Prop. 1991/92:95
om valfrihet och fristående skolor
Regeringens proposition t' 1991/92: 95 %&
om valfrihet och fristående skolor Prop. 1991/92: 95
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som tagits upp i bifo- gade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 mars 1992.
På regeringens vägnar Carl Bildt
Beatrice Ask
Propositionens huvudsakliga innehåll
I denna proposition läggs förslag som ger fristående skolor godkända för vanlig skolplikt förutsättningar att verka på i stort sett samma villkor som de kommunala grundskolorna.
[ propositionen föreslås att fristående skolor godkända för fullgörande av vanlig skolplikt skall tilldelas medel för verksamheten av den kom- mun där respektive skola är belägen.
För varje elev skall skolan tilldelas ett belopp som motsvarar kommu- nens genomsnittskostnad per elev i den egna grundskolan. Vid tilldel- ningen skall kommun kunna dra av högst 15 procent. Beloppet beräk- nas för en period om ett år. som löper fr.o.m. juli månad det ena året t.o.m. juni månad påföljande år. Medlen skall betalas ut med en tolfte- del varje månad.
För sådana elever i den fristående skolan, som inte är hemmahörande i kommunen, skall kommunen ha rätt till ersättning för sina kostnader från elevens hemkommun.
l)en lagbestämmelse som anger förutsättningarna för godkännande av fristående skola förtydligas.
l)e fristaendfellj'skolor som godkänts för t'ullgi-irandejav skolplikt-åläggs ' "ppföljning och utvärdering som sker genom skolverket. att delta i. de"- Vågran att" m. rka skall kunna leda till att godkännandet återkallas.
I propositionen aviseras ytterligare åtgärder och förslag i syfte att öka _ valfriheten på' skolområdet. I dessa frågor avser; regeringena-återkomma ;
under riksmötet hl_992:"93.
i'i-J.
Propositionens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att i fråga om skollagen (19851 l()())' dels att 9 kap. 2, 5 och () åå skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf. () kap. 4 a 5, samt när- mast före 9 kap. 4 a 5 en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 kap.
Godkännande för vanlig skol- plikt skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och tär- digheter som till art och nivå vä- sentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundsko- lans allmänna mål.
25
Godkännande för vanlig skol- plikt skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och tär- dighetcr som till art och nivå vä- sentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter" som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundsko- lans allmänna mål, främst de som anges i ] kap. 2 5 andra och tredje styckena.
Godkännande för särskild skolplikt skall meddelas. om skolan ger ele- verna en utbildning som väsentligen svarar mot den som de skulle få i särskolan eller specialskolan. En ytterligare förutsättning är att eleverna i samband med utbildningen beretts erforderliga omsorger.
] godkännandet för särskild skolplikt skall anges om det avser särsko- leutbildning eller specialskoleutbildning eller båda dessa skolformer samt för vilka handikappgrupper utbildningen godkänns.
'l..agcn omtryckt lWl: I l l l.
P ' . 9 |/ 2:95 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse rop l9 9
'l'illrlelning av medel
4 a 5
En fristående skola, som är god- känd för elever som har vanlig skol- plikt, skall tilldelas medel för verk- samheten av den kommun där sko- lan är belägen. För varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i kommunens grundskola det närmast föregående kalenderåret. Vid tilldelningen får kommunen gö- ra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent av den framräknade ge- nomsnittskostnaden. Regeringen el- ler den myndighet regeringen be- stämmer får medge ett större avdrag, om det fimts särskilda skäl.
"I'll/delningen beräknas för ett bi— dragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den / juli. Tilldelningen grundas på antalet elever i den fri- stående skolan den 15 september under bidragsåret. Medlen skall ut- betalas nted en lolflet'lt'l varje må- nad. Utbetalningarna i juli- september avpassas efter ett beräk- nat antal elever och reglering görs vid utbetalning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden juli-september mä- nad, betalas ut sant/at [ september.
Ont en fristående skola, som har tilldelats medel enligt första stycket, har tagit in en elev som inte är Item- ma/törande i kommunen, har kont- munen rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
Vad som sägs i första, andra och tredje styt'kena gäller inte de frislä- ende skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom sär- skilda föreskrtfter eller andra sär- skilda beslut.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
55
Fristående skolor som avses i 1 och 4 55 skall i fråga om sin utbild— ning för skolpliktiga elever stå under tillsyn av statens skolverk.
Den omedelbara tillsynen över sådan utbildning ankommer på den styrelse som Finns för grundskolan respektive särskolan eller specialsko- lan för den kommun där skolan är belägen.
Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för god— kännande och bristerna inte av- hjälps efter påpekande för huvud- mannen, skall godkännandet åter- kallas.
Fristående skolor, som är godkän- da för fullgörande av skolplikt, är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av statens skolverk.
()5
Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för god- kännande och bristerna inte av- hjälps efter påpekande för huvud- mannen, skall godkännandet åter- kallas. Detsamma gäller om en fri- stående skola inte iakttar sin skyl-
dighet enligt 5 & tredje stycket att delta i uppföljning och utvärdering.
Aterkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännan- de.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
Utbildningsdepartementet Pr0p- 1991/92295
Utdrag ur protokoll vid regeringssammmanträde den 26 mars 1992
Närvarande: statsministern Bildt. ordförande, och statsråden ll. Wester- berg, Friggebo, Johansson, l_.aurén, llörnlund, af Ugglas. l)inkelspiel, 'l'hurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könbcr'g. Odell, Lund- gren, Unckel, P. Westerberg och Ask
I'iöredragande: statsrådet Ask
Proposition om valfrihet och fristående skolor
1. Inledning
Riksdagen har i samband med behandlingen av regeringens proposition om vissa skollagsfr'ågor m.m. (1090/911115. UbUl7. rskr. 357) beslutat ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört om en ny bi- dragsordning för fristående skolor för skolpliktiga elever.
Enligt utbildningsutskottet är det rimligt att en fristående skola som är godkänd för skolpliktens fullgörande har de ekonomiska förutsätt- ningarna för verksamhetens drift. Utskottet föreslår därför att samtliga i en kommun skolpliktiga elever. som går i grundskolan eller i en för vanlig skolplikt godkänd fristående skola, fr.o.m. budgetåret 1992/93 skall räknas in i underlaget för kommunens seklorsbidrag.
Kommunen bör enligt utskottet fördela silt sektorsbidrag och sina öv— riga resurser på skolområdet efter behov till samtliga skolor för elever med vanlig skolplikt inom kommunens gränser. såväl offentliga som fri- stående.
1 de fall en avgift tas ut vid en fristående skola bör den enligt utskottet vara skälig och kommunen bör ha möjlighet att avväga verksamhetshi- draget till skolan med hänsyn till avgiftens storlek. Vidare bör en fristå- ende skola ha skyldighet att i mån av plats ta emot en elev, om eleven och vårdnadshavaren så önskar.
l-"örändr'ingen avsågs inte beröra grundskoledelen av Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Grännaskolan, Lundsbergs skola. 1-"ranska skolan och Göteborgs högre samskola. Dessa skolor har statsbidrag en- ligt särskilda bestämmelser.
l)et nuvarande bidragssystemet till fristående skolor innebär att rege- ringen prövar frågan om statsbidrag. Hittills har regeringen - utöver de nyss nämnda skolorna - förklarat öl fristående skolor på grundskoleni— vå berättigade till statsbidrag.
Av dessa är 22 Waldorfskolor med den pedagogiska metod som har Prop. 1991/92295 Rudolf Steiner till upphovsman. 20 skolor har konfessionell prägel (bl.a. två katolska och en judisk).
Sju skolor är s.k. internationella skolor med undervisning på annat språk än svenska (engelska, franska eller tyska) och med en undervis- ning som normalt också i väsentliga delar baseras på en annan läroplan än den svenska (Tyska skolan, Lycée lirancais Saint Louis, International School, 1-'.nglish Junior School, British Primary School. Tanto School och en separat del av Bladins skola).
Av de övriga utgörs den största gruppen av Montessoriskolor. 1)c fristående skolorna är i huvudsak stnå och finns företrz'idesvis i Stockholms län och Göteborgs och Bohus län.
I 1992 års budgetproposition (prop. 1001/92:lt)tl_ bil. 9. s. 48.) har statsbidraget till fristående skolor på grundskolenivå räknats in i sek- torsbidraget samt räknats upp i nivå med det genomsnittliga sektorsbi- draget. Uppräkning har även gjorts för l-"ranska skolan och Göteborgs högre samskola som-enligt utskottet inte skulle beröras av bidragsänd— ringen men som i dag har ett bidrag som understiger det genomsnittliga sektorsbidraget.
l föreliggande proposition lägger jag fram förslag som ger de friståen- de skolorna på grundskolenivå förutsättningar att verka på i stort sett samma villkor som de kommunala grundskolorna. Jag avser att under riksmötet 1992/93 återkomma till regeringen med ytterligare förslag i syfte att öka valfriheten på skolområdet. Jag avser då bl.a. att ta upp vis— sa frågor som rör fristående skolor på gymnasial nivå och fristående sär- skolor. Vidare är det min förhoppning att då också kunna ta upp frågor om entr'eprcnadskolor och andra mellanformcr mellan kommunala och fristående skolor. På detta område finns dock en del problem som jag vill få ordentligt genomlysta innan jag kommer med förslag i den delen. Jag räknar med att senare också lägga fram ytterligare förslag i syfte att öka valmöjligheterna inom det kommunala skolväsendet. Ambitionen bör vara att elever och föräldrar inte bara skall kunna välja mellan kommunala och fristående skolor utan också att de principer om valfri— het och ekonomiska medel som följer elevens val. och som beskrivs i denna proposition. i största möjliga utsträckning skall gälla även inom det kommunala skolväsendet.
för närvarande arbetar en särskild utredare med frågor rörande avgif- ter m.m. vid fristående skolor för skolpliktiga elever. l'inligt direktiven till utredningen ankommer det på utredaren att redovisa konsekvenser— na av ett fortsatt avgiftssystem. Utredaren skall vidare bedöma hur det nya statsbidragssystemet kommer att återverka på avgiftssåltningen samt lämna förslag till efter vilka principer avgifter i framtiden skall kunna tas ut. ! uppdraget ingår vidare att bedöma effekterna av det nya bi— dragssystemet på grundskolans r'esurstilldelning Utredaren skall slutli— gen överväga vilka krav som staten bör ställa på fristående skolor som en följt] av den ändrade bidragsordningen.
Arbetet skall redovisas till regeringen senast den I maj 1992. Jag avser Prop. 1991/92:95 att i den senare propositionen, under riksmötet 1992/93, också presente- ra mina förslag med anledning av denna utredning.
2. Principiella utgångspunkter
Riksdagen har, vid behandling av den nyssnämnda propositionen om vissa skollagsfrågor m.m. markerat vikten av att föräldrar och elever ges möjlighet att välja grundskola. Riksdagen antog propositionens förslag till lagreglering av frågan (4 kap. () & tredje stycket skollagen) och utta- lade i anslutning därtill också att kommunen så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt skall tillgodose önskemål om placering vid viss skola. Jag anser att man nu måste gå vidare och ytterligare inte bara stärka rätten utan också den praktiska möjligheten för föräldrar och elever att själva välja den utbildning som bäst passar de egna behoven.
Målet är att åstadkomma största möjliga frihet för barn och föräldrar att välja skola. Denna frihet bör innebära möjlighet att välja mellan det offentliga skolväsendet och fristående skolor men också att välja skola inom det kommunala skolväsendet och att välja också en skola i annan kommun. För att skapa realistiska möjligheter för föräldrar och elever att välja mellan kommunernas skolor och fristående skolor krävs att de som väljer en fristående skola tillförsäkras rätt till i allt väsentligt sam- ma villkor och ekonomiska förutsättningar som de som väljer en kom- munal skola. Jag vill dock erinra om att t.ex. rätt till skolskjuts ej före- ligger för elever i fristående skolor och jag har ej heller för avsikt att för närvarande föreslå någon ändring därvidlag.
Likvärdiga villkor innebär dock inte nödvändigtvis att varje skola skall ges samma ekonomiska stöd. Det offentliga stöd som tillfaller en skola måste utgå från vilket ansvar och åtagande skolan tar och fullgör. Likvärdig behandling mellan offentliga och fristående skolor syftar där— för till att låta skolans åtagande avgöra omfattningen av de offentliga bi- dragen. Den juridiska upplåtelseformen är i detta sammanhang utan be— lydelse.
Rätten och möjligheten att välja skola och att välja sina barns utbild— ning är viktig i ett fritt samhälle. Denna grundläggande princip har också kommit till uttryck i ett flertal internationella konventioner som Sverige anslutit sig till.
Men förutom detta principiella och avgörande argument ser jag flera andra skäl till att åstadkomma större valfrihet liksom bättre förutsätt- ningar för de fristående skolorna. Rätten och möjligheten att välja skola är ett viktigt instrument för att vitalisera skolan. Valet kan stimulera ett ökat engagemang för skolan hos föräldrar och en större lyhördth för elevers och föräldrars önskemål hos skolor och kommuner. lin sådan utveckling gynnar hela skolverksamheten.
Behovet av en mångfald av utbildningsvägar och pedagogiska metoder ökar. Ett uniformt system kan inte erbjuda den variation och flexibilitet
som framtiden kräver av skolväsendet. Grundskolan skall därför kunna rymma flera olika profiler. De fristående skolorna kommer att bli vikti- ga komplement till det offentliga skolväsendet. flertalet av de fristående skolor som finns i dag har startats för att de arbetar med en viss pedago- gik eller har en konfessionell inriktning. Den nu förestående reformen kommer med stor säkerhet att öka antalet skolor med sådana inrikt- ningar. Men jag hyser också en förhoppning att reformen skall starta en utveckling även av fristående skolor med andra profiler. Det kan hand- la om föräldrakooperativ. speciella ämnesprofrler eller nedläggningsho— tade glesbygdsskolor som kan få en ny chans ttnder nytt huvudmanna- skap.
Jag tror också att en stimulerande tävlan mellan olika skolor. med olika inriktning och olika ägandeformer, i sin tur kan bidra till att höja kvaliteten inom hela skolväsendet. En ökad mångfald på skolans områ- de gör också att flera intresseinriktningar kan tillgodoses. Skolan kom- mer att utvecklas längs skilda linjer. vilket sammantaget ger en större utvecklingsrnässig bredd såväl i olika ämnen som beträffande pedagogis- ka metoder.
Med större valfrihet och mer utrymme för en skolas profil skapas också bättre incitament för kostnadseffektivitet. Nya och effektivare ar- betsmetoder kan prövas och vinna spridning. Därmed torde ett större inslag av fristående skolor också på sikt kunna bidra till en mer effektiv resursanvändning inom det samlade skolväsendet.
För egen del ser jag på sikt följande utbildningsalternativ för elever med vanlig skolplikt.
Hemkommunens grundskola
Sannolikt kommer den kommunala grundskolan i det egna närområdet även i framtiden att vara det vanligaste alternativet, som föräldrar väljer. Men även om detta blir det dominerande. ligger det ett stort värde i att elever och föräldrar har rätt att göra ett aktivt val av skola och därmed ett ställningstagande till vilken skola man vill anlita och engagera sig för.
Annan kommuns grundskola
Möjligheten" hör öka att fullgöra skolplikten i en annan kommun än hemkommunen. om personliga, geografiska eller andra skäl finns för detta önskemål. lan utgångspunkt bör dock vara att elever i den motta- gande skolans naturliga upptagningsområde inte får vika för elever från grannkommuner. Avvägningar måste också göras av de ekonomiska för- pliktelserna mellan de berörda kommunerna. Någon ovillkorlig rätt att gå i en annan kommuns grundskola tror jag därför inte kan etableras. Inte heller kan det utan vidare bli rätt till skolskjuts.
Fristående skola
Genom förslaget i denna proposition om ett garanterat bidrag till de fri- stående skolorna ökar möjligheterna för dessa att verka och utvecklas. Detta ger också klarare och mer förutsägbara spelregler. vilket ökar de- ras möjligheter att verka långsiktigt.
Olika typer av mellanformer
Vidare bör prövas om det finns möjligheter att etablera olika typer av mellanformer mellan fristående och kommunala skolor. Det kan exem- pelvis handla om entrcprenadlt'isningar. där ansvaret och skyldigheterna är kommunens, men produktionen av själva utbildningen sker i sam- verkan med ett enskilt subjekt.
Kommunal profilskola
Likaväl som fristående skolor skall få rätt att verka vid sidan av de kom- munala skolorna. bör också kommunerna själva kunna anordna mer profilerade skolor med alternativ inriktning mot speciella ämnen eller särskild pedagogik. Läroplanskommittén har i uppdrag att senast den 1 september 1992 lämna förslag om en läroplan och timplan för grund— skolan som möjliggör detta. Om en kommunal profilskola därigenom får en begränsning i ansvar och åtagande i förhållande till den vanliga skolan är det naturligt att motsvarande reduktion görs av bidraget.
Det är möjligt att alla dessa valmöjligheter inte kommer att finnas i var- je kommun. Men jag är övertygad om att genom de förslag som jag nu lägger fram och även senare avser att presentera ökar förutsättningarna markant för att starta skolor med olika inriktning och skilda former av organisation.
Ett villkor för att föräldrar skall kunna utnyttja den stora frihet och de möjligheter till egna val som erbjuds är att de får information om ut— bildningsutbud och valalternativ. l-"öräldrarna måste därför få en bred information om olika valmöjligheter. Jag ser det som naturligt att kom- munernas information till elever och föräldrar ger en allsidig och så fullständig bild som möjligt av de olika utbildningsalternativ som står till buds.
3. Godkännande av fristående skolor
Mitt förslag: lagbestämmelsen om de förutsättningar under vil- ka en fristående skola får godkännas för fullgörande av vanlig skolplikt förtydligas.
Skälen för mitt Förslag: För närvarande skall vissa villkor vara upp- fyllda föratt en godkänd fristående skola skall få statsbidrag. Regeringen får förklara huvudmannen för en sådan skola berättigad till statsbidrag, om det är lämpligt mot bakgrund av det allmänna intresset av att ny pe- dagogik och nya verksamhetsformer prövas inom skolväsendet. Vidare skall skolan vara öppen för alla. som enligt lagen får fullgöra sin skol- plikt där, om inte regeringen medger undantag på grund av skolans ka- raktär. Om platser inte finns till alla behöriga sökande skall urvalet ske efter grunder som är godkända av skolverket. filevavgiften skall vara skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten och omstän- digheterna i övrigt. Skolan skall följa en läroplan som är godkänd av skolverket. Dessutom finns vissa regler om skyldigheten att ta emot be- sök och lämna upplysningar m.m.
I och med övergången till det nya bidragssystemet blir — i enlighet med riksdagens beslut - i stället godkännandet av skolan för fullgörande av vanlig skolplikt avgörande för rätten till bidrag.
För att en fristående skola skall bli godkänd för vanlig skolplikt krävs för närvarande att skolans utbildning skall ge kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och att skolan även i övrigt väsentligen sva— rar mot grundskolans allmänna mål (9 kap. 2 & skollagen).
()m en skola inte längre uppfyller kraven för godkännande och bris- terna inte avhjälps skall godkännandet återkallas (9 kap. () ä).
Ärenden om godkännande prövas fr.o.m. den I juli 1991 av statens skolverk. 'l'idigare avgjorde länsskolnårnnderna dessa ärenden. De till- ståndsgivande myndigheterna har under de senare åren behandlat en rad ärenden om godkännande av fristående skolor som haft anknytning till religiösa sekter eller liknande. Myndigheterna har därvid inte sällan ifrågasatt om skolorna verkligen kan anses svara mot kravet att omfatta de demokratiska värderingar som läroplanen för grundskolan ger ut- tryck för. Mer preciserade regler för godkännande skulle underlätta prövningen, har det hävdats.
Jag anser att det är angeläget att föräldrar och barn ges så stor frihet som möjligt när det gäller att välja mellan olika typer av skolor. En för- utsättning är emellertid att utbildningen häller fullgott kvalitet vad gäl— ler kunskaper och färdigheter. Det innebär bl.a. att en fristående skola måste ha en godtagbar läroplan och kompetenta lärare. Skolan skall emellertid dessutom bidra till barnens sociala fostran.
] detta sammanhang vill jag erinra om vad föredragande statsrådet, Ulla 'l'illander, anförde i propositionen om skolor med enskild httvud—
man m.m. (prop. 1982/8311 5. 19 f.). "Enligt mål och riktlinjer i grund- skolans läroplan skall skolans verksamhet präglas av de grundläggande värderingar om demokrati, tolerans, jämlikhet m.m. på vilka det sven- ska samhället bygger. Skolan skall aktivt och medvetet påverka och sti- mulera barn och ungdomar att vilja omfatta vår demokratis grundläg- gande värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk. vardag- lig handling. Jag anser det självklart att samhället i sitt och elevernas in— tresse måste ställa ett motsvarande krav på fristående skolor. För att en fristående skola skall godkännas för skolpliktens fullgörande måste sko- lan i sin undervisning och övriga verksamhet omfatta det svenska sam- hällets grundläggande värderingar och de riktlinjer för fostran och ut- veckling som anges i målen för grundskolan. lin fristående skola måste därför utveckla sådana egenskaper hos eleverna som kan bära upp och förstärka demokratins principer om tolerans. samverkan och likaberät- tigande mellan människorna. En fristående skola bör exempelvis inte godkännas om den inte är beredd att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Den kan självfallet inte heller godkännas, om den vill tillämpa aga eller andra lagstridiga uppfostringsmetoder. Verksam— heten hör inom mycket vida ramar kunna präglas av olika åskådningar och värderingar, men det finns alltså gränser som samhället bestämt måste hävda. - Att en fristående skola är präglad av ett speciellt synsätt får självfallet inte leda till att undervisningen ger eleverna en ensidig bild av det som lärs ut. Skolan måste respektera att människor i vårt land har skiljaktiga meningar och värderingar och redovisa dessa. Det måste råda tolerans och öppenhet i skolans verksamhet och undervis- ningen måste vara saklig och allsidig."
Jag vill ansluta mig till vad min företrädare anförde. De krav i fråga om demokratiska värderingar, öppenhet och tolerans som hon såg som naturliga förutsättningar för ett godkännande av en fristående skola finns. när det gäller det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, i sina grunddrag angivna i 1 kap. 3 & andra och tredje styckena skollagen. För att markera vikten av att sådana aspekter noga prövas i ärenden om godkännande av fristående skolor anser jag det lämpligt att i den lagbe— stämmelse som anger förutsättningarna för godkännande ta in en ut— trycklig hänvisning till de nu nämnda lagrummen. lin sådan hänvisning innebär bl.a. att det blir tydligt att en skola inte rimligen skall godkän— nas om den brister i öppenhet och insyn eller ägnar sig åt ensidig in— doktrinering. De krav som härigenom ställs på en fristående skola gäller inte bara undervisningen och sådant som hör samman med denna. Kra— ven gäller också skolans verksamhet i övrigt. Hit hör de principer en skola tillämpar i fråga om vilka elever som skall tas emot i skolan. En skola skall t.ex. inte godkännas om den inte är öppen för alla av skäl som inte kan accepteras i vårt demokratiska samhälle.
Självfallet inser jag svårigheten att bedöma om verksamheten i en sko- la, som ännu inte startat. uppfyller de krav som ställs. Jag vill erinra om att det alltid finns möjlighet att återkalla ett godkännande. om en skola inte längre uppfyller kraven.
4. Tillsyn, utvärdering
Mitt förslag: De fristående skolor som godkänts för fullgörande av skolplikt åläggs att delta i den uppföljning och utvärdering som sker genom skolverket. Vägran att medverka skall kunna leda till att godkännandet återkallas.
Skälen för mitt förslag: Liksom när det gäller det offentliga skolväsen- det är det väsentligt att kvaliteten i de fristående skolornas pedagogiska verksamhet fortlöpande följs upp och utvärderas. Jag bedömer frågorna om tillsyn. uppföljning och utvärdering av fristående skolor där skol- plikten får fullgöras som särskilt viktiga. Redan nu står en godkänd fri— stående skola under tillsyn av såväl kommunens styrelse för utbildning- en som det statliga skolverket. Jag anser emellertid inte detta vara till- räckligt. Tillsyn är en sak och uppföljning och utvärdering en annan. Jag föreslår därför att det införs en skyldighet för de fristående skolorna att delta i den uppföljning och utvärdering som sker genom skolverkets försorg. Härigenom garanteras eleverna och deras föräldrar att det all- männa inte låter en bristfällig verksamhet fortgå som alternativ till skolpliktens fullgörande inom det offentliga skolväsendet. Den friståen— de skolans inställning i detta avseende bör självfallet präglas av öppen- het och det är rimligt att vägran att delta i uppföljningen och utvärde- ringen skall kunna leda till att ett godkännande återkallas.
l'in fråga i detta sammanhang är om en lagfäst skyldighet bör gälla också att medverka i sådan uppföljning och utvärdering som kommu- nen hedriver. Enligt min mening är det naturligt att en fristående skola samarbetar med den kommun där den är belägen. Det bör emellertid kunna ske utan uttrycklig lagreglering. (]entemot skolverket, som är den instans som ansvarar för frågor om godkännande och återkallelse av godkännande. är det däremot rimligt att ha en tydlig reglering.
Jag avser också att föreslå regeringen att i direktiven till skolverket in— för arbetet med den fördjupade anslagsframställningen för perioden 1994/95-1996/97 särskilt uppmärksamma de frågor som jag har behand- lat under detta avsnitt.
5. Resurstilldelning
Mitt förslag: Godkända fristående skolor för elever som har vanlig skolplikt skall tilldelas medel för verksamheten av den kommun där respektive skola är belägen. Detta skall gälla också grundskoledelen av Franska skolan och Göteborgs högre samskola.
För varje elev skall skolan tilldelas ett belopp som motsvarar kommunens genomsnittskostnad per elev i den egna grundsko- lan. Vid tilldelningen skall kommunen kunna dra av högst 15 procent. ()m det finns särskilda skäl skall regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer få medge ett större avdrag. Beloppet beräknas för en period om ett år, som löper fr.o.m. ju— li månad det ena året t.o.m. juni månad påföljande år. Medlen skall betalas ut med en tolftedel varje månad. l-ilevantalel i den fristående skolan den 15 september skall vara avgörande för be- räkning av bidraget. Utbetalningarna i juli—september får grun— das på ett beräknat antal elever och reglering får ske vid utbetal- ningen i oktober. 'l'il| en nystartad skola får utbetalning av bi- drag. som avser tiden juli-september månad. ske i september.
För sådana elever i den fristående skolan, som inte är hemma— hörande i kommunen. skall kommunen ha rätt till ersättning för sina kostnader från elevens hemkommun.
Bestämmelser om detta bidragssystem tas in i skollagen. Be- stämmelserna skall dock inte gälla riksinternatskolorna (iränna— skolan och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket samt inter- natskolan Lundsbergs skola och ej heller de internationella sko- lorna.
Skälen för mitt förslag: l.)c fristående skolorna bör. såsom riksdagen också uttalat. få del av de tillgängliga resurserna på skolområdet. om de håller den kvalitet som bör krävas för att skolplikten skall få fullgöras i en sådan skola. Kommunen bör därför åläggas att av sina resurser på skolområdet - vilket inbegriper sektorsbidraget från staten - tilldela de fristående skolor. som är belägna i kommunen. och som godkänts för vanlig skolplikt. medel för verksamheten.
l'inligt min mening vore det i och för sig lämpligare om elevens hem— kommun alltid betalade till den fristående skolan oavsett var den är be- lägen. l')ctta står emellertid inte i överensstämmelse med rådande stats- bidragssystem och en omläggning skulle medföra administrativa svårig- heter. l avvaktan på de förändringar som kan bli följden av kommunal- ekonomiska kommitténs förslag bör därför den kommun där skolan är belägen tills vidare betala ut bidragen.
Principen att tilldela dc fristående skolorna medel med hänsyn [lll re- spektive skolas behov kan ge upphov till problem. l-"rågan om vilka be- hov en skola har skulle kunna bli föremål för delade meningar mellan
kommunerna och de aktuella skolorna. De fristående skolornas möjlig— het att planera långsiktigt skulle försämras. Vidare skulle en kommun. utan att ha någon egentlig möjlighet att påverka en fristående skolas kostnader, kunna bli tvungen att tilldela medel som avsevärt överstiger vad som utgår per elev i grundskolan. Till exempel skulle kommunen kunna bli tvungen att betala för höga lokalkostnader. lin mätare på vad som kan anses som ett rimligt behov är kommunens totala kostnader för dess egen grundskola. inbegripet statsbidraget. Rimligen bör man då utgå från genomsnittskostnaden per grundskoleelev. Med en sådan schablon har också kommunen möjlighet att minska de totala kostna— derna för skolväsendet genom effektivisering i sin egen organisation.
Ambitionen bör också vara att undvika ett system som innebär en så- dan detaljreglering av de fristående skolornas verksamhet och arbetsme- toder att de riskerar sin särart. lån av tillgångarna med de fristående skolorna är just deras möjlighet att pröva nya arbetsformer. att engagera föräldrar och att använda andra pedagogiska metoder. Offentliga bidrag skall fungera så att de inte verkar hämmande på skolans profil och sär- prägel.
Kommunen har — till skillnad från en fristående skola - ett övergri- pande ansvar för skolväsendet. både i fråga om planering och i fråga om skyldigheten att i sina skolor ta emot samtliga skolpliktiga elever som är hemmahörande i kommunen. En kommun kan således inte välja att i sina skolor enbart ta emot elever med en speciell intresse- eller begåv— ningsprofil. lin kommun kan heller inte välja att endast ta emot det an— tal barn som ur ekonomisk synvinkel är mest fördelaktigt.
Skyldigheten att ta emot alla barn innebär också att kommunen måste ta emot barn som är resurskrävande. t.ex. barn med handikapp för vilka extra resurser kan behöva sättas in i form av lärartimmar, assistans och läromedel. Vidare måste kommunen ta ansvaret för de barn som inte längre kan eller vill gå i en fristående skola som de börjat i.
Kommunerna har också andra skyldigheter som inte en fristående skola har. l-lxcmpclvis är en kommun skyldig att anordna hemspråksun- dervisning för alla barn som har rätt till och som begär att få sådan un- dervisning. För eleverna i den kommunala grundskolan är kommunen dessutom skyldig att sörja för att det anordnas skolhälsovård och skol— skjuts.
Sammantaget kan det därför vara rimligt att anta att kommunen får en högre genomsnittskostnad per elev än som normalt bör uppstå för den fristående skolan. l.-'.lt avdrag från genomsnittskostnaden bör därför kunna göras vid tilldelningen av medel. Avdraget bör få uppgå till högst 15 procent av den framräknade genomsnittskostnaden.
Vissa glesbygdskommuner har en mycket hög per capita kostnad för sitt skolväsende. Detta beror på att de har många små klasser. [ sådana fall kan en fristående skola få orimligt höga bidrag i förhållande till kostnaderna. t.ex. om skolan ligger i kommunens tätort och därmed kan få en mera normal klassfyllnadsgrad. I sådana fall bör kommunen kunna sätta ner bidraget ytterligare. men först efter medgivande av rege-
ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Detta bör enligt min mening vara den enda grunden för en ytterligare bidragsreduktion.
Bestämmelsen om avdrag med högst lS procent av genomsnittskostna- den ser jag som en minimireglering till de fristående skolornas värn. Om en fristående skola gör ett större åtagande, t.ex. genom att ta ansvar för alla barn i ett visst upptagningsonn'åde eller genom att ta emot barn med särskilda behov eller behov av hemspråksundervisning. bör kom- munen reducera avdraget från genomsnittskostnaden. Detta innebär att det är kommunens skyldighet att inte göra ett större avdrag än att den fristående skolan, utan andra intäkter. kan erbjuda en utbildning som till standard och omfattning kan anses motsvara kommunens.
Många fristående skolor gör i dag en mycket viktig insats för barn med speciella behov och erbjuder plats åt barn som haft svårt att finna sig tillrätta i det kommunala skolväsendet. Jag ser det som angeläget att de insatserna utvecklas och fortsätter. Det är ofta en tillgång att få växa upp och utbildas i blandade miljöer. där elever från olika bakgrund möts och där utbildning av elever med svårigheter och handikapp integ— reras. Mot den bakgrunden är det viktigt att kommunerna också tar hänsyn till detta när bidraget till fristående skolor fastställs. Av samma skäl har jag också för avsikt att föreslå regeringen att ändra i instruktio- nen för statens institut för handikappfrågor i skolan. Sll-l, så att även de fristående skolorna kan få hjälp och stött av Slll.
Mitt förslag kommer att innebära att de fristående skolornas behov av elevavgifter kommer att minska. Därmed öppnas den ekonomiska möj- . ligheten för fler att välja en fristående skola. Det vidgar valfriheten och kan också stimulera till mer blandade miljöer i de fristående skolorna.
Frågan om avgifter m.m. vid fristående skolor för skolpliktiga elever är. som jag redan nämnt. under utredning. Som framgått ämnar jag - ef- ter beredning av utredningens förslag — återkomma till regeringen i frå- gan om elevavgifter i den proposition jag redan aviserat till riksmötet 1992/93.
Min strävan är att i minsta möjliga utsträckning styra de fristående skolornas verksamhet. Samtidigt finns det dock starka skäl att göra klart att dessa. då de uppbär allmänna bidrag i likhet med det offentliga skol- väsendet. inte får verka ekonomiskt och socialt segregerande.
Detta innebär att sådana friStående skolor inte skall ta ut avgifter för tjänster som motsvarar dem som erbjuds i det offentliga skolväsendet. Även de avgifter som därutöver kan bli aktuella i fristående skolor mås— te vara skäliga. Det innebär bl.a. att avgifter inte får uppgå till en nivå som i praktiken stänger ute elever från dessa fristående skolor.
Frågan om elevavgifter prövas för närvarande av utredningen om av- gifter m.m. vid fristående skolor för skolpliktiga elever. Denna har. som jag redan nämnt, bl.a. till uppgift att analysera förutsättningarna för av— giftsuttag i fristående skolor och konsekvenserna härav.
Sedan utredningen slutförts avser jag att. i den proposition om rätt att välja skola m.m. som jag ämnar föreslå regeringen under hösten 1992. återkomma med förslag till hur denna fråga skall regleras i skollagen.
lö
Min utgångspunkt är emellertid att tlet i lagen skall tas in stadgande av tlen innebörd som ovan angivits.
Förekomsten av avgifter bör också ingå i skolverkets tillsynsuppgifter. Skolverket bör granska eventuella avgiftcrs storlek. skälighct och risk för segregerande effekt. Om en sådan granskning leder till påpekanden som inte efterföljs. bör detta kunna vara skäl för återkallande av till- stånd.
Med propositionens förslag om offentligt stöd till fristående skolor. statlig tillsyn. reglering av rätten att ta ut avgifter och med tanke på de fristående skolornas nuvarande kostnatlsstruktur. finns det därmed skäl att anta att segregerande elevavgifter i tle fristående skolorna inte kom- mer att förekomma.
Det finns i dag godkända friståcntle skolor som inte har ansökt om statsbidrag och tlet kan inte uteslutas att det även i framtiden kommer att finnas skolor som inte vill ha bidrag. Mitt förslag innebär i och för sig att kommunerna blir skyldiga att tilldela samtliga skolor som omfat- tas av bestämmelsen medel för verksamheten. lin skola som inte vill ha bidrag har dock alltid möjlighet att genom en särskild rättshandling av- stå från tlct bidrag skolan är berättigad till. län konsekvens av en sådan rättshantlling är att skolan därefter inte kan kräva att få bidrag för den tid som avståendet avsett.
Beträffande reglerna för utbetalning anser jag att dessa kan hållas rela- tivt enkla. Bidraget bör beräknas för ett bidragsår i sänder och ett hi- tlragsär bör löpa fr.o.m. juli månad tlet ena året t.o.m. juni månad på- följande år. Utbetalning bör ske metl en tolftedel varje månad. Bidraget bör grundas på antalet elever i den fristående skolan den 15 september under bidragsåret. Det för med sig att utbetalningarna i juli-september får göras utifrån ett beräknat elevantal. Reglering kan emellertid smi- digt ske i samband metl utbetalningen i oktober. Beträffande skolor som är nystartade hör utbetalning. som avser tiden juli-september månad. få ske först i samband metl utbetalningen i september”. Självfallet kan en skola inte få bitlrag innan verksamheten inletts.
På samma sätt som gäller enligt 4 kap. 8 & skollagen. då en kommu— nal skola tagit emot elever som inte är hemmaht'irande i kommunen. bör en kommun som lämnat medel till en fristående skola, där det finns elever från andra kommuner. ha rätt till ersättning av elevens hemkommun för sina kostnader för elevens utbildning. Självfallet skall vid beräkning av kostnaderna för en elev hänsyn tas till utgående stats— bitlrag. Detta innebär att - med nu gällande statsbitlragssystem - endast kommunens egen nettokostnad. utöver statsbitlragsdelen. kan ligga till gruntl för krav mot elevernas hemkommuner.
Jag anser inte att tlet finns skäl att införa någon särskiltl bestämmelse om möjligheten att överklaga ett kommunalt beslut om ersättning till en fristående skola. I stället bör de allmänna reglerna i ltl kap. kommu- nallagen (l99lz9tltl) om Iaglighetsprt'ivning av kommunala beslut gälla.
Beträffande vissa skolor har regeringen meddelat särskilda föreskrifter om statsbidrag. Sådana föreskrifter har motiverats av dessa skolors sär-
skilda ställning. Riksinternatskolorna och Lundsbergs skola bör liksom för närvarande även fortsättningsvis omfattas av en sär-reglering. Där- emot intar inte Franska skolan och Göteborgs högre samskola en sådan särställning att tle bör undantas från mitt förslag till bestämmelse i skol- lagen i vad gäller grundskoledelen av deras undervisning. Jag bedömer att detta inte får några negativa ekonomiska följder för de två sistnämn- da skolorna. När det gäller riksinternatskolorrm och andra skolor som omfattas av särskiltta statsbidragsbeslämmelscr kan tlet. såsom jag vet fö— rekommer i dag. även fortsättningsvis vara lämpligt att kommunerna i vissa fall frivilligt betalar för elever i sådana skolor.
De internationella skolorna tar emot barn som endast för en kortare tid är bosatta i Sverige eller barn som har andra skäl att få en utbild— ning med internationell inriktning. Undervisningen är också anpassad till dessa barns behov. För de flesta barn som stadigvarande bor i Sveri- ge utgör intc tle internationella skolorna något alternativ. De internatio- nella skolorna bör därför inte omfattas av tlet nya bitlragssystemet. För dem bör även fortsättningsvis nuvarande ortlning gälla. Det är dock att märka att om en sådan skola uppfyller tle krav som ställs på en vanlig fristående skola kan tlen givetvis bli godkänd som en sådan.
l-"rälsningsarmén tlriver i l-Lkerö kommun en internatskola. Sundsgår- den. Skolan är godkänd som fristående skola och har statsbidrag enligt särskilda årliga regeringsbeslut. för närvarande drygt en miljon kronor. Skolan riktar sig till elever metl sociala eller emotionella problem och uppvisar gotta resultat.
Det ligger i sakens natur att verksamheten vid Sundsgården är dyrare än vad som är normalt för en grundskola. Den statliga bidragsnivån är - anpassad därefter. Med hänsyn till tlel. till verksamhetens speciella ka- raktär och tless värde anser jag att Sundsgården bör få möjlighet att när- mare överväga den framtida finansieringen av verksamheten. Mot den— na bakgrund bör Sundsgården tilldelas bitlrag i särskild ordning också under nästa budgetår. Ambitionen bör dock vara att även Sundsgården därefter inkluderas i den ordning för finansiering av tle fristående sko- lorna som nu föreslås. .
Insatser som görs vid sidan om de samhälleliga institutionerna. för människor som i någon mening hamnat på kant metl tillvaron. når ofta goda resultat. Som jag ser det ligger det i hög grad också i kommuner— nas intresse att sådana alternativ finns vitl sidan av tlet reguljära skolvä— sendet och kommunerna får ju nu större möjligheter att ge dem bidrag på tten nivå verksamheten motsvarar. På sikt ser jag därför inga svårig- heter för sådana alternativa skolor att bedriva sin verksamhet inom ra- men för den nya ordningen för friståentlc skolor.
() Upprättat lagförslag
I enlighet med vatt jag har anfört har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i skollagen (19852l l(t(l).
l-.t'tgfö|'slaget. såvitt gäller skyldigheten för fristående skolor zttt;tl'elia. i"; , Prop. .19911/92595 " uppföljning och utvärdering. avser frågor som faller under lagrådets granskningsomräde. l'-'örslaget är emellertid av sådan besk'zil'fett'ltet att lä.-' ' grådets hörande skulle sakna betydelse.
7. Hemställan
-.,..i..---
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen fö- ' reslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i skollagen( lt)85:l lt)t)). '
8. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragamlens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra— ganden har lagt fram.
Innehållsförteekning'
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens lagförslag . Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1902 Inledning
Principiella utgångspunkter
Godkännande av fristående skolor
Tillsyn. utvärdering Resurstilldelning Upprättat lagförslag
Hemställan
Beslut
Gewe—mauste—
gotah 41134. Stockholm 1992
oss-i»:—
l 1
.13
14 18 19 19