det skall kunna bedömas att den med ansökan avsedda skolan får den varaktighet och stabilitet som måste krävas. Vad bolaget anfört i kammarrätten angående annan finansiering ger inte underlag att frångå denna bedömning. Kammarrätten finner därför i likhet med Skolverket att det på denna grund föreligger hinder mot ett godkännande av skolan. - Skolverket har ansett att den kostnad för förbrukningsmateriel som eleven skall svara för är att betrakta som en elevavgift. - Av 4 kap. 4 § skollagen framgår att utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Enligt paragrafen får i verksamheten dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Med sådana inslag avses närmast utgift för studiebesök e.d. (se prop. 1985/86:10 s. 101). - I 9 kap. 6 § skollagen finns bestämmelser om bidrag av kommunerna till fristående skolor. Enligt 7 § samma kapitel får fristående skolor, som har rätt till bidrag enligt 6 §, för de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten. - I prop. 1992/93:230 vari föreslogs ett nytt bidragssystem till de fristående skolorna hänvisade föredragande statsrådet (s. 40 f.) till vad hon sagt i sin anmälan till prop. 1991/92:95, nämligen att fristående skolor, som uppbär offentliga bidrag, inte skall ta ut avgifter för tjänster som motsvarar dem som erbjuds i det offentliga skolväsendet. Hon anförde vidare att Skolverket enligt hennes mening skall bedöma skäligheten av elevavgiftens storlek i samband med beslut om godkännande av skolan. - Av handlingarna i målet framgår att eleverna skall svara för kostnaden för visst förbrukningsmateriel. Även om det är något oklart vad bolaget avser med förbrukningsmateriel torde det i väsentlig del röra sig om sådant materiel som enligt 4 kap. 4 § skollagen skall vara kostnadsfritt för elev i grundskola. Kammarrätten anser i likhet med Skolverket att kostnaden i motsvarande mån får betraktas som en elevavgift, som i den delen inte kan godtas. - Kammarrätten finner på grund av det anförda att de krav som i 9 kap. 2 § skollagen uppställs för godkännande av en fristående skola för fullgörande av vanlig skolplikt inte är uppfyllda beträffande den skola som avses med ansökan. Överklagandet kan därför inte bifallas. - Kammarrätten avslår överklagandet. - Bolaget fullföljde sin talan. - I yttrande avstyrkte Statens skolverk bifall till överklagandet. - Regeringsrätten (1997-09-29, Brink, Tottie, Holstad, Sandström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I målet är fråga om villkoren för godkännande av en fristående skola för vanlig skolplikt, avseende i första hand åk 4-7. Underinstanserna har prövat frågan om den tilltänkta skolans förenlighet med skollagen (1985:1100) i tre skilda hänseenden, nämligen om skolans ekonomi kan beräknas bli tillräckligt god för att den skall kunna överleva på sikt, om skolan som lagen kräver står öppen för alla och om tillåtligheten av att elevernas familjer avses få svara för kostnaderna för viss förbrukningsmateriel. - Sedan kammarrätten prövade bolagets ansökan har skollagen ändrats och bestämmelserna preciserats i de två sist nämnda hänseendena (SFS 1996:1044). Ändringarna har trätt i kraft den 1 januari 1997 och tar, med vissa här ej aktuella undantag, sikte på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997. Regeringsrätten har därför att vid sin prövning utgå från skollagens nuvarande lydelse. - Såvitt avser kravet på öppenhet - som kammarrätten men inte Statens skolverk funnit uppfyllt - gäller numera enligt 9 kap. 2 § första stycket 2 skollagen att skolan skall godkännas om den står öppen för alla barn som enligt skollagen har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet. Undantag gäller enligt lagrummet för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan. Avsikten med de nya bestämmelserna är bl.a. att intagningsprov eller -test inte skall få användas (prop. 1995/96:200 s. 35, se också 1 kap. 3 § förordningen om fristående skolor, SFS 1996:1206). Bestämmelserna har tillkommit bl.a. som en reaktion på kammarrättens dom i förevarande mål (SOU 1995:109 s. 54 f.). - Redan på grund av det anförda saknas alltså numera förutsättningar för att bifalla bolagets föreliggande ansökan. Bolagets överklagande skall därför avslås. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet. (fd II 1997-06-12, Lundgren)

*REGI

*INST