Prop. 1985/86:10

om ny skollag m.m.

Regeringens proposition 1985/86: 10

om ny skollag m.m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 27 juni l985.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Bengt Göransson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny skollag. Den är resultatet av en huvudsakli- gen författningsteknisk och språklig översyn av den nuvarande skollagen (l962:3|9). Översynen har också omfattat enstaka sakfrågor som har aktualiserats genom utredningsförslag eller på annat sätt. ” Till skillnad från den nuvarande skollagen innehåller förslaget till ny skollag bestämmelser om särskolan, som f. n. regleras i lagen (l967z940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Detta överens- stämmer med vad som aviserades i propositionen (1984/85: 176) med för- slag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

[ nämnda proposition redovisades ett utredningsförslag om ändringar i fråga om bl.a. skolpliktstiden för dem som går i särskolan. Den nya skollagen, som bygger på utredningsförslaget. innebär att skolplikten för eleverna i särskolan upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då de fyller 17 år. De har emellertid alltid rätt att fortsätta i särskolan under de fyra närmast följande läsåren.

I övrigt föreslås bl. a. följande ändringar genom den nya skollagen. [nnan en kommun i sin grundskola tar emot en elev som inte tillhör Skolans elevområde, skall kommunen bereda elevens hemkommun tillfälle att yttra sig. Motsvarande skall gälla för gymnasieskolan. om även hem- kommunen anordnar den aktuella studievägen. Om hemkommunen av— styrker, skall den andra kommunen, om den fortfarande anser att eleven skall tas emot. överlämna ärendet till länsskolnämnden för avgörande. Rätten till interkommunal ersättning från hemkommunen görs beroende av att den andra kommunen har iakttagit sina nu nämnda skyldigheter.

Vissa förenklingar görs i bestämmelserna om undersökningstillfällcn m.m. inom skolhälsovården. Elever i gymnasieskolan skall inte längre vara skyldiga att genomgå hälsokontroller.

& ww &

Prop. 1985/86: 10 Möjligheten att hämta skolpliktiga barn till skolan med biträde av polis- myndighet avskaffas. Däremot behälls möjligheten för länsskolnämnden att vid vite förelägga barnets vårdnadshavare att se till att barnet fullgör sin skolplikt. Frågan om utdömande av förelagt vite skall i fortsättningen prövas av länsrätten på ansökan av länsskolnämnden.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1986. Ikraftträdande- och övergängsbestämmelser föresläs bli samlade i en särskild promulgationsv lag.

Propositionen innehåller även vissa förslag i frågor som inte regleras i den nya skollagen.

Ändringar föreslås beträtfande länsskolnämndernas sammansättning. Liksom nu skall landstinget välja fem av ledamöterna och suppleanter för dem i länsskolnämnden. Sammansättningen i övrigt regleras inte i den nya skollagen. Utöver de ledamöter som landstinget väljer skall länsskolnämn- den ha sex ledamöter. Av dessa skall fyra representera arbetsmarknaden och '— liksom suppleanter för dem utses av regeringen efter förslag från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Övriga tvä ledamöter och suppleanter för dem skall utses av länsstyrelsen. De förutsätts represente- ra dels utbildningsverksamheten i länet. dels den allmänna samhällsplane- ringen där. Ordförande skall alltjämt utses av regeringen bland nämndens ledamöter. Regeringen och länsstyrelsen skall utse ledamöter och supp- leanter enligt de nya reglerna för tid fr.o.m. den 1 januari 1986. Detta föranleder ändring i den nuvarande skollagen.

Den nuvarande försöksverksamheten med s. k. regionala planeringsräd föreslås upphöra vid utgången av juni 1986. Planeringssamverkan mellan skola och arbetsliv utformas i fortsättningen på det sätt som länsskolnämn- den ftnner lämpligt.

l linje med riksdagsbeslut våren 1985 om förändringar beträffande de kommunala skolcheferna föreslås i propositionen att inte heller särskol- cheferna längrc skall ha statligt reglerade anställningar och att statsbidra- gen till kostnader för särskolchefer skall upphöra. Förändringarna beträf- fande särskolchefer föreslås gälla fr.o.m. den 1 juli 1986.

Av propositionens fyra lagförslag (s. 3—24) har nr 2—4 föregåtts av granskning av lagrådet. '

Propositionen innehåller tre huvuddelar. nämligen

1. det S. k. remissprotokollet, som utmynnar i beslut om inhäm- tande av yttrande från lagrådet men som också innehåller förslag som inte omfattas av remissen till lagrådet (s. 25— 139). samt bilagor till remissprotokollet med bl.a. lagrådsremissens lagförslag ts.

140—160),

2. lagrådets yttrande (5. 161—163).

3. det s.k. slutprotokollet. i vilket föredraganden bl.a. redovisar sina ställningstaganden till lagrådets synpunkter (s. 164— 167) och till vilket propositionens lagförslag (s. 3—24) hänför sig.

Propositionens lagförslag skiljer sig från lagrådsremissens dels i en sakfråga, dels genom några små tekniska ändringar. Sakfrågan rör utdömande av förelagt vite.

Propositionens lagförslag

1. Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1962: 319")

Härigcnom föreskrivs att 22 & skollagen (l962:3191' skall ha följande

lydelse.

,'N'ururondt' lydelse

22 &"

Lt'insskolm'imndt'n utgörs or nio lt'donn'itcr. som utses _lör tre år. rilknulji'ån ut'/! med tll'll ljunuori dt't'l ('flt't' (lt't. då Val i helt! I'ikt'! till landsting (N'/l kommun/itllmöklige har ägt rum. Ar lt'dllnlÖlt'l'lltl skull trå utses av regeringen. rorur vn blond jörvtriitlurt' _lör (ll'l7t'l.f,L'll'tll'(' (It'll en bland företrädare för (tr- lmtstdt'ort' inom länet. som! en or skolörcr.styrclsm och en ut' löns- st_rrclst'n. Fun lcdmnr'itvr sko/l I'll/- jos ur landstinget. I Gotlands län skulljl'm lyda/nöter utses av kom- mnnlitllmäktiw i Gotlands kont- mun. Omfattar annat län kommun. som ((i tillhör lundstingskommun. skull ll't' ledamöter utses or louds- tingt't och två lt'drunött'r ttt' kont- nmn/itllmiiktigt'.

För t'or ()("ll en av de lt'domött'r som utses or I'l'_t.!('l'lll_l_'l'll. skolt'it't'r- st_rrt'lst'n och liinsstrt't'ls('n skall en suppleant utses. För de leda/nöter som väljs (n' landstinget eller kom- mun/itll!"(ik/ige skull likn lnåttgo suppleanter räl/'tis. .S'uppleuntt'rno skall utses för sont/nu tid som lt'du- möter/to.

Lcrlutrtötc'rno or'h .Vilpplt'lllllt'l'lld skall vara bosatta inom länet. ()tn villkor i övrigt giiller rod regering- t'n_li'ireskriwr.

Ft'n't'.rlo_t:t'n [_rdt'lst'

__

Lurnlstingz't sko/l rill/"ufo"! (n' It'- domött'rno i llinsskolniintndt'n. [ Gotlands län skull _l'mn lt'tllllllöll'l' utses or krnnmun/itllmäktigt' i Got- lands kommun. I Göteborgs (It'll Bolins lön stunt i Malmöhus län skull ll't' lt'domött'r utses or lunds- tingt't och trä lt'domött'r ur kont- mun/ull/niiktigt' i Göteborgs re- .rpt'ktirt' Malmö kommun. För de ledamöter som rill/'s av landstinget eller kommlut/ullntt'iktigt' skull lika många suppleanter räl/us.

Lvl/(llllÖlt'l' och suppleanter som väljs ('n/igt _lörsto strt'kt't skull utses,/ör tre år räkna/från och med den ljontmri året efter det när oll- rm'inna val till landsting och kom- muntidlmäktigv har ägt rum. De skall vara bosatta inom länet. ()rn villkor i övrigt gäller vad regering- cn _li'it't'skrit't'r.

Denna lag träder i kraft den I januari 1986.

' Lagen omtryckt 1970: 1026. 3 Senaste lydelse 1981:1113.

Pro/msitiont'ns lttg/i'irslog

Propositionens lagförslag

2. Förslag till SkoHag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna föreskrifter Inledande _löreskrifter

1 & Genom grundskolan. gymnasieskolan och andra motsvarande skol- former anordnar samhället utbildning för barn och ungdomar. Utbildningens allmänna mål är att ge eleverna kunskaper. utveckla deras färdigheter och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmed- lemmar.

2 Denna lag innehåller föreskrifter om barns och ungdomars rätt till utbildning och deras skolplikt. grundskolan och gymnasieskolan. vissa motsvarigheter till grundskolan och gymnasieskolan. skolhälsovård. '

'.»! (XJ—17:

:>

Skolformer och deras huvudmän

3 & Kommunerna är huvudmän för grundskolan. Kommuner och landstingskommuner är huvudmän för gymnasieskolan.

4 5 För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasie— skolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda finns särskolan. Lands- tingskommuner och i vissa fall kommuner är huvudmän för särskolan.

5 & För barn som på grund av synskada. dövhet. hörselskada eller tal- skada inte kan gå i grundskolan eller motsvarande del av särskolan finns specialskolan. Staten är huvudman för specialskolan.

6 & Som alternativ till grundskolan finns sameskolan för vilken staten är huvudman.

Termer m. m.

7 & l denna lag avses med

det offentliga skolväsendet grundskolan. gymnasieskolan. särskolan. specialskolan och sameskolan.

fristående skola en skola för vilken en fysisk eller enskildjuridisk person är huvudman.

8 5 Det som i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller även dem som har fått ett betydande och bestående bcgävningshandikapp på grund av hjärnskada. föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. samt perso- ner med barndomspsykos.

I lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (omsorgslagen) finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.

9 & För den som är bosatt i riket avses'i lagen med hemkommun den kommun i vilken han är kyrkobokförd. Är han inte kyrkobokförd i riket avses med hemkommun den kommun i vilken han vistas stadigvarande eller. om han saknar stadigvarande vistelseort. den kommun i vilken han för tillfället uppehåller sig.

Med hi'm/ands—tingskommun avses den landstingskommun till vilken hemkommunen hör.

2 kap. Det offentliga skolväsendets allmänna organisation Riks- oeh lättsmyndigheter

1 & Skolöverstyrelsen skall ha tillsyn över det offentliga skolväsendet.

2 & lnom varje län skall en länsskolnämnd under skolöverstyrelsen ha tillsyn över det offentliga skolväsendet.

3 (& Landstinget skall välja fem av ledamöterna i länsskolnämnden. [ Gotlands län skall fem ledamöter väljas av kommunfullmäktigc i Gotlands kommun. 1 Göteborgs och Bohus län samt i Malmöhus län skall tre leda— möter väljas av landstinget och två ledamöter av kommunfullmäktigc i Göteborgs respektive Malmö kommun. För de ledamöter som väljs av landstinget eller kommunfullmäktigc skall lika många suppleanter väljas.

Ledamöter och suppleanter som väljs enligt första stycket skall utses för tre är räknat från och med den 1 januari året efter det när allmänna val till landsting och kommunfullmäktigc har ägt rum. De skall vara bosatta inom länet. ()m villkor i övrigt gäller vad regeringen föreskriver.

Lokala styrelse/'

4 & I varje kommun skall det finnas en skolstyrelsc.

Skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för kommunens grundskola. Om kommunen anordnar gymnasieskola. skall skolstyrelscn vara lokal styrelse även för gymnasieskolan.

5 & I varje landstingskommun. som anordnar gymnasieskola, skall en utbildningsnämnd vara lokal styrelse för gymnasieskolan.

Landstinget skall antingen tillsätta en särskild utbildningsnämnd eller ge en annan nämnd i uppdrag att vara utbildningsnämnd.

6 & Skolstyrelsen och utbildningsnämndcn skall ha hand om förvaltning och verkställighet inom sina verksamhetsomräden enligt denna lag. Detta gäller dock inte i den mån någon annan skall svara för uppgifterna enligt lag. enligt föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer eller enligt beslut som avses i 3 kap. 14 & kommu- nallagen (1977: 179).

7 5 För skolstyrelsc och särskild utbildningsnämnd gäller i tillämpliga delar 3 kap. 2 .fi. 3 & första stycket. 4 &. 5 & fögsta och tredje Åtyckena. 6— 8 så. 9 5 första stycket samt 10— 12 5.5 kommunallagen (1977: 179).

För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 5 första stycket eller 6 & kommunallagen.

Utan hinder av 2 5 2 förvaltningslagen (1971:290) skall 4 och 5 5.5 i den lagen tillämpas i samtliga ärenden hos skolstyrelsc och särskild utbild- ningsnämnd.

Pro/msitionens lttg/i'irslat:

Propositionens lagförslag

8 & Bestämmelser om lokala styrelser för särskolan och specialskolan finns i 6 och 7 kap.

9 5 En sameskolstyrelse skall vara lokal styrelse för sameskolan.

Utbildningens uppläggning

10 & Utbildningen i grundskolan och dess motsvarigheter inom det of- fentliga skolväsendet skall bedrivas under perioder som kallas läsår och som delas upp på en hösttermin och en vårtermin. Lärokursen skall delas upp i årskurser. En elev skall normalt kunna gå igenom en årskurs under ett läsår.

Detsamma gäller för gymnasieskolan och motsvarande del av särskolan. om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

3 kap. Skolplikt och rätt till utbildning Skolplikt oeh motsvarande rätt till utbildning

1 ,8 Barn som är bosatta i riket har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte i fråga om barn. som varaktigt vistas utom riket eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet skall gå i skola.

Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet.

2 & Barn i allmänhet har vanlig skolplikt. Den skall fullgöras i grundsko- lan. om inte annat följer av 8— 10 kap.

3 & Särskild skolplikt har barn som inte kan gå i grundskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda. synskadade. döva. hörselskadade eller tal- skadade. Sådan skolplikt skall fullgöras i särskolan eller speciaISKOIan. om inte annat följer av 9 eller 10 kap.

De psykiskt utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan och övriga i specialskolan. Psykiskt utvecklingsstörda. som på grund av synskada. dövhet. hörselskada eller talskada inte kan gå i särskolan. skall dock tas emot i specialskolan.

4 & Den lokala styrelsen för särskolan skall på framställning av barnets vårdnadshavare eller skolstyrelsen i barnets hemkommun pröva om barnet skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid.

Den lokala styrelsen för specialskolan skall på framställning av barnets vårdnadshavare. skolstyrelsen i barnets hemkommun eller den lokala sty- relsen för särskolan pröva om barnet skall tas emot i Specialskolan under sin skolpliktstid.

Om ett barn. som har tagits emot i särskolan. bedöms kunna gå över till grundskolan, skall den lokala styrelsen för särskolan besluta att barnet inte längre skall'vara elev i den skolan. Motsvarande gäller för den lokala styrelsen för specialskolan. om ett barn. som har tagits emot i den skolan. bedöms kunna gå över till grundskolan eller särskolan.

5 & Beslut av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan i ärende enligt 4.5 får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrclsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär. Besluten får överklagas endast av barnets vårdnadshavare.

Skolpliktens inträde och skolstarten

6 & Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.

7 & Om ett skolpliktigt barn inte är moget för skolgång. får skolstyrelsen i barnets hemkommun efter medgivande av barnets vårdnadshavare besluta att barnet skall börja skolgången först höstterminen det kalenderår då barnet fyller åtta år.

Om barnet har sådant handikapp som enligt 3 & kan vara grund för särskild skolplikt, skall skolstyrelsen i ärendet inhämta yttrande från den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

Om skolstarten skjuts upp. skall barnet gå i förskola. Föreskrifter om förskola finns i socialtjänstlagen (1980: 620). Skyldigheten att gå i förskola omfattar högst 525 timmar.

8 & På begäran av ett barns vårdnadshavare får skolstyrelsen i barnets hemkommun tillåta att barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år börjar i grundskolan eller i en motsvarande skola för barn med vanlig skolplikt. Tillstånd får lämnas endast om barnet är moget för skol- gång.

Under samma förutsättningar får den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan tillåta att ett barn börjar skolgång där eller i en motsvarande skola ett år tidigare än normalt.

. 9 få Beslut av den lokala styrelsen i ärende enligt 7 eller 8 .5 får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte överklagas.

Skolpliktcns upp/tärande

10 & Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 16 år eller. om barnet har särskild skolplikt. 17 år.

Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får fullgöra sin skolplikt. upphör därmed denna. Skolplikten upphör också. om barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan prövning anordnas av skolstyrelsen eller. för barn med särskild skolplikt. av den lokala styrelsen-för särskolan eller specialskolan.

Beslut av den lokala styrelsen i ärende om skolpliktens upphörande får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens be- slut får inte överklagas.

Deltagandet i utbildning för skolpliktiga

II 5 Varje barn som fullgör skolplikt inom det offentliga skolväsendet eller på något annat sätt skall delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli.

En skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenhe- ter. Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev fär avse elevens närvaro i skolan. dock endast i ringa omfattning.

ingen är på grund av skolplikt. som fullgörs inom det offentliga skolvä- sendet. skyldig att gå i skolan merän l9O dagar per läsår eller att någon dag delta mer än åtta timmar eller. i de två lägsta årskurserna. sex timmar.

Propositionens lagförslag

Propositionens lagförslag

12 5 På begäran av en skolpliktig elevs vårdn idshavare skall eleven befrias från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamhe- ten. om det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar.

Befrielse skall alltid medges från undervisning i religionskunskap. om eleven tillhör ett trossamfund. som har regeringens tillstånd att i skolans ställe ombesörja sådan undervisning. och eleven visar att han deltar i denna.

Om elevens vårdnadshavare kräver det. skall begäran om befrielse prö- vas av den lokala styrelsen för skolan eller. för elever utanför det offentliga skolväsendet. av länsskolnämnden. Avslås begäran vid sådan prövning. får beslutet överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöversty- relsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

Tillsynen Örer att skolplikten fullgörs

l3 & Skolstyrelsen skall se till att skolpliktiga eleveri kommunens grund— skola fullgör sin skolgång. Skolstyrelsen skall också se till att skolpliktiga barn. som är kyrkobokförda i kommunen men inte går i dess grundskola. på något annat sätt får föreskriven utbildning.

Den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan skall se till att skolpliktiga elever i skolenheter under dess ledning fullgör sin skolgång.

14 5 Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga skolväsendet är frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak. skall huvudmannen för skolan anmäla förhållandet till skolstyrelsen i barnets hemkommun. Skol- styrelsen skall pröva om barnet skall åläggas skolgång i grundskolan eller. om skäl föreligger. överlämna anmälan till den lokala styrelsen för särsko- lan eller specialskolan. som skall pröva om barnet skall åläggas skolgång där.

Beslut om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

15 & Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin skolplikt.

16 & Om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad på dem ankommer för att så skall ske. får länsskolnämnden vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Motsvaran- de gäller om vårdnadshavare för ett skolpliktigt barn. vars skolgång upp- skjutits. inte ser till att barnet går i förskola. när skyldighet till detta föreligger. Ett föreläggande gäller omedelbart. även om beslutet överkla- gas.

Vitet får inte förvandlas till fängelse. Beslut av länsskolnämnden i ärenden enligt denna paragraf får överkla- gas hos kammarrätten genom besvär.

Fortsatt utbildning m. in. efter skolpliktens upphörande

l7 & Om en elev i grundskolan. när skolplikten upphör. inte tillfredsstäl- lande har slutfört sista årskursen men bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen. skall eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år efter det att skolplikten upphörde. Detsamma gäller elever i sameskolan och sådana elever i specialskolan som inte är psykiskt utvecklingsstörda.

Ärenden enligt denna paragraf prövas av den lokala styrelsen. Dess beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrel- sens beslut får inte överklagas.

'18 & Hemkommunen har skyldigheter enligt andra stycket (uppföljnings- ansvar) i fråga om ungdomar som har lämnat grundskolan eller motsvaran- de utbildning men som ännu inte har fyllt 18 år. Ansvaret omfattar dock inte ungdomar som avses i l9 &.

Genom skolstyrelsen skall hemkommunen hålla sig underrättad om hur ungdomarna är sysselsatta. Har de inte stadigvarande sysselsättning ge— nom studier i gymnasieskolan eller fast anställning eller på annat sätt. skall hemkommunen själv eller genom andra erbjuda dem personlig studie- och yrkesvägledning samt kurser. praktik eller annan liknande verksamhet.

I 5 kap. 7 5 finns bestämmelser om rätt för den som uppfyller gällande behörighetsvillkor att i mån av plats få utbildning i gymnasieskolan.

19 lå Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psy— kiskt utvecklingsstörda har rätt att efter skolpliktens upphörande få annan utbildning inom det offentliga skolväsendet intill utgången av vårterminen det kalenderår då de fyller 2l år. Om de inte bereds utbildning i specialsko- lan, skall de tas emot i särskolan.

Om en elev i särskolan där har påbörjat yrkesutbildning eller motsvaran- de före utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 2! år. skall eleven beredas möjlighet att fortsätta i särskolan till utgången av vårtermi- nen det kalenderår då eleven fyller 23 år. om det behövs för att slutföra utbildningen.

20 5 Den som efter skolpliktens upphörande genomgår utbildning inom det offentliga skolväsendet eller annars med stöd av denna lag skall på egen eller ställföreträdares begäran befrias från deltagande i inslag som annars inte kan väljas bort. om förutsättningarnai lZ äär uppfyllda. ] fråga om prövning och överklagande gäller bestämmelsernai l2 & tredje stycket.

21 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om utbildning enligt denna lag efter skolpliktens upphörande medde- la föreskrifter om disciplinära åtgärder och skiljande av elev från en viss Studieväg eller motsvarande.

4 kap. Grundskolan Uppbyggnad och innehåll

l & Grundskolan skall ha nio årskurser. Av dessa utgör l—3 lågstadium. 4—6 mellanstadium och 7—9 högstadium.

2 & Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunska- per och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.

3 & Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång. om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

Propositionens lagförslag

Propositionens lagförslag

IO

4 & Elever i skilda kommuners grundskolor och vid olika skolenheter inom samma kommun skall så långt möjligt få en likvärdig utbildning.

5 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilken kunskaps- och färdighetsnivå som skall eftersträvas på olika områden och vilka moment som alltid skall ingå i utbildningen. Skolstyrelsen och de som verkar i skolan skall ha möjlighet att välja mellan olika ytterligare moment.

Elevområden m. m.

6 & Varje kommun skall anordna grundskola av den omfattning som krävs för att ta emot barn som har rätt att gå där enligt denna lag.

7 5 Varje kommun är elevområde för sin grundskola. om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

En kommun eller en del därav skall för en eller fiera årskurser ingå i elevområdet för en annan kommuns grundskola i stället för i elevområdet för den egna grundskolan. om en sådan indelning behövs med hänsyn till kommunikationer eller av andra skäl.

Om en kommun med stöd av särskilt medgivande av regeringen eller annan statlig myndighet bedriver en speciell verksamhet i någon delav sin grundskola. får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för den delen fastställa ett elevområde som sträcker sig utanför kom- munen.

8 5 Beslut om indelning i elevområden enligt 7 & andra stycket meddelas av länsskolnämnden. Om de berörda kommunerna hör till olika län. skall beslut meddelas av skolöverstyrelsen.

Beslut av länsskolnämnden får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Enskilda har inte besvärsrätt. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.

Första stycket gäller inte i den mån regeringen föreskriver annat.

9 5 Till ett elevområde hör den som är bosatt i riket och som

I. är kyrkobokförd inom elevområdet.

2. inte är kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområ- det eller

3. inte är kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i riket men för tillfället uppehåller sig inom elevområdet.

Mottagande i grundskola

10 & Varje kommun skall i sin grundskola ta emot barn som hör till skolans elevområde.

11 & En kommun skall i sin grundskola ta emot även barn. som inte hör till skolans elevområde. om barnet med hänsyn till sina personliga förhål- landen har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola.

Sådana frågor prövas av kommunens skolstyrelsc. om inte annat följer av l2 ti.

12 & Innan en kommun ett läsår i sin grundskola tar emot ett barn. som inte hör till skolans elevområde. skall kommunens skolstyrelse inhämta yttrande från skolstyrelsen i den kommun till vars grundskolas elevområde barnet hör. om det inte med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.

Om den första skolstyrelsen anser att barnet skall tas emot men den andra skolstyrelsen avstyrker. skall den första skolstyrelsen överlämna ärendet till länsskolnämnden för avgörande. Hör kommunerna till olika län. skall ärendet överlämnas till skolöverstyrelsen för avgörande.

13 5 Beslut av skolstyrelsen eller länsskolnämnden i ärende om motta- gande av barn i en kommuns grundskola, till vars elevområde barnet inte hör. får överklagas av barnets vårdnadshavare hos skolöverstyrelsen ge- nom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.

14 9” Den som enligt 10—13 ss har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under läsårets gång.

Kostnader

15 & Utbildningen i grundskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Des- sa skall utan kostnad ha tillgång till böcker. skrivmateriel. verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. I verk- samheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obe- tydlig kostnad för eleverna.

16 9" Varje kommuns grundskola skall så långt möjligt organiseras på ett sådant sätt. att ingen elev som hör till skolans elevområde enligt 7 5 första eller andra stycket skall behöva bo utanför det egna hemmet på grund av skolgången. 1 fall där detta ändå inträffar skall kommunen svara för att eleven utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden.

17 & Inom ett elevområde enligt 7 & första eller andra stycket skall kom- munen för eleverna i sin grundskola kostnadsfritt anordna skolskjuts. om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd. trafikförhållandena, fy- siskt handikapp hos elev eller någon annan särskild omständighet.

lnterkonmumal ersättning

18 5 Om en kommun i sin grundskola har tagit emot ett barn som har en annan hemkommun. skall hemkommunen betala ersättning till den andra kommunen (interkommunal ersättning") för dess kostnader för barnets skolgång. om inte annat följer av överenskommelse mellan kommunerna. Hemkommunen är dock inte skyldig att betala ersättning. om den andra kommunen inte har iakttagit vad som föreskrivs i 12 & eller har tagit emot barnet i strid mot länsskolnämndens eller Skolöverstyrelsens beslut.

19 5 Om kommunerna inte kommer överens om annat. skall ersättnings- belopp. uppdelade på höstterminen och vårterminen. bestämmas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering- en bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kommunernas kostnadsansvar i fall då barnet får ny hem- kommun under pågående läsår och kommunerna inte är ense om hur fördelningen skall göras.

20 & Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Hör kommunerna till olika län. skall frågan avgöras av skolöverstyrelsen.

Propositionens lagförslag

Propositionens lagförslag

Beslut av länsskolnämnden i ärenden om ersättning får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.

5 kap. Gymnasieskolan Allmänna j?)reskrifter

1 % Gymnasieskolan omfattar olika studievägar, som bygger på grund- skolan eller, i vissa fall, på någon ytterligare utbildning. Gymnasieskolan skall vara grund för yrkesverksamhet eller fortsatt utbildning.

Utöver studievägarna finns gymnasial lärlingsutbildning. Föreskrifterna i 2—20 % gäller inte sådan utbildning. Om denna finns bestämmelser i 21 it.

2 & Gymnasieskola får anordnas av kommuner och landstingskommuner efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall. Vilka studievä- gar som får anordnas i en viss huvudmans gymnasieskola fastställs enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering- en bestämmer.

Landstingskommuner får endast anordna studievägar inom områdena vård, konsumtion.jordbruk. skogsbruk och trädgårdsnäring.

Elevområden

3 5 Varje del av landet skall i fråga om varje studieväg ingå i elevområdet för någon kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola, om inte an- nat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer.

4 5 Varje kommun som anordnar gymnasieskola är elevområde för samt- liga studievägar vid skolan.

1 clevområdet för en eller flera av skolans studievägar skall ingå även en eller flera andra kommuner eller delar därav (utökat elevområde). om det behövs med hänsyn till 3 5 eller av andra skäl. Utökat elevområde kan även bestämmas i fråga om en speciell verksamhet som inte utgör studie- väg.

Motsvarande gäller för landstingskommuner som anordnar gymnasie- skola.

5 & Regeringen bestämmer vilken eller vilka myndigheter som skall be- sluta om utökat elevområde.

6 & Till ett elevområde hör den som är bosatt i riket och som I. är kyrkobokförd inom elevområdet,

2. inte är kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområ- det eller

3. inte är kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i riket men för tillfället uppehåller sig inom elevområdet.

Allmänna förutsättningar för intag/ting i gymnasieskolan

7 & Den som är bosatt i riket och uppfyller föreskrivna behörighetsvill- kor har rätt atti mån av plats få utbildning i gymnasieskolan. om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Föreskrifter om behörighetsvillkor och om urval bland inträdessökande meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Mottagande i gymnasieskola

8 5 Av behöriga sökande till en studieväg i en kommuns eller landstings- kommuns gymnasieskola skall i första hand tas emot de som tillhör elev- området för studievägen vid skolan. Med dessa skall likställas de som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola.

] andra hand skall tas emot andra behöriga sökande. om de inte kan beredas plats på studievägen vid den skola vars elevområde de tillhör.

Fråga om en sökande skall tas emot trots att han inte tillhör elevområdet för studievägen vid skolan prövas av styrelsen för skolan, om inte annat följer av 9 få.

9 g" innan en kommun eller landstingskommun i sin gymnasieskola ett läsår eller en annan sådan studieperiod tar emot en sökande. som inte hör till skolans elevområde för studievägcn. skall styrelsen för skolan inhämta yttrande från styrelsen för hemkommunens eller hemlandstingskommu- nens skola. om den har samma studieväg. Detta gäller dock inte om det med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.

Om den första styrelsen anser att sökanden skall tas emot men den andra styrelsen avstyrker. skall den första styrelsen överlämna ärendet till läns- skolnämnden för avgörande. Om skolhuvudmännen är kommuner i olika län eller om någon av dem är en landstingskommun. skall ärendet överläm- nas till skolöverstyrelsen för avgörande.

10 & Beslut av en lokal styrelse eller länsskolnämnd i ärende om motta- gande av en sökande i en kommuns eller landstingskommuns gymnasie- skola. till vars elevområde för studievägen sökanden inte hör. får överkla- gas av sökanden hos skolöverstyrelsen genom besvär. Beslut av skolöver- styrelsen får inte överklagas.

ll & Den som enligt 8— IO åå har tagits emot i en kommuns eller lands- tingskommuns gymnasieskola ett visst läsår eller annan sådan studieperiod har rätt att gå kvar hela studieperioden. även om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under studieperioden.

ln!agningsnäninder

12 5 Andra frågor om intagning till studievägar än som avses i 8 .ö tredje stycket skall prövas av en intagningsnämnd. om inte annat följer av före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

lntagningsnämnden skall ha minst fem ledamöter. Bland dessa skall finnas företrädare för gymnasieskolan och grundskolan samt för allmänna intressen. Ledamöterna skall utses av den eller de statliga eller kommunala myndigheter som regeringen bestämmer.

intagningsnämndens beslut får inte överklagas.

13 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om möjlighet att inrätta intagningsnämnder som är gemensamma för gymnasieskolan och en eller flera andra utbildnings-

Propositionens lagförslag

Propositionens la gförsla g

former. ] sådana föreskrifter får göras undantag från 12 å andra stycket och från 4 kap. (få första stycket vuxenutbildningslagen (1984: 11 18").

Kostnader

14 & Avgifter får inte tas ut för ansökan till gymnasieskolan. Utbildning- en skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmedjämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall hålla sig med vissa egna sådana hjälpmedel. ] verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna i något annat avseende.

Interkommnnal ersättning

15 5 1 fall som avses i 16 och 17 åå skall ersättning (interkommunal ersättning) betalas. om inte annat följer av 18 & eller av överenskommelse.

16 5 Om en kommun på en studieväg i sin gymnasieskola har tagit emot någon som har en annan hemkommun. skall hemkommunen betala ersätt- ning till den mottagande kommunen för dess kostnader för elevens skol- gång.

När den mottagande kommunen inte hör till någon landstingskommun, gäller dock 17 & andra stycket i fråga om studievägar inom områdena vård, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.

17 & Om en landstingskommun på en studieväg i sin gymnasieskola har tagit emot någon som har en annan hemlandstingskommun eller en hem— kommun som inte hör till någon landstingskommun. skall hemlandstings- kommunen eller hemkommunen betala ersättning till den mottagande landstingskommunen för dess kostnader för elevens skolgång.

Om en kommun, som inte hör till någon landstingskommun, i sin gymna- sieskola på en studieväg inom något av områdena vård, jordbruk. skogs— bruk och trädgårdsnäring har tagit emot någon som har en annan hemkom- mun. skall ersättning betalas av hemlandstingskommunen. Hör inte heller hemkommunen till någon landstingskommun. skall ersättningen betalas av hemkommunen.

18 & Hemkommunen eller hemlandstingskommunen är inte skyldig att betala ersättning, om den som kräver ersättning inte har iakttagit vad som föreskrivs i 9 få eller har tagit emot sökanden i strid mot länsskolnämndens eller Skolöverstyrelsens beslut.

19 5 Om parterna inte kommer överens om annat, skall ersättningens storlek bestämmas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om parternas kostnadsansvar i fall då eleven får ny hemkom- mun under pågående studieperiod och parterna inte är ense om hur fördel- ningen skall göras.

20 5 Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om parterna är kommuner som hör till olika län eller någon av parterna är en landstingskommun, skall frågan avgöras av skolöverstyrelsen.

Länsskolnämndens beslut i ärenden om ersättning får överklagas hes skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte över- klagas.

Gymnasial lärlingsutbildning

21 & Kommuner får anordna gymnasial lärlingsutbildning enligt före-- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Gymnasial lärlingsutbildning innebär att en elev i gymnasieskolan samti- digt är lärling hos ett företag eller motsvarande och huvudsakligen genom företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt en plan som är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elevområden och interkommunal ersättning för gymnasial lärlingsutbildning.

6 kap. Särskolan Allmänna föreskrifter

1 5 Varje landstingskommun skall anordna särskola för psykiskt utveck- lingsstörda barn och ungdomar som är bosatta inom landstingskommunen.

Motsvarande gäller för kommuner som inte ingår i någon landstingskom- mun.

2 5 En landstingskommun får till en kommun som ingår i landstingskom- munen överlåta att anordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta i kommunen, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt till- stånd.

Den Iokala ledningen

3 & I omsorgslagen finns bestämmelser om omsorgsnämnd. Omsorgsnämnden skall vara lokal styrelse för landstingskommunens särskola, om inte annat följer av 4 &. Detsamma gälleri fråga om kommun som inte ingår i någon landstingskommun. Föreskrifterna i 2 kap. 6 & gäller även beträffande omsorgsnämnden och dess verksamhetsområde enligt denna lag.

4 5 En landstingskommun får med bibehållande av huvudmannaskapet överlåta ledningen av en enhet av särskolan till skolstyrelsen i den kom— mun där enheten är belägen, om kommunen medger detta. 1 ett sådant fall skall skolstyrelsen vara lokal styrelse enligt denna lag.

5 & När en kommun anordnar särskola med stöd av 2 5, skall kommu- nens skolstyrelse vara lokal styrelse för skolan.

Om det finns omsorgsnämnd i kommunen, får kommunfullmäktige be- stämma att omsorgsnämnden i stället för skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för särskolan.

Särskolans uppbyggnad och innehåll 6 & Särskolan omfattar grundsärskola och träningsskola samt yrkessär- skola.

Prop. 1985/86: 10

Propositionens lagförslag

Propasilionwis lagförslag

7 & Grundsärskolan omfattar tio ärskurser. som fördelas pä lågstadium. mellanstadium och högstadium enligt föreskrifter som meddelas av rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Detsamma gäller träningsskolan. Den är avsedd för elever som inte kan gä i grundsärskolan.

89" Yrkessärskolan bygger på grundsärskolan och träningsskolan. l yrkessärskolan skall eleverna fä yrkesutbildning. yrkesträning eller verk- samhelsträning.

9 _ki Eleverna i särskolan skull sä längt det är möjligt fä en utbildning som motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar.

Övriga _ li'irm'kri fler

10 & Den lokala styrelsen avgör om en elev skall gä i grundsärskolan eller träningsskolan.

Beslut i ett sådant ärende fär överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut fär inte överklagas.

ll & Särskolan skall så långt det är möjligt organiseras på ett sådant sätt. att eleverna inte blir tvungna att bo utanför det egna hemmet pä grund av skolgången.

12 ä 1 omsorgslagen finns föreskrifter om särskilda omsorger i form av boende i familjehem eller elevhem för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.

13 & Utbildningen i särskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång till böcker. skrivmateriel. verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel sotn behövs för utbildningen. ] verksamhe— ten fär dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Huvudmannen skall för eleverna kostnadsfritt anordna skolskjuts. om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd. trafikförhällundena. ele- vens handikapp eller någon annan särskild omständighet.

7 kap. Specialskolan

l & Specialskolan skall för utbildning på grundskolenivå ha tio ärskurser. som fördelas på lågstadium, mellanstadium och högstadium enligt före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

l specialskolan kan också ingå utbildning som avses i 3 kap. 19 ä.

2 5 De som går i Specialskolan i stället för i grundskolan eller motsvaran- de del av särskolan skall så långt det är möjligt få en utbildning som motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar.

3 & Utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera särskilda enhe- ter. För vatje enhet skall det finnas en lokal styrelse. Regeringen meddelar föreskrifter om enheterna och deras upptagningsområden.

Utbildning i specialskolan kan också anordnas i särskilda klasser som är förlagda till grundskolan men leds av en lokal styrelse för specialskolan.

4 5 I förhållande till eleverna i specialskolan skall staten svara för sådana kostnader som kommunerna skall svara för i grundskolan.

5 & Hemkommunen skall betala ersättning till staten för kostnader för den som är elev i någon av spccialskolans årskurser l—10. Detta gäller dock inte om eleven går i en sådan särskild klass av specialskolan som är förlagd till hemkommunens grundskola.

Ersättning till staten skall lämnas med det belopp per elev och termin som med stöd av 4 kap. 19 lå föreskrivs i fråga om grundskolans elever i årskurs med samma nummer. För elever i årskurs 10 i specialskolan skall samma belopp gälla som för elever i årskurs 9 i grundskolan.

8 kap. Sameskolan

] & Utbildningen i sameskolan skall ha en samisk inriktning men i övrigt vara densamma som utbildningen i grundskolan.

2 & Samers barn får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan. Detsamma gäller andra barn. om det finns särskilda skäl.

3 & Sameskolstyrelsen beslutar om intagning av elever i sameskolan. Styrelsens beslut i sådana ärenden får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

4 & I förhållande till eleverna i sameskolan skall staten svara för sådana kostnader som kommunerna skall svara för i grundskolan.

9 kap. Fristående skolor Godkännande

l & Vanlig skolplikt får fullgöras i en fristående skola. om skolan är godkänd för ändamålet.

Godkännande skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentli- gen svarar mot grundskolans allmänna mål.

Ärenden om godkännande skall prövas av skolstyrelsen i den kommun där skolan skall bedriva sin verksamhet.

2 5 Den som har vanlig skolplikt men som är endast för kortare tid bosatt i riket eller som har andra särskilda skäl att få en utbildning med internatio- nell inriktning får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola med sådan inriktning (internationell skola), om skolan av regeringen har godkänts för ändamålet.

För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdig- heter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som de här för kortare tid bosatta eleverna behöver.

3 & Särskild skolplikt får fullgöras i en fristående skola. om skolan är godkänd för ändamålet.

Godkännande skall meddelas. om skolan ger eleverna en utbildning som väsentligen svarar mot den som de skulle få i särskolan eller specialskolan.

Prop. 1985/86: 10

Propositionens lagförslag

Propositionwts lagförslag

En ytterligare förutsättning är att eleverna i samband med utbildningen bereds erforderliga omsorger.

Ärenden om godkännande skall prövas av den lokala styrelsen för sär- skolan eller specialskolan.

45. Om ett barn har handikapp som enligt 3 kap. 3 & kan vara grund för särskild skolplikt. får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående skola endast om

I. skolan är godkänd för elever som har särskild skolplikt på grund av samma handikapp som barnet eller

2. barnet ändå bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen vid skolan. Bedömningen enligt första stycket 2 ankommer på den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

"lil/syn m.m.

5 & Fristående skolor som avses i 1—3 ss" skall i fråga om sin utbildning för skolpliktiga elever stå under skolöverstyrelsens och länsskolnämndens tillsyn.

6 & Skolstyrelsen skall ha den omedelbara tillsynen över utbildningen för skolpliktiga i sådan fristående skola i kommunen som avses i 1 och 2 st.

Den omedelbara tillsynen över utbildningen för skolpliktiga i sådan fristående skola som avses i 3 5 skall handhas av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan .

7 & Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen. skall god- kännandet återkallas.

Återkallande beslutas i fråga om internationella skolor av regeringen och ifråga om andra skolor av den lokala styrelse som beslutar om godkännan- de.

Övriga föreskrifter 8 5 Ett delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12 äandra stycket kommunalla-

gen (1977: 179) får inte omfatta befogenhet att meddela eller återkalla godkännande för en fristående skola enligt denna lag.

9 & I en fristående skola som avses i 1—3 så får ett barn. som inte har uppnått skolpliktsåldern. tas in i utbildning för skolpliktiga endast om den lokala styrelsen med stöd av 3 kap. 8 5 har tillåtit att barnet börjar sin skolgång i förtid.

10 5 När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola. skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till skolsty- relsen i elevens hemkommun.

l 3 kap. 14 & finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av frånvaro. '

11 5 Beslut av lokala styrelser i ärenden om godkännande eller återkal- lande av godkännande för en fristående skola enligt 1. 3 eller 7 s" eller i ärenden som avses i 4 & får överklagas hos skolöverstyrelsen genom be- svär. Skolöverstyrelsens bcslut får överklagas hos regeringen genom be- svar.

10 kap. Särskilda utbildningsformer

1 & En internatskola kan på framställning från huvudmannen ges ställ- ning av riksinternatskola genom beslut av regeringen. Kommuner och enskilda kan vara huvudmän för riksinternatskolor.

En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning. som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skol— former. för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvcnska föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering.

] den del en riksinternatskola motSVarargrundskolan skall den i fråga om rätten att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. l & godkänd fristående skola. I fråga om riksinternatskolornas organisation och till- synen över dem meddelas föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

2 & Under vistelse i ett sådant hem som avses i IZÖ lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall skolpliktiga barn. som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt. fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet. Sådan utbildning skall anordnas genom huvudmannens försorg. Den skall med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan.

lnte längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i första stycket skall genom huvudmannens försorg ges möjlighet att få sådan utbildning som de behöver och inte lämpligen kan få på annat sätt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om utbildningens närmare innehåll. dess organisation och till- synen över den.

3 & För sådana elever i grundskolan. särskolan. specialskolan och sa- meskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande. i elevens hem eller på annan lämplig plats.

Särskild undervisning anordnas av skolhuvudmannen. Denne får över- låta åt sjukvårdshuvudman eller någon annan att anordna sådan undervis- ning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Särskild undervisning skall stå öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför det offentliga skolväsendet.

4 & Ett skolpliktigt barn skall medges att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag. om det framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter. Behov av insyn i verksamheten skall kunna tillgodoses.

Medgivande kan lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighets- tid skall prövas httr verksamheten utfaller. Medgivandet skall återkallas med omedelbar verkan. om nödvändig insyn i verksamheten inte ges eller om det av annat skäl inte kan antas att förutsättningar för godkännande fortfarande föreligger.

5 & Frågor enligt 4 & prövas av skolstyrelsen i barnets hemkommun. Om barnet har sådant handikapp som enligt 3 kap. 3.5 kan vara grund för särskild skolplikt. ankommer dock prövningen på skolöverstyrelsen. som skall höra socialstyrelsen innan ett medgivande lämnas eller återkallas. Beslut i sådana ärenden får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Proposilimwns Iug/i'irslug

Propositionens lagförslag

]] kap. Skolhälsovård

] & Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i grundskolan. särskolan, specialskolan och sameskolan.

] gymnasieskolan skall skolhälsovård anordnas för eleverna på studievä— gar. som är minst ett läsär långa. och för eleverna i gymnasial lärlingsut- bildning.

För elever på kortare studievägar i gymnasieskolan bör skolhälsovård anordnas.

2 & Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, beV' - ra och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem.

Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta häl- sokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. För elever i särskolan och spe- cialskolan skall i skolhälsovården också ingå särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp.

För skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.

3 5 Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall genomgå allmän hälsokontroll en gäng på varje stadium. Den första kontrollen skall äga rum första läsåret. Eleven skall också genomgå kontroll av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. som anordnas för alla mellan de all— männa hälsokontrollerna.

Om skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i grund- skolan eller sameskolan behöver undersökas utöver vad som följer av första stycket. skall elcvcn genomgå sädan undersökning.

Eleverna i de delar av särskolan och specialskolan som motsvarar grundskolan skall när det behövs genomgå särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp. I övrigt gäller bestämmelserna i första och andra styckena även för dessa elever.

4 & Eleverna på sådana studievägar i gymnasieskolan. som är minst ett läsår långa. och eleverna i yrkessärskolan skall beredas tillfälle att genom- gå minst en allmän hälsokontroll. Eleverna i yrkessärskolan skall också erbjudas särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp.

5 _5 Elever som avses i l ä första och andra styckena har rätt att vid behov anlita skolhälsovården utöver vad som följer av 3 och 4 så.

6 & Den skolhälsovård som eleverna har rätt till skall vara kostnadsfri för dem.

7 & Huvudmannen för skolan skall även anordna skolhälsovården. om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

8 & Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn över skolhäl- sovärden.

12 kap. Övriga föreskrifter

1 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela ytterligare föreskrifter om organisationen av det offentliga skolväsen- det samt om kommuners och landstingskommuners befattning i övrigt med utbildning som avses i denna lag.

I fråga om organ för samverkan eller annan liknande verksamhet inom det offentliga skolväsendet får regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer meddela föreskrifter om att ledamöter i organet eller andra företrädare utses och entledigas av enskilda. Med enskilda avses även omyndiga elever och sammanslutningar av sådana.

2 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra utomstående svara för enstaka inslag i verksamheten inom det offentliga skolväsendet.

3 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om möjligheter att inom det offentliga skolväsendet bedri- va utbildning. som bygger på samverkan mellan olika skolformer inom det offentliga skolväsendet eller mellan en sådan skolform och någon annan utbildningsform. I sådana föreskrifter får göras undantag från organisato— riska bestämmelser i denna lag.

4 & Försöksverksamhet får anordnas inom det offentliga skolväsendet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I sådana föreskrifter får göras undantag från orga- nisatoriska bestämmelser i denna lag.

5 & I fråga om mottagande i det offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta i riket gäller föreskrifter som meddelas av rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

6 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utan hinder av föreskrifterna i 4 kap. IS & och 5 kap. l4 & meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgä särskilt anordnad prövning i grundskolan eller gymnasieskolan att betala avgift som tillfaller staten.

7 & Bestämmelser om uppdragsutbildning i anslutning till gymnasiesko- lan finns i lagen (l985200tl) om uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala skolväsendet m.m.

8 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- ge enskilda att anordna prövning och utfärda betyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet.

9 & I fråga om personal med statligt reglerad anställning inom utbild- ningsverksamhet. som motsvarar det offentliga skolväsendets men bedrivs med enskilt huvudmannaskap. får beslut som avser myndighetsutövning fattas av huvudmannen eller av ett särskilt organ för verksamheten. om så föreskrivs av regeringen.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (19851000l om införande av skollagen (1985: 000).

Propositionens Iugfå'irslug

Propositionens ' lagförslag

3. Förslag till Lag om införande av skollagen (1985: 000)

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

l & Skollagen (1985:000') och denna lag träderi kraft den ljuli 1986.

2 5 Genom skollagen (1985:000) upphävs skollagen (1962:319).

3 & Idenna lag avses med

[962 års sko/lag skollagen (1962: 319). den nya skollagenskollagen (1985: 000). 1967 års omsorgslag lagen (l967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

den nya omsorgs/agen lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psy- kiskt utvecklingsstörda m.fl.

4 5 Om det i lag eller annan författning hänvisas till en sådan föreskrift i 1962 års skollag eller 1967 års omsorgslag. som har ersatts genom en bestämmelse i den nya skollagen eller i denna lag. skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.

Lokala styrelser för särskolan

5 5 Uppgifter som enligt den nya skollagen ankommer på omsorgsnämnd skall till utgången av år 1988 fullgöras av sådan omsorgsstyrelse som avses i 12 & lagen (1985: 569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., om inte annat följer av den paragrafen eller av någon annan lag.

Skolplikt och rätt till utbildning

6 5 För barn som inte har börjat skolan före den 1 juli 1986 skall frågor om skolplikt. skolform inom det offentliga skolväsendet och skolstart prövas enligt bestämmelserna i den nya skollagen. även om prövningen sker före den ljuli 1986.

7 & Uppkommer fråga om elevs övergång efter ikraftträdandet från en skolform till en annan. prövas frågan enligt bestämmelserna i den nya skollagen. även om prövningen sker före den 1 juli 1986. Som skolform anses därvid även grundsärskolan och träningsskolan.

Den som är född år 1970 eller senare och som med stöd av bestämmelser i 1967 års omsorgslag vid ikraftträdandet har påbörjat men inte avslutat skolgång i grundsärskolan, träningsskolan eller specialskolan skall anses mottagen i den skolan enligt bestämmelserna i den nya skollagen. Detta gäller dock inte den som är utskriven på försök från särskolan.

8 5 För den som är född år 1969 eller tidigare och som vid utgången av juni 1986 är särskolpliktig enligt 1967 års omsorgslag upphör skolplikten genom den nya skollagens ikraftträdande.

9 & Bestämmelserna i 3 kap. 19 & iden nya skollagen om rätt för psykiskt utvecklingsstörda att få utbildning efter skolpliktstiden gäller dem som är födda år 1966 eller senare.

De som är födda år 1965 eller tidigare och som vid utgången av juni 1986 inte har avslutat sin skolgång i särskolan eller specialskolan skall beredas tillfälle att slutföra pågående yrkesutbildning eller motsvarande under högst två år.

Vite

10 & Länsskolnämnden prövar även efter utgången avjuni 1986 fråga om utdömande av sådant vite som har förelagts enligt 39 5 i 1962 års skollag före den ljuli 1985.

F örhällandet mellan olika huvudmäns grundskolor och gymnasieskolor

11 & Sådana elevområden för olika huvudmäns grundskolor och gymna- sieskolor eller delar därav som har fastställts före utgången av juni 1986 gäller utan hinder av den nya skollagen. Elevområden som avser grund- skolan fär dock inte täcka varandra efter utgången av juni 1987. om inte annat följer av 4 kap. 7 & tredje stycket i den nya skollagen.

12 5 1 fråga om rätt till interkommunal ersättning för läsåret 1986/87 för elever i grundskolan Skall bestämmelserna i 1962 års skollag tillämpas. om den ersättningskrävande kommunen har tagit emot eleven i sin grundskola genom beslut som har fattats före den 1 juli 1986.

13 5 I fråga om rätt till interkommunal ersättning för tid före den 1 juli 1987 för elever i gymnasieskolan skall bestämmelserna i 1962 års skollag tillämpas. om den ersättningskrävande kommunen eller landstingskommu- nen har tagit emot eleven på den aktuella studievägen i sin gymnasieskola genom beslut som har fattats före den ljuli 1986.

Fristående skolor m. m.

14 5 Ett godkännande som enligt 10 å i 1967 års omsorgslag har medde- lats i fråga om undervisning för särskolpliktiga och som alltjämt gäller vid utgången av jttni 1986 får räknas såsom godkännande enligt den nya skolla- gen såvitt gäller tiden till utgången av juni 1987.

15 5 Beslut om befrielse från skolgång som har fattats med stöd av 35 å i 1962 års skollag eller 26 å i 1967 års omsorgslag gäller inte efter utgången av juni 1986.

Överklagande

16 ä I fråga om överklagande gäller bestämmelserna i 1962 års skollag. om beslut enligt den lagen har meddelats i första instans före den 1 juli 1986.

Beslut av länsskolnämnden enligt 10s' denna lag får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

17 & Bestämmelser om överklagande i 1967 års omsorgslag gäller i fall där beslut med stöd av den lagen har meddelats i första instans före den 1 juli 1986.

Propositionens lagförslag

PJ

Propositionens lagförslag

Hänvisningar till S3

4. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985: 569) om införande av lagen . (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt

utvecklingsstörda m.fl.

Härigenom föreskrivs att l & lagen (1985:569) om införande av lagen (19851568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1.5

Fr'ircslagvn lyda/sc

Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. och denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Vid ikraftträdandet skall lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda upphöra att gälla med de undantag som framgår av denna lag.

I fråga om annan [mde/Timing för psykiskt utt'w'inngssn'irdu ("in

[uu/ert'isning [förskola s/mll utfär- das .Yäl'S/(lldll bestäm/nviser.

Vid ikraftträdandet skall lagen (1967z940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda upphöra att gälla med de undantag som framgår av denna lag och lagen (I985:0()0) om inlörumlv (n' skolla- grn (I985 .- 000).

Basliilnmelst'rmt i dvnmt lag gäl- lt'l' inte ifråga om sådan llthilcl- ning som regleras [ skol/agan ( 1985: 000).

Hänvisningar till S4

  • Prop. 1985/86:10: Avsnitt 115, 13

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6juni 1985

Närvarande: statsråden l. Carlsson. ordförande. och Lundkvist. Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm—Wallén. Peterson. Andersson. Bo— ström. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg, Hell- ström. Wickbom

Föredragande: statsrådet Göransson

Lagrådsremiss om ny skollag m.m.

3.1. Det offentliga skolväsendet och fristående skolor

Redan den nuvarande skollagen innehåller bestämmelser om en rad olika skolformer m.m. Den nya skollagen avses få ett ännu större tillämpnings- område. Utformningen av vissa lagbestämmelser underlättas om samlings- beteckningar kan användas i en speciell betydelse som definieras i lagen. I mitt förslag till lagtext och i min framställning i det följande avserjag med det offentliga skolväsendet grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, spe- cialskolan och sameskolan. 1 1967 års omsorgslag förekommer "det all- männa skolväsendet" som beteckning för grundskolan och gymnasiesko- lan. Jag ser inte något behov av den termen i den nya skollagen. Fristående skola används i den nuvarande skollagen som beteckning för skola med enskild huvudman. Termen bör behållas i den nya lagen.

Hänvisningar till S3-1

  • Prop. 1985/86:10: Avsnitt 13

3.2. Skola. skolenhet och skolform

Hänvisningar till S3-2

  • Prop. 1985/86:10: Avsnitt 2.2

Bakgrund: Inom det offentliga skolväsendet används ordet "skola” i olika betydelser. Med "skola” kan avses skol/"orm. Exempel på skol- former är grundskolan och gymnasieskolan. Ordet "skola” kan också användas i betydelsen skolanlt'iggning. Ofta avses en organisatorisk enhet. 1 skolförordningen. som handlar om grundskolan och gymnasieskolan, finns en definition av "skolenhet". Därmed avses en med hänsyn till elever. som undervisas i ett gemensamt eller flera varandra näraliggande skolhus eller andra lokaler för undervisningen. bestämd organisatorisk enhet inom skolväsendet. Även sameskolan. specialskolan och särskolan är uppdelade på organisatoriska enheter.

"Grundskola" kan avse skolformen som sådan. Ordet kan också avse en viss huvudmans — dvs. en viss kommuns grundskola eller en skolen- het inom denna. Motsvarande gäller "gymnasieskola" och "särskola". "Specialskola" och '”sameskola" kan syfta på skolformen eller på en lokal enhet.

Reglerna om grundskolan. gymnasieskolan och särskolan är så upp- byggda. att en kommuns grundskola liksom en kommuns eller landstings- kommuns gymnasieskola eller särskola utgör en helhet. även om eleverna är fördelade på olika enheter.

Mina överväganden: ] och för sig skulle det vara en fördel om ordet "skola" med sammansättningar inte användes i olika betydelser. Jag anser emellertid att det är olämpligt att i den nya skollagen försöka ändra en terminologi som är etablerad och som dessutom anknyter till det allmänna språkbruket. Det måste dock av sammanhanget framgå i vilken betydelse som "skola" eller t.ex. "grundskolan" används. Därför kan i vissa fall behövas längre. men entydiga uttryckssätt.

Ordet "skola" används inte endast i författningsbestämmelser om det offentliga skolväsendet. 1 den nuvarande skollagen finns som nämnts ock- så bestämmelser om fristående skolor. Den termen infördes i skollagen den 1 juli 1983. 1 motiven uttalades bl.a. följande beträffande betydelsen av "skola" i termen fristående skola (prop. 1982/83: 1 s. 66).

Vad som menas med skola kan ha betydelse huvudsakligen när det gäller att ta ställning till om ett godkännande enligt reglerna för fristående skolor skall lämnas. Man kan med andra ord fråga sig vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ett godkännande inte skall vägras redan på den grunden att det inte rör sig om en skola.

I själva ordet skola ligger att det är fråga om verksamhet för undervis- ning av elever i grupp. Verksamheten måste vara inställd på viss varak- tighet och får inte vara av bara tillfällig karaktär. Den måste vara inriktad på gruppundervisning men behöver inte nödvändigtvis genomgående och vid varje tidpunkt bedrivas på detta sätt.

Undervisning som någon anordnar enbart för barn som står under hans

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

eller hennes vårdnad kan inte räknas som skola. Det måste vara fråga om verksamhet som innebär att anordnaren gentemot utomstående åtar sig att tillhandahålla undervisning.

Kraven för att en fristående skola skall kunna godkännas för skolplik- tens fullgörande är så pass stora, att frågan om gränsdragningen mellan skola och icke-skola knappast behöver ställas på sin spets. Det som inte är skola torde inte uppfylla de andra krav som ställs för godkännande.

Hänvisningar till S3-2-2

3.3. Undervisning och utbildning

Nuvarande bestämmelser: 1 1962 års skollag används begreppet "under- visning". Det har en mera vidsträckt innebörd än ordet rent språkligt förmedlar. Flera bestämmelser i lagen bygger direkt eller indirekt på detta begrepp. Det gäller bl.a. bestämmelserna om skolplikt och förbud att ta ut avgift. 1 andra författningar på skolområdet har "undervisning" mer vari- erande och ibland oklar betydelse.

Skolförfattningsutredningen: "Undervisning" leder för de flesta tan- karna till den lärarledda lektionsundervisningen. Det finns emellertid även andra verksamhetsformer, t.ex. fria aktiviteter och praktisk arbetslivsori- entering. Utredningen anser därför att "utbildning” är lämpligare än "un- dervisning” som samlingsbeteckning för olika verksamhetsformer i dagens skola. På begreppet "utbildning" bygger bl.a. bestämmelserna om skol- plikt och kostnadsfri utbildning i utredningens lagförslag. Med utbildning avser utredningen sådan verksamhet som bedrivs i skolans regi i syfte att uppnå skolans mål enligt skollagen. däri inbegripet att eleverna har tillgång till vad som är nödvändigt för att verksamheten skall kunna bedrivas.

Remissinstanserna: De flesta som yttrat sig i frågan anser att "utbild- ning" är en lämpligare samlingsbeteckning än ”undervisning”. En del framför emellertid invändningar mot att skolplikten och skolhuvudman- nens kostnadsansvar kopplas till ett så omfattande och diffust begrepp. Någon menar också att föreskriften om att utbildningen skall vara kost- nadsfri för eleverna leder längre än utredningen själv torde ha avsett. om "utbildning" har den innebörd som utredningen angett. Då skulle nämli- gen bland nödvändiga utbildningshjälpmedel inräknas exempelvis gängse gymnastikutrustning.

Mina överväganden: Oberoende av hur skolplikten och skolhuvudman- nens kostnadsansvar regleras kan det finnas behov av en samlingsbeteck— ning för olika verksamhetsformer i skolan. Jag delar utredningens uppfatt- ning att "undervisning" kan vara missvisande i detta sammanhang och att i stället "utbildning" bör användas.

Det bör emellertid uppmärksammas att "utbildning" används även i betydelser som inte syftar på själva verksamheten. Med ”utbildning" åsyftas ofta resultatet från elevens synpunkt. Man talar också ofta om en viss utbildning till skillnad från en annan, som t.ex. inte har samma lärokurs (t.ex. olika linjer i gymnasieskolan) eller samma organisatoriska form. Ordet "utbildning" måste även i lagtext kunna användas i olika betydelser som anknyter till det allmänna språkbruket.

Frågor om regleringen av skolplikten och skolhuvudmännens kostnads- ansvar återkommer jag till. Lösningarna i sak får avgöra valet av teknisk utformning av bestämmelserna.

Hänvisningar till S3-3

3.4. Bosättning, kyrkobokföring m.m.

Bakgrund: Den nuvarande skollagens bestämmelser om skolplikt och rätt till utbildning avser endast dem som är bosatta i riket. Det har däremot ingen betydelse om de är svenska eller utländska medborgare eller stats- lösa. Av förarbetena framgår att frågan huruvida bosättning i riket förelig- ger skall bedömas enligt de principer som gäller för folkbokföringen (prop. 1956: 93 s. 16 f.. SOU 1961: 30 s. 809 och prop. 1962: 136 s. 78 f. ).

Skolplikt och rätt till utbildning enligt skollagen föreligger även om det inte kan fastställas var i landet (i vilken kommun) en person är bosatt. Det räcker att det kan fastställas att han är bosatt i riket. Först om detta krav är uppfyllt blir det aktuellt att fastställa elevområdestillhörigheten i fråga om grundskolan och gymnasieskolan. Elevområdestillhörigheten beror enligt huvudregeln på var i landet personen är kyrkobokförd.

Mina överväganden: För skolplikt måste enligt min mening fortfarande krävas bosättning i riket. Även när det gäller rätt till utbildning bör den nya skollagens regler bygga på principen att bosättning i riket är ett krav. Principen kan inte tillämpas undantagslöst, men undantagen behöver inte anges i skollagen. Jag återkommer till denna fråga i kommentarer till en bestämmelse i lagens avslutande kapitel (12 kap. 5 5).

För tillämpningen av vissa bestämmelser är det nödvändigt att fastställa vari landet en person skall anses höra hemma. Det gäller bl. a. bestämmel- ser om grundskolans och gymnasieskolans elevområden, till vilka jag återkommer senare. Redan här vill jag dock framhålla följande såvitt rör dessa två skolformer. När det gäller personer som är kyrkobokförda i riket bör det av praktiska skäl få vara avgörande var de faktiskt är kyrkobok- förda, inte var de rätteligen borde vara kyrkobokförda. De problem som i enstaka fall kan uppkomma med en sådan ordning får motverkas genom vissa andra regler som jag återkommer till.

När det gäller personer som inte är kyrkobokförda i riket men ändå anses bosatta här bör deras stadigvarande vistelseort vara avgörande. Har de inte ens stadigvarande vistelseort får uppehållsorten bli avgörande. Fall där någon inte ens har stadigvarande vistelseort är helt exceptionella. Det är naturligtvis svårt att få till stånd en meningsfull skolgång i ett sådant fall. Skolplikten och rätten till utbildning gör emellertid att dessa fall inte kan ställas utanför regelsystemet.

Den kommun i vilken en person således anses bosatt bör för enkelhetens skull kunna kallas hemkommun och den landstingskommun till vilken hemkommunen hör hemlandstingskommun.

Hänvisningar till S3-4

3.5. Föräldrar och vårdnadshavare

Bakgrund: I 6 kap. föräldrabalken finns bestämmelser om vårdnaden om barn.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

Barn står under vårdnad av båda föräldrarmt — i förekommande fall adoptivföri'tldrar eller en av dem. om inte domstol har anförtrott vårdna- den åt en eller två särskilt förordnade förmyndare. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller R% är eller dessförinnan ingar äktenskap.

Vårdnadshavare har ansvar för barnets personliga förhållanden och skall bl.a. bevaka att barnet får tillfredsställande utbildning. Värdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter och skall därvid i takt med barnets ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Om barnet har två vårdnadshavare gäller detta dem tillsammans. Är en av vårdnadshavarna förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte kan uppskjulas utan olägenhet. bestämmer den andre ensam. Denne får dock inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid. om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.

I den nurarumlv skollagen används ordet föräldrar i betydelsen värd- nadshavare i föräldrabalkens mening (se prop. 1962: [36 s. 63 och prop. [982/83: [ s. 66 f.).

Skollagen innehåller inga bestämmelser beträffande dem som är föräld— rar utan att vara vårdnadshavare eller som har hand om andras barn utan att ijuridisk mening vara vårdnadshavare. Det kan dock nämnas att det i skollagen finns allmänt hållna bestämmelser om samarbete mellan hem och skola. Ordet ”hem" torde i detta sammanhang inbegripa även fall där någon utan att vara vårdnadshavare tar om hand barn för vård och fostran i sitt hem.

Sko/färja”nings-mrcdningwi: Utredningen föreslår endast den ändringen att termen vårdnadshavare skall användas i den nya skollagen.

Remissinslaasarna: Ingen remissinstans har framfört invändningar mot den tekniska förändring som utredningen föreslår. Ett par remissinstanser tar emellertid upp vissa problem som kan vara förenade med principen att det är vårdnadshavarna och endast dessa som åsyftas med skolförfatt— ningarnas föreskrifter. Remissinstanserna tänker här dels på fall där den faktiska vården handhas av andra än dem som är vårdnadshavare. dels på fall där bara den ena av barnets föräldrar är vårdnadshavare men även den andra föräldern vill ha kontakter med skolan.

Mina överväganden: Jag delar skolförfattningsutredningens uppfattning att termen vårdnadshavare bör användas i lagtexten. när vårdnadshavare i föräldrabalkens mening åsyftas.

Det är barnets vårdnadshavare som enligt föräldrabalken har ansvaret för barnets utbildning. Därför är det ofrånkomligt att nästan alla bestäm— melser i skolförfattningarna om skyldigheter och befogenheter i fråga om barnet gäller just vårdnadshavare. inte den som har den faktiska vården eller föräldrar oberoende av om de är vårdnadshavare eller inte. Vissa mindre ingripande beslut måste emellertid av praktiska skäl få fattas av den som har den faktiska vården. Och en förälder som inte är vårdnadsha- vare kan mycket väl ha del i skolans kontakter med hemmen.

Mitrjörslag: De nuvarande principerna — med huvudregeln om en för eleverna kostnadsfri utbildning — skall stå fast.

Nuvarande förhållanden och deras bakgrund: Bilaga 1 ]. Sko/färjaltningsulredningen: Utredningen redovisar en analys av nuva- rande reglering men föreslår inga sakliga ändringar (bilaga 1 l).

Remissinstanserna: Åtskilliga efterlyser ytterligare preciseringar av vilka skyldigheter skolhuvudmannen har att tillhandahålla olika anordning— ar och vilkct utrymme som finns för avgiftsbeläggning. De flesta synpunk- terna i sak rör läroböcker. skolmåltider och Skolskjutsar. En del menar att det inte bör kunna krävas att eleverna i gymnasieskolan själva skall bekos- ta nödvändiga läroböcker. Enstaka remissinstanser anser att skolhuvud— männen bör ha skyldighet att tillhandahålla och bekosta skolmåltider. Vissa anser att ersättning för skolskjutsning bör kunna tas ut i en del fall. Se bilaga ll (huvuddrag) och bilaga 5 avsnitt 3.3 (utförligare).

Skå/för miltförslag: Skolförfattningsutredningens förslag är inte avsett att innebära några sakliga ändringar. Inte heller jag finner skäl att frångå nuvarande principer.

Skolhuvudmännen bör alltså liksom hittills vara förhindrade att ta ut avgifter för den utbildning som anordnas i grundskolan och gymnasiesko- lan.

Såvitt gäller grundskolan bör huvudmännen liksom hittills också vara skyldiga att kostnadsfritt för eleverna tillhandahålla böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som används i utbildningen. När det däremot gäller gymnasieskolan bör, med hänsyn till vad som hittills har ansetts gälla. inte så långtgående krav ställas på huvudmännen. Dessa bör därför kunna besluta att eleverna skall hålla sig med vissa egna hjälpmedel.

Det finns remissinstanser som anser att skolhuvudmannen skall ha skyl- dighet att låta eleverna få kostnadsfria skolmåltider. Sådan skyldighet föreligger inte i dag och jag är inte beredd att föreslå någon ändring därvidlag.

Liksom hittills bör kommunerna ha skyldighet att vid behov anordna skolskjutsning för eleverna i grundskolan. Någon avgift bör inte få tas ut i sådana fall.

Bestämmelserna bör utformas på sådant sätt att de inte hindrar praktiskt betydelselösa avsteg från principen om kostnadsfri utbildning. Det finns t. ex. inte anledning att av formella skäl utesluta möjligheten för skolan att anordna studiebesök som föranleder obetydliga kostnader för eleven.

Erfarenheterna av den nuvarande skollagens bestämmelser liksom re- missyttrandena över skolförfattningsutredningens förslag visar tydligt be- hovet av klarlägganden — helst i lagtexten — av hur långt skolhuvudman- nens kostnadsansvar sträcker sig. Mot den bakgrunden bör i den nya skollagen eftersträvas en viss konkretion.

Beträffande mina närmare överväganden hänvisar jag till specialmoti- veringen.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

I. skolan är godkänd för elever som har särskild skolplikt på grund av samma handikapp som barnet eller

2. barnet ändå bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen vid skolan. Bedömningen enligt första stycket ?. ankommer på den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

Som jag berört i kommentarerna till 3 kap. 3 & kan det i vissa fall vara svårt att avgöra om ett barn kan gå i grundskolan eller behöver särskilda insatser genom särskolan eller specialskolan. Motsvarande problem upp- kommer vid skolgång i fristående skolor. Bestämmelserna i 4 & skall ses mot den bakgrunden.

Tillsyn m. m. (9 kap. 5—7 55)

5 & Fristående skolor som avses i l—3 åå skall i fråga om sin utbildning för skolpliktiga elever stå under skolöverstyrelsens och länsskolnämndens tillsyn.

Jfr 50 b 5 första meningen i den nuvarande skollagen samt 3 kap. 2 5 andra stycket i skolförfattningsutredningens lagförslag. Beträffande skolor för psykiskt utvecklingsstörda finns tillsynsbestämmelser i 13 å i l967 års omsorgslag.

I förordningen (l98l: l37l) med instruktion för den statliga skoladmini- strationen finns i 8 och 28 5.5 vissa allmänt hållna föreskrifter om Sözs resp. länsskolnämndernas uppgifter i fråga om bl.a. tillsynen över skolvä- sendet. Vidare finns i 50—54 åå föreskrifter om besök och inspektioner.

Dessa föreskrifter innebär bl.a. följande. 1 den statliga skoladministratio- nens tillsyn över skolväsendet ingår besök och inspektioner vid skolor och annan utbildningsverksamhet som står under dess inseende. Ändamålet med besök och inspektion är i första hand att ge myndigheten kännedom om verksamheten i dess huvuddrag och att i direkt kontakt utan att ålägga huvudmännen för utbildningen nya uppgifter fortlöpande stödja och främja en utveckling och planering av utbildningsverksamheten i enlighet med skolans mål. Inspektion kan även utgöra led i sådan handläggning hos SÖ eller hos en länsskolnämnd. som utmynnar i att myndigheten beslutar att påtala att bindande föreskrifter i lag, läroplan eller annan författning inte följs. Det ankommer på nämnderna att, i första hand genom sina tjänste- män. sätta sig in i hur skolarbetet bedrivs och att därvid följa undervisning- en och ta del av förutsättningarna för det lokala arbetet.

Den statliga skoladministrationens tillsyn över undervisningen av skol- pliktiga elever i fristående skolor bör i princip utgå från det mönster som gäller för tillsynen över det offentliga skolväsendet. Självfallet måste dock tillsynsverksamheten anpassas till de speciella förutsättningar som gäller för de fristående skolorna, förutsättningar som — bl.a. beroende på om statsbidrag lämnas eller inte — kan variera från skola till skola. Det ligger också i sakens natur att den statliga skoladministrationens tillsyn över fristående skolor inte i så stor utsträckning som tillsynen över grundskolan får karaktär av rådgivning utan huvudsakligen går ut på att myndigheterna håller sig orienterade om verksamheten och förvissar sig om att de före- skrifter som gäller för den fristående skolan i fråga följs. De fristående skolorna har ju tillkommit på enskilda initiativ för att verka självständigt och kan därför inte påräkna rådgivning och liknande i den omfattning som ges till bl. a. grundskolan för vilken den statliga skoladministrationen har ett längre gående ansvar.

Liksom i fråga om det offentliga skolväsendet blir av naturliga skäl SÖ: s tillsyn av huvudsakligen övergripande slag. medan länsskolnämnderna utövar en mera direkt tillsyn.

Särskilt länsskolnämnderna bör genom bl. a. besök hålla sig informerade om verksamheten vid de fristående skolorna. Till en del kan de få informa- tion genom skolstyrelsen i kommunen. Enligt 9 kap 6 å har skolstyrelsen den omedelbara tillsynen. Av 9 kap. 7 å framgår att det i allmänhet är skolstyrelsen som har att på förekommen anledning ta ställning till om ett lämnat godkännande skall återkallas.

Beträffande internationella skolor är det regeringen som avgör frågor om godkännande och återkallande av godkännande. Mot den bakgrunden spe- lar skolstyrelsen i kommunen inte samma roll för tillsynen över en interna- tionell skola som den gör för tillsynen över fristående skolor i allmänhet. SÖ och länsskolnämnderna bör därför i sin tillsyn över undervisningen av skolpliktiga särskilt uppmärksamma de internationella skolorna.

Föreskrifterna i 9 kap 5 å tar inte sikte på sådana tillsynsuppgifter som enbart beror på att den fristående skolan får statsbidrag. Sådana tillsyns- uppgifter får regleras genom statsbidragsföreskrifterna.

Remiss- protokoll

l2]

Prop. 1985/86: 10 6 & Skolstyrelsen skall ha den omedelbara tillsynen över utbildningen för skolpliktiga i sådan fristående skola i kommunen som avses i I och 2 åå. Remiss- Den omedelbara tillsynen över utbildningen för skolpliktiga i sådan

fristående skola som avses i 3 å skall handhas av den lokala styrelsen för

protokoll särskolan eller specialskolan.

Jfr 50 c å i den nuvarande skollagen . Paragrafen saknar direkt motsva- righet i skolförfattningsutredningens lagförslag. som tillkom före 50 c å.

Första stycket

Första stycket innehåller föreskrifter om skolstyrelsens tillsyn över utbild- ningen för skolpliktiga i fristående skolor. Både skolor enligt 9 kap. l å och skolor enligt 9 kap. 2 å omfattas av tillsynsansvaret. Detta gäller oavsett om de är statsunderstödda eller inte.

Såsom framgår av 9 kap. 5 å står utbildning som nu nämnts under SÖ:s och länsskolnämndens tillsyn. [ 9 kap. Gå första stycket föreskrivs att skolstyrelsen skall ha den omedelbara tillsynen. Skolstyrelsen kan följa verksamheten på nära håll och därmed lämna länsskolnämnden värdefull information.

1 och med att frågor om godkännade och återkallande av godkännande beträffande fristående skolor som avses i 9 kap. l å avgörs av skolstyrel- sen har denna ett särskilt ansvar för att hålla sig informerad om sådana skolors verksamhet och att på ett så tidigt stadium som möjligt försöka komma till rätta med eventuella svårigheter. Skolstyrelsen skall emellertid självfallet också följa de internationella skolornas utbildning för skolplik- tiga. Om allvarligare problem visar sig föreligga. ankommer det på skolsty- relsen att omgående fästa länsskolnämndens uppmärksamhet på dessa.

Föreskrifterna i 9 kap. 6 å första stycket innebär ingen skyldighet för skolstyrelsen att fullgöra sådana tillsynsuppgifter som enbart beror på att statsbidrag lämnas till den fristående skolan.

Andra stycket

För fristående skolor som avses i 3 å får vederbörande lokala styrelse för särskolan eller specialskolan samma uppgifter som skolstyrelsen har för fristående skolor som avses i l och ?. åå.

7 5 Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen. skall god- kännandet återkallas.

Återkallande beslutas i fråga om internationella skolor av regcringen och ifråga om andra skolor av den lokala styrelse som beslutar om godkännan- de.

Paragrafen motsvarar för vanliga fristående skolors del bestämmelser i den nuvarande skollagen .

Övriga föreskrifter (9 kap. 8—11 åå)

8 & Ett delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12 åandra stycket kommunalla- gen (1977: 179) får inte omfatta befogenhet att meddela eller återkalla godkännande för en fristående skola enligt denna lag.

Motsvarande bestämmelse finns i 13 å andra stycket i 1962 års skollag.

9 5 1 en fristående skola som avses i 1—3 åå får ett barn, som inte har uppnått skolpliktsåldern. tas in i utbildning för skolpliktiga endast om den lokala styrelsen med stöd av 3 kap. 8å har tillåtit att barnet börjar sin skolgång i förtid.

Jfr 33 a å andra stycket i den nttvarande skollagen (se prop. 1982/83: 1 s. 70) och 8 kap. 3 å i skolförfattningsutredningens lagförslag. Jag hänvisar till kommentarerna till 3 kap. 8 å.

10 å När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till skolsty- relsen i elevens hemkommun.

l 3 kap. 14 å finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av frånvaro.

Jfr 50 a å i den nuvarande skollagen . Paragrafen saknar motsvarighet i skolförfattningsutredningens lagförslag. som tillkom före 50 a å.

F örstu stycket

Skolstyrelsen har ett övergripande ansvar för att de i kommunen bosatta barnen fullgör sin skolplikt. Om detta inte sker på annat sätt. skall de gå i grundskolan. Skolstyrelsen behöver således uppgifter om skolpliktiga barns skolgång i fristående skolor. Om en skolpliktig elev börjar eller slutar i en fristående skola skall därför huvudmannen för skolan enligt paragra- fens första stycke snarast lämna uppgift om detta till skolstyrelsen i den kommun där eleven är kyrkobokförd.

Andra stycket

1 andra stycket har tagits in en erinran om föreskrifterna i 3 kap. 14 å. Dessa föreskrifter handlar om uppgiftsskyldighet i fall där en skolpliktig elev vid fristående skola utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning.

11 å Beslut av lokala styrelser i ärenden om godkännande eller återkal- lande av godkännande för en fristående skola enligt 1. 3 eller 7 å eller i ärenden som avses i 4 å får överklagas hos skolöverstyrelsen genom be- svär. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom be- svar.

Bestämmelserna motsvarar 53 å första stycket jämfört med 10 å första stycket samt 54 a å andra stycket 1 i 1962 års skollag.

Prop. 1985/86: 10

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

Frågan om bibehållande av regeringen såsom slutinstans behandlades i prop. 1982/83: 1 5.67. Som särskild omständighet till stöd för ett bibehål- lande erinrade föredraganden om att vissa fristående skolor kan vara statsunderstödda genom beslut av, regeringen. Ett godkännande är grunden för skolans verksamhet för skolpliktiga elever och därmed även en förut- sättning för att statsbidrag skall lämnas. Därför bör regeringen i sista instans kunna pröva frågor om godkännande och återkallande av godkän- nande.

10 kap. Särskilda utbildningsformer

Efter kapitlen om skolformerna inom det offentliga skolväsendet (grund- skolan. gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan) och fristående skolor kommer ett kapitel för vissa särskilda utbildningsformer med varierande huvudmannaskap.

] 5 En internatskola kan på framställning från huvudmannen ges ställ- ning av riksinternatskola genom beslut av regeringen. Kommuner och enskilda kan vara huvudmän för riksinternatskolor.

En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning. som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skol- former, för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering.

[ den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om rätten att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. 1 å godkänd fristående skola. I fråga om riksinternatskolornas organisation och till- synen över dem meddelas föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Nuvarande förhållanden: Vissa statsunderstödda internatskolor har ställning av riksinternatskolor. Deras verksamhet regleras av förordningen (1970: 333") om riksinternatskolor och vissa där angivna delar av privatskol- förordningen (1967: 270).

En riksinternatskola inrättas efter medgivande av regeringen. Såväl enskild som kommun kan vara huvudman för en riksinternatskola.

F. n. finns två riksinternatskolor. Den ena är Grännaskolan för vilken Jönköpings kommun är huvudman. Grännaskolan anordnar utbildning som motsvarar vissa linjer i gymnasieskolan. Den andra är Sigtunaskolan Hu- manistiska Läroverket med en stiftelse som huvudman. Vid Sigtunaskolan anordnas utbildning motsvarande årskurserna 7—9 i grundskolan och gym- nasieskolans treåriga linjer.

Mina överväganden: En riksinternatskola kan vara en fristående skola men också en skola med kommunal huvudman, dock utanför det offentliga skolväsendet i den betydelse som jag använder denna term.

Laga stöd bör ges åt fall där en kommun är huvudman. eftersom det är fråga om verksamhet som inte i första hand avses komma de egna kom- munmedlemmarna till del.

Riksinternatskola inrättas efter medgivande av regeringen. Skolplikten skall självfallet kunna fullgöras i riksinternatskola som anordnar utbildning enligt grundskolans läroplan. Detta bör enligt min mening följa direkt av den nya skollagen. Det finns ingen anledning att kräva ett särskilt godkän- nande av kommunens skolstyrelsc om det är en fristående skola och av någon annan instans om det är en riksinternatskola med kommunal huvud- man. Formuleringen i tredje stycket första meningen är tillkommen med tanke på fall som avses i 9 kap. 4 s.

2 & Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 & lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall skolpliktiga barn. som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt. fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet. Sådan utbildning skall anordnas genom huvudmannens försorg. Den skall med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan.

Inte längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i första stycket skall genom huvudmannens försorg ges möjlighet att få sådan utbildning som de behöver och inte lämpligen kan få på annat sätt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om utbildningens närmare innehåll, dess organisation och till- synen över den.

Sedan den ljuli 1982 finns iden nuvarande skollagen (6 a äl bestämmel- ser om undervisning vid hem som avses i 12 & LVU (prop. 1981/82: 167, UbU 32, rskr 438. SFS l982z598). Såväl landstingskommuner och kom- muner som enskilda kan vara huvudmän för sådana hem.

Bestämmelserna i skollagen kompletteras av förordningen (1983: 28) om undervisning av barn och ungdom som bereds vård med stöd av lagen (1980: 621) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Enligt min mening bör de nuvarande bestämmelserna i skollagen med ett i sak oförändrat innehåll föras över till den nya skollagen .

3 & För sådana elever i grundskolan. särskolan. specialskolan och sa- meskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande. i elevens hem eller på annan lämplig plats.

Särskild undervisning anordnas av skolhuvudmannen. Denne får över- låta åt sjukvårdshuvudman eller någon annan att anordna sådan undervis- ning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Särskild undervisning skall stå öppen även för dem som fullgör skolplikt ' utanför det offentliga skolväsendet.

Paragrafen utgör en sammanslagning av bestämmelser om s.k. särskild undervisning i nuvarande skol- och omsorgslagar med anslutande förord- ningar. Se bl. a. 5 kap. 45—49 5.5 skolförordningen.

4 & Ett skolpliktigt barn skall medges att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag. om det framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter. Behov av insyn i verksamheten skall kunna tillgodoses.

Medgivande kan lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighets-

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

tid skall prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet skall återkallas med omedelbar verkan, om nödvändig insyn i verksamheten inte ges eller om det av annat skäl inte kan antas att förutsättningar för godkännande fortfarande föreligger.

Närmaste motsvarigheter i nuvarande lugar: En allmän bestämmelse av detta slag finns inte i 1962 års skollag eller 1967 års omsorgslag. Bestäm- melser om s.k. enskild undervisning finns i skollagens 35 och 39 a åå samt omsorgslagens 26 ä'. Jfr SBH-kommitténs lagförslag i betänkandet Ds U 1980: 3 (bilaga 8) samt 6 kap. 8 5 och 8 kap. 4 och 5 åå i skolförfattningsut- redningens lagförslag.

Mina övervc'iganden: Jag vill erinra om vad jag anfört i den allmänna motiveringen om utrymmet för andra sätt att fullgöra skolplikten än de reguljära ( avsnitt 8 ").

Paragrafen innebär att skolplikten under vissa förutsättningar kan fullgö- ras på något annat sätt än de i lagen särskilt angivna.

Såsom framgår av 3 kap. 1 få motsvaras skolplikten av en rätt till utbild- ning inom det offentliga skolväsendet. Vid behov kan sådan utbildning ges i form av särskild undervisning enligt 10 kap. 3 &. Frånsett fall där någon vistas i ett sådant hem som avsesi 12 & LVU (se 10 kap. 2 &) kan samhället inte hänvisa någon att fullgöra skolplikten på annat sätt. Bestämmelsen i 10 kap. 4 & innebär att ett annat sätt än de reguljära kan medges. inte att det kan påtvingas den enskilde.

Det ställs inte något krav på en framställning från vårdnadshavarna för att ett medgivande skall kunna lämnas. Det är angeläget att i de mycket udda fall som kan uppkomma inte försvåra en lösning genom ett sådant krav. Det ligger emellertid i sakens natur att en myndighet knappast någonsin har anledning att ta upp frågan på eget initiativ. Härtill kommer att det knappast finns underlag för ett medgivande utan vårdnadshavarnas medverkan.

Jag har i den allmänna motiveringen berört några fall där en tillämpning av bestämmelsen kan vara aktuell. 1 en del fall är omständigheterna spe- ciella, i andra fall handlar det främst om en personlig inställning hos vårdnadshavarna.

Den grundläggande förutsättningen för godkännande är att det tilltänkta sättet att fullgöra skolplikten i det enskilda fallet framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter.

Jämförelsen måste grundas på en helhetsbedömning. Att något som finns i t. ex. grundskolan saknas i den tilltänkta verksamheten behöver inte nödvändigtvis innebära att alternativet inte är fullgott.

Som jag framhöll i den allmänna motiveringen måste också jämförelsen göras med hänsyn till det barn som det gäller. Handlar det om ett barn som utan vidare med normalt utbyte skulle kunna fullgöra skolgång i t.ex. grundskolan. skulle det innebära en urholkning av skolplikten och av motsvarande rätt till utbildning, om en påtagligt sämre utbildning än grund- skolans godtogs. Men exempelvis ett barn. som inte vågar gå till skolan av rädsla för att bli utsatt för fortsatt allvarlig mobbning, får inte genom att

. fortfarande vara skolelev det utbyte som skolgång normalt ger. En annan anordning kan därför tänkas för en tid vara en acceptabel lösning, även om anordningen har vissa brister som inte skulle godtas i ett ärende om godkännande av en fristående skola.

Skolfobi är ett exempel på en speciell omständighet som kan vara motiv för framställning om medgivande enligt bestämmelsen. Andra omständig- heter kan vara att barnet bor i en avlägsen glesbygd eller behöver särskild vård. Ytterligare exempel är att någon behöver vara borta länge från skolan på grund av någon speciell sysselsättning, t.ex. filminspelning. Man kan också tänka sig att den som bor nära gränsen till ett annat' land och kanske har bott i det andra landet kan ha speciella skäl att få gå i en skola på den andra sidan gränsen under t. ex. en övergångsperiod.

Kraven på det alternativ som medgivande begärs för måste i viss mån anpassas efter de speciella omständigheter som visas föreligga. Men en- dast i viss mån. I exemplet med skolan på andra sidan gränsen måste t. ex. beaktas att den i fråga om såväl undervisningsspräk som innehåll i.övrigt har en utbildning som är upplagd med hänsyn till det andra landets förhål- landen. Skolgång på andra sidan gränsen bör därför i princip kunna godtas endast för ett fåtal skolår.

Bestämmelsen kan också bli åberopad i fall där vårdnadshavarna. utan att hänvisa till någon speciell yttre omständighet, önskar att barnen skall få vad som hittills har brukat kallas enskild undervisning. I sådana fall bör i princip samma krav upprätthållas som i ärenden om godkännande av en fristående skola.

Det torde vara mycket svårt för ett barns vårdnadshavare att genom enskild undervisning bibringa barnet kunskaper och färdigheter som kan jämföras med dem som barnet skulle få i grundskolan eller i en godkänd fristående skola. Därtill kommer att barnet för sin utveckling i övrigt, inte minst sin sociala träning, nästan alltid kan antas behöva de erfarenheter som skolgång ger. Jag anser emellertid att man inte generellt kan säga att enskild undervisning är otillräcklig. Enskild undervisning kan tänkas vara en godtagbar ersättning för skolgång i enstaka fall, främst på lågstadienfvå. Jag vill i sammanhanget framhålla, att utfallet såväl av skolgång som av enskild undervisning i betydande mån beror på omständigheterna i det individuella fallet. Till bilden hör också att faktorer utanför själva under- visningsmiljön spelar in.

Såsom anges i paragrafens första stycke krävs för medgivande att behov 'av insyn i den aktuella verksamheten kan tillgodoses. Vederbörande myn- dighet (normalt skolstyrelscn,jfr 10 kap. 5 5) kan inte i och för sig tilltvinga sig insyn, men om behövlig sådan inte möjliggörs, är detta en grund för att inte lämna något medgivande eller att återkalla ett redan lämnat sådant (andra stycket).

1 den praktiska tillämpningen av de nuvarande bestämmelserna om enskild undervisning har skolstyrelserna varit tveksamma när det gäller hanteringen av fall där barn med olika vårdnadshavare ges undervisning i former som är kännetecknande för en skola. Ett synsätt som har framträtt i detta sammanhang är att godkännande för ett enskilt barn av sådan under- visning bör vägras redan på den grunden att det är fråga om en fristående

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

skola. f—"örutsättningarna för skolgång i en sådan skulle alltså vara restlöst reglerade genom bestämmelserna om godkännande av en fristående skola.

När det gäller den föreslagna bestämmelsens förhållande till bestämmel- serna om fristående skolor fårjag anföra följande.

Jag har tidigare ( avsnitt 3.2.2 ) redovisat ett uttalande i prop. l982/83: l om innebörden av "skola" i termen fristående skola. I själva ordet skola ligger att det är fråga om verksamhet för undervisning av elever i grupp. Den måste vara inriktad på gruppundervisning men behöver inte nödvän— digtvis genomgående och vid varje tidpunkt bedrivas på detta sätt. Under- visning som någon anordnar enbart för barn som står under hans eller hennes vårdnad kan inte räknas som skola. Det mäste-vara fråga om verksamhet som innebär att anordnaren gentemot utomstående åtar sig att tillhandahålla undervisning.

! och för sig är det inte nödvändigt att med stöd av en sådan bestämmel- se som lO kap. 4 & kunna tillåta anordningar som kan klassificeras som skola och som anordnaren kan hänvisas att utverka godkännande för enligt bestämmelserna om fristående skolor. Att en verksamhet uppfyller de angivna kriterierna för skola bör emellertid inte i alla upptänkliga fall utesluta godkännande för de enskilda barnen enligt 10 kap. 4 &. Antag t.ex. att två makar har vårdnaden om var sitt barn från tidigare äktenskap och vill att barnen skall undervisas tillsammans. Eller antag att två för— äldrapar. tillika vårdnadshavare. har var sitt barn som de vill ge gemensam undervisning. Enligt min mening är det inte rimligt att i dessa fall med hänvisning till reglerna om fristående skolor vägra godkännande för de enskilda barnen enligt 10 kap. 4 s på den grunden att barnen har olika vårdnadshavare. En annan sak är att vårdnadshavarna förmodligen inte kan erbjuda en utbildning som motsvarar de krav som ställs. Men om de kan det, är det verklighetsfrämmande att begära att de för undervisning av två barn genom en anordnare (en av vårdnadshavarna eller en för ändamålet bildad juridisk person) skall utverka godkännande för undervis- ningsverksamheten enligt reglerna för fristående skolor. Det väsentliga med skolplikten är utbildningen. inte den organisatoriska formen. En fram- ställning om godkännande enligt l0 kap. 4 & bör inte kunna avslås på grund av någon konstlad formell gränsdragning. Å andra sidan måste skolstyrel- sen kunna hänvisa till möjligheterna enligt reglerna för fristående skolor i fall där ett påfallande stort antal barn undervisas tillsammans (kanske ett tiotal,jfr undervisningsgrupper i det offentliga skolväsendet).

5 & Frågor enligt 4 & prövas av skolstyrelsen i barnets hemkommun. Om barnet har sådant handikapp som enligt 3 kap. 3 & kan vara grund för särskild skolplikt, ankommer dock prövningen på skolöverstyrelsen, som skall höra socialstyrelsen innan ett medgivande lämnas eller återkallas. Beslut i sådana ärenden får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Paragrafen ansluter, i fråga om barn i allmänhet. till vad som gäller beträffande beslut enligt 35 å i 1962 års skollag.

När det gäller barn med sådana handikapp som kan vara grund för särskild skolplikt blir bedömningen mer komplicerad och ömtålig än an— nars. Den bör därför ankomma på SÖ, efter yttrande från socialstyrelsen. Ärenden av detta slag förekommer knappast i praktiken.

1 1 kap. Skolhälsovård

Samtliga bestämmelser om skolhälsovård för elever i olika skolformer inom det offentliga skolväsendet har samlats i ett särskilt kapitel.

Frågor om skolhälsovård har jag behandlat i den allmänna motiveringen ( avsnitt 9 ). därjag också föreslagit vissa ändringar i nuvarande bestämmel- ser.

Jag vill peka på en ändring som jag inte har berört i den allmänna motiveringen. Vissa långt ifrån alla statsunderstödda fristående skolor för skolpliktiga elever får ett särskilt statsbidrag för skolhälsovård. Ett villkor för detta särskilda bidrag är då givetvis att huvudmannen skall svara för skolhälsovård. I 34 b 5 i den nuvarande skollagen finns bestäm- melser som bl. a. innebär att eleverna i sådana fall har samma skyldighet att genomgå undersökningar som eleverna i grundskolan. Jag anser att det bör räcka med statsbidragsvillkor för huvudmannen. Elever i fristående skolor i allmänhet är inte skyldiga att genomgå hälsoundersökningar. Jag anser inte att lagtexten bör belastas med bestämmelser vars enda funktion är att säkerställa en skyldighet för vissa speciella fristående skolors elever.

1 & Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan.

1 gymnasieskolan skall skolhälsovård anordnas för eleverna på studievä- gar. som är minst ett läsår långa, och för eleverna i gymnasial lärlingsut- bildning.

För elever på kortare studievägar i gymnasieskolan bör skolhälsovård anordnas.

Tredje stycket saknar motsvarighet i den nuvarande skollagen . Det är emellertid lämpligt att även eleverna på kortare studievägar vid behov kan anlita skolhälsovården.

2 & Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling. beva- ra och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. -

Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta häl- sokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. För elever i särskolan och spe- cialskolan skall i skolhälsovården också ingå särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp.

För skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.

Jfr 25 a 5 andra stycket, 28 b 5 första stycket, 29 & tredje stycket och 33 å andra och tredje styckena i den nuvarande skollagen samt 9 kap. 2 & i skolförfattningsutredningens lagförslag.

Första stycket

Flera remissinstanser har uttryckt önskemål om att även den nya skollagen skall innehålla bestämmelser om skolhälsovårdens mål. Därför har målbe- skrivningen i den nuvarande skollagen med endast smärre redaktionella ändringar förts över till den nya lagen.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

Amira styrka!

Liksom i den nuvarande skollagen föreskrivs att skolhälsovården främst skall vara förebyggande.

Fram till l978 stadgades i den nuvarande skollagen uttryckligen att skolhälsovården inte skulle avse "egentlig sjukvård". Av motiven till lagändringen framgår att skolhälsovården i grundskolan m. ll. skolformer också skall innefatta vissa enklare sjukvärdsinsatser vid t.ex. olycksfall och akuta insjuknanden. I propositionen påpekade föredragande statsrådet att den förebyggande delen av skolhälsovärden var den primära och att sjukvårdsinsatserna inte fick bli av sådan omfattning eller inriktning att de inkräktade på resurserna för den förebyggande värden eller ledde till att man byggde upp en egen värdapparat vid sidan av samhällets övriga hälso- och sjukvårdsorganisation (prop. l977/78: 85 s. 97—98). Denna lagändring synes närmast vara ett förtydligande. Avsikten tycks redan tidigare ha varit att skolhälsovården skulle kunna innefatta vissa sjukvårdsinsatser (se t.ex. prop. 1944: I93 5.44).

Skolförfattningsutredningen har i sitt förslag till bestämmelsen om att skolhälsovården främst skall vara förebyggande fogat en mening om att skolhälsovården även skall omfatta annan hälso- och sjukvård som kan meddelas genom Skolan. En del remissinstanser har uttryckt oro föratt en sådan formulering skulle föra förlängt. J ag föreslär i stället ett precis—eran- de tillägg om att skolhälsovården skall omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser.

Tredje stycket

Jag anser att det i den nya skollagen uttryckligen bör anges att det för skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska och att således detta inte som i den nuvarande lagen skall framgå endast indirekt.

3 & Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall genomgå allmän hälsokontroll en gång på varje stadium. Den första kontrollen skall äga rum första läsåret. Eleven skall också genomgå kontroll av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller, som anordnas för alla mellan de all- männa hälsokontrollerna.

Om skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i grund- skolan eller sameskolan behöver undersökas utöver vad som följer av första stycket. skall eleven genomgå sådan undersökning.

Eleverna i de delar av särskolan och specialskolan som motsvarar grundskolan skall när det behövs genomgå särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp. I övrigt gäller bestämmelserna i första och andra styckena även för dessa elever.

Denna paragraf handlar om undersökningar som är obligatoriska för eleverna.

När det i tredje stycket talas om "särskilda undersökningar som för— anleds av deras handikapp" avses givetvis endast undersökningar för elevens skull. En elev har självfallet ingen skyldighet att ställa sig till förfogande för en undersökning med t. ex. vetenskapligt syfte.

4 & Eleverna på sådana studievägar i gymnasieskolan. som är minst ett läsår långa. och eleverna i yrkessärskolan skall beredas tillfälle att genom— gå minst en allmän hälsokontroll. Eleverna i yrkessärskolan skall också erbjudas särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp.

Skolhälsovården är frivillig för dessa elever. Huvudmannen har emeller- tid skyldighet att —— utan att invänta förfrågan anordna en allmän hälso- kontroll och. när det gäller eleverna i yrkessärskolan. även särskilda undersökningar.

5 & Elever som avses i l s" första och andra styckena har rätt att vid behov anlita skolhälsovården utöver vad som följer av 3 och 4 åå.

Såsom framgår av 2.5 omfattar skolhälsovården hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. Omfattningen av de insatser som kan ges blir i praktiken mycket skiftande. bl.a. beroende på vilka resurser som finns. lnom specialskolan och särskolan är inslaget av sjukvård i allmänhet större än i grundskolan.

6 & Den skolhälsovård som eleverna har rätt till skall vara kostnadsfri för dem.

[bland tas skolläkarens eller skolsköterskans tjänster i anspråk för så- dant som inte omfattas av skolhälsovården och därför inte behöver tillhan- dahållas kostnadsfritt. t. ex. vaccinering inför en skolresa.

7 5 Huvudmannen för skolan skall även anordna skolhälsovården. om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Föreskrifter bör meddelas som gör det möjligt att liksom hittills låta en kommun komma överens med en landstingskommun om att denna i kom- munens ställe skall svara för kommunens åligganden i fråga om skolhälso— vården.

8 & Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn över skolhäl- sovården.

Skolhälsovården hör till skolan såsom en del av den samlade elevvår- den. I och med att skolhälsovården regleras i ett särskilt kapitel bör tillsynen omnämnas där.

12 kap. Övriga föreskrifter

I det avslutande 12 kap. samlas bl. a. bestämmelser som innebär bemyndi- gande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter i olika avseenden.

1 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela ytterligare föreskrifter om organisationen av det offentliga skolväsen-

Remiss- pmm/(oll

Remiss- protokoll

det samt om kommuners och landstingskommuners befattning i övrigt med utbildning som avsesi denna lag.

I fråga om organ för samverkan eller annan liknande verksamhet inom det offentliga skolväsendet får regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer meddela föreskrifter om att ledamöter i organet eller andra företrädare utses och entledigas av enskilda. Med enskilda avses även omyndiga elever och sammanslutningar av sådana.

Första stycket

Motsvarande bestämmelser finns i 8 kap. I 5 första stycket vuxenutbild- ningslagen och. beträffande kommunal högskoleutbildning. i 36 & högsko- lelagen.

Den nya skollagen innehåller färre bestämmelser om organisationen än den nuvarande skollagen. ] den nya lagen finns inga bestämmelser om skolchefer eller andra skolledare och inte heller några bestämmelser om lokala planeringsråd och yrkesråd. Liksom den nuvarande skollagen sak- nar den nya också bestämmelser om konferenser och andra samverkansor- gan. Föreskrifter i dessa avseenden bör med stöd av l & kunna meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Andra stycket

Jfr 8 kap. l å andra stycket vuxenutbildningslagen.

Bestämmelser om konferenser och andra former för samverkan i grund- skolan och gymnasieskolan fmns f.n. i skolförordningen. För andra skol- former inom det offentliga skolväsendet finns liknande bestämmelser i förordningarna för dessa skolformer.

Skolförfattningsutredningen har i betänkandet (Ds U l982z5) Konferen- ser i skolan föreslagit vissa förenklingar i detta regelsystem. Betänkandet har remissbehandlats. Frågor om elev- och föräldrainflytande ingår till— sammans med andra frågor om s.k. brukarmedverkan i demokratihered- ningens (C [9832 03) uppdrag.

Vissa beslutsbefogenhcter kan tillkomma samverkansorgan. Detta gäller även organ i vilka omyndiga elever ingår. Mot den bakgrunden bör ett laga stöd av det slag som finns i andra stycket tas med i den nya skollagen.

2 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra utomstående svara för enstaka inslag i verksamheten inom det offentliga skolväsendet.

l främst grundskolans och gymnasieskolans verksamhet ingår viss med— verkan från utomstående. Sådana inslag har blivit vanligare under senare år och nya former tillkommer. Vissa sådana företeelser framgår av para- grafer i skollagen. Jag tänker här på bestämmelserna om gymnasial lär— Iingsutbildning och särskild undervisning. Det finns emellertid också andra former. t.ex. inbyggd utbildning (8 kap. I3 få skolförordningen) och prak- tisk arbetslivsorientering. Jag vill också nämna föreningsmedverkan i olika former i skolan.

I vissa speciella fall kan utomståendes medverkan tänkas ske i sådana former att skolan i praktiken har överlåtit åt den utomstående att svara för viss verksamhet även i fall där det inte rör sig om företeelser som speciellt omnämns i lagen. Ett laga stöd för sådana anordningar bör därför tas med i den nya skollagen.

3 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om möjligheter att inom det offentliga skolväsendet bedri- va utbildning. som bygger på samverkan mellan olika skolformer inom det offentliga skolväsendet eller mellan en sådan skolform och någon annan utbildningsform. I sådana föreskrifter får göras undantag från organisato- riska bestämmelser i denna lag.

lnom det offentliga skolväsendet är det vanligt med samarbete mellan olika skolformer. t. ex. mellan grundskolan och särskolan. Samarbetet kan ta sig olika uttryck. Det kan vara begränsat till användning av samma lokaler men kan också sträcka sig längre och t.ex. omfatta vissa moment av gemensam undervisning. Samarbete förekommer också mellan t.ex. gymnasieskolan och utbildningsformer utanför vad som i denna lag kallas det offentliga skolväsendet. såsom komvux.

Ett mera långtgående samarbete innebär att olika regelsystem måste anpassas till varandra och förutsätter därför särskilda föreskrifter. Det är sådana fall som avses i 3 &. Undantag från skollagens bestämmelser kan i vissa fall behövas. Regleringen i 3 & ger utrymme för sådana undantag.

4 & Försöksverksamhet får anordnas inom det offentliga skolväsendet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I sådana föreskrifter får göras undantag från orga- nisatoriska bestämmelser i denna lag.

Försöksverksamhet spelar en stor roll inom det offentliga skolväsendet. För viss försöksverksamhet föreligger behov av att kunna göra avsteg från föreskrifter som annars gäller i pedagogiskt och organisatoriskt avseende. I de flesta-fall handlar det om avsteg från föreskrifter i t.ex. skolförord- ningen eller någon läroplan. men det kan uppkomma behov även av undan— tag från organisatoriska bestämmelser i skollagen.

Motsvarande bestämmelser om försöksverksamhet finns i 8 kap. 2 & vuxenutbildningslagen och 37 å högskolelagen.

5 5 I fråga om mottagande i det offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta i riket gäller föreskrifter som meddelas av rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

De viktigaste av de fall som åsyftas är mottagande i grundskolan av barn i åldern 7—l6 år som vistas i landet i avvaktan på beslut i ärende om uppehållstillstånd.

Även i vissa andra fall bör i bl.a. grundskolan och gymnasieskolan kunna tas emot enstaka barn och ungdomar som inte räknas som bosatta här i landet.

Remiss- protokoll

Remis. - protokoll

6 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får titan hinder av föreskrifterna i 4 kap. |5 & och 5 kap. 14 & meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan eller gymnasieskolan att betala avgift som tillfaller staten.

] grundskolan. specialskolan. sameskolan och gymnasieskolan förekom- mer s.k. särskild prövning och fyllnadsprövning. Bestämmelser om så- dana prövningar finns för grundskolan och gymnasieskolan i 6 kap. 33— 36 åå och 9 kap. 6l —64 55 skolförordningen. Normalt tas avgift ut av den som vill genomgå prövning enligt föreskrifterna för grundskolan eller gym- nasieskolan. Avgiften tillfaller staten. Bestämmelser om avgifter finns i förordningen (.l984:63l) om avgifter för prövning inom skolväsendet och vuxenutbildningen.

7 & Bestämmelser om uppdragsutbildning i anslutning till gymnasiesko— lan l'lnns i lagen (19851000) om uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala skolväsendet m. m.

Förslag till den i paragrafen angivna lagen har lagts fram i propositionen (1984/85: l95) om uppdragsutbildning. Paragrafen har ingen konstitutiv betydelse utan tas med endast i upply- sande syfte. l prop.l984/85: l95 föreslås en motsvarande paragraf i vuxen- utbildningslagen.

8 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- ge enskilda att anordna prövning och utfärda betyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet.

Betyg som utfärdas enligt bestämmelserna för t.ex. grundskolan eller gymnasieskolan tjänar som kompetensbevis främst vid ansökan till andra utbildningar.

Det föreligger ett visst behov av att kunna låta enskilda anställa prövning och utfärda betyg enligt bestämmelserna för det offentliga skolväsendet. Det gäller bl.a. vissa fristående skolor som står under statlig tillsyn och följer läroplanerna för det offentliga skolväsendet. Det kan i sammanhang- et också nämnas att Liber Hermods anordnar prövningar och genom sin rektor utfärdar betyg enligt bl.a. bestämmelserna för grundskolan och gymnasieskolan. Liber Hermods ingår i Liber AB. som i sin tur ingår i Procordiagruppen. Liber Hermods utgör en särskild enhet inom produkt- området Liber Läromedel och har en rektor som chef. Verksamheten är helt inriktad på korrespondensundervisning och står under statlig tillsyn.

9 & l fråga om personal med statligt reglerad anställning inom utbild- ningsverksamhet. som motsvarar det offentliga skolväsendets men bedrivs med enskilt huvudmannaskap. får beslut som avser myndighetsutövning fattas av huvudmannen eller av ett särskilt organ för verksamheten. om så föreskrivs av regeringen.

Rektorer. biträdande skolledare och lärare vid vissa fristående skolor har statligt reglerade anställningar. Det gäller riksinternatskolor. skolor

som omfattas av privatskolförordningcn (1967z270). Bergsskolan i Filip- stad. Apelrydsskolan och Vackstanässkolan.

Mot bakgrund av regeringsrättens avgörande angående tillsättning av tjänsten som överbibliotekarie vid Musikaliska akademien (RÅ 81 218) har i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbild- ningsdepartementets verksamhetsområde införts bestämmelser om att Nordiska museet, Tekniska museet och Svenska språknämnden — vilka alla är enskilda rättssubjekt som har personal med statligt reglerade tjäns- ter — i fråga om vid museet eller nämnden anställd personal får fatta sådana beslut som avser myndighetsutövning i den män inte annat är föreskrivet.

Ett liknande laga stöd för vad som kan betraktas som myndighetsutöv- ning bör tas in i den nya skollagen när det gäller personal med statligt reglerade tjänster hos enskilda rättssubjekt som bedriver utbildningsverk- samhet som motsvarar det offentliga skolväsendets.

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna föreskrifter Inledande föreskrifter

] 5 Genom grundskolan, gymnasieskolan och andra motsvarande skol- former anordnar samhället utbildning för barn och ungdomar.

Utbildningens allmänna mål är att ge eleverna kunskaper, utveckla deras färdigheter och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmed- lemmar.

2 5 Denna lag innehåller föreskrifter om 1. barns och ungdomars rätt till utbildning och deras skolplikt. . grundskolan och gymnasieskolan. , 3. vissa motsvarigheter till grundskolan och gymnasieskolan. 4. skolhälsovård.

Skolfbrmer och deras huvudmän

3 & Kommunerna är huvudmän för grundskolan. Kommuner och landstingskommuner är huvudmän för gymnasieskolan.

4 & För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasie- skolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda finns särskolan. Lands- tingskommuner och i vissa fall kommuner är huvudmän för särskolan.

5 & För barn som på grund av synskada, dövhet, hörselskada eller tal- skada inte kan gå i grundskolan eller motsvarande del av särskolan finns specialskolan. Staten är huvudman för specialskolan.

6 & Som alternativ till grundskolan finns sameskolan för vilken staten är huvudman.

Termer m. m.

7 & I denna lag avses med det offentliga skolväsendet grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan,

fristående skola en skola för vilken en fysisk eller enskild juridisk person är huvudman.

8 & Det som i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller även dem som har fått ett betydande och bestående begävningshandikapp på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt perso- ner med barndomspsykos.

1 lagen ( 1985: 000) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.

9 & För den som är bosatt i riket avses i lagen med hemkommun den kommun i vilken han är kyrkobokförd. Är han inte kyrkobokförd i riket avses med hemkommun den kommun i vilken han vistas stadigvarande eller, -om han saknar stadigvarande vistelseort, den kommun i vilken han för tillfället uppehåller sig.

Med lient/andstings/mmnmn avses den landstingskommun till vilken hemkommunen hör.

2 kap. Det offentliga skolväsendets allmänna organisation Riks- och Iänsmyndigheter

1 & Skolöverstyrelsen skall ha tillsyn över det offentliga skolväsendet.

2 & Inom varje län skall en länsskolnämnd under skolöverstyrelsen ha tillsyn över det offentliga skolväsendet.

3 & Landstinget skall välja fem av ledamöterna i länsskolnämnden. l Gotlands län skall fem ledamöter väljas av kommunfullmäktigc i Gotlands kommun. I Göteborgs och Bohus län samt i Malmöhus län skall tre leda- möter väljas av landstinget och två ledamöter av kommunfullmäktige i Göteborgs respektive Malmö kommun. För de ledamöter som väljs av landstinget eller kommunfullmäktigc skall lika många suppleanter väljas.

Ledamöter och suppleanter som väljs enligt första stycket skall utses för tre år räknat från och med den ljanuari året efter det när allmänna val till landsting och kommunfullmäktigc har ägt rum. De skall vara bosatta inom länet. Om villkor i övrigt gäller vad regeringen föreskriver.

Loka/(i styrelser

4 5 I varje kommun skall det finnas en skolstyrelsc.

Skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för kommunens grundskola. Om kotnmuncn anordnar gymnasieskola. skall skolstyrelsen vara lokal styrelse även för gymnasieskolan.

5 & I varje landstingskommun. som anordnar gymnasieskola, skall en utbildningsnämnd vara lokal styrelse för gymnasieskolan.

Landstinget skall antingen tillsätta en särskild utbildningsnämnd eller ge en annan nämnd i uppdrag att vara utbildningsnämnd.

6 & Skolstyrelsen och utbildningsnämndcn skall ha hand om förvaltning och verkställighet inom sina verksamhetsområden enligt denna lag. Detta gäller dock inte i den mån någon annan skall svara för uppgifterna enligt lag. enligt föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer eller enligt beslut som avses i 3 kap. 14 å kommu- nallagen (1977: 179).

7 5 För skolstyrelsc och särskild utbildningsnämnd gäller i tillämpliga delar 3 kap. 2 &. 3 äförsta stycket. 4 &. 5 & första och tredje styckena. 6— 8 åå. 9 & första stycket samt 10—12 55 kommunallagen (1977: 179).

För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 5 första stycket eller 6 & kommunallagen.

Lagrådsremissens lagförslag

Lagrådsremissens lagförslag

Utan hinder av 2 & ?. förvaltningslagen (l97l:290) skall 4 och 5 ss i den lagen tillämpas i samtliga ärenden hos skolstyrelsc och särskild utbild- ningsnämnd.

8 & Bestämmelser om lokala styrelser för särskolan och specialskolan finns i 6 och 7 kap.

9 å En sameskolstyrelse skall vara lokal styrelse för sameskolan.

Utbildningens uppläggning

10 & Utbildningen i grundskolan och dess motsvarigheter inom det of- fentliga skolväsendet skall bedrivas under perioder som kallas läsår och som delas upp på en hösttermin och en vårtermin. Lärokurscn skall delas upp i årskurser. En elev skall normalt kunna gå igenom en årskurs under ett läsår.

Detsamma gäller för gymnasieskolan och motsvarande del av särskolan, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

3 kap. Skolplikt och rätt till utbildning Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning

l 5 Barn som är bosatta i riket har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte i fråga om barn, som varaktigt vistas utom riket eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet skall gå i skola.

Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet.

2 & Barn i allmänhet har vanlig skolplikt. Den skall fullgöras i grundsko- lan, om inte annat följer av 8— 10 kap.

3 & Särskild skolplikt har barn som inte kan gå i grundskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda, synskadade, döva, hörselskadade eller tal- skadade. Sädan skolplikt skall fullgöras i särskolan eller specialskolan. om inte annat följer av 9 eller l0 kap.

De psykiskt utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan och övriga i Specialskolan. Psykiskt utvecklingsstörda. som på grund av synskada, dövhet, hörselskada eller talskada inte kan gå i särskolan, skall dock tas emot i specialskolan.

4 5 Den lokala styrelsen för särskolan skall på framställning av barnets vårdnadshavare eller skolstyrelsen i barnets hemkommun pröva om barnet skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid.

Den lokala styrelsen för specialskolan skall på framställning av barnets vårdnadshavare, skolstyrelsen i barnets hemkommun eller den lokala sty- relsen för särskolan pröva om barnet skall tas emot i specialskolan under sin skolpliktstid.

Om ett barn, som har tagits emot i särskolan. bedöms kunna gå över till grundskolan, skall den lokala styrelsen för särskolan besluta att barnet inte längre skall vara elev i den skolan. Motsvarande gäller för den lokala styrelsen för specialskolan, om ett barn, som har tagits emot i den skolan, bedöms kunna gå över till grundskolan eller särskolan.

S & Beslut av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan i Prop. 1985/86:10 ärende enligt 45 får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

# . Lagrådsremissens Besluten fär överklagas endast av barnets vårdnadshavare.

lagförslag

Skolpliktens inträde och skolstarten

6 & Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.

7 5 Om ett skolpliktigt barn inte är moget för skolgång. fär skolstyrelsen i barnets hemkommun efter medgivande av barnets vårdnadshavare besluta att barnet skall börja skolgången först höstterminen det kalenderår då barnet fyller åtta år.

Om barnet har sådant handikapp som enligt 3 %$ kan vara grund för särskild skolplikt. skall skolstyrelsen i ärendet inhämta yttrande från den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

Om skolstarten skjuts upp. skall barnet gå i förskola. Föreskrifter om förskola finns i socialtjänstlagen (1980: 620). Skyldigheten att gå i förskola omfattar högst 525 timmar.

8 5 På begäran av ett barns vårdnadshavare får skolstyrelsen i barnets hemkommun tillåta att barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år börjar i grundskolan eller i en motsvarande skola för barn med vanlig skolplikt. Tillstånd får lämnas endast om barnet är moget för skol- gång.

Under samma förutsättningar får den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolanutillåta att ett barn börjar skolgång där eller i en motsvarande skola ett år tidigare än normalt.

9 5 Beslut av den lokala styrelsen i ärende enligt 7 eller 8 5 får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte överklagas.

Skolpliktens upphörande

10 & Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller l6 år eller. om barnet har särskild skolplikt. l7 år.

Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får fullgöra sin skolplikt. upphör därmed denna. Skolplikten upphör också. om barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan prövning anordnas av skolstyrelsen eller. för barn med särskild skolplikt. av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

Beslut av den lokala styrelsen i ärende om skolpliktens upphörande får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens be- slut får inte överklagas.

Deltagandet i uthildningför skolpliktigt! ll & Varje barn som fullgör skolplikt inom det offentliga skolväsendet eller på något annat sätt skall delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. En skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenhe- 143

IO Riksdagen I985/86. ! .t'mnl. Nr 10

Lagrådsremissens lagförslag

ter. Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev får avse elevens närvaro i skolan. dock endast i ringa omfattning.

Ingen är på grund av skolplikt. som fullgörs inom det offentliga skolvä- sendet. skyldig att gå i skolan mer än 190 dagar per läsår eller att någon dag delta mer än åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna. sex timmar.

12 & På begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare skall eleven befrias från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamhe- ten. om det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar.

Befrielse skall alltid medges från undervisning i religionskunskap. om eleven tillhör ett trossamfund. som har regeringens tillstånd att i skolans ställe ombesörja sådan undervisning. och eleven visar att han deltar i denna.

Om elevens vårdnadshavare kräver det. skall begäran om befrielse prö- vas av den lokala styrelsen för skolan eller. för elever utanför det offentliga skolväsendet, av länsskolnämnden. Avslås begäran vid sådan prövning. får beslutet överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöversty- relsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

Tillsynen över att skolplikten fullgörs

13 & Skolstyrelsen skall se till att skolpliktiga eleveri kommunens grund- skola fullgör sin skolgång. Skolstyrelsen skall också se till att skolpliktiga barn. som är kyrkobokförda i kommunen men inte går i dess grundskola. på något annat sätt får föreskriven utbildning.

Den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan skall se till att skolpliktiga elever i skolenheter under dess ledning fullgör sin skolgång.

14 & Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga skolväsendet är frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak. skall huvudmannen för skolan anmäla förhållandet till skolstyrelsen i barnets hemkommun. Skol- styrelsen skall pröva om barnet skall åläggas skolgång i grundskolan eller. om skäl föreligger. överlämna anmälan till den lokala styrelsen för särsko- lan eller specialskolan. som skall pröva om barnet skall åläggas skolgång där.

Beslut om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

15 & Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin skolplikt.

16 5 Om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad på dem ankommer för att så skall ske. får länsskolnämnden vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Motsvaran- de gäller om vårdnadshavare för ett skolpliktigt barn. vars skolgång Upp- skjutits. inte ser till att barnet går i förskola. när skyldighet till detta föreligger. Ett föreläggande gäller omedelbart. även om beslutet överkla— gas.

Fråga om utdömande av vite prövas av länsskolnämnden. Vitet får inte förvandlas till fängelse.

Beslut av länsskolnämnden i ärenden enligt denna paragraf får överkla- gas hos kammarrätten genom besvär.

Fortsatt utbildning in. Nl. efter skolpliktens "militära/ide Prop. 1985/86; 10 17 5 Om en elev i grundskolan. när skolplikten upphör. inte tillfredsstäl- lande har slutfört sista årskursen men bedöms ha förmåga att fullfölja I.a_urådsrrntisxcns utbildningen. skall elcvcn beredas tillfälle att göra detta under högst två år hmm,-3102 efter det att skolplikten upphörde. Detsamma gäller elever i sameskolan och sådana elever i specialskolan som inte är psykiskt utvecklingsstörda. Ärenden enligt denna paragraf prövas av den lokala styrelsen. Dess beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrel- sens beslut får inte överklagas.

l8 & Hemkommunen har skyldigheter enligt andra stycket (uppföljnings- ansvar) i fråga om ungdornar som har lämnat grundskolan eller motsvaran- de utbildning men som ännu inte har fyllt l8 år. Ansvaret omfattar dock inte ungdomar som avses i |9 &.

Genom skolstyrelsen skall hemkommunen hålla sig underrättad om hur ungdomarna är sysselsatta. Har de inte stadigvarande sysselsättning ge- nom studier i gymnasieskolan eller fast anställning eller på annat sätt. skall hemkommunen själv eller genom andra erbjuda dem personlig studie- och yrkesvägledning samt kurser. praktik eller annan liknande verksamhet,

I 5 kap. 7 & finns bestämmelser om rätt för den som uppfyller gällande behörighetsvillkor att i tnån av plats få utbildning i gymnasieskolan.

19 & Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psy— kiskt utvecklingsstörda har rätt att efter skolpliktens upphörande få annan utbildning inom det offentliga skolväsendet intill utgången av vårterminen det kalenderår då de fyller 2l år. Om de inte bereds utbildningi specialsko- lan. skall de tas emot i särskolan.

Om en elev i särskolan där har påbörjat yrkesutbildning eller motsvaran— de före utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller Zl år. skall eleven beredas möjlighet att fortsätta i särskolan till utgången av vårtermi- nen det kalenderår då eleven fyller 23 år. om det behövs för att slutföra utbildningen.

20 & Den som efter skolpliktens upphörande genomgår utbildning inom det offentliga skolväsendet eller annars med stöd av denna lag skall på egen eller ställföreträdares begäran befrias från deltagande i inslag som annars inte kan väljas bort. om förutsättningarna i l2 äär uppfyllda. l fråga om prövning och överklagande gäller bestämmelserna i l2 & tredje stycket.

21 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om utbildning enligt denna lag efter skolpliktens upphörande medde- la föreskrifter om disciplinära åtgärder och skiljande av elev från en viss studieväg eller motsvarande.

4 kap. Grundskolan Uppbyggnad och innehåll

l & Grundskolan skall ha nio årskurser. Av dessa utgör l—3 lågstadium. 4—6 mellanstadium och 7—9 högstadium.

2 & Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunska— per och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. 145

Lagrådsremissens lagförslag

3 & Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång. om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

4 & Elever i skilda kommuners grundskolor och vid olika skolenheter inom samma kommun skall så långt möjligt få en likvärdig utbildning.

5 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilken kunskaps— och färdighetsnivå som skall eftersträvas på olika områden och vilka moment som alltid skall ingå i utbildningen. Skolstyrelsen och de som verkar i skolan skall ha möjlighet att välja mellan olika ytterligare moment.

Elm-'områden m. m.

6 & Varje kommun skall anordna grundskola av den omfattning som krävs för att ta emot barn som har rätt att gå där enligt denna lag.

7 & Varje kommun är elevområde för sin grundskola. om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

En kommun eller en del därav skall för en eller flera årskurser ingå i elevområdet för en annan kommuns grundskola i stället för i elevområdet för den egna grundskolan, om en sådan indelning behövs med hänsyn till kommunikationer eller av andra skäl.

Om en kommun med stöd av särskilt medgivande av regeringen eller annan statlig myndighet bedriver en speciell verksamhet i någon del av sin grundskola. får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för den delen fastställa ett elevområde som sträcker sig utanför kom- munen.

8 5 Beslut om indelning i elevområden enligt 7 & andra stycket meddelas av länsskolnämnden. Om de berörda kommunerna hör till olika län. skall beslut meddelas av skolöverstyrelsen.

Beslut av länsskolnämnden får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Enskilda har inte besvärsrätt. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.

Första stycket gäller inte i den mån regeringen föreskriver annat.

9 5 Till ett elevområde hör den som är bosatt i riket och som

I. är kyrkobokförd inom elevområdet.

2. inte är kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområ- det eller

3. inte är kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i riket men för tillfället uppehåller sig inom elevområdet.

Mottagande i grundskola

10 5 Varje kommun skall i sin grundskola ta emot barn som hör till skolans elevområde.

]] :$ En kommun skall i sin grundskola ta emot även barn. som inte hör till skolans elevområde. om barnet med hänsyn till sina personliga förhål- landen har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola.

Sådana frågor prövas av kommunens skolstyrelsc. om inte annat följer av [2 .5.

12 5 Innan en kommun ett läsår i sin grundskola tar emot ett barn, som inte hör till skolans elevområde. skall kommunens skolstyrelsc inhämta yttrande frän skolstyrelsen i den kommun till vars grundskolas elevområde barnet hör. om det inte med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.

Om den första skolstyrelsen anser att barnet skall tas emot men den andra skolstyrelsen avstyrker. skall den första skolstyrelsen överlämna ärendet till länsskolnämnden för avgörande. Hör kommunerna till olika län. skall ärendet överlämnas till skolöverstyrelsen för avgörande.

13 5 Beslut av skolstyrelsen eller länsskolnämnden i ärende om motta- gande av barn i en kommuns grundskola, till vars elevområde barnet inte hör, får överklagas av barnets vårdnadshavare hos skolöverstyrelsen ge- nom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.

14 5 Den som enligt 10— B så har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret. även om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under läsårets gång.

KOM/mdet"

15 ;” Utbildningen i grundskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Des- sa skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

16 9” Varje kommuns grundskola skall så långt möjligt organiseras på ett sådant sätt. att ingen elev som hör till skolans elevområde enligt 7 ä första eller andra stycket skall behöva bo utanför det egna hemmet på grund av skolgången. I fall där detta ändå inträffar skall kommunen svara för att eleven utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden.

17 & Inom ett elevområde enligt 7 5 första eller andra stycket skall kom- munen för eleverna i sin grundskola kostnadsfritt anordna skolskjuts. om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd. trafikförhållandena. fy- siskt handikapp hos elev eller någon annan särskild omständighet.

Interkom/nuna] ersättning

18 5 Om en kommun i sin grundskola har tagit emot ett barn som har en annan hemkommun. skall hemkommunen betala ersättning till den andra kommunen (interkommunal ersättning) för dess kostnader för barnets skolgång. om inte annat följer av överenskommelse mellan kommunerna. Hemkommunen är dock inte skyldig att betala ersättning. om den andra kommunen inte har iakttagit vad som föreskrivs i 12 & eller har tagit emot barnet i strid mot länsskolnämndens eller skolöverstyrelsens beslut.

19 Q' Om kommunerna inte kommer överens om annat. skall ersättnings- belopp, uppdelade på höstterminen och vårterminen. bestämmas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering-

en bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kommunernas kostnadsansvar i fall då barnet får ny hem- kommun under pågående läsår och kommunerna inte är ense om hur fördelningen skall göras.

ll Riksdagen 1985/86. I sum/. Nr 10

Lagrådsremissens lagförslag 147

Lagråzlsre/nissens lagförslag

20 5 Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Hör kommunerna till olika län. skall frågan avgöras av skolöverstyrelsen.

Beslut av länsskolnämnden i ärenden om ersättning får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.

5 kap. Gymnasieskolan Allmänna föreskrifter

1 & Gymnasieskolan omfattar olika studievägar. som bygger på grund- skolan eller. i vissa fall, på någon ytterligare utbildning. Gymnasieskolan skall vara grund för yrkesverksamhet eller fortsatt utbildning.

Utöver studievägarna finns gymnasial lärlingsutbildning. Föreskrifterna i 2—20 åå gäller inte sådan utbildning. Om denna finns bestämmelser i 21 ä.

2 5 Gymnasieskola får anordnas av kommuner och landstingskommuner efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall. Vilka studievä- gar som får anordnas i en viss huvudmans gymnasieskola fastställs enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering- en bestämmer.

Landstingskommuner får endast anordna studievägar inom områdena vård. konsumtion. jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.

Elevumråden

3 Q' Varje del av landet skall i fråga om varje studieväg ingå i elevområdet för någon kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola, om inte an- nat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer.

4 & Varje kommun som anordnar gymnasieskola är elevområde för samt— liga studievägar vid skolan.

I elevområdet för en eller flera av skolans studievägar skall ingå även en eller flera andra kommuner eller delar därav (utökat elevområde). om det behövs med hänsyn till 3 5 eller av andra skäl. Utökat elevområde kan även bestämmas i fråga om en speciell verksamhet som inte utgör studie- väg.

Motsvarande gäller för landstingskommuner som anordnar gymnasie- skola.

5 & Regeringen bestämmer vilken eller vilka myndigheter som skall be- sluta om utökat elevområde.

6 5 Till ett elevområde hör den som är bosatt i riket och som ]. är kyrkobokförd inom elevområdet,

2. inte är kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområ- det eller

3. inte är kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i riket men för tillfället uppehåller sig inom elevområdet.

Allmänna förutsättningarför intagning igymnasieskolan 7 & Den som är bosatt i riket och uppfyller föreskrivna behörighetsvill-

kor har rätt att i mån av plats få utbildning i gymnasieskolan. om inte annat Prop. 1985/86; 10 följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Föreskrifter om behörighetsvillkor och om urval bland inträdessökande meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

La gl'ådsremixsens lagförslag

Mottagande igymnasieskola

8 & Av behöriga sökande till en studieväg i en kommuns eller landstings- kommuns gymnasieskola skall i första hand tas emot de som tillhör elev- området för studievägen vid skolan. Med dessa skall likställas de som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola.

[ andra hand skall tas emot andra behöriga sökande. om de inte kan beredas plats på studievägen vid den skola vars elevområde de tillhör.

Fråga om en sökande skall tas emot trots att han inte tillhör elevområdet för studievägen vid skolan prövas av styrelsen för skolan. om inte annat följer av 9 s.

9 & lnnan en kommun eller landstingskommun i sin gymnasieskola ett läsår eller en annan sådan studieperiod tar emot en sökande. som inte hör till skolans elevområde för studievägen. skall styrelsen för skolan inhämta yttrande från styrelsen för hemkommunens eller hemlandstingskommu- nens skola. om den har samma studieväg. Detta gäller dock inte om det med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.

Om den första styrelsen anser att sökanden skall tas emot men den andra styrelsen avstyrker. skall den första styrelsen överlämna ärendet till läns- skolnämnden för avgörande. Om skolhuvudmännen är kommuneri olika län eller om någon av dem är en landstingskommun. skall ärendet överläm- nas till skolöverstyrelsen för avgörande.

10 & Beslut av en lokal styrelse eller länsskolnämnd i ärende om motta- gande av en sökande i en kommuns eller landstingskommuns gymnasie- skola. till vars elevområde för studievägen sökanden inte hör, får överkla- gas av sökanden hos skolöverstyrelsen genom besvär. Beslut av skolöver- styrelsen får inte överklagas.

11 5 Den som enligt 8— IO 55 har tagits emot i en kommuns eller lands— tingskommuns gymnasieskola ett visst läsår eller annan sådan studieperiod har rätt att gå kvar hela Studieperioden. även om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under Studieperioden.

Inrag/tingsnälrmder

12 & Andra frågor om intagning till studievägar än som avses i 8 & tredje stycket skall prövas av en intagningsnämnd. om inte annat följer av före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

lntagningsnämnden skall ha minst fem ledamöter. Bland dessa skall finnas företrädare för gymnasieskolan och grundskolan samt för allmänna intressen. Ledamöterna skall utses av den eller de statliga eller kommunala myndigheter som regeringen bestämmer.

lntagningsnämndens beslut får inte överklagas.

Lagrådsremissens lagförslag

13 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om möjlighet att inrätta intagningsnämnder som är gemensamma för gymnasieskolan och en eller flera andra utbildnings- former. I sådana föreskrifter får göras undantag från 12 å andra stycket och från 4 kap. 6 & första stycket vuxenutbildningslagen (1984: 11181.

Kostnader

14 & Avgifter får inte tas ut för ansökan till gymnasieskolan. Utbildning- en skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång till böcker. skrivmatericl. verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall hålla sig med vissa egna sådana hjälpmedel. 1 verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna i något annat avseende.

Inter/communal ersättning

15 5 1 fall som avses i 16 och 17 så skall ersättning (interkommunal ersättning) betalas. om inte annat följer av 18 & eller av överenskommelse.

16 & Om en kommun på en studieväg i sin gymnasieskola har tagit emot någon som har en annan hemkommun. skall hemkommunen betala ersätt— ning till den mottagande kommunen för dess kostnader för elevens skol- gäng.

När den mottagande kommunen inte hör till någon landstingskommun. gäller dock 17 å andra stycket i fråga om studievägar inom områdena vård. jordbruk. skogsbruk och trädgårdsnäring.

17 5 Om en landstingskommun på en studieväg i sin gymnasieskola har tagit emot någon som har en annan hemlandstingskommun eller en hem- kommun som inte hör till någon landstingskommun. skall hemlandstings- kommunen eller hemkommunen betala ersättning till den mottagande landstingskommunen för dess kostnader för elevens skolgång.

Om en kommun. som inte hör till någon landstingskommun. i sin gymna- sieskola på en studieväg inom något av områdena vård. jordbruk. skogs- bruk och trädgårdsnäring har tagit emot någon som har en annan hemkom- mun. skall ersättning betalas av hemlandstingskommunen. Hör inte heller hemkommunen till någon landstingskommun. skall ersättningen betalas av hemkommunen.

18 & Hemkommunen eller hemlandstingskommunen är inte skyldig att betala ersättning. om den som kräver ersättning inte har iakttagit vad som föreskrivs i 9 & eller har tagit emot sökanden i strid mot länsskolnämndens eller skolöverstyrelsens beslut.

19 & Om parterna inte kommer överens om annat. skall ersättningens storlek bestämmas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om parternas kostnadsansvar i fall då eleven får ny hemkom- mun under pågående studieperiod och parterna inte är ense om hur fördel- ningen skall göras.

20 & Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek

skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om parterna är kommuner som hör till olika län eller någon av parterna är en landstingskommun. skall frågan avgöras av skolöverstyrelsen.

länsskolnämndens beslut i ärenden om ersättning får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte över- klagas.

Gymnasial Iiirlingsutbildning

21 & Kommuner får anordna gymnasial lärlingsutbildning enligt före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Gymnasial lärlingsutbildning innebär att en elev i gymnasieskolan samti- digt är lärling hos ett företag eller motsvarande och huvudsakligen genom företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt en plan som är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elevområden och interkommunal ersättning för gymnasial lärlingsutbildning.

6 kap. Särskolan Allmän/tajör'e.rkrl_'ftw'

1 & Varje landstingskommun skall anordna särskola för psykiskt utveck- lingsstörda barn och ungdomar som är bosatta inom landstingskommunen.

Motsvarande gäller för kommuner som inte ingår i någon landstingskom- mun.

2 5 En landstingskommun får till en kommun som ingåri landstingskom- munen överlåta att anordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta i kommunen. om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt till- stånd.

Den lokala led/tingen

3 & [ omsorgslagen finns bestämmelser om omsorgsnämnd. Omsorgsnämnden skall vara lokal styrelse för landstingskommunens särskola. om inte annat följer av 4 .a. Detsamma gälleri fråga om kommun som inte ingår i någon landstingskommun. Föreskrifterna i 2 kap. 6 & gäller även beträffande omsorgsnämnden och dess verksamhetsområde enligt denna lag.

4 & En landstingskommun får med bibehållande av huvudmannaskapet överlåta ledningen av en enhet av särskolan till skolstyrelsen i den kom- mun där enheten är belägen. om kommunen medger detta. [ett sådant fall skall skolstyrelsen vara lokal styrelse enligt denna lag.

5 & När en kommun anordnar särskola med stöd av 2 5. skall kommu- nens skolstyrelse vara lokal styrelse för skolan.

Om det finns omsorgsnämnd i kommunen. får kommunfullmäktigc be- stämma att omsorgsnämnden i stället för skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för särskolan.

Lagrå(Isrt'missens lagförslag

Lagrådsremissens lagförslag

Särskoluns uppbyggnad och innehåll

6 & Särskolan omfattar grundsärskola och träningsskola samt yrkessär- skola.

7 & Grundsärskolan omfattar tio årskurser. som fördelas på lågstadium. mellanstadium och högstadium enligt föreskrifter som meddelas av rege— ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Detsamma gäller träningsskolan. Den är avsedd för elever som inte kan gå i grundsärskolan.

8.5 Yrkcssärskolan bygger på grundsärskolan och träningsskolan. ] yrkessärskolan skall eleverna få yrkesutbildning. yrkesträning eller verk- samhctsträning.

9 & Eleverna i särskolan skall så långt det är möjligt få en utbildning som motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar.

Övriga fi'ireskrifler

l0 & Den lokala styrelsen avgör om en elev skall gå i grundsärskolan eller träningsskolan.

Beslut i ett sådant ärende. fär överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte överklagas.

11 & Särskolan skall så långt det är möjligt organiseras på ett sådant sätt. att eleverna inte blir tvungna att bo utanför det egna hemmet pågrund av skolgången.

12 & ] omsorgslagen finns föreskrifter om särskilda omsorger i form av boende i familjehem eller elevhem för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.

13 & Utbildningen i särskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång till böcker. skrivmateriel. verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för att tillgodogöra sig utbild- ningen. l verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föran- leda en obetydlig kostnad för eleverna.

Huvudmannen skall för eleverna kostnadsfritt anordna skolskjuts. om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhällandena. ele- vens handikapp eller någon annan särskild omständighet.

7 kap. Specialskolan ] & Specialskolan skall för utbildning på grundskolenivå ha tio årskurser. som fördelas på lågstadium. mellanstadium och högstadium enligt före— skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

] specialskolan kan också ingå utbildning som avses i 3 kap. 19 s.

2 & De som går i specialskolan i stället för i grundskolan eller motsvaran- de del av särskolan skall så långt det är möjligt få en utbildning som motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar.

3 %$ Utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera Särskilda enhe- ter. För varje enhet skall det finnas en lokal styrelse. Regeringen meddelar föreskrifter om enheterna och deras upptagningsområden.

Utbildning i specialskolan kan också anordnas i särskilda klasser som är förlagda till grundskolan men leds av en lokal styrelse för specialskolan.

4 5 I förhållande till eleverna i specialskolan skall staten svara för sådana kostnader som kommunerna skall svara för i grundskolan.

5 & Hemkommunen skall betala ersättning till staten för kostnader för den som är elev i någon av specialskolans årskurser l—lO. Detta gäller dock inte om eleven går i en sådan särskild klass av specialskolan som är förlagd till hemkommunens grundskola.

Ersättning till staten skall lämnas med det belopp per elev och termin som med stöd av 4 kap. 19 s föreskrivs i fråga om grundskolans elever i årskurs med samma nummer. För elever i årskurs lOi specialskolan skall samma belopp gälla som för elever i årskurs 9 i grundskolan.

8 kap. Sameskolan

1 & Utbildningen i sameskolan skall ha en samisk inriktning men i övrigt vara densamma som utbildningen i grundskolan.

2 # Samers barn får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan. Detsamma gäller andra barn, om det finns särskilda skäl.

3 & Sameskolstyrelsen beslutar om intagning av elever i sameskolan. Styrelsens beslut i sådana ärenden får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

4 5 I förhållande till eleverna i sameskolan skall staten svara för sådana kostnader som kommunerna skall svara för i grundskolan.

9 kap. Fristående skolor Godkännande

1 & Vanlig skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet.

Godkännande skall meddelas. om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentli- gen svarar mot grundskolans allmänna mål.

Ärenden om godkännande skall prövas av skolstyrelsen i den kommun där skolan skall bedriva sin verksamhet.

2 Q' Den som har vanlig skolplikt men som är endast för kortare tid bosatt i riket eller som har andra särskilda skäl att få en utbildning med internatio- nell inriktning får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola med sådan inriktning (internationell skola), om skolan av regeringen har godkänts för ändamålet. För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdig- heter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska

Lugrådsremisscns lagförslag

LagrådsremLisens lagförslag

språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som de här för kortare tid bosatta eleverna behöver.

3 Q' Särskild skolplikt fär fullgöras i en fristående skola. om skolan är godkänd för ändamålet. Godkännande skall meddelas. om skolan ger eleverna en utbildning som väsentligen svarar mot den som de skttlle få i särskolan eller specialskolan. En ytterligare förutsättning är att eleverna i samband med utbildningen bereds erforderliga omsorger. Ärenden om godkännande skall prövas av den lokala styrelsen för sär- skolan cller specialskolan.

4 & Om ett barn har handikapp som enligt 3 kap. 3 & kan vara grund för särskild skolplikt. får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående skola endast om

I. skolan är godkänd för elever som har särskild skolplikt pä grund av samma handikapp som barnet eller

2. barnet ändå bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen vid skolan. Bedömningen enligt första stycket 2 ankommer på den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

Tillsyn m. m.

5 & Fristående skolor som avses i l—3 så skall i fråga om sin utbildning för skolpliktiga elever stå under skolöverstyrelsens och länsskolnt'imndens tillsyn.

6 & Skolstyrelsen skall ha den omedelbara tillsynen över utbildningen för skolpliktiga i sådan fristående skola i kommunen som avses i I och 2 ss.

Den omedelbara tillsynen över utbildningen för skolpliktiga i sådan fristående skola som avses i 3 & skall handhas av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan .

7 & Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för "godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen. skall god- kännandet återkallas.

Återkallande beslutas i fråga om internationella skolor av regeringen och ifråga om andra skolor av den lokala styrelse som beslutar om godkännan— de.

Övriga föreskrifter

8 & Ett delegationsuppdrag enligt 3 kap. |2 sandra stycket kommunalla- gen (1977: l79) får inte omfatta befogenhet att meddela eller återkalla godkännande för en fristående skola enligt denna lag.

9 5 I en fristående skola som avses i l—3 % får ett barn. som inte har uppnått skolpliktsåldern. tas in i utbildning för skolpliktiga endast om den lokala styrelsen med stöd av 3 kap. 8 5 har tillåtit att barnet börjar sin skolgång i förtid.

10 5 När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola. skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till skolsty- relsen i elevens hemkommun.

l 3 kap. 14 5 finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av frånvaro.

11 & Beslut av lokala styrelser i ärenden om godkännande eller återkal- lande av godkännande för en fristående skola enligt l. 3 eller 7 & eller i ärenden som avses i 4 så får överklagas hos skolöverstyrelsen genom bc- svär. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom be- svar.

10 kap. Särskilda utbildningsformer

I Q' En internatskola kan på framställning från huvudmannen ges ställ— ning av riksinternatskola genom beslut av regeringen. Kommuner och enskilda kan vara huvudmän för riksinternatskolor.

En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skol- former, för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar eller har behov av miljöomhyte eller som är från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering.

I den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om rätten att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. l & godkänd fristående skola. I fråga om riksinternatskolornas organisation och till- synen övcr dem meddelas föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

2 & Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 s' lagen (1980: 621) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall skolpliktiga barn. som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet. Sådan utbildning skall anordnas genom huvudmannens försorg. Den skall med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan.

Inte längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i första stycket skall genom huvudmannens försorg ges möjlighet att få sådan utbildning som de behöver och inte lämpligen kan få på annat sätt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om utbildningens närmare innehåll, dess organisation och till- synen över den.

3 & För sådana elever i grundskolan, särskolan, specialskolan och sa- meskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på annan lämplig plats.

Särskild undervisning anordnas av skolhuvudmannen. Denne får över- låta åt sjukvårdshuvudman eller någon annan att anordna sådan undervis- ning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Särskild undervisning skall stå öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför det offentliga skolväsendet.

4 5 Ett skolpliktigt barn skall medges att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag, om det framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter. Behov av insyn i verksamheten skall kunna tillgodoses.

Medgivande kan lämnas för upp till ett åri sänder. Under dess giltighets- tid skall prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet skall återkallas med omedelbar verkan, om nödvändig insyn i verksamheten inte ges eller om det av annat skäl inte kan antas att förutsättningar för godkännande fortfarande föreligger.

Lagrådsremissens lagförslag

i55

Lagråtlsrwnisseux lagförslag

5 & Frågor enligt 4 s prövas av skolstyrelsen i barnets hemkommun. Om barnet har sådant handikapp som enligt 3 kap. 3 & kan vara grund för särskild skolplikt. ankommer dock prövningen på skolöverstyrelsen. som skall höra socialstyrelsen innan ett medgivande lämnas eller återkallas. Beslut i sådana ärenden fär överklagas hos kammarrätten genom besvär.

11 kap. Skolhälsovård

! & Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i grundskolan. särskolan. specialskolan och sameskolan.

l gymnasieskolan skall skolhälsovård anordnas för eleverna på studievä- gar. som är minst ett läsår långa. och för eleverna i gymnasial lärlingsut- bildning.

För elever på kortare studievägar i gymnasieskolan bör skolhälsovård anordnas.

2 & Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, beva- ra och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem.

Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta häl- sokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. För elever i särskolan och spe- cialskolan skall i skolhälsovården också ingå särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp.

För skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.

3 5 Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall genomgå allmän hälsokontroll en gång på varje stadium. Den första kontrollen skall äga rum första läsåret. Eleven skall också genomgå kontroll av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller, som anordnas för alla mellan de all- männa hälsokontrollerna.

Om skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i grund- skolan eller sameskolan behöver undersökas utöver vad som följer av första stycket. skall eleven genomgå sådan undersökning.

Eleverna i de delar av särskolan och specialskolan som motsvarar grundskolan skall när det behövs genomgå särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp. I övrigt gäller bestämmelserna i första och andra styckena även för dessa elever.

4 & Eleverna på sådana studievägar i gymnasieskolan. som är minst ett läsår långa, och eleverna i yrkessärskolan skall beredas tillfälle att genom- gå minst en allmän hälsokontroll. Eleverna i yrkessärskolan skall också erbjudas särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp.

5 & Elever som avses i l 5 första och andra styckena har rätt att vid behov anlita skolhälsovården utöver vad som följer av 3 och 4 åå.

6 & Den skolhälsovård som eleverna har rätt till skall vara kostnadsfri för dem.

7 9" Huvudmannen för skolan skall även anordna skolhälsovården, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

8 & Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn över skolhäl- sovården.

12 kap. Övriga föreskrifter

] & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela ytterligare föreskrifter om organisationen av det offentliga skolväsen- det samt om kommuners och landstingskommuners befattning i övrigt med utbildning som avses i denna lag.

I fråga om organ för samverkan eller annan liknande verksamhet inom det offentliga skolväsendet får regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer meddela föreskrifter om att ledamöter i organet eller andra företrädare utses och entledigas av enskilda. Med enskilda avses även omyndiga elever och sammanslutningar av sådana.

2 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra utomstående svara för enstaka inslag i verksamheten inom det offentliga skolväsendet.

3 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om möjligheter att inom det offentliga skolväsendet bedri- va utbildning. som bygger på samverkan mellan olika skolformer inom det offentliga skolväsendet eller mellan en sådan skolform och någon annan utbildningsform. I sådana föreskrifter får göras undantag från organisato- riska bestämmelser i denna lag.

4 & Försöksverksamhet får anordnas inom det offentliga skolväsendet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. ] sådana föreskrifter får göras undantag från orga- nisatoriska bestämmelser i denna lag.

5 5 I fråga om mottagande i det offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta i riket gäller föreskrifter som meddelas av rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

6 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utan hinder av föreskrifterna i 4 kap. 15 å och 5 kap. 14 & meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan eller gymnasieskolan att betala avgift som tillfaller staten.

7 & Bestämmelser om uppdragsutbildning i anslutning till gymnasiesko- lan finns i lagen (1985:000) om uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala skolväsendet m.m.

8 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- ge enskilda att anordna prövning och utfärda betyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet.

9 5 I fråga om personal med statligt reglerad anställning inom utbild- ningsverksamhet, som motsvarar det offentliga skolväsendets men bedn'vs med enskilt huvudmannaskap, får beslut som avser myndighetsutövning fattas av huvudmannen eller av ett särskilt organ för verksamheten. om så föreskrivs av regeringen.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1985: 000) om införande av skollagen(1985: 000).

Lagrådsremissens lagförslag

Lagrådsremr'sst'nx lagförslag

2 Förslag till Lag om införande av skollagen(19851000) Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

l ä Skollagen (1985ztltl0) och denna lag träderi kraft den ljttli 1986. 2 9” Genom skollagen (l985:000) upphävs skollagen(1962: 3l9).

3 & I denna lag avses med

1902 års sko/lag skollagen(1962: 319). den nya skollagenskollagen (19851000). 1967 års omsorgslag lagen (l967z940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

den nya anrwrgslagen lagen (1985: 0th) om särskilda omsorger om psy— kiskt utvecklingsstörda m. tl.

4 5 I lagen (19851000) om införande av lagen (l985ztlth') om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. finns bestämmelser om införande av den nya omsorgslagen och upphävande av l967 års omsorgs- lag.

Övergångsbestämmelser i förhållande till 1967 års omsorgslag finns både i den nämnda lagen och i denna lag. Denna lag innehåller övergångsbe- stämmelser rörande sådan utbildning som regleras i den nya skollagen .

5 5 Om det i lag eller annan författning hänvisas till en sådan föreskrift i 1962 års skollag eller 1967 års omsorgslag, som har ersatts genom en bestämmelse i den nya skollagen eller i denna lag. skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.

Lokala styrelser för särskolan

6 & Uppgifter som enligt den nya skollagen ankommer på omsorgsnämnd skall till utgången av år 1988 fullgöras av sådan omsorgsstyrelse som avses i 12 & lagen (1985: 000) om införande av lagen (1985: 000) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.. om inte annat följer av den paragrafen eller av någon annan lag.

Skolplikt och rätt till utbildning

7 & För barn som inte har börjat skolan före den 1 juli 1986 skall frågor om skolplikt, skolform inom det offentliga skolväsendet och skolstart prövas enligt bestämmelserna i den nya skollagen. även om prövningen sker före den ljuli 1986.

8 & Uppkommer fråga om elevs övergång efter ikraftträdandet från en skolform till en annan, prövas frågan enligt bestämmelserna i den nya skollagen. även om prövningen sker före den 1 juli 1986. Som skolform anses därvid även grundsärskolan och träningsskolan.

Den som är född år 1970 eller senare och som med stöd av bestämmelser i 1967 års omsorgslag vid ikraftträdandet har påbörjat men inte avslutat skolgång i grundsärskolan, träningsskolan eller specialskolan skall anses

mottagen i den skolan enligt bestämmelserna i den nya skollagen . Detta gäller dock inte den som är utskriven på försök från särskolan.

9 5 För den som är född år 1969 eller tidigare och som vid utgången av juni 1986 är särskolpliktig enligt 1967 års omsorgslag upphör skolplikten genom den nya skollagens ikraftträdande.

10 & Bestämmelserna i 3 kap. 19 s" i den nya skollagen om rätt för psykiskt utvecklingsstörda att få utbildning efter skolpliktstiden gäller dem som är födda år 1966 eller senare.

De som är födda år 1965 eller tidigare och som vid utgången avjuni 1986 inte har avslutat sin skolgång i särskolan eller specialskolan skall beredas tillfälle att slutföra pågående yrkesutbildning eller motsvarande under högst två år.

Förhållandet mellan olika huvudmäns grundskolor och gymnasieskolor

11 & Sådana elevområden för olika huvudmäns grundskolor oeh gymna- sieskolor eller delar därav som har fastställts före utgången av juni 1986 gäller titan hinder av den nya skollagen. Elevområden som avser grund- skolan får dock inte täcka varandra efter utgången av juni 1987. om inte annat följer av 4 kap. 7 & tredje stycket i den nya skollagen.

12 & 1 fråga om rätt till interkommunal ersättning för läsåret 1986/87 för elever i grundskolan skall bestämmelserna i 1962 års skollag tillämpas. om den ersättningskrävande kommunen har tagit emot eleven i sin grundskola genom beslut som har fattats före den 1 juli 1986.

13 & I fråga om rätt till interkommunal ersättning för tid före den 1 juli 1987 för elever i gymnasieskolan skall bestämmelserna i 1962 års skollag tillämpas. om den ersättningskrävande kommunen eller landstingskommu- nen har tagit emot eleven på den aktuella studievägen i sin gymnasieskola genom beslut som har fattats före den 1 juli 1986.

Fristående skolor m. m.

14 & Godkännande för en fristående skola enligt 1962 års skollag gäller som om det hade meddelats enligt den nya skollagen .

15 5 Ett godkännande som enligt IO & i 1967 års omsorgslag har medde- lats i fråga om undervisning för särskolpliktiga och som alltjämt gäller vid utgången avjuni 1986 får räknas såsom godkännande enligt den nya skolla- gen såvitt gäller tiden till utgången av juni 1987.

16 5 Beslut om befrielse från skolgång som har fattats med stöd av 35 5 i 1962 års skollag eller 26 å i 1967 års omsorgslag gäller inte efter utgången av juni 1986.

Överklagande

17 5 I fråga om överklagande gäller bestämmelserna i 1962 års skollag. om beslut enligt den lagen har meddelats i första instans före den 1 juli 1986.

18 lå Bestämmelser om överklagande i 1967 års omsorgslag gäller i fall där beslut med stöd av den lagen har meddelats i första instans före den I juli 1986.

Lagrådsremissens lagförslag

[.agrådsremissens lagförslag

Lag om ändring i lagen (1985: 000) om införande av lagen (1985: 000) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

Härigenom föreskrivs att l 5 lagen (1985:000) om införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1.5

Föreslagen lydelse

Lagen (1985: 000.) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. och denna lag träderi kraft den 1 juli 1986.

Vid ikraftträdandet skall lagen ( l967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda upphöra att gälla med de undantag som framgår av denna lag.

I fråga om annan undervisning för psykiskt utt-'ecklingssrördn än undervisning i förskola skall utfär— das särskilda bestämmelser.

Vid ikraftträdandet skall lagen ( l967z940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda upphöra att gälla med de undantag som framgår av denna lag och lagen (l985:000) om införande av skolla— gen (I985:000).

Bestämmelserna i denna lag gäl- ler inte i fråga om sådan utbild- ning som regleras i skollagen ( I985:000).

1. Inledning

I skollagen (1962: 319) finns bestämmelser om bl. a. skolplikten och de sätt på vilka den kan fullgöras. Skolplikten fullgörs normalt i grundskolan för vilken kommunerna är huvudmän. Staten svarar genom specialskolan för undervisningen av barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskolan. Staten är också huvudman för sameskolan som för samers barn är ett alternativ till grundskolan. Skolplikten får fullgöras i en skola med enskild huvudman (fristående skola). om skolan har godkänts för ändamålet. Det är också möjligt att fullgöra skolplikten utan skolgång. nämligen genom 5. k. enskild undervisning.

I skollagen finns även bestämmelser om gymnasieskolan. För denna är kommuner och landstingskommuner huvudmän.

I fråga om undervisningen av vissa psykiskt utvecklingsstörda hänvisar skollagen till lagen (1967z940) angående omsorger om vissa psykiskt ut- vecklingsstörda ( 1967 års omsorgslag). Där finns bestämmelser om särsko— lan. Denna skolform anordnas av landstingskommuner och kommuner som inte ingår i någon landstingskommun. Staten svarar genom special- skolan för undervisningen av psykiskt utvecklingsstörda som på grund av synskada. dövhet eller hörselskada inte kan följa undervisningen i särsko— lan.

Som bilagorna I och 2 till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas skollagen resp. 1967 års omsorgslag. i de delar som rör undervisning. i den lydelse lagarna har den 1 juli 1985.

Skollagens bestämmelser kompletteras av föreskrifter i bl. a. skolförord— ningen (1971:235. omtryckt 1983z721. ändrad senast 1985z234). special— skolförordningen (l965z478. omtryckt 1983: 736. ändrad senast 1984: 327). sameskolförordningen (1967: 216. omtryckt 1980: 437. ändrad senast 1983: 615). 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80). skolöverstyrelsens (SÖ) särskilda föreskrifter för anpassning av Lgr 80 till specialskolan och sameskolan samt 1970 års läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70).

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

Bestämmelserna om undervisning i 1967 års omsorgslag kompletteras av föreskrifter i bl. a. stadgan (1968: 146) angående omsorger om vissa psy- kiskt utvecklingsstörda (omsorgsstadgan. omtryckt 1978z975. ändrad se— nast 1984: 46) samt läroplaner för särskolan fastställda av SÖ.

Skollagen och vissa andra skolförfattningar har länge varit i behov av en teknisk och språklig översyn. Hösten 1979 tillkallades därför en särskild utredare' med uppgift att se över bl. a. skollagen från huvudsakligen språk- liga och författningstekniska synpunkter. Utredaren bedriver sitt arbete under namnet skolförfattningsutredningen (U 1979: 12).

1 maj 1981 avlämnade utredningen delbetänkandet (Ds U 1981: 4) Skolla- gen. Det innehåller förslag till ny skollag.

Till protokollet i detta ärende bör fogas som bilaga 3 en sammanfattning av skolförfattningsutredningens betänkande och som bll(1_1.'(l 4 utredning- ens lagförslag. Utredningen har i sin översyn utgått från skollagen som den lydde i början av år 1981. Lagen har sedan ändrats genom SFS 1981: 1113. 1982:455. 598 och 1241. 1983: 1117. 1984: 310 samt 1985z246.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- scrna och en sammanställning av deras yttranden bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

Omsorgskommittén (S 1977: 12) lade år 1981 fram betänkandet (SOU 1981 : 26) Omsorger om vissa handikappade. När betänkandet hade remiss- behandlats tillkallades en arbetsgrupp2 för den fortsatta beredningen av betänkandet. Arbetsgruppen kallade sig omsorgsberedningen. Den avläm- nade i december 1984 en rapport. som lades till grund för propositionen (1984/85: 176) med förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda rn. ll. (omsorgspropositionen'). Riksdagen har genom be— slut den 5 juni 1985 antagit omsorgspropositionens lagförslag med vissa ändringar (SoU 1984/85: 27. rskr 386). Den nya omsorgslagen. som träder i kraft den ljuli 1986. ersätter 1967 års omsorgslag. Den innehåller emeller- tid inga bestämmelser om utbildningen för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar. lomsorgspropositionen förutsätts att sådana bestämmelser skall ingå i kommande förslag till ny skollag. såsom omsorgsberedningen förordat.

Jag avser nu att med skolfötfattningsutredningens betänkande som un- derlag och i enlighet med vad som aviserades i omsorgspropositionen föreslå en ny skollag. som kan träda i kraft den 1 juli 1986 och därvid ersätta såväl 1962 års skollag som bestämmelserna om undervisningi 1967 års omsorgslag.

I sammanhanget vill jag också behandla bl.a. vissa förslag som har lagts fram av skoladministrativa kommittén (U 1978: 17)3 och kommittén (U 1979: 13) angående skolor med enskild huvudman (SBH-kommittén)?

' Rättschefen Arvid Sanmark. : Arbetsgruppens ordförande överdirektörcn Svante Englund. 3 Ledamöter när de berörda förslagen lämnades: dåvarande statssekreteraren An- ders Arfwedson. ordförande. dåvarande utredningssekreteraren Carl Tomas Edam. dåvarande riksdagsledamoten Claes Elmstedt. direktören Sten-Sture Landström. dåvarande överdirektören Lennart Orehag och dåvarande överlantmätaren Bo Turesson. * Ledamöter: kanslichefen Staffan Edmar. ordförande. riksdagsledamoten Ulla Ekelund och landstingsrådet Ingemar Karlsson.

Skoladministrativa kommittén har i promemorian Deceutralisering och förenklingar av vissa skoladministrativa frågor (PM 29 daterad 1979-12-14) i korthet behandlat bl.a. frågan om åtgärder mot föräldrar som inte iakttar sin skyldighet att se till att deras skolpliktiga barn fullgör sin skolgång. 'l'ill protokollet i detta ärende bör som bilaga 6 fogas promemorians innehåll i den nämnda frågan och som bilaga 7 en sammanställning av yttranden som på denna punkt har avgetts vid remissbehandling av promemorian.

SBH-kommittén har avgett bl.a. delbetänkandet (Ds U 1981): 3") Enskild undervisning enligt 35 g" skollagen. Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 8 fogas betänkandet och som bilaga 9 en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av deras yttranden.

Riksrevisionsverket (RRV) har i juni 1982 avgett revisionsrapporten Granskning av skolöverstyrelsens anvisningar — Skolhälsovård (RRV dnr 1979: 1325). I rapporten berörs även bestämmelser i skollagen. Citat ur rapporten bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.

En fråga som skolförfattningsutredningen gått in på även i sak är skolhu- vudmannens kostnadsansvar i förhållande till eleverna i grundskolan och gymnasieskolan. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga I] fogas en redovisning av gällande regler. utredningens synsätt och förslag samt remissinstansernas allmänna inställning.

Kritik har riktats mot utformningen av de nuvarande bestämmelserna om elevomrädcn m.m. och interkommunal ersättning för elever i grund- skolan och gymnasieskolan. Bl.a. remissbchandlingen av skolförfattnings- utredningens betänkande visar att det finns anledning att överväga fler sakliga ändringar än utredningen från sina utgångspunkter hade skäl att föreslå. Jag kommer därför att uppmärksamma dessa frågor. En redovis- ning av gällande regler i huvuddrag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I2.

! skollagen finns sedan den 1 juli 1982 vissa bestämmelser om vad som brukar kallas kommunernas uppt'öljningsansvar. Det avser ungdomar un- der 18 år. som efter avslutad grundskola inte genomgår utbildning eller har fast anställning. Bestämmelserna behöver ses över. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 13 fogas en redovisning av nuvarande bestämmelser och deras bakgrund.

På en punkt föranleder mina överväganden förslag till lag om ändring i den nuvarande skollagen med ikraftträdande den ljanuari 1986. Ändringen rör länsskolnämndernas sammansättning. Det är ett lagförslag över vilket lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

Jag avser att ta upp även en del frågor som inte regleras genom lagstift- ning men som har anknytning till de lagförslagjag presenterar.

Alla mina för51ag avser- således inte lagbestämmelser som lagrådet bör yttra sig över. För att ge en helhetsbild av de förslag. som enligt min mening bör föreläggas riksdagen efter lagrådets granskning. redovisar jag emellertid även övriga förslag redan i detta sammanhang.

Jag har i detta ärende samrått med cheferna för social-. utbildnings- och civildepartementen samt statsrådet Sigurdsen i frågor som rör deras an- svarsområden.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

Hänvisningar till S1

2. Skollagens tillämpningsområde

Mitt förslag: 1 den nya skollagen samlas i princip alla lagbestäm- melser som behövs om utbildning och vissa därmed sammanhängan- de insatser för barn och ungdomar i skolpliktsåldern och åldern närmast däröver.

Kommentarer till mittförslag: Ramen för 1962 års skollag är utbildning i olika former för skolpliktiga barn samt uppföljande insatser och utbildning på gymnasial nivå för ungdomar. Utbildning för vissa psykiskt utvecklings- störda regleras emellertid inte i skollagen utan i 1967 års omsorgslag. 1 omsorgspropositionen förutsätts att den nya skollagen skall omfatta även sådan utbildning. Jag vill erinra om att chefen för socialdcpartementet i omsorgspropositionen anförde att en sådan lagteknisk åtgärd har ett värde även som uttryck för synsättet att förhållandena för psykiskt utvecklings- störda så långt möjligt bör vara desamma som för andra människor (om- sorgspropositioncn s. 16).

Utanför skollagens ram faller utbildning som vänder sig till vuxna eller ligger på högskolenivå. Lagbestämmelser om sådan utbildning finns i vux— enutbildningslagen (1984: 1118) och högskolelagen ( 1977: 218).

Gymnasieskolan är och bör även framgent vara inriktad på ungdomar som efter grundskolan fortsätter sin utbildning direkt eller efter avbrott på högst några få år. Detta bör emellertid inte heller i fortsättningen hindra att även äldre elever tas in. Bestämmelser om förutsättningarna för rätt till utbildning i gymnasieskolan får utformas med hänsyn till detta.

Med ungdomar och vuxna kan i det allmänna språkbruket avses delvis sammanfallande åldersgrupper. 1 den nya skollagen bör åldersangivelser användas i de fall där gränsdragningen har betydelse.

Hänvisningar till S2

5. Frågor om elevernas fördelning mellan och inom olika huvudmäns grundskolor och gymnasieskolor samt frågor om interkommunal ersättning

5.l Nuvarande regelsystem

Bosättning i riket är en förutsättning för skolplikt och motsvarande rätt att gå i grundskolan. Det är vidare en förutsättning för rätt till utbildning i gymnasieskolan. När det gäller gymnasieskolan finns ocksä särskilda före- skrifter om behörighetsvillkor och urvalsgrunder.

Härutöver finns bestämmelser som reglerar frågan i vilken kommuns grundskola eller i vilken kommuns eller landstingskommuns gymnasiesko— la som en elev skall eller får tas emot. Vidare finns föreskrifter om elever- nas fördelning pä skolenheter inom kommunens eller landstingskommu- nens skola. Detta regelsystem är fastlagt genom hcstämmelseri skollagen och skolförordningen. Det bygger på att varje kommuns grundskola och varje kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola utgör en helhet. även om eleverna är fördelade på (lera skolenheter.

En kommun som på grund av skollagens föreskrifter i sin grundskola har tagit emot en elev som inte är kyrkobokförd inom kommunen har normalt rätt till s.k. interkommunal ersättning av den kommun inom vilken eleven är kyrkobokförd. Motsvarande gäller för gymnasieskolan. Bestämmelser finns i skollagen. skolförordningen och vissa ytterligare författningar.

En närmare redogörelse för nuvarande system finns i bilaga 12.

Hänvisningar till S5

  • Prop. 1985/86:10: Avsnitt 115, 13

5.2. Behov av översyn

Kritik har riktats mot de nuvarande bestämmelserna. Vissa kritiker anser att bestämmelserna är svåra att förstå och på vissa punkter tekniskt brist- fälliga. En del vill få till stånd även sakliga ändringar.

Skolförfattningsutredningen har föreslagit vissa tekniska förenklingar och smärre sakliga ändringar när det gäller bl.a. elevomrädestillhörighe- ten. Utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter redovisas i bilagorna 3. 4 (4 kap.) och 5 (avsnitt 6).

Såsom bl.a. remissbehandlingen visar finns det anledning att överväga fler sakliga ändringar än utredningen från sina utgångspunkter hade skäl att föreslå. Jag tar i det närmast följande upp viktigare delft'ägor. För detaljer hänvisarjag till lagförslagets 4 och 5 kap. med kommentareri specialmoti- veringen.

Vissa frågor om mottagande av elever som inte är bosatta i riket berörs i lagförslagets 12 kap. 5 5 med anslutande kommentarer.

Hänvisningar till S5-2

5.3. Beslut om elevområden för grundskolan

Mitt förslag: De nuvarande principerna för elevområden för kom- munernas grundskolor behålls i huvudsak oförändrade. Dock av- skaffas systemet med s. k. överlappande elevområden. Det skall inte heller längre ankomma på länsstyrelsen att besluta om clevområden för grundskolans högstadium.

Skil/ji)":- mirljörxlag: ] och med att varje kommun är skyldig att anordna grundskola bör som regel varje kommun vara elevområde för sin grund- skola. Under vissa omständigheter kan emellertid en elevområdesindel- ning som delvis avviker från kommunindelningcn vara motiverad.

Det är viktigt att säkerställa en möjlighet till skolgång i en annan kom- muns grundskola. när det t.ex. är betydligt fördelaktigare kommunika- tioner dit. Det kan sägas vara en teknisk fråga om detta säkerställs genom att elcvområdet sträcker sig utanför skolkommunen eller genom bestäm- melser som innebär skyldighet för en kommun att ta emot elever från den andra kommunen. när skäl av nämnda slag föreligger. Jag återkommer senare till frågor om mottagand * av elever. Redan här vill jag emellertid framhålla att sådana fall som i det anförda exemplet i princip bör lösas genom att clevområdct ges tillräcklig omfattning.

Elevområdet för en kommuns grundskola här liksom hittills kunna st *äcka sig utanför den egna kommunen. om det bchÖVs för att skapa en ändamålsenlig organisation av skolväsendet eller med hänsyn till kommu- nikationer och liknande. Ett sådant behov kan vara aktuellt endast i ett fåtal fall och då endast för ett visst stadium eller en viss årskurs i grundsko- lan. 'l'vå likadana delar av en kommuns grundskola — t.ex. två parallell- klasser bör inte kttnna ha olika clevområden. En annan sak är att eleverna. om klasserna anordnas vid olika skolenheter. kan fördelas på skolenheterna med hänsyn till var inom elevområdet de bor. '

Om elcvområdet för en viss del av en kommuns grundskola sträcker sig in över en del av en annan kommun. bör den andra kommunens elevom- råde för sådan del av sin grundskola vara i motsvarande mån mindre. Jag ser ingen anledning att behålla systemet med överlappande elevområdcn för grundskolans del.

Till skillnad från gymnasieskolan bygger grundskolan på principen om ett för alla elever gemensamt utbildningsinnehåll. Detta gäller emellertid inte fullt ut. På högstadiet anordnas utöver den för alla gemensamma utbildningen olika kurser med hänsyn till skilda intresscinriktningar hos eleverna (tillvalskurser). Enligt min mening bör olikheter mellan kommu- nernas utbud i fråga om sådana kurser inte påverka clcvområdesindelning- en. Om någon har alldeles speciella skäl —— det bör således inte räcka med elevens önskemål — att få en högstadicundervisning som inrymmer en kurs som inte tillhandahålls i hemkommunens grundskola men väl i grannkom- munens. bör han kunna tas emot i grannkommunens skola med stöd av bestämmelser om särskilda skäl för skolgång i annan skola än det egna elevområdets.

l grundskolan förekommer också avvikelser från den normala studic- gången för att tillgodose särskilda utbildningsbehov. Ett exempel är för- söksverksamheten med förberedande dansundervisning på grundskolans mellan— och högstadier. I en del fall såsom i detta exempel — får en sådan särskild anordning tillämpas bara i en viss eller i vissa kommuners grundskolor. Anordningarna kan emellertid samtidigt vara avsedda att komma även dem till del som inte tillhör det elevområde som fastställts för vanlig undervisning i kommunens grundskola. Den förberedande dansun- dervisningen är ett exempel också på detta. I sådana fall bör som regel

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

fastställas ett särskilt elevområde som omfattar hela riket. Om anordning- en finns i flera kommuners grundskolor bör det särskilda elevområdet omfatta hela riket eller så stor del därav som behövs för att de olika kommunernas särskilda elevområden tillsammans skall täcka hela landet.

Regeringen har för en rad kommuner medgett att vissa s. k. musikklasser inrättas på grundskolans mellan- och högstadier. Till skillnad från den förberedande dansundervisningen — som har sin bakgrund i behovet av tidig träning för blivande yrkesdansare —- är musikklasserna inte inriktade på att tillgodose något bestämt utbildningsbehov. Jag anser därför inte att särskilda elevområden bör fastställas för musikklasserna.

Jag finner inte anledning att frångå den nuvarande huvudprineipen att det är länsskolnämnden som skall besluta om elevområden för kommuner- nas grundskolor.

F.n. finns i skolförordningen bestämmelser om att länsstyrelsen skall besluta om elevområden för grundskolans högstadium. Denna särreglering har tillkommit av regionalpolitiska skäl men har samtidigt ingen motsvarig— het i fråga om elevområden för gymnasieskolan. där regionalpolitiska hänsyn också naturligen gör sig gällande. Enligt min mening är det inte motiverat att ha olika ordning för beslut om elevområden för de två skolformerna. Jag anser det i detta läge naturligt att länsskolnämnden skall besluta även om elevområden för grundskolans högstadium.

Om en anordning enligt särskilda föreskrifter har begränsats till en viss eller vissa kommuner. bör det enligt min mening ankomma på regeringen eller den myndighet som har beslutat om begränsningen att avgöra huruvi- da ett särskilt elevområde som sträcker sig utanför skolkommunen skall fastställas för den del av skolan där anordningen tillämpas.

Regeringen bör även i övrigt för grundskolans del få bestämma att beslut om elevområde som sträcker sig utanför skolkommunen skall meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Denna möjlig- het bör emellertid utnyttjas sparsamt.

Hänvisningar till S5-3

  • Prop. 1985/86:10: Avsnitt 13

5.4. Beslut om elevområden för gymnasieskolan

Mitt Firslug: De nuvarande principerna behålls.

Skå/för mittjörslag: Enligt vad jag erfarit avser SÖ att till regeringen inkomma med förslag till förändringar i fråga om principerna för elevområ- desindelningen i gymnasieskolan. SÖ har tidigare i samband med en utvär- dering av systemet med riks- och länsramar för årselevplatscr inom olika utbildningssektorer m.m. föreslagit vissa förändringar i det systemet. Det- ta ärende bereds f.n. inom regeringskansliet. Det kan bli aktuellt att i det sammanhanget behandla även det av SÖ aviserade—förslaget rörande elev- områdesindelningen. Mitt förslag till ny skollag får utgå från de principer som nu gäller.

Elevområdesindelningen spelar en större roll för gymnasieskolan än för grundskolan. Detta sammanhänger med att regelsystemet för gymnasie- skolan bygger på att inte alla kommuner har gymnasieskola och på att de som anordnar gymnasieskola inte har ett allsidigt utbud av studievägar.

Det behövs fortfarande en genom statliga beslut bestämd elevområdes- indelning som grund för fördelningen av elever mellan olika kommuners och landstingskommuners gymnasieskolor.

Det kan sägas vara en teknisk fråga. om man t. ex. för en sådan special- kurs i gymnasieskolan. som anordnas av endast en kommun i landet. säkerställer tillträdet för alla oberoende av var i landet de bor genom att göra hela riket till elevområde eller genom bestämmelser som innebär skyldighet för kommunen att ta emot sökande som inte hör till elevområdet men vill ha den utbildning som kommunen är ensam om att erbjuda. Jag anser att sådana fall som i det anförda exemplet bör lösas genom att elevområdet ges tillräcklig omfattning. Principen bör liksom hittills vara att varje del av landet i fråga om varje studieväg skall ingå i elevområdet för någon huvudmans gymnasieskola. Av praktiska skäl måste liksom nu vissa avsteg kunna göras. Undantag kan tänkas för enstaka studievägar och enstaka läsår och för sådan studieväg som i betydande mån stämmer överens med en annan studieväg. Jag vill i sammanhanget tillfoga att undantag också måste få göras för vissa korta specialkurser som inte innefattar någon egentlig yrkesutbildning. t.ex. en del korta kurser som vänder sig till ungdomar under |8 år sotn bereds insatser inom ramen för kommunernas s. k. uppföljningsansvar.

Även i fortsättningen bör principen vara att länsskolnämnden skall be- sluta om elevområden. För gymnasieskolan kan det emellertid oftare än för grundskolan finnas anledning att frångå den principen.

! fråga om studievägar som inte anordnas i varje län finns det skäl att lägga beslutsbefogenheten hos SÖ. Detta gäller särskilt om studievägen anordnas på endast ett fåtal orter i landet. I en del fall bör regeringen besluta om elevområdcn. Jag tänker här främst på fall där det i regerings- föreskril'ter har fastlagts att studievägen får anordnas på endast en eller ett fåtal orter_

Det finns vissa i ett eller annat avseende speciella utbildningar i gymna- sieskolan som inte betecknas som särskilda studievägar. Varje särmärkc i form av t. ex alternativämne bör inte föranleda att anordningen betraktas som en särskild utbildningsväg för vilken ett särskilt elevområde kan bli aktuellt. Men i en del fall kan ett sådant synsätt vara motiverat. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som beslutar om anordningen att avgöra huruvida särskilt elevområde skall fastställas och vilken omfatt- ning det i så fall skall ha.

Det kan finnas andra skäl än de nu berörda att låta regeringen eller SÖ besluta om elevområden. Jag vill i sammanhanget erinra om Kungl. Majtzs bestämmelser den lö mars [973 angående intagning i Stor-Stockholms gymnasieskola m.m. Bestämmelserna innebär bl.a. att samtliga kom- muner i Området har gemensamt elevområde för en lång rad studievägar som anordnas i flera av kommunerna.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

Hänvisningar till S5-4

  • Prop. 1985/86:10: Avsnitt 13, 2.4, 5.1

5.5. Tillhörigheten till elevområde

Mitt förslag: I fråga om såväl grundskolan som gymnasieskolan skall till ett elevområde höra den som är kyrkobokförd inom elev- området. Härtill kommer kompletteringsregler beträffande dem som är bosattai riket men inte kyrkobokförda här.

Skolfiid'm[ningar/redningen: Reglerna om tillhörighet till elevområde görs helt lika för grundskolan och gymnasieskolan. Till ett elevområde skall höra dels den som är kyrkobokförd inom elevområdet. dels den som inte är kyrkobokförd i riket eller saknar stadigvarande vistelseort men uppehåller sig inom elevområdet.

Remf.v.tinstanserna: Flertalet tillstyrker enhetliga regler för grundskolan och gymnasieskolan. Någon remissinstans anser att elevområdestillhörig- heten bör göras beroende inte av var vederbörande är kyrkobokförd utan av var han rätteligen borde vara kyrkobokförd.

Skäl för mittfi'irslng: Hur bestämmelserna om tillhörighet till elevom- råde bör utformas beror delvis på vilket utrymme som ges för mottagande av elever i annan skola än det egna elevområdets. Med det utrymme för en sådan ordning som enligt min mening bör föreligga jag återkommer strax till detta anser jag att elevområdestillhörigheten för såväl grundskolan som gymnasieskolan genomgående bör knytas till den faktiska kyrkobok- föringcn. 1 så fall behövs en kompletterande regel endast för fall där någon inte är kyrkobokförd i riket men ändå anses bosatt här. Den kompletteran- de regeln får då innebära att elevområdestillhörigheten knyts till den sta- digvarande vistelseorten. För fall där inte ens sådan finns får uppehållsor— ten bli avgörande. Jag har berört detta i det föregående (avsnitt 3. 4).

Hänvisningar till S5-5

5.6. Vilka regler som bör gälla om tillträde till en viss kommuns eller landstingskommuns skola

5.6.l Grundskolan

Mirrförslag: Fortfarande skall gälla att en kommun i sin grundskola skall ta emot inte endast barn som tillhör skolans elevområde utan också barn som har särskilda skäl att få gå där.

Innan en kommun tar emot någon som inte hör till skolans elev- område. skall kommunen bereda barnets hemkommun tillfälle att yttra sig. Om hemkommunen lämnar ett avstyrkande yttrande som den andra kommunen inte godtar. skall frågan avgöras av länsskol- nämnden.

Barnet skall genom vårdnadshavare ha besvärsrätt. däremot inte hemkommunen.

Skolförfa!lningsurredningen: l huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller skall i en kommuns grundskola tas emot barn som tillhör grundskolans elevområde samt barn för vilka denna grundskola är lämpli-

gast med hänsyn till barnets personliga förhållanden eller av andra särskil- da skäl.

Remissiustansermt: Olika uppfattningar råder om vilket inflytande hem- kommunen bör ha på bedömningen av skälen för skolgång i en annan kommuns grundskola. inte minst mot bakgrund av reglerna om interkom- munal ersättning. Vissa remissinstanser vill att hemkommunen skall ha beslutanderätt eller besvärsrätt.

Skå/för mirrförslag: Det måste givetvis finnas vissa möjligheter att få gå i en annan skola än det egna elevområdets. De stela reglerna om elevområ- destillhörighet bygger på den förutsättningen. Det gäller både den nuvaran— de skollagens regler och de bestämmelser som jag föreslår. Utrymmet för skolgång i en annan skola än det egna elevområdets bör för den nya skollagens del kunna utformas i huvudsaklig överensstämmelse med utred- ningens förslag.

Lagreglerna om detta utrymme avser rättighet för eleven i förhållande till den mottagande kommunen. Frågan om skyldighet för hemkommunen att utge interkommunal ersättning är sekundär och behöver inte göras helt beroende av det faktum att eleven har tagits emot i den andra kommunens skola. Enligt min mening kan det därför inte bli tal om att låta hemkom- munen besluta. Ansvaret och beslutsbefogenhcten bör ligga hos den mot- tagande kommunen och i vissa speciella fall. som jag återkommer till. hos länsskolnämnden. Om en kommun vägrar ta emot ett barn. bör barnet genom vårdnadshavare liksom hittills ha besvärsrätt. Jag finner inte skäl att låta hemkommunen få besvärsrätt i fall där en annan kommun har tagit emot någon på enligt hemkommunens uppfattning otillräckliga grunder.

Det är emellertid givet att hemkommunen kan ha i sammanhanget vikti- ga synpunkter att anföra. Det är också givet att barn inte utan vidare skall tas in i skolor utanför det egna elevområdet bara därför att de själva och deras vårdnadshavare anser sig ha särskilda skäl för en sådan skolgång. Man kan i praktiken knappast komma ifrån att bedömningen av om åbero- pade skäl har tillräcklig tyngd i gränsfall får vägas mot hemkommunens intresse av att t.ex. kunna behålla elevunderlaget för en skolenhet som riskerar att bli nedlagd. Mot den bakgrunden bör den andra kommunens skolstyrelsc ha skyldighet att inhämta yttrande från hemkommunens skol- styrelsc. Om denna avstyrker finns det anledning för den andra kommu- nens skolstyrclse att allvarligt överväga om särskilda skäl verkligen före- ligger. Anser den att skälen inte är tillräckligt starka och vägrar att ta emot barnet. bör barnets vårdnadshavare ha möjlighet att överklaga beslutet hos SÖ som sista instans. Om den emellertid fortfarande anser att skälen är tillräckliga bör enligt min mening frågan hänskjutas till länsskolnämnden som därvid får göra de avvägningar som kan vara aktuella. Om länsskolnämnden finner skälen tillräckliga. bör kommunen ha skyldighet att ta emot barnet. Finner läns- skolnämnden skälen otillräckliga får barnets vårdnadshavare överklaga till SÖ såsom sista instans.

l fall där kommunerna hör till olika län bör SÖ få spela den roll som annars tillkommer länsskolnämnden. SÖ bör även då vara sista instans.

Som jag återkommer till i det följande bör den mottagande kommunens

Remiss- protokoll

Remiss— protokoll

rätt till interkommunal ersättning göras beroende av att den iakttagit sina skyldigheter att inhämta yttrande från hemkommunen och att i förekom- mande fall hänskjuta frågan till länsskolnämnden.

Hänvisningar till S5-6

  • Prop. 1985/86:10: Avsnitt 13

Marjo/avlag- Fortfarande skall gälla att den som har särskilda skäl att få gå i en viss kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola trots att han inte tillhör skolans elevområde för studievägen skall likställas med den som tillhör elevområdet.

Om även hemkommunen eller hemlandstingskommunen anordnar den aktuella studievägen i sin gymnasieskola. skall yttrande därifrån inhämtas innan eleven med stöd av särskilda skäl tas emot i någon annan huvudmans gymnasieskola. Om yttrandet är avstyrkande och den mottagande kommunen eller landstingskommunen inte godtar yttrandet. skall frågan avgöras av länsskolnämnden eller SÖ.

Skå/för minförslng: Som jag tidigare påpekat finns det åtskilliga kom- muner som inte har gymnasieskola. Härtill kommer att de kommuner som anordnar gymnasieskola inte har samma utbud av studievägar. ] många fall är det således inte möjligt att genomgå en viss studieväg i hemkommunen eller hemlandstingskommunen. Det hindrar emellertid inte att det synsätt som jag anlagt beträffande grundskolan bör kunna gälla även i fråga om gymnasieskolan.

Hänvisningar till S5-6-2

  • Prop. 1985/86:10: Avsnitt 13

5.7. Elevernas fördelning på skolenheter

Mitt/'örslag: Grunder för elevernas fördelning på skolenheter inom en huvudmans grundskola eller gymnasieskola skall inte heller i fortsättningen bestämmas genom lag men däremot kunna regleras i andra statliga föreskrifter.

Nuvarande bestämmelscr: ! den nuvarande skollagen finns inte någon bestämmelse om elevernas fördelning på skolenheter inom en kommuns grundskola eller gymnasieskola eller inom en landstingskommuns gymna- sieskola. Däremot finns vissa föreskrifter i ämnet i 2 kap. Zl % skolförord— ningen. Om det för en kommuns grundskola finns två eller flera skolenhe- ter. skall eleverna enligt den paragrafen fördelas på skolenheterna med hänsyn främst till vad som är ändamålsenligt från kommunikationssyn— punkt och till vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra uthildningsresurser. Allmänna föreskrifter om fördelningen får meddelas av skolstyrelsen. om inte länsskolnämnden meddelar sådana föreskrifter. Motsvarande gäller. om det för en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola finns två eller flera skolenheter.

Skälför minjörxlug: Med hänsyn till statens ansvar för skolväsendet och till de statliga bidragen tinnerjag det naturligt att allmänna grunder för

elevernas fördelning på skolenheter skall kunna fastställas genom statliga föreskrifter.

Självfallet måste sådana faktorer som kommunikationer och behovet av att effektivt utnyttja lokaler och andra utbildningsresurser spela en viktig roll när eleverna fördelas på skolenheter. Det är emellertid enligt min mening angeläget att också föräldrarnas och elevernas egna önskemål kan vägas in. En skolenhet kan ha en viss inriktning, t. ex. på idrott. och detär då rimligt att beakta idrottsintresserades önskan att få gå vid just den skolenheten. Enligt min mening bör de enskildas önskemål nämnas som en självständig faktor i föreskrifterna om elevernas fördelning på skolenheter. Jag ämnar återkomma till detta i samband med förslag till regeringen om ändringar i skolförordningen med anledning av den nya skollagen.

5.8. Förutsättningarna för rätt till interkommunal ersättning

Mitt förslag: Om en kommun eller landstingskommun i sin grund- skola eller gymnasieskola har tagit emot någon som har en annan hemkommun eller hemlandstingskommun. skall den mottagande hu- vudmannen ha rätt till interkommunal ersättning av hemkommunen eller hemlandstingskommunen. Detta gäller dock inte om kom- munen eller landstingskommunen inte iakttagit skyldighet att inhäm- ta yttrande från hemkommunen eller hemlandstingskommunen eller skyldighet att låta länsskolnämnden avgöra frågan om mottagande av eleven.

Skå/för mit! förslag: Det är angeläget att tvister om skyldighet att utge interkommunal ersättning blir så få som möjligt. Jag föreslår därför att utgångspunkten skall vara det faktum att eleven har tagits emot i en kommun eller landstingskommun där eleven inte är kyrkobokförd. Undan- tag bör emellertid göras för fall där den ersättningskrävande kommunen inte gjort vad på den ankommit i förhållande till den andra kommunen. Jag tänker här på de föreslagna reglerna om yttrande och hänskjutande till länsskolnämnden.

5.9. Vissa ytterligare frågor

Reglerna om interkommunal ersättning är avsedda att i möjligaste mån skapa rättvisa skolhuvudmännen emellan. Mot den bakgrunden kan vissa företeelser förtjäna särskilda kommentarer.

Elever som placeras i vad som förr kallades fosterhem — familjehem enligt socialtjänstlagstiftningens terminologi - i en annan kommun än hemkommunen kyrkobokförs som regel i den nya kommunen. Denna har då inte rätt till interkommunal ersättning från den tidigare hemkommunen.

Vid remissbehandlingen av skolförfattningsutredningens betänkande har några remissinstanser berört fosterhemsplaceringarnas ekonomiska konse- kvenser för kommunerna. Dessa remissinstanser menar att små kommuner som tar emot många fosterbarn kan drabbas oproportionerligt hårt ekono-

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

miskt. De kostnader som sådana kommuner åsamkas torde knappast kom- penseras av vare sig s.k. SÅS-medel (statsbidrag till särskilda åtgärder på skolområdet) eller skatteutjämningsbidrag.

En annan företeelse som visserligen inte har berörts av remissinstan- serna -— är att vissa lågfrekventa studievägar i gymnasieskolan kräver stora kostnader som till stor del kommer elever från andra kommuner till godo utan att interkommunal ersättning lämnas i motsvarande mån. Det finns emellertid vissa möjligheter att få statsbidrag i form av verksamhetsstöd till lågfrekventa utbildningar.

Jag anser inte att regler om interkommunal ersättning kan byggas upp med tanke på sådana speciella förhållanden som att en viss kommun tar emot ett stort antal fosterbarn eller att vissa udda utbildningar är mycket kostnadskrävande. Sådana förhållanden bör i stället beaktas inom ramen för statsbidragsreglerna.

6. Utbildningen för dem som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan

Hänvisningar till S6

6.1. Allmänt

För barn som på grund av synskada. dövhet, hörselskada eller talskada inte kan gå i grundskolan anvisar nuvarande skollag den tioåriga special- skolan, för vilken staten är huvudman. För dessa barn upphör skolplikten normalt först vid utgången av vårterminen det kalenderår de fyller l7 år. dvs. ett år senare än för barn i allmänhet. Lagen innehåller inga särskilda bestämmelser om utbildning på gymnasial nivå efter specialskolan. Det förutsätts att ungdomarna genom särskilda stödåtgärder skall kunna gå i gymnasieskolan. 1 Örebro anordnas inom gymnasieskolan utbildning som är särskilt anpassad för döva och hörselskadade.

I den nuvarande skollagen finns inga bestämmelser om skolplikt och utbildning för barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda. [ stället hänvi- sar skollagen till l967 års omsorgslag. Denna innehåller bestämmelser om särskolplikt. som upphör senast vid 2l eller i vissa fall 23 års ålder. Särskolplikten fullgörs normalt i särskolan för vilken landstingskommuner- na är huvudmän. [ särskolan ingår grundsärskola och träningsskola. som båda är tioåriga. samt yrkessärskola.

[ l967 års omsorgslag finns också bestämmelser om att psykiskt utveck- lingsstörda som på grund av syn- eller hörselskada inte kan gå i särskolan i stället skall beredas utbildning i specialskolan.

I samband med att den nya skollagen tillförs bestämmelser om sådan utbildning som i dag regleras i l967 års omsorgslag bör vissa sakliga ändringar genomföras i enlighet med vad som har förutskickats i omsorgs- propositionen. Jag kommer i det närmast följande att redovisa de viktigas— te av dessa ändringar. I fråga om detaljer hänvisarjag till specialmotive- ringen.

När det gäller specialskolan och de grupper som den vänder sig till bör

endast sådana ändringar genomföras som har samband med ändringarna i omsorgslagstiftningen.

Hänvisningar till S6-1

6.2. Förhållandet till den nya omsorgslagens personkrets

[Matfors/ag: Den nya skollagens särskilda bestämmelser om skol- plikt och skolgång för vissa barn och ungdomar skall inrymma samma personkrets som den nya omsorgslagen. Liksom i den nya omsorgslagen likställs med psykiskt utvecklingsstörda dels personer som har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp på grund av hjärnskada. föranledd av yttre våld eller kroppslig sjuk- dom. dels personer med barndomspsykos.

Omsorgsbwwhiingensförslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skil/för mitt ji'irslag:

Pursonkrz'rwn i den nya omsorgslugun

I den nya omsorgslagens inledande paragraf sägs att lagen innehåller föreskrifter om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Vidare anges att vad i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller även personer som på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kropps- lig sjukdom. har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp samt personer med barndomspsykos.

l omsorgspropositionen uttalas bl.a. följande angående personkretsen (s. 56 f.. se även s. 18 fn.

Psykisk utvecklingsstörning är en intellektuell funktionsnedsättning som beroende på grad och miljö utgör ett handikapp. Den sammanhänger med en under individens utvecklingsperiod inträffad brist eller skada som i många fall är så betydande. att personen behöver stöd och hjälp i sin livsföring genom särskilda omsorger för att kunna delta i samhällslivet. Med utvecklingsperioden avses i allmänhet perioden före 16 års ålder. Vid bedömningen av den intellektuella förmågan skall psykologiska. sociala och pedagogiska faktorer vägas samman. Någon ändring av innebörden'i begreppet psykisk utvecklingsstörning jämfört med 1967 års omsorgslag åsyftas inte. .

Med psykiskt utvecklingsstörda likställs två grupper med liknande be— hov.

Den första gruppen är personer som. i allmänhet efter utvecklingsåren, har fått en hjärnskada och till följd härav en intellektuell funktionsned— sättning som har lett till ett betydande och bestående begävningshandi- kapp.

Den andra gruppen är personer med barndomspsykos. Enligt beräkning— ar inträder sådan psykos hos omkring femtio barn per år i hela landet. Med barndomspsykos avses en djupgående personlighetsstörning med debut i regel före sju års ålder. Den tar sig uttryck i bl.a. omfattande avvikelser i

R emiss- protokoll

Remiss- protokoll

sociala och känslomässiga relationer samt svåra störningar i språkförmå- gan. De flesta barn och ungdomar med barndomspsykos är eller blir psykiskt utvecklingsstörda.

Motsvarighet i den nya skollagen

En del barn och ungdomar som är begävningshandikappade eller har andra funktionsnedsättningar kan genom vissa stödåtgärder klara skolgång i grundskolan och gymnasieskolan. Det behövs emellertid fortfarande sär- skilda bestämmelser om skolplikt och skolform för fall där detta inte är möjligt.

Det är naturligt att låta den nya omsorgslagens terminologi m.m. få sin motsvarighet i den nya skollagen. Med psykisk utvecklingsstörning bör således avses detsamma i båda lagarna. Det är också naturligt att de grupper som i den nya omsorgslagen likställs med psykiskt utvecklings— störda också likställs med dessa i den nya skollagen. Det innebär bl. a. att barn i samtliga grupper vid behov — dvs. om de inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan skall beredas utbildningi särskolan.

Hänvisningar till S6-2

  • Prop. 1985/86:10: Avsnitt 13

6.3. Särskolan och dess huvudmän

Mitt förslag: Särskolan behålls som särskild skolform med lands- tingskommunalt huvudmannaskap. Möjlighet öppnas att genom av- tal överföra huvudmannaskapet till kommun.

Omsorgskomminéns förslag: Utbildningen av psykiskt utvecklings- störda inordnas i det allmänna skolväsendet med kommunalt huvudmanna- skap.

Remissinsmnserna: En så gott som enig remissopinion motsätter sig omsorgskommitténs förslag. Däremot är remissinstanserna positiva till ett närmande mellan särskolan och det allmänna skolväsendet genom att särskolan regleras i skollagen och inte utgör en särskild omsorg enligt lagstiftningen om sådana. '

Omsorgsberedningensförslag: Överensstämmer med mitt förslag. Skill för mirtförslag: Jag vill erinra om vad chefen för socialdepartemen- tet anförde i omsorgspropositionen angående bibehållande av särskolan med landstingskommunalt huvudmannaskap (s. 22 ff).

Den nya omsorgslagen inrymmer en möjlighet att genom avtal överlåta uppgifter enligt den lagen till kommun som ingår i landstingskommunen. Såsom anfördes i omsorgspropositionen bör en motsvarande möjlighet finnas beträffande särskolan.

Hänvisningar till S6-3

6.4. Tiden för skolplikt och rätt till utbildning

Mitt förslag: Den särskilda skolplikten skall upphöra senast vid utgången av vårterminen det kalenderår barnet fyller I7 år. Inte längre skolpliktiga elever i särskolan skall ha rätt att få ytterligare utbildning där intill utgången av vårterminen det kalen- derår då de fyller Zl år. Om det behövs för att slutföra en dessförin- nan påbörjad utbildning skall de beredas möjlighet att fortsätta till 23 års ålder.

Omsorgskommittén: Särskolplikten ersätts av vanlig skolplikt. Psykiskt utvecklingsstörda ungdomar ges rätt till undervisning i klasser för yrkesut- bildning. yrkesträning eller verksamhetsträning inom gymnasieskolan.

anissinstanserna: Många remissinstanser anser att nuvarande särskol- plikt till Zl eller i vissa fall 23 års ålder skall vara kvar.

Omsorgsberedningen: Överensstämmer med mitt förslag. Skit/för mittjörslag: ] omsorgspropositionen redovisades att både om- sorgskommittén och omsorgsberedningen föreslagit sänkning av den nuva- rande övre åldersgränsen för särskolplikten i kombination med en rätt att få utbildning efter skolpliktens upphörande. Vid riksdagsbehandlingen framhöll socialutskottet (SoU l984/85z27 s. l8 f.) vikten av att psykiskt utvecklingsstörda ungdomar verkligen får all den undervisning som de kan tillgodogöra sig. En regeländring får enligt utskottet inte ske på ett sådant sätt att vissa ungdomar i praktiken får mindre skolundervisning och träning än nu och därmed sämre möjligheter att utveckla sina personliga resurser. Utskottet förutsatte att regeringen skulle ägna särskild uppmärksamhet åt denna fråga i det fortsatta beredningsarbetet.

De nuvarande bestämmelserna innebär skolplikt under flera år efter myndighetsåldern l8 år. En skolpliktstid som sträcker sig in i vuxen ålder är enligt min mening betänklig från principiell synpunkt. Den kan inte försvaras enbart med hänvisning till hur angeläget det är att ungdomarna genomgår ytterligare utbildning. I sammanhanget villjag beträffande andra grupper erinra om dels att gymnasieskolan är frivillig. dels att den som har passerat den vanliga skolpliktsåldcrn 16 år men som i läsning. skrivning eller räkning saknar sådana färdigheter som normalt uppnås på grundsko- lans mellanstadium visserligen har rätt att genomgå grundutbildning för vuxna (grundvux) men inte någon skyldighet att göra det.

Som jag tidigare redovisat har barn som på grund av t. ex. hörselskada inte kan gå i grundskolan och därför tas emot i specialskolan en ett är längre skolpliktstid än barn i allmänhet. Skolpliktstiden för psykiskt ut- vecklingsstörda som går i särskolan eller specialskolan bör kunna vara densamma som för dem som utan att vara psykiskt utvecklingsstörda går i specialskolan. De psykiskt utvecklingsstörda ungdomarna behöver visser- ligen efter grundutbildningen i grundsärskolan eller träningsskolan yrkes- utbildning eller annan träning som erbjuds i yrkessärskolan. Fortsatt skol- gång efter l7 år — i praktiken normalt i yrkessärskolan bör emellertid kunna vara frivillig. om den utformas som en ovillkorlig rätt att få utbild-

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

ning i en omfattning som motsvarar den nuvarande skolpliktstiden. Jag vill också erinra om att detta överensstämmer med ett enhälligt förslag av omsorgsberedningen, som bestod av företrädare för bl.a. SÖ. kommunför- bunden. Handikappförbundens centralkommitté och Riksförbundet för ut- vecklingsstörda barn. ungdomar och vuxna.

För eleverna i grundskolan anordnas studie— och yrkesorientering inför deras ansökan till gymnasieskolan. insatser av liknande slag måste givetvis göras för eleverna i motsvarande skede i särskolan. 1 det sammanhanget får eleverna klart för sig värdet av fortsatt skolgång. Jag är förvissad om att huvudmännen känner sitt ansvar och kommer att verka för att ungdomarna och deras föräldrar utnyttjar den rätt de tillförsäkras.

lnte längre skolpliktiga elever i särskolan bör således ha en rätt till skolgång som sträcker sig lika långt som den nuvarande särskolplikten, dVS. till utgången vårterminen det år de fyller 21 år. Vissa elever kan ha behov av ytterligare skolgång för att avsluta en dessförinnan påbörjad utbildning. Om det behövs bör eleven i ett sådant fall få fortsätta sin skolgång t.o.m. vårterminen det år eleven fyller 23 år.

Psykiskt utvecklingsstörda som har fullgjort särskild skolplikt på annat sätt än genom skolgång i grundsärskolan eller träningsskolan bör också ha rätt att efter skolpliktstiden få utbildning i särskolan, om de inte bereds utbildning i specialskolan.

l omsorgspropositionen berördes vissa frågor om vuxenutbildning (s. 4] ff). Chefen för socialdepartementet uttalade uppfattningen att en kompe- tensinriktad vuxenutbildning, motsvarande särskolan. borde utvecklas ge- nom formalisering av den f.n. försöksvis bedrivna vuxensärskolan (sär- vux) som skolform. Syftet borde vara att särvux, tillsammans med andra undervisningsformer, skall komma i nivå med vad som genom bl.a. kom- vux och grundvux står till förfogande för övrigai samhället. Försöksverk- samheten med särvux. som pågår sedan ett antal år. har visat att behovet av sådan utbildning är stort. Detta behov kommer att förstärkas i och med den föreslagna sänkningen av den övre åldersgränsen för skolplikten. Man måste räkna med att det finns enstaka ungdomar som inte tar till vara sin rätt till utbildning upp till normalt 21 års ålder men längre upp i åren ångrar sig. Chefen för socialdepartementet aviserade i omsorgSpropositionen att han ämnar föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att ytterligare utreda hur särvux skall bli permanent verksamhet och att i samråd med socialstyrel- sen lämna förslag till finansiering.

6.5 Särskolchefer '

Mitt förslag: Särskolehcferna skall inte längre ha statligt reglerade anställningar. Även statsbidragsgivningen till tjänster för särskol- chefer skall upphöra.

Skäl för mitt förslag och vissa kommentarer: F.n. har de kommunala sko/cheferna. med undantag av dem i Stockholm. Göteborg och Malmö, statligt reglerade anställningar. dvs. avlöningsförmånerna fastställs under

medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Prop. l985/861l0 Kommunerna får statsbidrag till kostnaderna för skolcheferna. I den se- - - naste budgetpropositionen (prop. 1984/85: l00 bil. lO s. 48 och lSl—ISB) Remiss- föreslås emellertid att den statliga regleringen av tjänsterna skall upphöra protokoll med utgången av juni 1985 eller den senare tidpunkt som av övergångsskäl kan behövas. Vidare föreslås att statsbidragen till kostnaderna för skol- chefer skall upphöra för tiden fr.o.m. den I juli 1985. De enda regler som anses behövas i fortsättningen är att det skall finnas en skolchefi varje kommun och att i viSsa fall uppdraget att vara skolchef skall kunna läggas på en rektor. Riksdagen har nyligen beslutat i enlighet med dessa förslag (UbU 1984/85: 16, rskr 234). Även särskolcheferna har statligt reglerade anställningar. Landstings- kommunerna får statsbidrag till lönekostnaderna. Det finns enligt min mening inte anledning att i dessa avseenden göra skillnad mellan de kommunala skolcheferna och särskolcheferna. Den statliga regleringen bör därför upphöra med utgången av juni 1986 eller den senare tidpunkt som av övergångsskäl kan behövas. Statsbidragen till kostnader för särskolchefer bör upphöra för tiden fr. o m. den I juli 1986. I fortsättningen bör det räcka med ett fåtal regler av i princip samma innehåll som dem som förutskickas i fråga om skolcheferna. Den nya skollagen bör inte innehålla bestämmelser om skolchefer. De föreskrifter som behövs kan tas in i en förordning. Detsamma är fallet med föreskrifter om särskolchefer.

Hänvisningar till S6-4

7. Skolpliktens tvångsmedel

För enkelhetens skull inriktar jag mig i det närmast följande (avsnitten 7.1—7.3) på fall där barnet är elev i grundskolan. Beträffande andra fall behövs vissa särregler i fråga om lokala styrelsers roll m.m. Jag hänvisar därvidlag till lagtexten och specialmotiveringen.

Hänvisningar till S7

7.1. Samhällets och vårdnadshavarnas ansvar

Mitt förslag: Skolstyrelsens och vårdnadshavarnas ansvar för att barnet fullgör sin skolplikt behålls.

Skäl och kommentarer till mittförslag: Skolplikten är tillkommen i både barnets och samhällets intresse. Om den skall fylla sitt syfte måste den kunna upprätthållas fortlöpande. Frånvaro av beaktansvärd omfattning måste kunna motverkas genom rimliga medel. Detta gäller både när barnet självt inte vill gå till skolan och när barnets vårdnadshavare på en eller annan grund anser att det är bäst för barnet att stanna hemma.

Vårdnadshavare har enligt föräldrabalken ett allmänt ansvar för omsor- gen om barnet. Detta ansvar innefattar bl. a. att barnet får en tillfredsstäl- lande utbildning. Därför bör barnets vårdnadshavare ha en skyldighet att fortlöpande se till att barnet fullgör sin skolplikt på något av de sätt som lagen tillåter. 47

Remiss- protokoll

linligt min mening behövs en särskild föreskrift om värdnadshzwares skyldighet att se till att barnet fullgör sin skolplikt. Det räcker inte med bestämmelserna i föräldrabalken som är allmänt hiillna och tar sikte på förhållandet mellan vårdnadshavaren och barnet. Jag vill i sammanhanget också påpeka att mot en vårdnadshavare som inte fullgör sina skyldigheter enligt föräldrabalken kan åtgärder vidtas endast om bristerna är så allvar- liga. att barnet bör omhändertas av någon annan.

Ansvaret för att skolplikten fullgörs bör alltså primärt åvila barnets vårdnadshavare. Men samhället har också ett ansvar. Det bör för barn med vanlig skolplikt utövas i första hand genom skolstyrelsen.

Hänvisningar till S7-1

7.2. Tvångsmedel

Mitrji'irslag: Möjligheten att hämta skolpliktiga barn till skolan med biträde av polismyndighet avskaffas. Däremot behålls möjligheten att vitesförelägga vårdnadshavare.

Skoladminixrrmii'u kwmninén: Helst bör bestämmelserna om vite och hämtning upphävas. I varje fall bör möjligheten till hämtning tas bort.

Rt-missinsrunsurnu: De flesta förordar att möjligheten till polishämtning avskaffas. En del vill att även tvångsmedlet vite skall tas bort. Många framhåller emellertid att skolplikten förutsätter att tvångsmedel finns som en sista utväg. De som har denna inställning anser i allmänhet att tvångs- medlet vite. i brist på bättre. bör behållas.

Skoljälfamlilrgsutrwlningen.' Med hänvisning till beredningen av skol- administrativa kommitténs förslag har skolförfattningsutredningen inte gått in på frågan huruvida sanktionsmöjligheterna bör avskaffas eller inte. I sitt lagförslag utgår utredningen från att de skall finnas kvar.

Remissinsrunsermt: Trots att skolförfattningsutredningen inte tagit ställ- ning i sak har många remissinstanser -— särskilt länsskolnämnder och kommuner — funnit sig föranlåtna att uttala sig i frågan. i åtskilliga fall med hänvisning till sina remissyttranden över skoladministrativa kommitténs förslag. De flesta anser att möjligheten till polishämtning bör avskaffas. En del vill att även tvångsmedlet vite skall tas bort.

Skäl för mitt förslag: När ett barn utan giltig orsak uteblir från skolan bör i första hand skolans personal försöka komma till rätta med problemet genom samtal med barnet och dess vårdnadshavare. l besvärliga fall måste skolstyrelsen kopplas in.

Vårdnadshavares ovillighet att få barnet till skolan kan ha olika orsaker. I en del fall kan skälet vara att barnet självt inte vill gå till skolan. Andra orsaker kan vara att vårdnadshavarna är oroliga för trafiken på vägen till skolan eller för att barnet skall bli utsatt för mobbning. Det kan också hända att vårdnadshavarna vill att barnet skall få en annan lärare eller få gå vid en annan skolenhet. I en del fall kan vårdnadshavarnas åtgärd att hålla barnet hemma vara avsedd som påtryckningsmedel för att få till stånd en ändring. t.ex. överflyttning till en annan skolenhet. Fall kan också tänkas där vårdnadshavarna, som kanske har fått avslag på en begäran om att

själva få anordna utbildning för barnet. inte accepterar utbildning i någon av de former som lagen anvisar.

Det är viktigt att skolan försöker komma till rätta med de bakomliggande . orsakerna. Skolan bör på allt sätt sträva efter att söka få till stånd en lösning i samförstånd med vårdnadshavarna och barnet. I många fall kanske vårdnadshavarna låter sig övertalas mot bakgrund av de problem som barnet kan få om det ställs utanför. Men man måste räkna med att deti en del fall inte går att övertala vårdnadshavarna. Skolan får inte vara blind för att t.ex. en oro för trafikförhållandena på vägen till skolan kan vara befogad. Men skolan kan självfallet inte falla undan för krav på att barnet skall få en viss lärare e.d. I de fall där varken övertalning eller rimligt tillmötesgående från skolans sida hjälper inställer sig frågan om tvångsme- del.

De nuvarande tvångsmedlen används i mycket liten utsträckning. Där- med är emellertid inte sagt att de saknar praktisk betydelse. Redan vetska- pen om att tvångsmedel finns kan i en del fall medverka till att vårdnadsha- varna fullgör sina skyldigheter.

Som jag redan framhållit måste skolplikten med rimliga medel — kunna hävdas även när vårdnadshavarna inte låter sig övertalas.

Det är svårt att finna lämpliga sanktionsmedel. Jag ser emellertid inte någOn avgörande invändning mot det nuvarande tvångsmedlet vite. Det är från principiell och praktisk synpunkt viktigt att ha ett medel för markering och ingripande innan det har gått så långt, att frågan om barnets omhänder- tagande av annan än vårdnadshavaren aktualiseras.

De allra flesta remissinstanserna förordar att möjligheten till polishämt- ning avskaffas. Jag delar den uppfattningen. För barnet påfrestande åtgär- der kan enligt min mening försvaras endast om barnets utbildning är varaktigt hotad. Och i sådana fall hjälper knappast hämtning, som är en temporär åtgärd.

Jag har hela tiden talat om fall där vårdnadshavarna inte har gjort vad på dem ankommer för att barnet skall inställa sig i skolan. Fall kan finnas där barnet uteblir utan att vårdnadshavarna kan lastas. Det gäller särskilt när barnet är i högstadieåldern och tillsynen av naturliga skäl inte kan vara lika långtgående som tidigare. Självfallet får skolan inte låta det bero. Persona- len måste få barnet att inse sitt eget bästa. Jag anser det inte rimligt att tillåta tvångsmedel i sådana situationer. '

7.3. Beslutande myndigheter

Mittförslag: Det skall även i fortsättningen ankomma på länsskol- nämnden att både förelägga och döma ut vite.l

SkoUörfatmingsutredningens förslag: Skolstyrelsen anförtros befogen- heten att förelägga vite mot tredskande vårdnadshavare. Frågor om utdö- mande av vite prövas av länsrätten, eftersom sådana frågor främst av rättssäkerhetsskäl redan i första instans bör vara föremål för domstols- prövning.

Remiss- . protokoll

Remiss- protokoll

R('Hiixsirixnuixw'nu: Vissa tillstyrker förslaget att det skall ankomma på skolstyrelsen att förelägga vite. Åtskilliga förordar emellertid att befogen- heten skall ligga kvar hos länsskolnämnden. De framhåller att skolstyrel- sen inte framstår som en neutral instans utan som vårdnadshavarnas "motpart".

En del remissinstanser instämmer i förslaget att länsrätten skall pröva frågor om utdömande av vite. Åtskilliga förordar emellertid att länsskol- nämnden fortfarande skall avgöra sådana ärenden. eftersom den nuvaran- de ordningen har fungerat tillfredsställande och länsskolnämnderna har ingående kunskaper om skolan.

Skå/för mir/jE'irSIag: Som jag tidigare framhållit är vitesföreläggande en åtgärd som vidtas i sista hand. Dessförinnan mäste skolstyrelsen-pröva andra metoder för att få vårdnadshavarna att medverka till barnets skol- gång. Som åtskilliga remissinstanser framhållit kan vårdnadshavarna upp- fatta skolstyrelsen som ett "motpart". [ vart fall kan det framstå som naturligast att en annan. statlig myndighet får handlägga frågan om vites- föreläggande. Jag anser inte att det finns underlag för att frångå nuvarande ordning med länsskolnämnden som beslutande myndighet i sådana fall.

Enligt den av riksdagen nyligen antagna lagen tl985: 206) om viten skall frågan om utdömande av vite normalt prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet. om inte annat är särskilt föreskrivet.

[ och för sig talar principiella skäl för att föreläggande och utdömande skall ankomma på två olika myndigheter. Det har emellertid hittills funge- rat med båda uppgifterna hos länsskolnämnden. Jag finner inte tillräckliga skäl att ändra nuvarande regler om att länsskolnämnden även skall pröva om vitet skall dömas ut.|

8. Utrymmet för andra sätt att fullgöra skolplikten än de reguljära

Mil! förslag: Även den nya skollagen skall anvisa olika närmare angivna sätt att fullgöra skolplikten. såsom skolgång i grundskolan eller -i en godkänd fristående skola. För att fånga upp ovanliga fall skall finnas en bestämmelse, som möjliggör att en annan form under vissa förutsättningar godkänns för det enskilda barnet.

Skå/för mitt förslag: Skolpliktens syfte är att barnet skall få ett visst mått av kunskaper i vidaste mening. För att säkerställa detta bör den nya skollagen liksom den nuvarande reglera på vilka sätt skolplikten får fullgö- ras. För barn i allmänhet blir det främst fråga om skolgång i grundskolan eller i en godkänd fristående skola. i lagen bör liksom hittills förutses även fall där barnet vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 12 & lagen (l980:62l) med särskilda bestämmelser om vård av unga, dvs. de tidigare ungdomsvårdsskolorna. Alla upptänkliga fall kan emellertid inte förutses i lagen. Speciella omständigheter kan tänkas i enstaka fall nödvän-

' Observera ändring i det s.k. slutprotokollet.

(liggöra eller åtminstone försvara andra former än de särskilt angivna. Därför bör lagen innehålla en bestämmelse som gör det möjligt att godkän- na en annan anordning ttnder vissa förutsättningar. Det får då bli fråga om ett godkännande för det enskilda barnets del och inte ett allmängiltigt godkännande av anordningen som sådan.

Den nuvarande skollagen har ingen allmän bestämmelse om utrymme för godkännande av särlösningar. Enligt lagens 35 & skall emellertid ett barn befrias från skolgång. om det i hemmet eller annorstädes bereds enskild undervisning. som väsentligen motsvarar grundskolans. En mot- svarighet finns i 26 å i den nuvarande omsorgslagcn. Enligt den paragrafen skall ett psykiskt utvecklingsstört barn befrias från skolgång. om det får enskild undervisning. som väsentligen motsvarar den undervisning det skulle ha fått i särskolan.

Mitt förslag begränsar sig inte till vad som nu kallas enskild undervis- ning.

En bestämmelse om möjlighet att godkänna någon annan form än de reguljära behövs för fall där exceptionella omständigheter motiverar att barnets utbildning anordnas på ett avvikande sätt. Jag tänker exempelvis på vissa fall då barnet behöver speciell vård. Vidare kan det finns ett behov av särlösningar för ett eller annat barn som är bosatt i en avlägsen gles- bygd. För gränsbor bör det inte under alla omständigheter vara uteslutet att få gå i skola i grannlandet.

Bestämmelsen kan emellertid också åberopas i fall där barnets vård- nadshavare. utan att sådana omständigheter föreligger. vill att barnets utbildning skall ordnas på annat sätt än i någon av de former som lagen direkt anvisar. Åtskilliga av de senaste årens ärenden om enskild undervis- ning har sådan bakgrund.

För att ett annat sätt att fullgöra skolplikten än de i lagen särskilt angivna skall tillåtas måste enligt min mening krävas att det i det enskilda fallet framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter. dvs. normalt skolgång i grund- skolan eller i en godkänd fristående skola. Om inte ett sådant krav upp- ställdes skulle skolplikten urholkas.

Beträffande innebörden av kravet på att alternativet skall vara fullgott villjag framhålla attjämförelsen måste göras med hänsyn till det barn som det gäller. Ett exempel är att barnet till följd av grav skolfobi har haft stora svårigheter under skolgång i grundskolan eller i en fristående skola. Om vårdnadshavaren i ett sådant fall vill låta barnet få undervisning i hemmet. bör det finnas utrymme för att godta en sådan anordning för en tid. även om den skulle vara något sämre än den utbildning som de reguljära for- merna ger. Vid den jämförande prövningen måste nämligen beaktas att barnet inte genom att fortfarande vara skolelev får det utbyte som skolgång normalt ger.

När ingen sådan exceptionell omständighet föreligger bör man ställa i princip samma krav som gäller för att en fristående skola skall godkännas för skolpliktens fullgörande. Det betyder alltså normalt att utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen mot- svarar grundskolans och att utbildningen även i övrigt väsentligen skall

Remiss-

protokoll

Sl

Remiss- protokoll

motsvara grundskolans allmänna mål. Härtill kommer att möjligheter till insyn i verksamheten mäste erbjudas.

Beträffande mina närmare överväganden och förslag hänvisar jag till lagtexten och specialmotiveringen.

Hänvisningar till S8

9. Skolhälsovård

9.l Grundskolan och gymnasieskolan

Mitt förslag: Skolhälsovården i grundskolan och gymnasieskolan skall liksom hittills främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsalser. Skolsköterskor får ut-

föra sådana uppgifter i fråga om hälsokontroller som inte kräver . läkare.

Bestämmelserna om obligatoriska hälsokontroller i grundskolans skolhälsovård förenklas. En allmän hälsokontroll skall göras på varje stadium.

Elever på minst ettåriga studievägar i gymnasieskolan skall ha rätt att anlita skolhälsovården men. till skillnad från nu. ingen skyldighet att genomgå hälsokontroller.

Nuvarande regler: Grundläggande bestämmelser om skolhälsovården i grundskolan och gymnasieskolan finns i 1962 års skollag. Kompletterande föreskrifter finns i bl.a. skolförordningen. Skolhälsovården omfattar alla elever i grundskolan och elever på minst ettåriga studievägar i gymnasie- skolan. Nyinskrivna elever i grundskolan skall läkarundersökas i början av läsåret och därefter minst två gånger fram till och med årskurs 8. Elever i gymnasieskolan skall läkarundersökas en gång under första läsåret och därefter högst vartannat år.

Skolfötfitttniugsutredningar: Utredningens lagförslag ansluter i huvud- sak till nuvarande bestämmelser. En formell skillnad är att utredningen föreslår att föreskrifter om skyldighet för elever i gymnasieskolan att underkasta sig läkarundersökning flyttas från skolförordningen till skolla- gen.

Remissirtstana'ermt: Remissbilden är splittrad. Bl.a. RRV vill ha en mer genomgripande översyn. RRV m.fl. anser att detaljregleringen måste minska. Vad gäller skollagen tänker dessa instanser närmast på bestäm- melser om antalet undersökningstillfällen och deras förläggning samt kra- vet på att det skall vara läkarundersökning även när undersökningen skulle kunna utföras av en skolsköterska.

RRV:.t rapport: Hälsokontrollerna inom skolhälsovården bör inte vara tvingande för eleverna. S. k. klassundersökningar skall inte behöva utföras av skolläkare. Regler om hälsokontrollernas antal och inriktning bör inte vara bindande utan ha formen av allmänna råd.

Skälför mittförslttg: Skolhälsovården bör som hittills främst vara före- byggande. Det bör anges i lagen att den skall omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser.

RRV:s rapport och vissa remissinstansers yttranden över skolförfatt- ningsutredningens betänkande visar att den nuvarande skollagens regle- ring av skolhälsovården på vissa punkter behöver omprövas i sak. Jag anser inte att det finns tillräckligt underlag för några genomgripande änd- ringar. En del av de låsningar som nuvarande regler innebär bör dock kunna minskas.

Bl.a. RRV har fört fram tanken på att låta skolhälsovården innebära endast rättigheter och inte som nu också skyldigheter för eleverna.

Sannolikt skulle de allra flesta delta i skolhälsovårdens hälsokontroller även om dessa vore frivilliga. Det kan emellertid finnas en och annan som inte skulle bry sig om att delta men som kanske. har brister som skulle upptäckas vid kontrollen. Detta gäller särskilt yngre clever. Jag finner därför inte anledning att avskaffa nuvarande skyldighet för eleverna i grundskolan att delta.

När det gäller gymnasieskolan omfattar den lagstadgade skolhälsovår- den endast elever på minst ettåriga studievägar. Å andra sidan omfattas dessa elever oberoende av hur gamla de år. Många är myndiga innan de har gått ut gymnasieskolan. Jag anser att kravet på deltagande bör kunna ersättas med enbart en rätt att anlita skolhälsovården för eleverna igymna- sieskolan.

Flera remissinstanser har efterlyst möjligheter till undantag från kravet på att hälsoundersökningar skall utföras av läkare. De menar att åtskilliga sådana uppgifter kan utföras av en skolsköterska och att så i praktiken sker i ganska stor omfattning. Även jag anser att skolsköterskor bör få utföra sådana uppgifter i fråga om hälsokontroller som inte kräver läkare.

Det finns obligatoriska hälsokontroller av två slag. Dels anordnas kon- troller för alla. Dcls sker kontroller på förekommen anledning i det enskil- da fallet.

I fråga om de kontroller som anordnas för alla har flera remissinstanser vänt sig mot detaljregleringcn beträffande antalet undersökningstillfällen och deras förläggning. Ävenjag anser att en viss uppmjukning bör kunna göras i reglerna.

För grundskolans del bör skollagen föreskriva att varje elev skall genom- gå allmän hälsokontroll en gång på varje stadium. den första under första läsåret. Någon närmare reglering av undersökningstillfällena bör inte gö- ras. Vidare bör föreskrivas att varje elev skall genomgå synkontroller och andra begränsade hälsokontroller som kan behöva anordnas för alla mellan de allmänna hälsokontrollerna. Liksom hittills bör varje enskild elev dess- utom ha skyldighet att genomgå undersökning på förekommen anledning.

För gymnasieskolans del bör skollagen föreskriva att elever på minst ettåriga studievägar skall beredas tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll.

Remiss- protokoll

Remiss— protokoll

Hänvisningar till S9

9.2. Särskolan

Mirtfiirslag: Elever i särskolan skall inom skolhälsovården kunna genomgå sådana särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp. I övrigt skall i princip samma regler gälla som i fråga om elever i grundskolan och gymnasieskolan.

Nm-vtrande bestämmelser: Bestämmelser om skolhälsovård i särskolan finns inte i l967 års omsorgslag men väl iden anslutande omsorgsstadgan. Enligt 29 & omsorgsstadgan skall skolhälsovården främst vara av förebyg- gande natur men även omfatta annan hälso- och sjukvård som kan medde- las vid särskolan. Varje elev skall enligt stadgans 30.5 läkarundersökas snarast möjligt efter inskrivning och undersökas ingående minst en gång årligen.

Omsorgsberedningen: Bestämmelserna för elever i grundskolan och gymnasieskolan bör i princip gälla även för elever i närmast motsvarande former av särskolan. För att säkerställa att det inte blir några försämringar för särskolans eleveri förhållande till nuvarande regler bör föreskrivas att dess elever. utöver vad som gäller för eleverna i grundskolan och gymna- sieskolan. har rätt till de ytterligare undersökningar som föranleds av deras handikapp.

Skäl för mitt förslag: I möjligaste mån bör samma regler gälla för särskolans elever som för elever i grundskolan och gymnasieskolan. Själv- fallet bör emellertid skolhälsovården anpassas till det förhållandet att eleverna är psykiskt utvecklingsstörda. Eleverna bör inom ramen för skol- hälsovården kunna genomgå sådana särskilda undersökningar som för- anleds av deras handikapp och under grundutbildningstiden ha skyldighet att göra det. Åtskilliga'psykiskt utvecklingsstörda har även andra funk- tionsnedsättningar än begåvningshandikapp. När det gäller undersökning- ar som avser andra funktionsnedsättningar måste givetvis hänsyn tas till att eleverna inte i samma utsträckning som andra barn kan förväntas själva tala om t. ex. att de börjar se dåligt på långt håll.

Hänvisningar till S9-2

9.3. Specialskolan

Mittförslag." Eleveri specialskolan skall inom skolhälsovården kun- na genomgå sådana särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp. [ övrigt skall i princip samma regler gälla som i fråga om elever i grundskolan och gymnasieskolan.

Nuvarande bestämmelser: Enligt 28 b 5 i den nuvarande skollagen skall specialskolan omfatta skolhälsovård i vilken ingår förebyggande hälsovård och sjukvård. Eleverna skall snarast möjligt efter intagningen genomgå fullständig läkarundersökning. Därvid skall den särskilda skada som föran- lett intagningen undersökas av en specialist. Vidare föreskrivs att elever i specialskolan bör genomgå allmän läkarundersökning minst två gånger årligen och undersökas av specialist när det är nödvändigt.

Skolförfattningsutredningen: Ingen saklig ändring.

Remisslnstanserna: Flera remissinstanser bl.a. SÖ — förordar att reglerna för skolhälsovård i specialskolan skall närma sig reglerna för skolhälsovård i grundskolan. Den enda skillnad som dessa remissinstanser anser behövlig är en regel om specialistundersökning av specialskolans elever.

Omsorgsberedningen: För de psykiskt utvecklingsstörda med ytterliga- re handikapp som går i specialskolan bör samma regler om skolhälsovård gälla som i fråga om särskolans elever.

Skäl för mitt förslag: Liksom när det gäller särskolans elever bör för specialskolans elever i princip samma regler gälla som för elever inom det allmänna skolväsendet. Eleverna bör emellertid inom ramen för skolhälso- vården kunna genomgå sådana särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp och under grundutbildningstiden ha skyldighet att göra det. Detta gäller givetvis både elever med enbart syn- eller hörselskada och elever som också är psykiskt utvecklingsstörda.

10. Särskilda frågor

10.l Länsskolnämnderna m. m.

Mittförslag: Liksom nu skall landstinget välja fem av ledamöterna och suppleanter för dem i länsskolnämnden. Sammansättningen i övrigt regleras inte i den nya skollagen. Utöver de ledamöter som landstinget väljer skall länsskolnämnden ha sex ledamöter. Av dessa skall fyra representera arbetsmarknaden och — liksom suppleanter för dem utses av regeringen efter förslag från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationcr. Övriga två ledamöter och suppleanter för dem skall utses av länsstyrelsen. De förutsätts representera dels utbildningsverksamheten i länet. dels den allmänna samhällsplane- ringen där. Ordförande skall alltjämt utses av regeringen bland nämndens ledamöter.

Regeringen och länsstyrelsen skall utse ledamöter och supplean- ter enligt de nya reglerna för tid fr.o.m. den I januari l986. Detta föranleder ändring i den nuvarande skollagen.

Den nuvarande försöksverksamheten med s.k. regionala plane- ringsråd skall upphöra vid utgången avjuni l986. Planeringssamver- kan mellan skola och arbetsliv utformas i fortsättningen på det sätt som länsskolnämnderna finner lämpligt.

Bakgrund: Den nuvarande skollagen innehåller grundläggande bestäm- melser om länsskolnämnderna och deras_sammansättning. Enligt 4 & skall det i varje län finnas en länsskolnämnd. Den skall enligt 22 å ha nio ledamöter. som utses för tre år räknat från och med den I januari året efter det. då allmänna val till landsting och kommunfullmäktigc har ägt rum. Av ledamöterna skall två utses av regeringen. varav en bland företrädare för

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

arbetsgivare och en bland företrädare för arbetstagare inom länet. En ledamot skall utses av SÖ och en av länsstyrelsen. Fem ledamöter skall väljas av landstinget. l Gotlands län skall fem ledamöter utses av kommun— fullmäktigc i Gotlands kommun. Om ett annat län omfattar en kommun som inte hör till landstingskommunen. skall tre ledamöter utses av lands- tinget och tvä ledamöter av kommunfullmäktige. För var och en av de ledamöter som utses av regeringen. SÖ och länsstyrelsen skall en supple- ant utses. För de ledamöter som väljs av landstinget eller kommunfullmäk- tige skall lika många suppleanter väljas. Ledamöterna och suppleanterna skall vara bosatta inom länet.

Kompletterande bestämmelser finns i förordningen (l98l: l37l) mcd instruktion för den statliga skoladministrationen. Enligt instruktionens 30 & skall den ledamot och den suppleant som SÖ utser ha pedagogisk sakkunskap och erfarenhet, som bör innefatta särskild kunskap om och erfarenhet av pedagogiskt utvecklingsarbete. Den ledamot och den supple- ant som länsstyrelsen utser skall vara domare eller i allmän tjänst anställd förvaltningsjurist. De ledamöter och suppleanter som landstinget eller kommunfullmäktigc väljer bör ha visat intresse för utbildningsfrägor. De får inte inneha tjänst som skolledare eller lärare vid någon skola under länsskolnämndens inseende eller vid annan skola som meddelar motsva— rande undervisning. Enligt 32 & förordnar regeringen en av ledamöterna att vara ordförande i länsskolnämnden.

Vad gäller arbetstagarrepresentationen i länsskolnämndernas styrelser är f.n. Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralor- ganisation (TCO) representerade av antingen en ordinarie ledamot eller en suppleant. LO och TCO har i gemensam skrivelse till regeringen den l7 november l982 begärt att organisationerna var för sig får representation på såväl en ordinarie plats som en suppleantplats i samtliga länsskolnämnder. Även Centralorganisationen SACO/SR har i skrivelse den IOjanuari 1983 begärt att få bli representerad genom en ordinarie ledamot och en supple- ant i varje nämnd.

Sedan år 1979 pågår en försöksverksamhet med regionala planeringsråd för samverkan mellan skolan och arbetslivet. Dessa råd är knutna till länsskolnämnderna. l råden ingår representanter för arbetsgivar- och ar- betstagarorganisationer. SÖ har nyligen redovisat en utvärdering av för- söksverksamheten.

] budgetpropositioncn l985 anmälde jag att jag eventuellt skulle ta llpp frågor om länsskolnämndernas sammansättning i samband med förslag till ny skollag (prop. I984/85: IOO bil. lt) s. 124).

Skil/för miltförs/ag: ] den nuvarande skollagen finns bestämmelser om länsskolnämndens hela sammansättning. Bestämmelser i lag behövs emel- lertid endast när det gäller ledamöter och suppleanter som väljs av lands- ting eller kommunfullmäktige. Den nya skollagen bör innehålla endast sådana bestämmelser om sammansättningen som kräver lagens form.

De nuvarande föreskrifterna innebär att fem ledamöter väljs av lands- tinget. För län med kommun som inte hör till någon landstingskommun gäller särskilda regler. Jag finner inte skäl att föreslå någon ändring i den delen.

Samverkan mellan utbildning och arbetsliv är ett viktigt inslag i plane- ringen på länsnivå. lnte minst med hänsyn till de uppgifter som länsskol- nämnderna fått i fråga om samråd mellan olika utbildningsformer och utbildningshuvudmän anserjag det naturligt att detta kommer till uttryck i en förstärkt representation för arbetslivet i nämnderna. Jag förordar därför att sammanlagt fyra ledamöter skall utses bland .företrädare för arbetsgi- var- och arbetstagarintressen. vilket möjliggör representation för var och en av de stora arbetsmarknadsorganisationerna.

Ledamöter som företräder arbetslivet och suppleanter för dem bör lik- som hittills utses av regeringen efter förslag från de berörda organisatio— nerna.

Erfarenheterna av de regionala planeringsråden för samverkan mellan skola och arbetsliv är övervägande positiva. Särskilt vid en förstärkt arbetslivsrepresentation i själva länsskolnämnderna, som jag nyss har föreslagit. anser jag det emellertid inte nödvändigt att denna samverkan regleras centralt. Jag utgår således från att varje länsskolnämnd utformar samverkan med arbetslivet på det sätt som den finner lämpligast och härvid drar nytta av de erfarenheter som försöksverksamheten med de regionala planeringsråden har gett.

Det är enligt min mening viktigt att det i länsskolnämndernas samman- sättning markeras ett samband dels med utbildningsverksamheten i länet. dels med samhällsplaneringen i stort där. Något skäl för att särskilt marke- ra ett behov av pedagogisk respektivejuridisk sakkunskap bland ledamö- terna tinner jag däremot inte. Jag förordar i stället att två ledamöter med den angivna inriktningen och suppleanter för dem utses av länsstyrelsen.

F.n. utses ordföranden av regeringen. Denna ordning bör bibehållas. Ordföranden bör kunna utses såväl bland de av landstinget eller länsstyrel- sen utsedda Iedamöterna som bland de av regeringen själv utsedda ledamö- terna.

Den nuvarande mandatperioden för ledamöterna och suppleanterna i länsskolnämnderna upphör med utgången av december 1985. Regeringen och länsstyrelsen bör få utse ledamöter och suppleanter enligt de nya reglerna för den mandatperiod som börjar den 1 januari 1986. Därför krävs en ändring i den nuvarande skollagen.

10.2 lntagningsnämnderna

Mitt förslag: Grundläggande bestämmelser om intagningsnämndcr tas in i den nya skollagen. En intagningsnämnd skall ha minst fem ' ledamöter. Bland dessa skall finnas företrädare för gymnasieskolan och grundskolan samt för allmänna intressen. Ledamöterna skall utses av den eller de statliga eller kommunala myndigheter som regeringen bestämmer.

Nuvarande bestämnwlxer och deras bakgrund: Frågor om intagning i gymnasieskolan skall i allmänhet prövas av en intagningsnämnd. Nämn-

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

derna inrättades genom beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964: 171. SiiU 1964: 1. rskr 1964: 407).

I vissa fall är en intagningsnämnd gemensam för flera kommuners eller landstingskommuners gymnasieskolor. Med undantag för vissa speciella fall utses ledamöterna i en intagningsnämnd av länsskolnämnden. lntag- ningsnämnderna är vanligen i administrativt hänseende knutna till någon skolförvaltning.

De grundläggande föreskrifterna om intagningsnämnder finns i 9 kap. skolförordningen (föreskrifterna ändrade senast genom SFS 1984:209). Enligt 9 kap. 24 & skolförordningen skall en intagningsnämnd bestå av dels högst två skolledare. biträdande skolledare eller lärare i gymnasieskolan. dels en skolledare. biträdande skolledare eller lärare i grundskolan. dels en syofunktionär. dels tre personer som företräder allmänna intressen.

Ifråga om Stockholms kommun och vissa kommuner i dess närhet gäller särskilda bestämmelser om förfarandet vid intagning i gymnasieskolan. Dessa bestämmelser innebär bl. a. gemensamma elevområden för ett fler- tal studievägar och en gemensam intagningsnämnd.

Skolförfattningsutredningen: Intagningsnämndernas verksamhet har så- dan betydelse för den enskilde att det framstår som naturligt att reglera nämnderna i lag. Därtill kommer att nämnderna får anses ingå som en väsentlig del i grunderna för det offentliga skolväsendets organisation. Utredningen föreslår därför att i den nya skollagen tas in en föreskrift om att intagningsnämnder skall finnas för prövning av frågor om intagning i gymnasieskola. Dessutom bör i lagen anges det minsta antal ledamöter som skall ingå i en intagningsnämnd liksom i huvuddrag vad ledamöterna skall representera.

Remissinstunscrna: Ett flertal remissinstanser bl.a. SÖ och åtskilliga länsskolnämnder finner det principiellt riktigt att bestämmelser om intagningsnämnder för gymnasieskolan tas in i skollagen.

Ett par kommuner anser att ledamöteri intagningsnämnderna i fortsätt- ningen bör få utses av skolstyrelsen i vederbörande kommun och inte som nu av länsskolnämnden efter förslag av skolstyrelsen.

SÖ ifrågasätter om det är lämpligt att -— såsom skett i utredningens lagförslag ange att intagningsnämnd skall ha minst sex ledamöter. SÖ erinrar om utbildningsutskottets betoning av udda antal och förord för sju ledamöter (prop. 1978/79: 180. UbU 45 s. 60 f., rskr 422. SFS 1980: 1126).

Skälför mittförslag: Jag delar skolförfattningsutredningens uppfattning att grundläggande bestämmelser om intagningsnämnder bör tas in i den nya skollagen. Jag vill i sammanhanget erinra om att vuxenutbildningsla- gen innehåller sådana bestämmelser såvitt gäller komvux och statens sko- lor för vuxna.

Antalet ledamöter måste kunna variera mellan olika intagningsnämnder. I lagen bör endast föreskrivas att antalet skall vara minst fem.

I lagen bör hållas öppet huruvida ledamöterna skall utses av statliga myndigheter (i praktiken länsskolnämnderna eller. i vissa fall. SÖ) eller av kommunala myndigheter (i praktiken skolstyrelser och utbildnings- nämnder).

L'tgens bestämmelser får sedan kompletteras av närmare föreskrifter i t.ex. skolförordningen.

10.3. Kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år

Miit jär-slag: I förhållande till nuvarande lagbestämmelser om att kommunerna skall bedriva uppföljande studie- och yrkesoricntering och vidta andra åtgärder till stöd för ungdomarna görs vissa precise- ringar av uppföljningsinsatserna. Det skall även i fortsättningen ankomma på skolstyrelsen att hålla sig underrättad om ungdomar- nas situation. ] övrigt skall den nya skollagen inte innehålla några bestämmelser om att skolstyrelsen skall handha de uppgifter som rör Uppföljningsinsatser.

Nllt'urumle regler och deras bakgrund: Se bilaga 13. Skälför "tillförs/ag: Den nuvarande regleringen i skollag och skolför— ordning framstår som föråldrad i vissa hänseenden. Insatserna bör preci— seras. Vidare bör det i större utsträckning få ankomma på kommunerna själva att avgöra vilka uppgifter som skall läggas på skolstyrelsen. Till— komsten av en ny skollag är ett lägligt tillfälle att anpassa reglerna till den utveckling som skett under de senaste åren.

Det bör i lagen slås fast att hemkommunen genom skolstyrelsen skall hålla sig underrättad om hur ungdomarna är sysselsatta. Har de inte stadigvarande sysselsättning genom studier i gymnasieskolan eller fast anställning eller på annat sätt. bör hemkommunen enligt lagen vara skyldig att själv eller genom andra erbjuda dem personlig studie- och yrkesväg- ledning samt kurser. praktik eller annan liknande verksamhet.

Jag hänvisar till lagförslaget (3 kap. 18 å) och specialmotiveringen.

Hänvisningar till S10-3

  • Prop. 1985/86:10: Avsnitt 13

10.4. Vartannatårsintagningen

Mittjb'rslag: Det skall inte längre finnas möjlighet att i vissa fall ta in elever i grundskolan endast vartannat år.

Nuvarande regler: I 32 & tredje stycket i den nuvarande skollagen förut- sätts att s.k. vartannatårsintagning skall kunna förekomma i grundskolan. Av förordningen (1978: 345) om statsbidrag till driftkostnader för grund- skolan. m. m. och skolförordningen framgår att vartannatårsintagning skall kunna förekomma i vissa undantagsfall där elevunderlaget är litet.

Enligt statsbidragsförordningen lämnas bidrag till kostnader för lärar- löner i form av bl.a. s.k. basresurser. som i princip beräknas för varje skolenhet. Såvitt gäller elever på1åg- och mellanstadierna är tanken att en basresurs i princip skall motsvara kostnaderna för en lärare åt en klass. Statsbidragsförordningen utesluter inte att länsskolnämnden för en skolen- het fastställer en gemensam basresurs för årskurserna l. 3 och 5 eller 2. 4 och 6. Om så sker skall enligt 6 kap. 1 å andra stycket skolförordningen inskrivning i grundskolan för berörda barn ske endast vartannat år och på

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

jämna årtal. Därvid skall de barn anmälas som under kalenderåret fyller sju eller åtta år.

Skäl för min förslag: Vartannatårsintagning innebär att vissa barn i realiteten kan tvingas skjuta upp sin skolstart ett år och därmed få hela utbildningen förskjuten på grund av omständigheter som inte hänför sig till barnen själva. Jag anser att detta är oriktigt från principiell synpunkt. I den nya skollagen bör därför inte skrivas in någon möjlighet att tillämpa vartan- natårsintagning.

10.5. Disciplinära åtgärder mot elever i grundskolan

Mitt förslag: Möjligheten till avstängning av en elev i grundskolan tas bort.

Nuvarande bestämmelser: I 6 kap. 28—30 55 skolförordningen finns föreskrifter om åtgärder för tillrättaförande av elever i grundskolan. Före- skrifterna innebär i huvudsak följande.

Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt för eleven framhålla vikten av att han ändrar sitt uppförande. Om det inte hjälper, bör läraren vid personligt samtal med eleven söka utreda orsaken till beteendet. klargöra innebörden av det inträffade för honom och varna för upprepning. Läraren får utvisa en elev från lärorummet för högst återstoden av pågående lektion eller låta eleven stanna i skolanunder uppsikt högst en timme efter skoldagens slut.

Vid upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande liksom vid allvarligare förseelse skall saken hänskjutas till rektor. Denne skall tillsam— mans med eleven samt elevens lärare och föräldrar söka utreda orsaken till beteendet. Rektor skall söka vinna rättelse genom åtgärder som är anas- sade efter elevens individuella förhållanden. Rektor får därvid tilldela eleven varning.

Om sådana åtgärder inte hjälper eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller andra särskilda skäl föreligger, skall rektor efter hörande av elevvårdskonferensen hänskjuta ärendet till skol- styrelsen. Denna får avstänga eleven från undervisning helt eller delvis under högst två veckor av terminen, om eleven under avstängningen erhåller nödvändig tillsyn.

Skäl och kommentarer till mitt förslag: Från vissa håll har kritik riktats mot bestämmelserna om disciplinära åtgärder. Kritiken går ut på att be- stämmelserna är uttryck för ett föråldrat synsätt och att avstängning rim- mar illa med skolplikten.

Jag vill framhålla att problem som hänger samman med brister i en elevs uppförande i regel kan lösas av skolans personal genom samtal med eleven och andra metoder som inte har karaktär av disciplinära åtgärder.

[ enstaka fall kan emellertid en sådan åtgärd som utvisning ur lärorum- met för återstoden av lektionen behöva tillgripas. En elev får inte genom störande uppträdande hindra undervisningen. Det måste därför -— inte minst för andra elevers skull finnas en möjlighet att tillgripa utvisning för

att lektionen skall kunna genomföras. Att den utvisade eleven går miste om viss undervisning som han annars på grund av skolplikten skulle vara skyldig att delta i gör ingen skillnad därvidlag. Över huvud taget måste skolpersonalen få lösa akuta problem på det sätt omständigheterna kräver. Med nuvarande regler kan utvisning från lärorummet som reaktion mot något eleven sagt eller gjort under lektionen tillgripas också i rent bestraff- ningssyfte, alltså även om den fortsatta undervisningen under lektionen inte är hotad. Enligt min mening bör utvisning i rent bestraffningssyfte undvikas. Det kan emellertid i praktiken vara svårt att skilja mellan fall där den fortsatta undervisningen är hotad och andra fall. Härtill kommer att utvisning är en för eleven lindrig reaktion. Episoder med olämpligt uppträ- dande och åtföljande utvisning bör inte förstoras upp genom diskussioner i efterhand rörande grunden för utvisningen. Jag är alltså inte beredd att föreslå att nuvarande möjligheter till utvisning avskaffas eller inskränks. Kvarhållande upp till en timme efter skoldagens slut är en åtgärd som knappast kan lösa akuta problem. Däremot kan den — inte minst genom sin

avhållande effekt — vara ett icke overksamt disciplinärt medel. Kvarhål- -

lande utökar den tid som eleven på grund av skolplikten måste vistas i skolan. låt vara att utökningen är endast marginell. Å andra sidan kan eleven under kvarhållandet få den undervisning som han kanske gått miste om under skoldagen genom egen förskyllan. Kvarhållande har då en funk- tion som ligger i linje med grunden för skolplikten. Kvarhållande är ett lindrigt reaktionsmedel. Jag ärinte beredd att föreslå att det tas bort.

Avstängning är en mer ingripande åtgärd. Det är inte något medel för akuta situationer utan har funktionen som sista steget i en räcka åtgärder mot en elev med svårartade uppförandeproblem. Risken för avstängning lär inte avskräcka en sådan elev från fortsatt dåligt uppförande. lnte heller lär eleven förändra sitt uppträdande därför att han varit föremål för en sådan åtgärd. Genom avstängning kan skolan s.a.s. slippa ifrån en störan- de elev. Men detta gäller bara en tvåveckorsperiod. Avstängning kan alltså knappast ha någon praktisk funktion att fylla ur vare sig elevens eller skolans synvinkel. Problem av den art som ligger bakom tänkbara avstäng- ningsfall måste angripas på annat sätt. om någon varaktig lösning skall åstadkommas. Jag anser därför att möjligheten till avstängning bör tas bort.

Vadjag här anfört beträffande grundskolan gäller i tillämpliga delar även andra motsvarande skolformer inom det offentliga skolväsendet.

l0.6 Frågor om tillsyn över vissa fristående skolor m. m.

Mittförslag: Den nya skollagen skall liksom den nuvarande i princip inte innehålla några bestämmelser om fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. Fristående skolor som motsvarar yrkes- särskolor behandlas därvidlag på samma sätt som andra fristående skolor.

1 den nya skollagen skall inte heller tas med någon motsvarighet till nuvarande bestämmelse om särskild inspektionsrätt mot skolor som annars inte står under statlig tillsyn.

Prop. 1985/86: 10

Remiss- protokoll

Remiss— protokoll

Nuvarande bestämmelser: I den nuvarande skollagen finns endast en paragraf som tar sikte på fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. Det är 51 å, som handlar om särskild inspektionsrätt mot skolor som annars inte står under statlig tillsyn och som tar emot elever under 20 år. En sådan skola får inspekteras av den centrala statsmyndighet till vars arbetsområde skolan närmast hör (dvs. i praktiken SÖ). om särskild anled- ning föreligger. Om det vid inspektionen visar sig uppenbart att allvarliga missförhållanden råder inom skolan och rättelse inte vinns genom hänvän— delse till skolans ledning, får myndigheten vid vite förbjuda fortsatt verk- samhet. Beträffande bakgrunden till paragrafen, se SOU 1961 : 30 s. 828 f.. prop. 1962:136 5. 87 och prop. 1969125 5.82.

Skolförfatmingsutredningen: Skolförfattningsutredningen har i sitt lag- förslag inte giort några egentliga sakliga ändringar i förhållande till 51 å i den nuvarande skollagen. Enligt utredningen finns det knappast något vägande skäl att låta åldersgränsen ligga kvar vid 20 år. Utredningen gick emellertid inte in på denna fråga, eftersom SBH-kommitten då inte hade avslutat sitt arbete.

SEH—kommittén: Kommittén har i sitt betänkande (SOU 1983: 1) Fristå- ende skolor för inte längre skolpliktiga elever föreslagit att åldersgränsen i 51 & skollagen skall sänkas till 18 år, så att den sammanfaller med den numera gällande myndighetsåldern.

Remiss-instanserna: Få remissinstanser har yttrat sig över kommitténs förslag rörande den särskilda inspektionsrätten. Bl. a. SÖ tillstyrker den föreslagna sänkningen av åldersgränsen. SÖ anser också att den särskilda inspektionsrätten bör tillkomma inte som nu och enligt kommitténs förslag bara SÖ utan även länsskolnämnderna.

Skäl för mitt förslag: När det gäller fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever bör man enligt min mening i möjligaste mån undvika lagreglering. Detta gäller även fristående skolor som motsvarar yrkessär- skolor.

En sak för sig är att skolor som får bidrag från staten eller från en kommun eller landstingskommun ofta har att såsom villkor för bidraget följa vissa föreskrifter och ställa sig under myndighets tillsyn. Det före- kommer också att huvudmannen för en fristående skola som inte får bidrag själv hemställer om att skolan skall ställas under statlig tillsyn. Ett skäl till en sådan framställning kan vara t.ex. att skolan vill ha rätt att utfärda betyg enligt bestämmelserna för gymnasieskolan.

Bestämmelsen i den nuvarande skollagen om särskild inspektionsrätt mot skolor som annars inte står under statlig tillsyn och som tar emot elever under viss ålder lär aldrig ha tillämpats. Jag anser att det räcker med bestämmelserna i annan lagstiftning om möjligheter till åtgärder vid miss- tanke om brott m.m.

Hänvisningar till S10-5

  • Prop. 1985/86:10: Avsnitt 13

11. Ikraftträdande m. m.

Mirrjörslag: Den nya skollagen träder i kraft den ljuli l986. Ikraft— trädande- och Övergångsbestämmelser samlas i en särskild promul- gationslag.

Ett par tekniska följdändringar görs i promulgationslagen till den nya omsorgslagen.

En ändring som avser ledamöter och suppleanteri länsskolnämnd genomförs redan den 1 januari 1986 genom lag om ändring i den nuvarande skollagen.

Skill och komnwnmrer till mitt förslag: Den nya skollagen ersätter inte endast 1962 års skollag utan också bestämmelser om utbildning i 1967 års omsorgslag. Den senare upphör att gälla i och med att den nya omsorgsla- gen träder i kraft den ljuli 1986. Det förutsätts i omsorgspropositionen att även den nya skollagen kan träda i kraft den ljuli 1986.

Som jag tidigare framhållit (avsnitt 10.1) bör med hänsyn till mandatpe- rioderna ändringen beträffande länsskolnämndernas sammansättning ge- nomföras redan den I januari 1986, vilket innebär en lag om ändring i den nuvarande skollagen. .

I samband med den nya skollagen måste övergångsbestämmelser med- delas i förhållande dels till 1962 års skollag, dels till bestämmelser om utbildning i 1967 års omsorgslag. Enligt min mening är det därför lämpligt att samla bestämmelserna om den nya skollagens ikraftträdande och över- gångsbc/stämmelserna i en särskild promulgationslag.

Promulgationslagen till den nya omsorgslagen behöver ändras, eftersom där nu endast förutskickas att särskilda bestämmelser kommer att utfärdas om annan undervisning för psykiskt utvecklingsstörda än undervisning i förskola.

Den nya skollagen föranleder ändringar även i vissa andra lagar. Jag ämnar återkomma med förslag till sådana ändringar i ett senare samman- hang.

också andra författningar än lagar påverkas av den nya skollagen. Till dessa andra författningar hör skolförordningen, specialskolförordningen, sameskolförordningen och omsorgsstadgan. Det kan möjligen bli aktuellt att låta dessa författningar ersättas av en ny förordning för var och en av skolformerna grundskolan, gymnasieskolan. specialskolan, sameskolan och särskolan. Jag har erfarit att skolförfattningsutredningen senare i år ämnar lägga fram ett slutbetänkande med förslag till dels en för olika skolformer gemensam personalförordning, dels olika förordningar om ut- bildningen inom skilda skolformer.

Hänvisningar till S11

12. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom Utbildningsdepartementet upp- rättats förslag till

. Remiss-

. protokoll

Remiss- protokoll

1. lag om ändring i skollagen (1962: 319).

2. skollag.

3. lag om införande av skollagen (1985:000).

4. lag om ändring i lagen (19852000) om införande av lagen (l985:000) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Lagförslag 4 har upprättats i samråd med chefen för socialdepartemen- tet.

Lagförslag | bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga [5 och lagförslagen 2—4 som bilaga lö.

Lagförslagen 2—4 innehåller bestämmelser över vilka lagrådets yttrande bör inhämtas.

13. Specialmotivering till förslaget till skollag Lagens disposition m.m.

Skolförfattningsutredningens lagförslag innebär stora tekniska och språk— liga förbättringar i förhållande till den lagtext som utredningen hade att se över. Som jag framhöll redan inledningsvis har skollagen ändrats flera gånger efter det att utredningen lade fram sitt betänkande. Härtill kommer att åtskilliga sakfrågor. som utredningen inte hade anledning att gå in på. nu avses bli lösta i samband med tillkomsten av den nya skollagen. Dessa omständigheter gör attjag har att utgå från delvis andra förutsättningar än dem som låg till grund för utredningens arbete, något som påverkar såväl sakinnehåll som disposition och terminologi. Utredningens lagförslag har varit vägledande för mitt förslag till ny skollag, men avvikelserna är ganska många. De flesta beror helt eller delvis på de nya förutsättningarna.

Vad gäller lagens allmänna disposition harjag följt huvudprinciperna för kapitelindelningen i skolförfattningsutredningens lagförslag. Mitt förslag till skollag har tolv kapitel med följande rubriker:

1_ kap. Allmänna föreskrifter. 2 kap. Det offentliga skolväsendets allmänna organisation. 3 kap. Skolplikt och rätt till utbildning, 4 kap. Grundskolan, 5 kap. Gymnasieskolan, 6 kap. Särskolan, 7 kap. Specialskolan, 8 kap. Sameskolan, 9 kap. Fristående skolor, "10 kap. Särskilda utbildningsformer, 11 kap. Skolhälsovård, 12 kap. Övriga föreskrifter.

1 kap. Allmänna föreskrifter

1 kap. innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde och om allmänna mål för den utbildning som samhället anordnar för barn och ungdomar.

Vidare presenteras olika skolformer med uppgift om huvudmannaska- pet. 1 kapitlet finns också bl.a. vissa definitioner av termer som används i lagen.

Inledande föreskrifter (1 kap. 1 och 2 gå) 1 & Genom grundskolan, gymnasieskolan och andra motsvarande skol- former anordnar samhället utbildning för barn och ungdomar.

Utbildningens allmänna mål är att ge eleverna kunskaper, utveckla deras färdigheter och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmed- lemmar.

Jfr dels l & i 1962 års skollag och 19 & omsorgsstadgan, dels 1 kap. 3 5 i skolförfattningsutredningens lagförslag.

Första stycket

Paragrafens första stycke tjänar som en inledning och bakgrund till det andra stycket där utbildningens allmänna mål anges.

"Andra motsvarande skolformer” i samhällelig regi är särskolan, spe- cialskolan och sameskolan (se 1 kap. 4—6 så).

I lagtexten talas om utbildning för ”barn'och ungdomar". Jag får i den delen hänvisa till vadjag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2). Av 3 kap. 19 & framgår att särskolan förutsätts ha elever upp till 21 och i vissa fall 23 års ålder. För gymnasieskolan finns inga åldersangivelser men den är inriktad huvudsakligen på ungdomar i åldern 16—20 år.

Andra stycket

Utbildningens mål anges i den nuvarande skollagens första paragraf. I skolförfattningsutredningens förslag har målparagrafen sin plats i 1 kap. 3 5. Åtskilliga remissinstanser har uttryckt önskemål om att skolans mål skall anges i lagens första paragraf.

Under årens lopp har i lagstiftningsarbetet i olika sammanhang framhål- lits att skolan har ett ansvar för elevernas fostran. Det kan nämnas att riksdagens särskilda utskott år 1950 uttalade bl. a. (SäU 1950: 1 s. 109):

Arbetet med kunskapsstoffet är tillika en del av skolans personlighets- danande uppgift. Genom att i all sin handledning av de uppväxande mål- medvetet främja de goda anlagens utveckling och motverka böjelser, som kunna bli till skada, kan skolan göra sitt för att skapa harmoniska männi- skor, villiga och skickade för ett framtida samarbete för det gemensamma bästa. Kunskapsmeddelelsen är således blott en del av den allmänna fostran, som skolan måste ge de uppväxande.

I betänkandet (SOU l978:4) Skolplanering och skolstorlek anförde ut- redningen om skolans inre arbete (SIA), att det inte är tre isolerade delmål som anges i den nuvarande skollagens ] 5 utan snarare tre aspekter på ett och samma övergripande mål, nämligen "att främja elevernas allsidiga

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

personlighetsutveckling". Enligt den mening som framförs i betänkandet omfattar den allsidiga personlighetsutvecklingen dels utveckling av kun- skaper och färdigheter. del.i- emotionell och fysisk utveckling. (lv/x social utveckling (s. 7l'). — Somjämförelse kan nämnas atti lZ &" socialtjänstlagcn (l980: 620) används uttrycket "allsidig personlighetsutveckling" i en mera inskränkt betydelse. Det föreskrivs nämligen att socialnämnden bl.a. skall "i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom .

Skolfötfattningsutredningen pekar på att man som en sammanfattande benämning på vad som avses med "elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande satnhällsmedlemmar" i skollagen skulle kunna använda uttrycket "allsidig personlig utveckling". I sammanhanget framhålls att den närmare innebörden av skolans mäl utvecklas utförligt bl.a. i läroplanerna.

Många remissinstanser har framfört synpunkter på mälparagrafens inne- håll. Jag hänvisar till sammanställningen i bilaga 5 (avsnitt 3. 2).

För egen del linnerjag inte skäl att föreslå annat än smärre redaktionella jämkningari förhållande till nuvarande lydelse.

l lagtexten talas om utbildningens "allmänna mål". Mål som avser en viss skolform framgår av vissa andra bestämmelser i lagen.

Det ligger i sakens natur att de allmänna målen inte i alla delar ger en lika god beskrivning för alla skolformer och alla elever inom dessa. Formule- ringen om samarbete med hemmen tar sikte på omyndiga elever. Främjan- det av elevernas "utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar" avser i första hand elever som inte redan är vuxna. Det kan i särskolan och specialskolan finnas elever som är så allvarligt handikappade att målbeskrivningen för deras del ger en miss— visande bild av utbildningens roll. En målbeskrivning som avser verksam- het för över en miljon elever måste emellertid enligt min mening få utfor- mas med tanke på huvuddelen av eleverna.

2 5 Denna lag innehåller föreskrifter om I. barns och ungdomars rätt till utbildning och deras skolplikt. 2. grundskolan och gymnasieskolan. ,,1/3. vissa motsvarigheter till grundskolan och gymnasieskolan. /' 4. skolhälsovård.

/ /

/ 1

Jfr l kap. [ å i skolförfattningsutredningens lagförslag. Paragrafen har ingen direkt motsvarighet i l962 års skollag.

Enligt min mening är det naturligt att i början av lagen ha en bestämmel- se om dess huvudsakliga innehåll.

Bestämmelser som avses i punkt 1 finns i 3 kap. Där finns även bestäm- melser om kommunernas s.k. uppföljningsansvar (3 kap. l8 ä').

Med hänsyn till grundskolans och gymnasieskolans centrala roll nämns dessa skolformer särskilt genom punkt 2. När det i punkt 3 talas om "vissa motsvarigheter” till grundskolan och gymnasieskolan åsyftas inte bara de skolformer i offentlig regi som omnämns i 1 kap. 4—6 åå (särskolan. specialskolan och sameskolan) utan också fristående skolor m.m. som det finns bestämmelser om i 9 och 10 kap.

Skolhälsovården ingår inte i själva utbildningen och omnämns därför i en särskild punkt. Bestämmelser om skolhälstwärd finns i ll kap.

Skolformer och deras huvudmän (] kap. 3—6 åå)

3 & Kommunerna är huvudmän för grundskolan. Kommuner och landstingskommuner är huvudmän för gymnasieskolan.

4 & För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasie- skolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda finns särskolan. Lands- tingskommuner och i vissa fall kommuner är huvudmän för särskolan.

S & För barn som på grund av synskada. dövhet. hörselskada eller tal- skada inte kan gå i grundskolan eller motsvarande del av särskolan flnns specialskolan. Staten är huvudman för specialskolan.

6 & Som alternativ till grundskolan finns sameskolan för vilken staten är huvudman.

Genom 3—6 ss presenteras de olika skolformerna inom vad som enligt 7 & kallas det offentliga skolväsendet. nämligen grundskolan. gymnasie- skolan. särskolan. specialskolan och sameskolan. Huvudmännen anges. Skyldigheter för kommuner och landstingskommuner att anordna grund— skola resp. särskola framgår av bcstämmelscri kapitlen för resp. skolform.

Sameskolan anges inte uttryckligen i 1962 års skollag. Det är emellertid den som åsyftas i dess 33 & (se prop. l975:8 s. fil och prop. 1982/83: l s. 69). ] skolförfattningsutredningens lagförslag nämns sameskolan som en skolform i vilken skolplikten får fullgöras. l utredningens lagförslag finns vidare bestämmelser om skolhälsovård i sameskolan. Jag anser att den nya skollagen bör innehålla bestämmelser även om sameskolan.

Med "psykiskt utvecklingsstörd" avses detsamma som i den nya om- sorgslagen. Jfr avsnitt 6.2 och | kap. 8 ä'.

] 5 ; talas om dövhet. hörselskada eller talskada efter mönster från bestämmelser i den nuvarande skollagen. Man brukar skilja mellan dövhet och hörselskada. Såsom döva betecknas de som är beroende av tecken- språk i sin kommunikation. Hörselskadade är personer som kan uppfatta tal med stöd av sina hörselrester och med tekniska hjälpmedel (jfr SoU I975/76: lt) s. 29 och UbU l975/76: 9 s. 3). Med hörselskada avses förutom nedsättning av hörseln även talstörning som orsakats av hörselnedsätt- ningen. Annan tal- och språkstörning betecknas som talskada (jfr lOä specialskolförordningen).

När det i 5 & talas om "motsvarande del" av särskolan åsyftas grund- särskolan och träningsskolan (se 6 kap. 6 och 7 åk). Att specialskolan i vissa fall kan bereda utbildning för psykiskt utvecklingsstörda efter skol- pliktstiden framgår av 3 kap. l9 &.

Termer m. m. (1 kap. 7—9 åå)

7 & I denna lag avses med

det offentliga .vknlw'iscmlz'r grundskolan. gymnasieskolan. särskolan. specialskolan och sameskolan.

Remiss- pmmkoll '

Remiss- protokoll

fristående skola en skola för vilken en fysisk eller enskildjuridisk person är huvudman.

Jfr 3 a & första och andra styckena i l962 års skollag. Som jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.1) anser jag det författningstekniskt lämpligt att i lagen använda de angivna termerna.

"Det offentliga skolväsendet" täcker inte all i skollagen reglerad utbild- ningsverksamhet i offentlig regi. ] lt) kap. 2 5 finns bestämmelser om utbildning vid hem som avses i l2 & lagen (l9801621) med särskilda bc- stämmelser om vård av unga (LVU). dvs. vad som förr kallades ungdoms- vårdsskolor. Såväl landstingskommuner och kommuner som enskilda kan vara huvudmän för sådana hem. s.k. särskild undervisning enligt 10 kap. 3 & kan bedrivas av bl.a. sjukvårdshuvudmän. dvs.bl.a. landstingskom- muner. Och såsom framgår av IO kap. l & kan både kommuner och enskil- da vara huvudmän för riksinternatskolor.

Fristående skola infördes som term i den nuvarande skollagen den I juli 1983 (prop. 1982/83: ! s. [2 f. och 65 f.).

Enligt definitionen avses med fristående skola en skola för vilken en fysisk eller enskild juridisk person är huvudman.

Med enskild juridisk person åsyftas ett i privaträttsliga former bildat rättssubjekt. Om. för att ta ett exempel. en stiftelse är huvudman för skolan är denna en fristående skola oberoende av vilka privata och offent- liga rättssubjekt som på ett eller annat sätt har medverkat till stiftelscbild- ningen. Men om. för att ta ett annat exempel. en kommun själv och inte ett av kommunen bildat enskilt rättssubjekt — är huvudman för en riksin- ternatskola räknas inte denna som fristående i skollagens mening.

Ordet fristående kommer alltså att syfta på att skolan står utanför den utbildningsverksamhet som bedrivs i offentlig regi.

Såsom anfördes när termen fristående skola infördes (prop. I982/83: ! s. 66) ligger i själva ordet skola att det är fråga om verksamhet för undervis- ning av elever i grupp. Verksamheten måste vara inställd på viss varak- tighet och får inte vara av bara tillfällig karaktär. Den måste vara inriktad på gruppundervisning men behöver inte nödvändigtvis genomgående och vid varje tidpunkt bedrivas på detta sätt. Undervisning som någon anord- nar enbart för barn som står under hans eller hennes vårdnad kan inte räknas som skola. Det måste vara fråga om verksamhet som innebär att anordnaren gentemot utomstående åtar sig att tillhandahålla undervisning.

8 5 Det som i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller även dem som har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp på grund av hjärnskada. föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. samt perso- ner med barndomspsykos.

] lagen (l985: 000) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (omsorgslagen) finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.

Frågor om förhållandet till den nya omsorgslagens personkrets har be- handlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.2).

Paragrafens första stycke har en motsvarighet i l .5 andra stycket i den nya omsorgslagen.

Den nya omsorgslagen nämns i paragrafens andra stycke. där den också ges förkortningen omsorgslagen. I den nya skollagen finns vissa hänvis- ningar till den andra lagen i fråga om bl. a. omsorgsnämnd.

9 8 För den som är bosatt | riket avses i lagen med hemkmnmun den kommun | vilken han är kyrkobokförd. Är han inte kyrkobokförd i riket avses med hemkommun den kommun i vilken han vistas stadigvarande eller. om han saknar stadigvarande vistelseort. den kommun i vilken han för tillfället uppehåller sig.

Med Iwm!ond..rr|ngrkommun avses den landstingskommun till vilken hemkommunen hör.

Termerna hemkommun och hemlandstingskommun med tillhörande de- finitioner som jag berört redan i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.4) —— sammanhänger främst med regleringen beträffande elevområden och interkommunal ersättning m.m. för elever i grundskolan och gymnasiesko- ' ' lan.

2 kap. Det offentliga skolväsendets allmänna organisation

För det offentliga skolväsendet (se definitionen i l kap. 7 5) finns lednings- organ på dels central och regional nivå. dels vad som brukar kallas lokal nivå. Den centrala och regionala ledningen är statlig. Under regeringen finns skolöverstyrelsen (SÖ) såsom central förvaltningsmyndighet. På re— gional nivå finns länsskolnämnderna. SÖ och länsskolnämnderna kallas numera gemensamt för den statliga skoladministrulionen. Ledningen på lokal nivå är kommunal. landstingskommunal eller statlig beroende på huvudmannaskapet för skolformen.

[ 2 kap. finns bestämmelser om det offentliga skolväsendets myndighe- ter på central. regional och lokal nivå. Härtill kommer vissa bestämmelser om systemet med läsår. terminer och årskurser till vilka bestämmelser senare paragrafer i lagen anknyter.

Kapitlet innehåller inga bestämmelser om lokala planeringsråd och yr- kesråd. Där finns inte heller några bestämmelser om skolchefer. särskol- chefer eller andra skolledare. Bestämmelser om konferenser och andra samverkansorgan saknas också. De bestämmelser som behövs om sådan organisation avses kunna meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av bemyndigande enligt l2 kap. ] &.

Riks- och länsmyndigheter (2 kap. 1—3 55)

Den statliga skoladministrationen (SÖ och länsskolnämnderna) har nyligen reformerats efter beslut av riksdagen (prop. l980/8l: l07. UbU 38. rskr 395). I samband därmed ersattes tidigare instruktioner av förordningen (l98l: I37l) med instruktion för den statliga skoladministrationen. 1 in- struktionen erinras om att SÖ och länsskolnämnderna enligt föreskrifter i andra författningar har inseende över en rad uppräknade skolformer m. rn.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

(inte bara vad som i denna lag kallas det offentliga skolväsendet utan även bl.a. komvux och vissa fristående skolor). Den statliga skoladministra- tionen skall enligt instruktionen se till att de mål och riktlinjer för skolvä- sendet som riksdagen och regeringen har fastställt förverkligas inom givna ramar och med iakttagande av kravet på en likvärdig utbildningsstandard i hela landet. Den statliga skoladministrationens insatser i fråga om skol- former med kommuner eller landstingskommuner som huvudmän skall främst avse planering. forskning. tillsyn. utvärdering. läroplansarbete. råd— givning och information samt viss administration. SÖ har främst övergri- pande uppgifter. medan det ankommer på länsskolnämnderna att genom en aktiv tillsyn verka för att skolväsendet i länet arbetar efter de mål. riktlinjer och planer som har fastställts för verksamheten. I den statliga skoladministrationens tillsyn över skolväsendet ingår besök och inspektio- ner vid skolorna.

1 & Skolöverstyrelsen skall ha tillsyn över det offentliga skolväsendet.

Jfr dels 5 s" i 1962 års skollag samt 13 & första stycket i [967 års omsorgs- lag och 8 5 första stycket omsorgsstadgan. dels 3 kap. l 5 i skolförfatt- ningsutredningens lagförslag.

2 & lnom varje län skall en länsskolnämnd under skolöverstyrelsen ha tillsyn över det offentliga skolväsendet.

3 & Landstinget skall välja fem av ledamöterna i länsskolnämnden. l Gotlands län skall fem ledamöter väljas av kommunfullmäktigc i Gotlands kommun. I Göteborgs och Bohus län samt i Malmöhus län skall tre leda- möter väljas av landstinget och två ledamöter av kommunfullmäktigc i Göteborgs respektive Malmö kommun. För de ledamöter som väljs av landstinget eller kommunfullmäktigc skall lika många suppleanter väljas.

Ledamöter och suppleanter som väljs enligt första stycket skall utses för tre år räknat från och med den I januari året efter det när allmänna val till landsting och kommunfullmäktige har ägt rum. De skall vara bosatta inom länet. Om villkor i övrigt gäller vad regeringen föreskriver.

Jfr 4. El och 22 5.5 i l962 års skollag. Vissa frågor om länsskolnämnderna har jag behandlat i den allmänna motiveringen (avsnitt lO.l).

I den nuvarande skollagen finns bestämmelser om länsskolnämndens hela sammansättning. Det räcker emellertid om den nya skollagens be- stämmelser begränsar sig till de ledamöter och suppleanter som utses av landstingskommuner eller kommuner. l övrigt behövs inte lagform.

Lokala styrelser (2 kap. 4—9 5.5)

Skolstyrelser. utbildningsnämnder. omsorgsnämnder. lokala styrelser för specialskolan samt sameskolstyrelsen betecknas gemensamt lokala styrel-

ser. En sådan gemensam beteckning underlättar utformningen av vissa bestämmelser i främst 3 kap.

Beteckningen lokal styrelse förekommer även i vuxenutbildningslagen och högskolelagen. Dessa innehåller bestämmelser om skolstyrelsernas och utbildningsnämndernas uppgifter såsom lokala styrelser för kommu- nernas grundvux, komvux och grundläggande högskoleutbildning resp. landstingskommunernas komvux och grundläggande högskoleutbildning.

4 & I varje kommun skall det finnas en skolstyrelsc. Skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för kommunens grundskola. Om kommunen anordnar gymnasieskola. skall skolstyrelsen vara lokal styrelse även för gymnasieskolan.

Jfr 3 & första stycket. 7 å och 8 5 i den nuvarande skollagen samt 2 kap. l ä i skolförfattningsutredningens lagförslag.

H ism/'ik

Skolförfattningsutredningens betänkande innehåller en historik med bl.a. följande uppgifter.

När den allmänna skolplikten infördes år l842 var det naturligt att knyta folkundervisningen till statskyrkan. Varje socken eller stadsförsamling kom att utgöra ett skoldistrikt. En skolstyrelsc. med kyrkoherden som självskriven ordförande. skulle ha inseende över folkskolorna i distriktet och vårda deras angelägenheter (2.5 i l842 års folkskolestadga). Med början i storstäderna kom huvudmannaskapet för folkskolan att successivt överföras till de borgerliga kommunerna. Denna utveckling fullbordades först år 1958. I fråga om de högre skolformerna fanns före l956 års skolstyrelsereform vanligen en styrelse för varje skola (skolenhet). Närma- re redogörelse för skolledningen i äldre tid finns t. ex. i l95l års skolstyrel- seutrednings betänkande (SOU 1955: 31) Skolväsendcts lokala och regio- nala ledning samt lärartillsättningen. s. 23—40.

Genom l956 års skolstyrelselag infördes principen att en skolstyrelsc skulle finnas för kommunens skolväsende. ] lagen angavs att skolstyrelsen skulle vara styrelse för det obligatoriska skolväsendet i kommunen och för vissa andra läroanstalter som räknades upp i lagen. bl. a. kommunal yrkes- skola och statligt eller kommunalt allmänt gymnasium. Kungl. Maj:t kunde på framställning från kommunen besluta att skolstyrelsen skulle vara sty- relse även för annan läroanstalt eller att det för en i lagen angiven läroan- stalt utanför det obligatoriska skolväsendet skulle finnas en särskild styrel- se.

Möjligheten att låta skolstyrelsen vara styrelse även för andra läroan- stalter än de som räknades upp i lagen tog sikte på t. ex. högre tekniska läroverk. av kommunen ägda privatläroverk. lantbruksundervisningsan- stalter. centrala verkstadsskolor och folkhögskolor (KU l956: l s. llO).

Endast när särskilda skäl kunde åberopas fick särskild styrelse inrättas. Det gällde främst skolformen yrkesskola (prop. l956: 182 s. 55—58. KU l956: ] s. l06— I I I. SOU l955:3l s. 47—52).

Skolstyrelselagens regler om skolstyrelsc överfördes till 1962 års skollag utan några mera väsentliga ändringar i sak.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

Skolförfattningsutredningen

I den nuvarande skollagen finns en bestämmelse om att skolstyrelse kan vara styrelse även för andra skolformer än de som anges i skollagen. Skolförfattningsutredningen konstaterar att bestämmelsen inte behövs i fråga om de skolformer som nämnts i lagens förarbeten. Flera av dessa har inordnats i gymnasieskolan eller högskolan. Enligt 8 s' folkhögskoleförord- ningen (1977: 551) skall varje folkhögskola ha en egen styrelse. Det behövs inte någon bestämmelse i skollagen för att en skolstyrelsc skall kunna fungera som oreglerad nämnd (jfr 3 kap. 13 & andra stycket kommunalla- gen).

I flera författningar ftnns bestämmelser om att skolstyrelsen skall vara styrelse för andra skolformer än grundskolan och gymnasieskolan.

Möjligheten att utse särskild styrelse enligt skollagens bestämmelser tycks inte ha utnyttjats på senare år.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att de bestämmelser som finns i 7 & tredje stycket och 8.5 i den nuvarande skollagen inte får någon motsvarighet i den nya skollagen.

I allmänhet är det lämpligt att sådan verksamhet som knyter an till de skolformer som lyder under skolstyrelsen också hör till skolstyrelsens förvaltningsområde. Men det finns enligt utredningen knappast något vä- gande skäl för att reglera detta i statlig författning. Om en kommun skulle anse att det av ett eller annat skäl är lämpligt att låta någon icke obligato- risk verksamhet lyda under annan kommunal förvaltning än skolstyrelsen bör det i enlighet med principen om den kommunala självstyrelsen stå kommunen fritt att bestämma om förvaltningen. Utredningen föreslår där- för att i skollagen anges endast att skolstyrelsen skall vara styrelse för grundskolan och gymnasieskolan.

Mina överväganden

Den nya skollagen bör inte innehålla bestämmelser om skolstyrelsens uppgifter på områden som inte regleras av den lagen.

I likhet med skolförfattningsutrcdningen anser jag inte att det i den nya lagen behövs någon bestämmelse om möjlighet att för en del av kommu- nens gymnasieskola — såsom vissa linjer utse en särskild styrelse.

Möjligheter till en annan nämndorganisation än den som föreskrivs i skollagen föreligger i vissa fall enligt lagen (1979: 408) om vissa lokala organ i kommunerna och lagen (l984'. 382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation.

I den nuvarande Skollagen anges att skolstyrelsen är styrelse för kom- munens grundskola och gymnasieskola "och därtill hörande verksamhet". Av förarbetena (prop. 1962: 136 s. 64) framgår att formuleringen syftar på sådan till skolorna knuten verksamhet som exempelvis drivande av elev- hem. Jag anser att detta i den nya lagen bör kunna gälla utan formuleringen "och därtill hörande verksamhet".

5 _5 I varje landstingskommun. som anordnar gymnasieskola. skall en utbildningsnämnd vara lokal styrelse för gymnasieskolan.

Landstinget skall antingen tillsätta en särskild utbildningsnämnd eller ge en annan nämnd i uppdrag att vara utbildningsnämnd.

Jfr 3 & tredje och fjärde styckena, 20 a & och 20 b & i den nuvarande skollagen samt 2 kap. 2 5 i skolförfattningsutrcdningens lagförslag.

Historik

Skolförfattningsutredningens betänkande innehåller en historik med bl.a. följande uppgifter.

Efter gymnasieskolreformen år 1970 kunde även landstingskommunerna bli huvudmän för gymnasieskola. Huvudregeln om en styrelse utbild- ningsnämnd för en landstingskommuns hela gymnasieskola skulle gälla.

Landstingskommunerna fick större frihet än kommunerna när det gällde styrelsens organisation (3 & fjärde stycket skollagen). I denna fråga utta- lade departementschefen bl.a. (prop. 1970: 159 s. 60):

Landstingens möjlighet att själva bestämma den mest ändamålsenliga organisationen bör enligt min mening i möjligaste mån tillgodoses. En sådan handlingsfrihet kan uppnås genom att landstinget tillåts besluta att en landstingskommunal nämnd, som har hand om andra uppgifter, skall kunna vara utbildningsnämnd. En motsvarande lösning finns i 6 & lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Jag förordar att till utbildningsnämnd skall kunna utses både fakultativ nämnd, exempelvis sådan som är styrelse för annan skola, och obligatorisk nämnd.

I fråga om möjligheterna att utse en särskild styrelse för en del av en landstingskommuns gymnasieskola samt att hänföra även andra skol- former än gymnasieskolan under utbildningsnämndcn kom samma bestäm— melser. som gällde för kommunerna. att också gälla för landstingskommu— nerna (20 a å andra stycket och 20 b & skollagen).

Skolförfattningsutredningen

Skolförfattningsutredningen föreslår att de bestämmelser som finns i 20 af; andra stycket och 20 b 5 i den nuvarande skollagen inte får någon motsva— righet i den nya skollagen. Utredningen för därvid samma resonemang som när det gäller kommunernas skolstyrelser.

Vidare föreslår skolförfattningsutredningen att den bestämmelse i skol- lagen (3 & fjärde stycket andra meningen) som anger att förvaltningsutskot- tet i vissa fall skall vara utbildningsnämnd utgår. Något praktiskt behov av bestämmelsen finns knappast. anser utredningen.

Mina överväganden

Den nya skollagen bör inte innehålla bestämmelser om utbildningsnämn- dens uppgifter på områden som inte regleras av den lagen.

I likhet med skolförfattningsutredningen anserjag inte att det i den nya lagen behövs någon bestämmelse om möjlighet att för en del av landstings- kommunens gymnasieskola — såsom vissa linjer utse en särskild styrel- se.

Remiss- protokoll

Remiss— protokoll

Möjligheter till en annan nämndorganisation än den som föreskrivs i skollagen föreligger i vissa fall enligt lagen (1985: 127) om särskilda organ i landstingskommunerna och lagen (1984: 382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation.

6 & Skolstyrelsen och utbildningsnämndcn skall ha hand om förvaltning och verkställighet inom sina verksamhetsområden enligt denna lag. Detta gäller dock inte i den mån någon annan skall svara för uppgifterna enligt lag. enligt föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer eller enligt beslut som avses i 3 kap. 14 & kommu- nallagen (1977: 179).

Jfr 9. 9 a och 20 C åå i den nuvarande skollagen samt 2 kap. 3.5 i skolförfattningsutredningens lagförslag.

I vuxenutbildningslagen och högskolelagen finns bestämmelser om skol- styrelsers och utbildningsnämnders uppgifter i fråga om vissa vuxenutbild— ningsformer resp. kommunal högskoleutbildning.

Det kan nämnas att gränsdragningen mellan skolstyrelsens och kom- munfullmäktiges (eller utbildningsnämndens och landstingets) kompetens— områden ibland kan vålla problem. Allmänt kan sägas att skolstyrelsen skall underkasta sig det kommunaldemokratiska regelsystemet när det gäller uppgifter som inte är specialreglerade i skollagen eller annan författ- ning.

Vidarc kan erinras om problemen med gränsdragningen mellan å ena sidan skolstyrelsens befogenheter och å andra sidan de befogenheter som tillkommer skolledare. olika konferenser. lärare m.fl.. särskilt vad gäller den pedagogiska verksamheten. Se härom t. ex. prop. 1962: 136 s. 6466. I bl. a. skolförordningen finns för vissa frågor uttryckliga föreskrifter om att det är t.ex. rektor som beslutar.

7 ;) För skolstyrelsc och särskild utbildningsnämnd gäller i tillämpliga delar 3 kap. 2 &. 3 & första stycket. 4 &. 5 & första och tredje styckena. 6— 8 åk. 9 5 första stycket samt 10—12 åå kommunallagen (1977: 179).

För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 5 första stycket eller 6 ä kommunallagen.

Utan hinder av 2 5 2 förvaltningslagen (19712290) skall 4 och 5 N i den lagen tillämpas i samtliga ärenden hos skolstyrelsc och särskild uthild- ningsnämnd.

Jfr 13 få första och tredje styckena och 20 f & i den nuvarande skollagen samt 2 kap. 4 Ö första och andra styckena och 5 5 i skolförfattningsutred- ningens lagförslag.

Mitt förslag innebär inga sakliga ändringar i förhållande till nuvarande bestämmelser.

Kommunalrättsutredningen för Stockholm (Kn 1977206) har i betänkan- det (SOU 198lz53) Stockholms kommunala styrelse föreslagit att särbe- stämmelser för Stockholms kommun skall tas bort ur bl.a. skollagen. Förslaget har inte lett till lagstiftning.

Paragrafen gäller inte. om en landstingskommun inte har utsett en sär- skild utbildningsnämnd utan låter en annan nämnd fungera som utbild- ningsnämnd.

Att delegationsförbud råder i ärenden oui godkännande eller återkal- landc av godkännande för en fristående skola framgår av 9 kap. 8 S'.

8 & Bestämmelser om lokala styrelser för särskolan och specialskolan finns i 6 och 7 kap.

Bestämmelserna om lokala styrelser för särskolan och specialskolan sammanhänger med vissa särskilda föreskrifter för dessa skolformer.

9 & En sameskolstyrelse skall vara lokal styrelse för sameskolan.

Jfr 5 & sameskölförordningen.

Utbildningens uppläggning (2 kap. 10 &) 10 & Utbildningen i grundskolan och dess motsvarigheter inom det of- fentliga skolväsendet skall bedrivas under perioder som kallas läsår och som delas upp på en hösttermin och en vårtermin. Lärokursen skall delas upp i årskurser. En elev skall normalt kunna gå igenom en årskurs under ett läsår.

Detsamma gäller för gymnasieskolan och motsvarande del av särskolan, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Bestämmelserna om läsår. terminer och årskurser behövs som bakgrund till bl.a. vissa bestämmelser om skolplikt och rätt till utbildning i 3 kap.

Bestämmelserna i paragrafen avser endast skollagen. De utesluter inte att termerna i en förordning om en viss skolform ges en mer preciserad definition eller används i någon ytterligare betydelse.

3 kap. Skolplikt och rätt till utbildning

1 3 kap. har sammanförts bestämmelser om skolplikten och rätt till utbild- ning under och efter skolpliktstiden.

Vissa frågor som regleras i detta kapitel harjag i huvuddrag berört i den allmänna motiveringen. Det gäller främst de psykiskt utvecklingsstörda och deras skolgång i särskolan eller, i vissa undantagsfall. specialskolan (avsnitt 6). Iden allmänna motiveringen harjag också behandlat frågan om tvångsmedel och föreslagit att möjligheten till hämtning med biträde av polismyndighet skall avskaffas (avsnitt 7).

l kapitlet talas i åtskilliga paragrafer om den lokala styrelsen för särsko- lan eller specialskolan utan närmare precisering (jfr 6 och 7 kap. ). Precise- ring fär i mån av behov göras i tillämpningsföreskrifter.

lnnan jag går in på de enskilda paragraferna vill jag beröra vissa all- männa frägor om skolpliktens rättsliga reglering. eftersom bl. a. grundlags- enligheten av den nuvarande regleringen ifrågasätts på vissa håll.

Skolpliktens nuvarande reglering [huvuddrag

I fråga om barn i allmänhet gäller följande. Enligt den nuvarande skollagens 30 å andra stycket inträder skolplikt för

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

barn i allmänhet med början av höstterminen det kalenderår, då barnet fyller sju år. Skolplikten upphör med utgången av vårterminen det kalen- derår, då barnet fyller sexton år, om den inte har fullgjorts dessförinnan. Enligt skollagen skall skolpliktiga barn delta i undervisningen i grundsko- lan. om de inte fullgör skolplikten på något annat i lagen angivet sätt. Till dessa sätt hör skolgång i sameskolan eller i godkänd fristående skola. Skolplikten är enligt 36 & skollagen fullgjord före utgången av vårterminen det kalenderår, då barnet fyller sexton år, om barnet dessförinnan tillfreds- ställande har gått igenom årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande års- kurs i någon annan skola där barnet får fullgöra sin skolplikt eller om barnet vid särskild prövning visar sig ha motsvarande kunskaper.

Av skollagen framgår indirekt att varje årskurs av grundskolan är avsedd att genomgås under ett läsår som fördelas på en hösttermin och en vårter— min. Närmare tidsangivelser finns inte i skollagen. Vissa sådana föreskrif— ter finns emellertid i skolförordningen. I dess 1 kap. 5 5 finns en definition av läsår. Därmed avses den del om 40 veckor (280 dagar) av redovisnings- året (den I juli — den 30juni påföljande år) under vilken undervisning skall meddelas. Enligt 5 kap. 23 & skolförordningen skall dag för terminernas början och slut fastställas av skolstyrelsen. Enligt 5 kap. 23 aå skall antalet skoldagar under läsåret vara minst 178. Därvid skall friluftsdagar men inte lovdagar och studiedagar räknas in i antalet skoldagar. Enligt 5 kap. 26 & får skoldagen omfatta en tid av högst 5 timmar 20 minuter för elever i årskurserna [ och 2 samt högst 8 timmar för elever i årskurserna 3— 9. Skolstyrelsen bestämmer vilken tidsmässig omfattning skoldagen skall ha och när skoldagen tidigast får börja och senast får sluta. Därvid måste skolstyrelsen följa läroplanens timplaner och föreskrifter för. sådana. Tim- planerna bygger på ett system med veckotimmar.

Enligt 5 kap. 3 a & skolförordningen omfattar skoldagen för eleverna dels lektioner enligt timplan eller verksamhet som enligt skolförordningen er- sätter lektioner (detlinns bl. a. föreskrifter om praktisk arbetslivsoriente— ring och friluftsdagar), dels morgonsamling eller gemensam samling, dels raster, måltidsuppehåll och eventuella andra uppehåll mellan lektionerna. I vissa fall anordnas under skoldagen, utanför lektioner och morgonsamling eller gemensam samling, för eleverna obligatoriska aktiviteter vilka till- sammans med övrig verksamhet under skoldagen bildar en pedagogisk helhet (fria aktiviteter).

I 5 kap. 3 b och 3 c åå finns föreskrifter om samlad skoldag. Skoldagen i grundskolan skall enligt 3 bä utformas som samlad skoldag, om kom- munen beslutar det. Ett sådant beslut skall fattas särskilt för varje skolen- het. Beslutet får begränsas till ett visst stadium eller en viss årskurs 1 skolenheten. Samlad skoldag innebär enligt 3 cs' att eleverna genom särskilda åtgärder skall tas om hand under hela den tid som skoldagen omfattar med stöd av beslut enligt 26 å i samma kapitel. Fria aktiviteter skall anordnas för eleverna under de delar av skoldagen, som inte tas upp av lektioner eller annan verksamhet som skall förekomma enligt skolför- ordningen eller av behövlig tid för vila och måltid. Tid för fria aktiviteter får läggas ut även före dagens första lektion eller efter dagens sista lektion.

Vid utformningen av den samlade skoldagen bör, särskilt för elever på lågstadiet. eftersträvas att vistelsetiden i skolan för en och samma elev inte växlar under veckans olika dagar.

En närmare redogörelse för fria aktiviteter och samlad skoldag bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 14.

Skolpliktens sakliga innehåll bestäms huvudsakligen genom läroplanens mål och riktlinjer, kursplaner samt timplaner och föreskrifter för tim- planer.

Till bilden av skolpliktens innehåll hör också föreskrifter om befrielse från vissa lektioner m.m.

Enligt 27 & skollagen får en elev på föräldrarnas begäran befrias från att delta i morgonsamling (inte bara sådan med religiöst innehåll), om skäl föreligger. På föräldrarnas begäran skall en elev befrias från att delta i undervisning i religionskunskap. om eleven tillhör trossamfund, som fått regeringens tillstånd att i skolans ställe ombesörja religionsundervisning.

Enligt 6 kap. 26 & skolförordningen får rektor, om särskilda skäl förelig— ger. i mindre omfattning befria elev från undervisning vissa lektioner eller från annat skolarbete.

[ skolförordningen finns också bestämmelser om lovdagar för alla elever samt bestämmelser om ledighet i enskilda fall.

Visst samband med skolplikten och motsvarande rätt till undervisning har föreskrifter om åtgärder för elevs tillrättaförande. Sådana föreskrifter finns i 6 kap. 28—30 åå skolförordningen. De innebär bl.a. att läraren såsom en disciplinär åtgärd får utvisa elev från lärorummet för högst återstoden av pågående lektion eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens-slut. Vidare får skolstyrelsen avstänga eleven från undervisning helt eller delvis under högst två veckor av terminen, om eleven under avstängningstiden erhåller nödvändig till- syn.

Åtskilliga föreskrifter som har viss betydelse för skolpliktens omfattning finns således utanför den nuvarande skollagen. Enligt dennas 55 & bemyn- digas regeringen med stöd av 8 kap. 7 & regeringsformen (RF) — att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 & RF och som gäller arbetets anordnande i grundskolan. ledighet för elev i grundskolan eller åtgärd för tillrättaförande av sådan elev. Samma paragraf innehåller även bemyndi- gande med hänsyn till 8 kap. 5 & RF. Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om kommuns befattning med grundskola. Enligt paragrafens sista stycke får regeringen överlåta ät förvaltningsmyndighet att meddela närmare föreskrifter i de hänseenden som anges i paragrafens tidigare stycken.

Bemyndigandena tillkom i samband med RF:s ikraftträdande (jfr prop. 1973z90 s. 313 och l975:8 s. 80). Senare har framförts uppfattningen att skolplikten skulle betraktas som en sådan ”tyngre tjänsteplikt” som anses begränsa rörelsefriheten enligt 2 kap. 8 & RF (SOU 1978: 34 s. 200 och 202, prop. 1978/79: 195 s. 61 f.) och omöjliggöra bemyndigande för regeringen med stöd av 8 kap. 7 äjämfört med 8 kap. 3 & RF. Jfr dock regeringsrättens dom den 5 mars 1981 (RÄSl 2: 14).

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

Sko/färja:tningsutredningen

Skolförfattningsutredningen har i sitt lagförslag utgått från den nuvarande rättsliga regleringen. Lagförslaget innehåller endast redaktionella och språkliga förändringar i förhållande till den nuvarande skollagens bestäm- melser om skolplikt.

Rcmissitu'tanserna

Vissa remissinstanser har framfört invändningar rörande dels skolpliktens innehåll som sådant, dels den rättsliga regleringen av skolplikten.

I det förra hänseendet pekar man framför allt på de fria aktiviteterna, den samlade skoldagen och medverkan av företrädare från föreningslivet.

Vissa remissinstanser åberopar stadgandena i 2 kap. 2 & RF om att varje medborgare gentemot det allmänna är skyddad bl. a. mot tvång att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst. kulturellt eller annat sådant hänseende samt mot tvång att delta i sammankomst för opinionsbildning. Dessa remissinstanser anser att skollagen bör kompletteras med föreskrif- ter av innebörden, att skolarbetet skall präglas av saklighet och objektivi- tet samt att ingen elev får tvingas att ge till känna sina åsikter eller att delta i sammankomst för opinionsbildning.

När det gäller skolpliktens sakliga innehåll anförs också att det är oac- ceptabelt att knyta skolplikten till ett utbildningsbegrepp av den vida omfattning som utredningen föreslär och därmed tvinga eleverna att delta i t. ex. fria aktiviteter under samlad skoldag vars omvårdnadssyfte inte har med utbildning i normal mening att göra.

Vissa remissinstanser har framfört invändningar mot att bibehålla det nuvarande systemet. enligt vilket skolpliktens innehåll preciseras i före- skrifter som beslutas av regeringen och som ger kommunerna ett betydan- de handlingsutrymme. Enligt dessa remissinstanser innebär skolplikten, vars iakttagande kan genomdrivas genom vitesföreläggande och hämtning. en sådan begränsning av elevens rörelsefrihet som enligt RF kan regleras endast genom lag. Något utrymme för delegation finns därför inte. Rege- ringen kan visserligen enligt RF 8 kap. 13 % meddela föreskrifter om verkställighet av lag. Men en rätt för regeringen och de kommunala skol- myndigheterna att inom vida ramar bestämma skolpliktens omfattning synes enligt dessa remissinstanser knappast vara förenlig med RF. Utrym- met för materiellt utfyllande verkställighetsföreskrifter är ytterst begrän- sat. Regeringens normgivning får härvidlag inte tillföra lagregleringen nå- got väsentligt nytt, vilkct uppenbarligen skulle bli fallet enligt den föreslag- na ordningen. Den föreslagna lagregeln om skolplikt uppfyller inte sådana krav på utförlighet och precision som utgör förutsättning för att den grund- lagsfästa rörelsefriheten skall få beskäras. Skolpliktens omfattning och innebörd måste underkastas en noggrannare lagreglering, som endast i mindre väsentliga delar kan kompletteras med av regeringen beslutade verkställighetsföreskrifter, menar dessa remissinstanser.

Mina ("ivervägunden

Den nuvarande författningsregleringen bygger på att regeringen — i enlig- het med vad som förutsattes i samband med RF:s tillkomst (prop. l973: 90 s. 313 och l975:8 s. 80) kan bemyndigas att meddela föreskrifter som närmare bestämmer skolpliktens innebörd. Detta har numera ifrågasatts. Mot den bakgrunden finns det anledning att pröva möjligheterna till en författningsreglcring som inte förutsätter ett bemyndigande som rör 8 kap. 3 5 RF. Enligt min mening bör den nya skollagen innehålla mer preciserade bestämmelser än den nuvarande när det gäller främst skolpliktens omfatt- ning. Det ligger dock i sakens natur att en sådan skyldighet som skolplikten inte i detalj kan regleras i lagen. Vissa föreskrifter som har betydelse i detta sammanhang t.ex. timplaner — måste kunna finnas i författningar av lägre valör. Vad som bör regleras i lag är därför den huvudsakliga tidsmäs- siga omfattningen av skolplikten.

Mot bakgrund av de synpunkter som — med sikte särskilt på den sam- lade skoldagen och dess fria aktiviteter har framförts vid remissbehand- lingen av skolförfattningsutredningens förslag vill jag tillägga följande.

De invändningar som i olika sammanhang och från olika håll har riktats mot den samlade skoldagen och dess fria aktiviteter följer i huvudsak två linjer. För det första görs gällande att de fria aktiviteterna inte innehåller tillräcklig substans för att kunna omfattas av skolplikt. För det andra görs gällande att de innebär risk för obehörig påverkan av eleverna. Dessa invändningar beror enligt min mening i varje fall delvis på att man inte i tillräcklig grad har beaktat skolpliktens och grundskolans allmänna syften och uppläggning.

Skolplikten, som normalt fullgörs i grundskolan, har till syfte inte bara att förmedla kunskaper och färdigheter i snäv mening utan också att ge eleverna de erfarenheter i övrigt som de behöver som grund för sin kom- mande verksamhet i privatlivet, arbetslivet och samhällslivet i övrigt.

Mot denna bakgrund blir elevernas allmänna utveckling viktig. I läropla- nen betonas vikten av kontakter mellan skolan och det omgivande samhäl- let. Kännedom om arbetslivets förutsättningar och föreningarnas roll till- mäts stor betydelse. Det skall finnas utrymme för både teoretiska och praktiska inslag. Det är viktigt att eleverna lär sig att verka både självstän— digt och tillsammans med andra. Eleverna skall också få möjligheter att utveckla olika anlag och intressen. Detta gäller inte bara med tanke på skolan och arbetslivet utan också för att de skall få en givande fritid. Enligt läroplanen skall all verksamhet under skoldagen präglas av skolans mål och har därför ett pedagogiskt syfte.

Skolans mål kan förverkligas på olika sätt och i olika organisatoriska "former. Lektioner kan användas, men också fria aktiviteter. Lektioner är skolans traditionella organisationsform. För vissa verksamheter, som fått allt större utrymme till följd av samhällsutvecklingen och dess krav på en bredare fostran, är fria aktiviteter en naturligare organisationsform.

Grundskolan bygger på att verksamheten för eleverna skall bilda en pedagogisk helhet som alltigenom följer de allmänna målen och riktlinjer- na, till vilka hör bl.a. objektivitet, saklighet och allsidighet.

Remiss- protokoll

Remiu- prt rio/tull

fr.-'. iiggeri sakens natur att alla moment av skoldagen inte uppfattas som lika givande för alla elever. Deras förutsättningar. utvecklingstäkt och intressen är olika. Vissa elever har en god grund i fråga om t. ex. idrott, musik och praktiska uppgifter och har därför inte samma behov som andra av att få ägna sig åt sådana övningar under lektioner eller frin aktiviteter. Det ligger också i sakens natur att alla inte har samma uppfattning om hur elevernas skolpliktstid bäst skall användas.

De frin aktiviteterna utgör en del — och en mindre sådan _— av skolans verksamhet och skall ses tillsammans med andra delar. Det mäste ocksä hållas i minnet att den valda formen fria aktiviteter i stället för timplane- bunden verksamhet —- är en organisationsteknisk fråga. Ett visst mått av sådan verksamhet för vilken organisationsformen fria aktiviteter kan un- vändas måste få förekomma under skoldagen. (.)m den inlemmas i lektio- ner eller hänförs till ett eget system utanför den timplanebundna verksam- heten kan inte vara avgörande för tillätligheten. Över huvud taget är det enligt min mening inte möjligt att se de fria aktiviteterna helt isolerade från annan verksamhet och såsom ett eget system.

En stor del av kritiken mot fria aktiviteter. och då särskilt sådana som är en följd av samlad skoldag. rör risken föratt eleverna utsätts för påverkan i fråga om åsikter m.m. i strid med föräldrarnas inställning. Man tänker här på sådan föreningsmedverkan som präglas av föreningens åskådning.

Hela grundskolans verksamhet — både den som förekommer under lektioner och den som förekommer under fria aktiviteter -— bygger på objektivitet och allsidighet. Detta innebär inte att eleverna skall undanhål- las uttryck för olika synsätt. Det skall däremot göras klart att det är fråga om värderingar och liknande från respektive åskädnings egna anhängare. För elevernas allmänna orientering och träning i kritiskt tänkande kan det vara av värde att få en illustration i form av t. ex. ett föredrag från den som själv tillhör en förening som verkar för åskådningen i fråga. Såsom framgår av läroplanen (se Lgr 80 s. 26) skall sådana inslag på olika sätt balanseras. Dels skall man försöka få med företrädare för andra åsikter. Dels kan läraren redovisa material som visar att och hur saken kan ses på andra sätt. Över huvud taget gäller att objektivitet och allsidighet inte alltid kan finnas i varje särskilt moment utan tillgodoses genom skolans verksamhet som helhet.

De "profilerade" inslagen utgör även under fria aktiviteter — bara en liten del av den totala verksamheten. Strävan skall ju vara att eleverna under fria aktiviteter skall ha ett variationsrikt program, såsom framgår av läroplanen. Det är i praktiken mycket vanligt att eleverna själva får välja mellan flera alternativ. Det är alltså bara i enstaka fall som eleven i princip kan bli tvungen att delta i en "profilerad" verksamhet. Och de fall där verksamheten kan tänkas stöta vårdnadshavarna eller eleven är ännu färre. De bestämmelser som redan i dag finns om befrielse från vissa moment i skolverksamheten ger utrymme för ett rimligt hänsynstagande till vårdnadshavarnas och elevens inställning i särskilt känsliga fall.

I mitt lagförslag finns i 3 kap. 11 och 12 åå bestämmelser om deltagande och om befrielse från vissa inslag. Jag hänvisar till lagtexten med åtföl- jande kommentarer.

Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning (3 kap. 1—5 åå)

Under denna mellanrubrik finns paragrafer med grundläggande bestäm- melser om den allmänna principen om skolplikt och motsvarande rätt till utbildning inom det offentliga skolväsendet, olika slag av skolplikt och hur de får fullgöras samt grundskolans. särskolans och specialskolans förhål- lande till varandra i detta sammanhang.

Bestämmelser om skolpliktstiden och deltagandet i den verksamhet som anordnas finns i senare paragraferi kapitlet (6— 12 åå).

] 5 Barn som är bosatta i riket har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte i fråga om barn, som varaktigt vistas utom riket eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet skall gå i skola.

Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet.

1 paragrafen slås fast den allmänna principen om skolplikt och motsva- rande rätt till utbildning. I praktiken är rätten till utbildning det väsentliga. Skolplikten är endast ett medel att säkerställa att barnet genom det offent- liga skolväsendet eller på annat sätt verkligen får nödvändig utbildning. I paragrafen nämns endast det offentliga skolväsendet. Skolplikten får vis- serligen fullgöras i t.ex. en för ändamålet godkänd fristående skola. men den rätten avser inte förhållandet mellan barnet och huvudmannen för skolan. Huvudmannen är inte på grund av lagen skyldig att ta emot barnet där. Däremot har barnet rätt att få plats inom det offentliga skolväsendet. Vilken av skolformerna grundskolan, särskolan och specialskolan som skall ta emot barnet regleras genom 2-5 åå.

Självfallet är utgångspunkten att utbildningen i särskolan och special- skolan skall så långt det är möjligt motsvara utbildningen i grundskolan. Det ligger emellertid i sakens natur att utbildningen måste anpassas efter elevernas förutsättningar och att det i vissa fall huvudsakligen blir fråga om sådan träning i dagliga göromål som för barn i allmänhet betraktas som uteslutande föräldrarnas uppgift.

Skolplikten gäller endast barn som är bosatta i riket. Skolplikt föreligger även om det inte kan fastställas var i landet (i vilken kommun) barnet är bosatt. Det räcker att det kan fastställas att barnet är bosatt i landet. Det har ingen betydelse om barnet är svensk eller utländsk medborgare eller är statslöst.

Liksom vid tillämpningen av den nuvarande skollagen bör som bosatt i riket räknas den som rätteligen skall vara kyrkobokförd här. Jag vill anknyta till förarbetena till den nuvarande skollagen.

Av dessa förarbeten framgår att frågan huruvida bosättning i riket före- ligger skall bedömas enligt de principer som gäller för folkbokföringen (prop. 1956:93 s. 16 f., SOU 1961: 30 s. 809 och prop. 1962: 136 s. 78 f. ).

1 förarbetena uttalas bl. a. följande (prop. 1962: 136 s. 78 f. ).

Genom att skolplikten anknytes till bosättningen blir det möjligt att via folkbokföringen få upplysningar om barnen. Vid tolkningen av begreppet bosättning bör samma praxis följas som vid tillämpningen av folkbokfö- ringsförordningen. Ofta torde skolplikt av rent praktiska skäl kunna utkrä-

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

vas endast av barn. som är kyrkobokförda i riket. men det bör om möjligt ocksä tillses. att även barn som rätteligen skolat kyrkobokföras men som av någon anledning inte blivit det. exempelvis barn till vissa zigenare. fullgör skolplikt. Utlänningar tillhörande främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning sä ock deras utländska familjemedlemmar och utländska tjänare skall inte kyrkobokföras häri riket. Att skolplikt inte kan utkrävas av barn, hänförliga till denna kategori. har inte ansetts behöva särskilt anges.

Liksom skolplikten är även motsvarande rätt till utbildning enligt 3 kap. ] & beroende av att barnet är bosatt i riket. Såsom framgår av l2 kap. 5 & och kommentarerna till den paragrafen tas även barn som inte räknas som bosatta i riket emot igrundskolan och motsvarande under vissa förutsätt- ningar.

Om ett barn räknas som bosatt i riket men faktiskt varaktigt vistas utomlands kan varken skolplikt eller rätt till utbildning under den tiden utkrävas enligt lagens bestämmelser. Typexempel är svenska diplomat— barn som följer med sina föräldrar till stationeringslandet. Sådana barn brukar emellertid gå i skola i det landet eller vistas i Sverige under termi- nerna.

Undantagsbestämmelsen i första stycket andra meningen avser inte endast barn som varaktigt vistas utom riket utan också barn vars förhållan- den är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet skall gå i skola. Jag vill i sammanhanget erinra om att särskolplikt enligt 24 s i l967 års omsorgslag gäller under förutsättning att barnet "kan tillgodogöra sig undervisning”. Jag vill framhålla att skolplikten och motsvarande rätt till utbildning innebär att varje förutsättning hos barnet skall tas till vara. Det kan emellertid i ett helt exceptionellt fall tänkas att ett barn är så allvarligt handikappat i ett eller flera avseenden att det är helt omöjligt för barnet att lära sig något.

[ paragrafen talas om rätt till utbildning "inom det offentliga skolväsen- det". Såsom framgår av lO kap. 2 s'. som handlar om vad som förr kallades ungdomsvårdsskolor. hänvisas de som vistas där i vissa fall till utbildning som anordnas vid hemmet genom huvudmannens försorg. Jag anser inte att ett sådant speciellt undantag behöver markeras i 3 kap. | 5.

2 5 Barn i allmänhet har vanlig skolplikt. Den skall fullgöras i grundsko- lan, om inte annat följer av 8— IO kap.

3 & Särskild skolplikt har barn som inte kan gå i grundskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda, synskadade. döva. hörselskadade eller tal- skadade. Sådan skolplikt skall fullgöras i särskolan eller specialskolan, om inte annat följer av 9 eller 10 kap.

De psykiskt utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan och övriga i specialskolan. Psykiskt utvecklingsstörda, som på grund av synskada, dövhet. hörselskada eller talskada inte kan gå i särskolan. skall dock tas emot i specialskolan.

Av framställningstekniska skäl talas om vanlig skolplikt resp. särskild skolplikt. Skillnaderna avser både skolform inom det offentliga skolväsen- det och som framgår av 10 å —- skolpliktstidens längd.

Enligt 3 & gäller särskild skolplikt för barn som på grund av ett eller flera av angivna handikapp inte kan gå i grundskolan. Under senare år har i ökande omfattning särskilda stödåtgärder satts in i grundskolan för barn som annars skulle vara hänvisade till särskolan eller specialskolan. Genom sådana åtgärder har mänga av de synskadade och en del av de hörselskada- de och psykiskt utvecklingsstörda kunnat gå i grundskolan.

Frågan om rätt skolform (grundskolan. särskolan eller specialskolan) bör normalt kunna lösas i samråd mellan vårdnadshavarna och företrädar- na för skolmyndigheterna. Avgörandet ankommer på vederbörande lokala styrelse med besvärsrätt för vårdnadshavarna (se 4 och 5 åk"). Frågan om rätt skolform uppkommer första gången inför skolstarten i samband med skolpliktens inträde och kan aktualiseras även under barnets skolgång. ] synnerhet när frågan kommer upp första gången kan det inte minst mot bakgrund av möjligheterna till stödåtgt'irdcr i grundskolan — ibland vara svårt att avgöra vilken skolform som är den rätta. Barnet har alltid rätt till utbildning inom någon av skolformerna inom det offentliga skolväsendet och får givetvis inte ställas utanför på grund av olika bedömning hos skolhuvudmännen. Som framgår av 4 s' ankommer det på de lokala styrel- serna för särskolan och specialskolan att avgöra om barnet skall tas emot där. vilket i realiteten innebär att det är de som prövar om vanlig eller särskild skolplikt föreligger, Om barnet inte tas emot i särskolan eller specialskolan. har barnet rätt att gå i grundskolan.

I vissa fall kan tvekan råda om vilken av särskolan och specialskolan som är rätt skolform för barnet. Genom särskilda insatser i särskolan kan vissa psykiskt utvecklingsstörda som dessutom är t.ex. hörselskadade klara skolgång i särskolan. Som framgår av 4 s' är det den lokala styrelsen för specialskolan som avgör om barnet skall tas emot där i stället för i särskolan. När det gäller ansvaret för att barnet får utbildning intar således särskolan samma ställning i förhållande till specialskolan som grundskolan intar i förhållande till både särskolan och specialskolan.

4 & Den lokala styrelsen för särskolan skall på framställning av barnets vårdnadshavare eller skolstyrelsen i barnets hemkommun pröva om barnet skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid.

Den lokala styrelsen för specialskolan skall på framställning av barnets vårdnadshavare. skolstyrelsen i barnets hemkommun eller den lokala sty- relsen för särskolan pröva om barnet skall tas emot i specialskolan under sin skolpliktstid.

Om ett barn. som har tagits emot i särskolan. bedöms kunna gå över till grundskolan. skall den lokala styrelsen för särskolan besluta att barnet inte längre skall vara elev i den skolan. Motsvarande gäller för den lokala styrelsen för specialskolan. om ett barn. som har tagits emot i den skolan. bedöms kunna gå över till grundskolan eller särskolan.

5 5 Beslut av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan i ärende enligt 45 får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär. Besluten får överklagas endast av barnets vårdnadshavare.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

Regleringen i 4 och 5 55 överensstämmer i sak med vad omsorgsbered- ningen föreslagit. I förhållande till l967 års omsorgslag innebär regleringen skillnader i fråga om bl. a. beslutsorgan och kretsen av besvärsberättigade. Den senare omfattar f. n. skolstyrelsen.

Jag vill erinra om vad jag anfört i kommentarerna till 2 och 3 5.5 an- gående ansvarsfördelningen mellan skolformerna.

En framställning från barnets vårdnadshavare om att barnet skall tas emot i särskolan eller specialskolan skall prövas av vederbörande lokala styrelse för respektive skolform. Men barnets vårdnadshavare kan inte alltid antas göra sådan framställning trots att behov kan föreligga. Såsom framgår av 4 & första och andra styckena kan även skolstyrelsen i barnets hemkommun väcka frågan. När det gäller mottagande i specialskolan kan frågan också väckas av lokal styrelse för särskolan. vilket kan vara aktuellt beträffande psykiskt utvecklingsstörda som antas inte kunna klara skol- gång i särskolan på grund av exempelvis hörselskada.

Bestämmelserna i 4 tå tredje stycket avser fall där barnet går i särskolan eller specialskolan men bedöms kunna fortsätta i grundskolan resp. sär- skolan. Sådana frågor skall den lokala styrelsen givetvis vid behov ta upp på eget initiativ. Även vårdnadshavare kan väcka en sådan fråga.

Enligt 5 & har endast barnets vårdnadshavare besvärsrätt. Detta beror på att det är fråga om barnets intresse oavsett hur frågan väckts.

Om t. ex. lokal styrelse för särskolan efter framställning från skolstyrel- sen i barnets hemkommun beslutat att barnet inte skall tas emot i särsko- lan. skall barnet tas emot i grundskolan. Detta hindrar inte att skolstyrel- sen i ett senare skede kan aktualisera frågan om skolgång i särskolan på nytt. om det visar sig att barnet inte klarar skolgång i grundskolan och vårdnadshavarna inte själva gör framställning om att barnet skall tas emot i särskolan.

l paragraferna finns ingen bestämmelse om samråd med vårdnadsha- varna innan en lokal styrelse hos en annan väcker fråga som rör val av skolform. En sådan bestämmelse är onödig. eftersom det är självklart att en framställning inte avlåts utan att vårdnadshavarna dessförinnan får tillfälle att redovisa sin uppfattning.

Skolpliktens inträde och skolstarten (3 kap. 6—9 $&) 6 & Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.

Jfr dels 30 & andra stycket i 1962 års skollag samt 5 kap. l s' och 6 kap. 3 5 i skolförfattningsutredningens lagförslag. dels 24 å i 1967 års omsorgs— lag.

Bestämmelsen om när skolplikten inträder gäller för alla. oaVsett om det är fråga om vanlig skolplikt enligt 2 5 eller särskild skolplikt enligt 3 &.

Att skolstarten i vissa fall kan läggas tidigare eller senare framgår av 7 och 8 åå.

Kommittén (U l98110l) om samverkan mellan förskola och skola (för- skola-skola-kommittén) har utrett frågor om skolpliktens inträde och skol- starten. Jag har erfarit att kommittén den I8 juni i år skall lägga fram betänkandet (SOU l985: 22) Förskola - skola.

[ paragrafen talas om "höstterminen". Bestämmelsen om skolpliktens inträde knyter således an till låsårs- och terminssystemet inom det offent- liga skolväsendet. Skolplikten får fullgöras även vid fristående skolor. Dessa tillämpar i allmänhet samma läsårs— och terminssystem som det offentliga skolväsendet. Om någon skola inte tillämpar det systemet bör man kunna ta den I september som riktpunkt. För att barnet skall kunna börja där avsevärt tidigare eller senare krävs beslut enligt 7 eller 8 &.

7 & Om ett skolpliktigt barn inte är moget för skolgång. får skolstyrelsen i barnets hemkommun efter medgivande av barnets vårdnadshzware besluta att barnet skall börja skolgången först höstterminen det kalenderår då barnet fyller åtta år.

Om barnet har sådant handikapp som enligt 3 5 kan vara grund för särskild skolplikt. skall skolstyrelsen i ärendet inhämta yttrande från den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

Om skolstarten skjuts upp. skall barnet gå i förskola. Föreskrifter om förskola finns i socialtjänstlagen (l98ttzo20). Skyldigheten att gå i förskola omfattar högst 525 timmar.

Jfr dels 32 å andra stycket och 39 a & i l962 års skollag samt 5 kap. 3 5 och 6 kap. 6 så i skolförfattningsutredningens lagförslag. dels 25 tå första stycket i 1967 års omsorgslag.

Medgivande från barnets vårdnadshavare krävs alltid. Har barnet två vårdnadshavare. krävs medgivande från dem båda. Å andra sidan är vård- nadshavares önskan om uppskov med skolstart inte tillräcklig grund. För beslut om uppskov krävs att barnet inte är moget för skolgång.

Fråga om uppskov aktualiseras normalt innan barnet har börjat skolan men kan komma upp även när barnet gått där någon tid. Det kan i vissa fall råda tvekan om vilken skolform som är eller i sinom tid skall bli den rätta för barnet. För enkelhetens skull föreskrivs i 7 & att skolstyrelsen i barnets hemkommun skall besluta om uppskov i samtliga fall. dvs. även om barnet har sådant handikapp att skolgång i särskolan eller specialskolan kan vara aktuell. Enligt andra stycket skall emellertid skolstyrelsen i sådana fall inhämta yttrande från vederbörande lokala styrelse för särskolan eller specialskolan.

Om skolstarten skjuts upp. fullgörs skolplikten genom deltagande i för- skola Ufr prop. 1977/78: 85 s. [()6). Förskolan skall enligt l4 & första stycket socialtjz'instlagen omfatta minst 525 timmar om året. Den i skolla- gen föreskrivna skyldigheten att gå i förskola omfattar högst 525 timmar. Om ett barn börjat i grundskolan och man först efter någon tid beslutar att uppskjuta barnets skolgång. minskar naturligtvis skyldigheten att gå i förskola i motsvarande mån.

8 5 På begäran av ett barns vårdnadshavare får skolstyrelsen i barnets hemkommun tillåta att barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år börjar i grundskolan eller i en motsvarande skola för barn med vanlig skolplikt. Tillstånd får lämnas endast om barnet är moget för skol- gång.

Under samma förutsättningar får den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan tillåta att ett barn börjar skolgång där eller i en motsvarande skola ett år tidigare än normalt.

Rt'lllis'x—

protokoll

Remiss- protokoll

Jfr dels 32 5 första stycket. 33 a & andra stycket och 39 a & i l967. års skollag samt 5 kap. 2 ä. 6 kap. 5 & och 8 kap. 3 5 i skolförfattningsutred- ningens lagförslag. dels 25 å andra stycket i 1967 års omsorgslag.

F (Timm styrker

Det är skolstyrelsen i barnets hemkommun som skall ta ställning till frågan om tillstånd. Krav på tillstånd gäller. även om vårdnadshavare önskar att barnet i stället för att gå i grundskolan skall börja i t.ex. en sådan friståen— de skola som ersätter grundskolan. Ett barn får aldrig börja skolan tidigare än ett år före skolpliktsåldern. När motsvarigheten till nu föreslagna 8 5 första stycket behandlades i prop. l958: 93 uttalade departementschefen bl. a. (s. 3l):

Jag vill i detta sammanhang framhålla det stora ansvar som åvilar den som har att ta ställning till huruvida ett barn skall äga börja skolan före skolpliktens inträde eller ej. Misstag i fråga om skolmognaden kan nämli- gen få svåra följder för barnet. varför det gäller att på allt sätt försöka gardera sig mot att barn beredes en för tidig skolgång. Prövningen skall därför enligt förslaget till bestämmelser härom alltid avse såväl den fysiska som den psykiska mognaden hos barnet och endast om den ger till resultat. att barnet väl fyller förutsättningarna att börja skolgången före sjuårsål- dern, skall sådant medgivande lämnas. Hänsyn skall därvid endast tagas till vad som är det för barnet lämpligaste och bästa.

Även om ett barn bedöms vara moget för skolgång finns inte någon ovillkorlig rätt att få börja skolan i förtid. Barn i den aktuella åldern har rätt att få plats i förskola (se l4 & socialtjänstlagen).

[ 2 kap. lO & skolförordningen föreskrivs att läkarundersökning och annan erforderlig undersökning skall äga rum innan beslut fattas om skol- start i förtid. Jag avser inte att föreslå någon ändring därvidlag.

Andra stycket

Skolstart i förtid blir sällan aktuell för den som skall gå i särskolan eller specialskolan eller i någon motsvarande fristående skola. Bestämmelser härom finns emellertid i andra stycket.

9 & Beslut av den lokala styrelsen i ärende enligt 7 eller 8 tå får överkla- gas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte överklagas.

För uppskov med skolstart krävs vårdnadshavares medgivande. Över- klaganden i ärenden som avses i 7 & blir därför knappast aktuella annat än i fall där barnets vårdnadshavare anser att barnet inte är moget för skolgång. medan skolstyrelsen motsätter sig uppskov med skolgången. Sådana fall torde vara mycket ovanliga.

Av större praktisk betydelse är besvär över beslut enligt 8 tå. Det rör sig här om fall där barnet har förvägrats tillstånd att börja skolan innan skolplikten inträtt. Barnets vårdnadshavare kan betrakta frågan som viktig

och bör ha möjlighet att få saken prövad ien andra instans. De kan vilja komplettera beslutsunderlaget med ytterligare läkarutlåtande e. d.

Skolpliktens upphörande (3 kap. 10 få)

10 & Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 16 år eller. om barnet har särskild skolplikt. 17 år.

Om barnet dessförinnan tillfredsställandc slutför högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får fullgöra sin skolplikt. upphör därmed denna. Skolplikten upphör också. om barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan ' prövning anordnas av skolstyrelsen eller. för barn med särskild skolplikt. av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

Beslut av den lokala styrelsen i ärende om skolpliktens upphörande får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens be- slut får inte överklagas.

Jfr dels 30 å andra och tredje styckena. 36 å och 39 a å i 1962 års skollag samt 5 kap. 1 och 6 åå och 6 kap. 3 och 9 åå i skolförfattningsutredningens lagförslag, dels 24 och 33 åå i 1967 års omsorgslag.

De som går i grundskolan slutför normalt årskurs 9 (se 4 kap. [ å) vid utgången av vårterminen det kalenderår de fyller 16 år. Och de som går i specialskolan. grundsärskolan eller träningsskolan slutför normalt årskurs 10 (se 6 kap. 7 å och 7 kap. 1 å) vid utgången av vårterminen det kalen- derår de fyller 17 år. Men även om de inte hunnit så långt upphör skolplik- ten vid utgången av den angivna vårterminen. Motsvarande gäller dem som fullgör sin skolplikt på något annat sätt. Om terminssystem enligt det offentliga skolväsendets modell inte tillämpas. får början av juni tas som riktpunkt. eftersom vårterminen brukar sluta vid den tiden.

Att rätt till utbildning efter skolpliktens upphörande föreliggeri vissa fall framgår av 17 och 19 åå.

Skolpliktens syfte är inte utbildning under ett visst antal år utan inhäm- tande av ett visst mått av kunskaperi vidaste mening. Därför kan skolplik- ten upphöra före dcn i första stycket angivna tiden. Förutsättningarna anges i andra stycket.

Deltagandet i utbildning för skolpliktiga (3 kap. 11 och 12 55)

Som bakgrund till 11 och 12 åå hänvisar jag till vad jag anfört i mina inledande kommentarer till 3 kap.

11 & Varje barn som fullgör skolplikt inom det offentliga skolväsendet eller på något annat sätt skall delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli.

En skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenhe- ter. Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev får avse elevens närvaro i skolan. dock endast i ringa omfattning.

lngen är på grund av skolplikt. som fullgörs inom det offentliga skolvä- sendet. skyldig att gå i skolan mer än 190 dagar per läsår eller att någon dag delta mer än åtta timmar eller. i de två lägsta årskurserna. sex timmar.

Jfr 31 å och 55 å första stycket i 1962 års skollag.

R 0 m iss- protokoll

Remiss- protokoll

Första stycket

1 första stycket slås fast den allmänna principen om att barnet skall delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. 1 uttrycket ligger att det kan finnas inslag som är frivilliga.

Andra stycket

Som exempel på sådana disciplinära åtgärder som åsyftas kan nämnas att eleven utvisas ur klassrummet för återstoden av pågående lektion tifr avsnitt 10.5).

Tredje stycket

1 de andra bestämmelser i lagen som rör skolpliktens omfattning talas endast om läsår och terminer. Mot bakgrund av de överväganden jag har redovisat i mina kommentarer i inledningen till 3 kap. anges vissa övre gränser för antal skoldagar och antal timmar per dag. Den för eleverna obligatoriska verksamheten i grundskolan. särskolan. specialskolan och sameskolan måste läggas upp med beaktande av dessa gränser.

Bestämmelserna i tredje stycket avser endast skolplikt som fullgörs inom det offentliga skolväsendet. Skolplikten får också fullgöras i en fristående skola. Denna kan t.ex. genom att tillämpa sexdagarsvecka komma upp i ett högre antal dagar än 190. Eleven väljer frivilligt att fullgöra sin skolplikt i den Skolan i stället för inom det offentliga skolväsen- det och får då acceptera att delta i den utbildning som genom godkännan- det av den fristående skolan för skolpliktens fullgörande har ansetts erbju- da en tillfredsställande motsvarighet till det offentliga skolväsendet (jfr paragrafens första stycke samt 9 kap. 1—3 åå).

12 5 På begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare skall eleven befrias från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamhe- ten. om det med hänsyn till Särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar.

Befrielse skall alltid medges från undervisning i religionskunskap. om eleven tillhör ett trossamfund. som har regeringens tillstånd att i skolans ställe ombesörja sådan undervisning. och eleven visar att han deltar i denna.

Om elevens vårdnadshavare kräver det. skall begäran om befrielse prö- vas av den lokala styrelsen för skolan eller. för elever utanför det offentliga skolväsendet. av länsskolnämnden. Avslås begäran vid sådan prövning. får beslutet överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöversty- relsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

Av principiella skäl avser 12 å liksom huvuddelen av 11 å även barn som inte fullgör sin skolplikt inom det offentliga skolväsendet. Bestämmelserna har emellertid sin största praktiska betydelse för grundskolan.

Jag hänvisar till vad jag anfört i mina kommentarer i inledningen till 3 kap. Jag vill tillägga följande.

1 bl. a. grundskolans verksamhet har de komponenter. som eleverna

anses behöva. sammanfogats till en helhet. Denna helhet skulle förryckas om man utan vidare plockade bort vissa bitar för vissa elever. även om dessa elever kanske i och för sig kan undvarajust dessa bitar. Helhetssy- ncn utesluter emellertid inte vissa möjligheter till undantag. Sådana finns såsom nämnts redan i gällande rätt.

l'det föregående har redovisats innehållet i den nuvarande skollagens 27 5. Frågan om befrielse från att delta i morgonsamling eller i undervis- ning i religionskunskap har ingående behandlats i förarbetena till den nuvarande skollagen och tidigare bestämmelser (se t.ex. prop. 1950: 70 s. 367369. prop. 1951: 100 s. 127— 128 och prop. 1962: 136 s. 7276). Jag vill också erinra om 6 kap. 26 å skolförordningen.

Skolft'irfattningsurredningen föreslår — utan att åsyfta någon ändring i sak — att den nya skollagen får en bestämmelse om att en elev på begäran av vårdnadshavare skall befrias från att delta i religiösa inslag i utbildning- en. om eleven tillhör ett trossamfund som av regeringen fått tillstånd att i skolans ställe ombesörja utbildning i religionskunskap. Utredningen fram- håller därvid att religiösa inslag kan förekomma även inom ramen för andra verksamhetsformer än undervisning i ämnet religionskunskap. t. ex. fria aktiviteter.

Vissa remissinstanser har invändningar mot uttrycket religiösa in- slag". En och annan ifrågasätter om bestämmelsen behövs. Någon menar att kravet för befrielse borde vara mindre kategoriskt utformat. En remiss- instans ifrågasätter om den föreslagna bestämmelsen låter sig väl förena med RF:s och religionsfrihetslagens bestämmelser och menar att elevens egen ansökan om befrielse borde vara tillräcklig. om eleven uppnått sådan mognad. att han själv kan bedöma frågan.

Regleringen :" 12 5 innebär att befrielse alltid skall medges från undervis- ning i religionskunskap under sådana omständigheter som anges i paragra- fens andra stycke. Jag anser inte att en sådan bestämmelse kan utmönstras som överflödig med hänvisning till att skolans undervisning i religionskun- skap är objektiv. [ bestämmelsen ligger nämligen ett respekterandc av att den som tillhör ett sådant trossamfund får en religionsundervisning som är präglad av samfundets tro.

Andra stycket ingår som en del i den allmänna regleringen i första stycket. Den regleringen innebär att en elev inte skall behöva delta i vissa-i det stora hela för eleven mindre viktiga inslag i utbildningen. om det med hänsyn till särskilda omständigheter framstår som orimligt att kräva att eleven deltar. Det bör alltså finnas ett utrymme för befrielse från inslag som är meningslösa för eleven därför att han redan mer än väl behärskar det som skall uppnås med inslaget och från inslag som kan upplevas som utmanande mot bakgrund av elevens speciella inställning och hemmiljö. Det säger sig självt att en bestämmelse av detta slag skall tillämpas med återhållsamhet.

Normalt bör ärenden om befrielse kunna klaras av utan att den lokala styrelsen skall behöva kopplas in. Tredje stycket är betingat av rättssäker- hetsskäl.

"

Remiss- protokoll

Remiss-

protokoll

Tillsynen över att skolplikten fullgörs (3 kap. 13—16 åå)

Såsom jag utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 7) har både skolmyndigheter (främst skolstyrelsen) och barnens vårdnadshavare ett ansvar för att barnen fullgör sin skolplikt. Detta kommer till uttryck i första hand i 13 och 15 åå.

Tvångsmedel skall inte behöva tillgripas annat än som en sista utväg mot vårdnadshavare som inte gör vad på dem ankommer i detta hänseende. ] den nya lagen kvarstår vite som enda tvångsmedel.

13 & Skolstyrelsen skall se till att skolpliktiga elever i kommunens grund- skola fullgör sin skolgång. Skolstyrelsen skall också se till att skolpliktiga barn. som är kyrkobokförda i kommunen men inte går i dess grundskola. på något annat sätt får föreskriven utbildning.

Den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan skall se till att Skolpliktiga elever i skolenheter under dess ledning fullgör sin skolgång.

14 & Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga skolväsendet är frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak. skall huvudmannen för skolan anmäla förhållandet till skolstyrelsen i barnets hemkommun. Skol- styrelsen skall pröva om barnet skall åläggas skolgång i grundskolan eller. om skäl föreligger. överlämna anmälan till den lokala styrelsen för särsko- lan eller specialskolan. som skall pröva om barnet skall åläggas skolgång där.

Beslut om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Jfr 2 kap. 12 och 14 åå skolförordningen. Enligt min mening har bestämmelser av detta slag sin plats i skollagen. Vad gäller 13.6 första stycket är skolstyrelsens kontrollansvar mera långtgående när det gäller elever i kommunens egen grundskola. 1 fall som avses i andra meningen är det närmast fråga om att skolstyrelsen skall hålla sig underrättad om var och hur barnet får föreskriven utbildning samt ingripa om barnet inte bereds sådan utbildning. Det är inte skolstyrelsens sak att kontrollera att barnet deltar i utbildningen vid en fristående skola där barnet är elev.

Bakgrunden till 14 5 är dels skolstyrelsens begränsade kontroll i fråga om här berörda barn. dels att tvångsmedlet vite enligt 16 & kan användas endast i fråga om barn som är elever i det offentliga skolväsendet.

Bestämmelser behövs inte i skollagen om överklagande av beslut som meddelats av kammarrätten. Generella föreskrifter härom finns nämligen i t'örvaltningsprocesslagen (1971 : 291). Se även lagen (1971:289) om all- männa förvaltningsdomstolar och förordningen (1977: 937) om kammarrät- ternas domkretsar m.m.

15 & Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin skolplikt.

Jfr 38 och 39 a åå i 1962 års skollag samt 5 kap. 9 5 och 6 kap. 12 å i skolförfattningsutrcdningens lagförslag.

1 l?så regleras skolstyrelsens övergripande ansvar. Det är emellertid

primärt barnets vårdnadshavare som har att se till att barnet fullgör sin skolplikt på något av de sätt som lagen tillåter. En föreskrift om detta har tagits ini 15 %. Naturligtvis kan föreskriften i praktiken endast innebära att vårdnadshavaren skall se till att barnet kommer till skolan och vid behov uppmana barnet att inte 1. ex. hålla sig borta från vissa lektioner.

Skollagens bestämmelser skall ses mot bakgrund av föreskrifter om vårdnad i 6 kap. föräldrabalken. 16 kap. 2 s” föräldrabalken föreskriVs bl.a. att barnets vårdnadshavare skall bevaka att barnet får tillfredsställande utbildning. Bestämmelserna i föräldrabalken tar sikte på vårdnadshavares skyldigheter i förhållande till barnet. medan skollagens bestämmelser tar sikte på förhållandet till samhället.

16 & Om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad på dem ankommer för att så skall ske. får länsskolnämnden vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Motsvaran- de gäller om vårdnadshavare för ett skolpliktigt barn. vars skolgång upp- skjutits. inte ser till att barnet går i förskola, när skyldighet till detta föreligger. Ett föreläggande gäller omedelbart. även om beslutet överkla- gas. .

Fråga om utdömande av vite prövas av länsskolnämnden.| Vitet får inte förvandlas till fängelse.

Beslut av länsskolnämnden i ärenden enligt denna paragraf får överkla- gas hos kammarrätten genom besvär.

.lfr 39 och 39 a ss i 1962 års skollag samt 5 kap. 10 å och 6 kap. 13 Så i skolförfattningsutredningcns lagförslag.

Paragrafen avser endast barn som är elever i det offentliga skolväsendet. Jfr 13 och 14 ss med kommentarer samt 10 kap. 4 & med kommentarer.

1 formuleringen "inte fullgör sin skolgång" ligger att det måste vara fråga om en betydande bortovaro. Det räcker inte om eleven exempelvis uteblir från idrottslektionerna.

Åtgärder enligt denna paragraf får riktas endast mot den som är värd— nadshavare i föräldrabalkens mening och aldrig mot den som faktiskt har vård om ett barn utan att vara barnets vårdnadshavare (prop. 1962: 136 s. 8()-81;jfr 24 å i 1958 års folkskolestadga).

Det är viktigt att vitesföreläggande inte utfärdas förrän alla tänkbara ansträngningar gjorts att på frivillig väg åstadkomma en lösning. I många fall är förhållandena sådana att nära samarbete bör ske mellan Skolmyn- digheterna och de sociala organen i kommunen. Vitesföreläggande får givetvis inte utfärdas om barnet vägrar att gå i skolan trots att vårdnadsha- varna gjort vad på dem ankommer i detta sammanhang.

Vite får enligt uttryckligt stadgande i 39 % tredje stycket iden nuvarande skollagen inte tillgripas beträffande barn som på grund av handikapp. långvarig sjukdom eller sjukdom som tvingar till upprepad kortare frånva- ro inte kan delta i vanligt skolarbete. I propositionen om den nuvarande skollagen ansåg föredragande statsrådet att en uttrycklig bestämmelse

' ! propositionens lagförslag har första meningen i andra stycket tagits bort, vilket innebär att fråga om utdömande av vite skall prövas av länsrätt (se det s.k. slutprotokollet).

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

härom var nödvändig eftersom undervisningen av sjuka barn inbegrips i grundskolan (prop. 1962: 136 s. 81). — I dessa fall torde det i praktiken även utan uttrycklig föreskrift knappast kunna komma i fråga att förelägga och utdöma vite. I likhet med skolförfattningsutredningen anser jag att särregleringen kan utmönstras som onödig.

Jag får i fråga om handläggande myndigheter hänvisa till vad jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 7. 3")..

Vissa allmänna bestämmelser finns i den av riksdagen nyligen antagna lagen (1985: 206) om viten.

Fortsatt utbildning m. m. efter skolpliktens upphörande (3 kap. 17—21 55)

Huvuddelen av 3 kap. handlar om skolplikten och motsvarande rätt till utbildning. [ slutet av kapitlet har samlats bestämmelser om rätt till utbild- ning m.m. efter skolpliktstiden. Bestämmelserna rör fullföljande av utbild— ningen i grundskolan eller motsvarande. hemkommunens uppföljningsan— svar för ungdomar som lämnat sådan utbildning och som ännu inte fyllt 18 är samt rätten för psykiskt utvecklingsstörda ungdomar att få utbildning i särskolan upp till normalt 21 års ålder.

17 5 Om en elev i grundskolan, när skolplikten upphör. inte tillfredsstäl- lande har slutfört sista årskursen men bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen. skall eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år efter det att skolplikten upphörde. Detsamma gäller elever i sameskolan och sådana elever i specialskolan som inte är psykiskt utvecklingsstörda. Ärenden enligt denna paragraf prövas av den lokala styrelsen. Dess beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrel- sens beslut får inte överklagas. '

Jfr 37 och 39 a 55 i 1962 års skollag samt 5 kap. 8 & och 6 kap. 11 åiskol- författningsutredningens lagförslag.

Den situation som avses i 17 & inträffar främst i fall där barnet har börjat skolan ett år senare än normalt eller med anledning av exempelvis långva- rig sjukfrånvaro har varit elev i någon årskurs under två i stället för ett läsår. Det kan också hända att eleven vid skolpliktens upphörande har gått igenom högsta årskursen men inte har tillgodogjort sig utbildningen.

Det finns också andra möjligheter att komplettera en ofullständig grund- utbildning. lnom komvux finns s.k. grundskolekurser.

Bestämmelserna i 175 omfattar inte elever i särskolan och psykiskt utvecklingsstörda elever i specialskolan. För dem finns i stället bestäm- melseri 19 5.

18 & Hemkommunen har skyldigheter enligt andra stycket (uppföljnings- ' ansvar) i fråga om ungdomar som har lämnat grundskolan eller motsvaran-

de utbildning men som ännu inte har fyllt 18 år. Ansvaret omfattar dock inte ungdomar som avses i 19 &.

Genom skolstyrelsen skall hemkommunen hålla sig underrättad om hur ungdomarna är sysselsatta. Har de inte stadigvarande sysselsättning ge-

' Beträffande ändring genom propositionens lagförslag hänvisas till det s.k. slutpro- tokollet.

nom studier i gymnasieskolan eller fast anställning eller på annat sätt. skall hemkommunen själv eller genom andra erbjuda dem personlig studie- och yrkesvägledning samt kurser. praktik eller annan liknande verksamhet.

I 5 kap. 7 & finns bestämmelser om rätt för den som uppfyller gällande behörighetsvillkor att i mån av plats få utbildning i gymnasieskolan. '

Beträffande nuvarande reglering och dess bakgrund hänvisarjag till den tidigare omnämnda bilaga l3.

Den nuvarande regleringen i skollag och skolförordning framstår som föråldrad i vissa hänseenden. Jag har berört detta i den allmänna motive- ringen ( avsnitt 10.3 ). Regleringen i den nya skollagen avses innebära en anpassning till utvecklingen.

Arbetslösa ungdomar som har fyllt l8 men inte 20 år har rätt till arbete i ungdomslag enligt lagen (l983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare. De ungdomar som inte placeras hos någon annan arbetsgiva- re skall beredas plats i ungdomslag hos den kommun där de är kyrkobok- förda.

lnnan lS-årsgränsen uppnås har hemkommunen uppföljningsansvar, som innebär skyldigheter enligt paragrafens andra stycke. Såsom erinras om i tredje stycket finns det i 5 kap. 7 & bestämmelser om rätt för den som uppfyller gällande behörighetsvillkor att i mån av plats få utbildning i gymnasieskolan. Hemkommunens insatser såsom uppföljningsansvarig in- riktas naturligen på att ungdomarna skall ta till vara sina möjligheter därvidlag.

Enligt andra stycket är det genom skolstyrelsen som hemkommunen skall hålla sig underrättad om hur ungdomarna är sysselsatta. I övrigt innebär lagens bestämmelser inte någon skyldighet för kommunen att låta uppföljningsinsatser handhas av skolstyrelsen.

I insatser som skall erbjudas enligt andra stycket skall alltid ingå person- lig studie- och yrkesvägledning. En sådan är av grundläggande betydelse.

Arten av insatser i övrigt får bli beroende av den enskildes förhållanden och omständigheterna i övrigt. Insatserna bör ha en sådan omfattning att de som vill har möjlighet att utan några längre uppehåll få sysselsättning som någorlunda motsvarar skolarbetstiden för dem som går i gymnasiesko- lan.

Kravet pä insatser enligt andra stycket innebär en viss skärpning i förhållande till bestämmelserna i den nuvarande skollagen. Detta skall ses mot bakgrund av utvecklingen under de senaste åren och den möjlighet till statsbidrag som kommunerna har genom förordningen (l983: 583) om statsbidrag till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år. Härtill kom- mer att ungdomarna mellan 18 och 20 år har en i princip ovillkorlig rätt till arbete i ungdomslag.

19 & Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psy- kiskt utvecklingsstörda har rätt att efter skolpliktens upphörande få annan utbildning inom det offentliga skolväsendet intill utgången av vårterminen det kalenderår då de fyller 2l år. Om de inte bereds utbildning i specialsko- lan. skall de tas emot i särskolan.

Om en elev i särskolan där har påbörjat yrkesutbildning eller motsvaran-

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

de före utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år, skall eleven beredas möjlighet att fortsätta i särskolan till utgången av vårtermi- nen det kalenderår då eleven fyller 23 år. om det behÖVs för att slutföra utbildningen.

Enligt 24 å i 1967 års omsorgslag gäller Särskolplikten så länge den psykiskt utvecklingsstörde behöver undervisning. dock längst till och med vårterminen det kalenderår han fyller 21 år. Föreligger synnerliga skäl. kan Särskolplikten förlängas med upp till två år.

Den nya skollagen innebär att skolplikten upphör senast vid utgången av vårterminen det kalenderår barnet fyller 17 år. I stället införs i enlighet med omsorgsberedningens förslag en rätt att få utbildning inom det offent- liga skolväsendet under normalt fyra år efter skolpliktens upphörande.

Rätten gäller oberoende av om skolplikten har fullgjorts i särskolan. i specialskolan eller på något annat sätt (jfr föreskrifterna om fristående skolor m.m. i 9 och 10 kap.).

Den som inte bereds utbildning i specialskolan har rätt att bli mottagen i särskolan. En psykiskt utvecklingsstörd som vid skolpliktens upphörande går i specialskolan bör beredas tillfälle att slutföra pågående utbildning där. Om specialskolan skall erbjuda eleven något därutöver får bli beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Jag vill erinra om att dessa elever har ett eller flera ytterligare handikapp och att det därför är angeläget att noga överväga var de kan få det bästa stödet. Det kan ofta vara i särskolan.

Normalt hinner yrkesutbildning eller motsvarande fullföljas före utgång- en av vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år. Undantag finns emellertid. Självfallet är det angeläget att en påbörjad utbildning skall få slutföras även om det innebär att den ordinarie övre åldersgränsen över- skrids något. Genom paragrafens andra stycket tillförsäkras eleven en sådan möjlighet.

Jag vill även ifråga om ungdomar som omfattas av 19 å erinra om lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare. Den an- nars gällande övre åldersgränsen för arbete i ungdomslag — 20 år — är för dessa ungdomar utsträckt till 25 år.

20 5 Den som efter skolpliktens upphörande genomgår utbildning inom det offentliga skolväsendet eller annars med stöd av denna lag skall på egen eller ställföreträdares begäran befrias från deltagande i inslag som annars inte kan väljas bort. om förutsättningarna i 12 5 är uppfyllda. [ fråga om prövning och överklagande gäller bestämmelserna i 12 & tredje stycket.

Bestämmelserna i 12 5 om befrielse från vissa inslag avser endast skol- pliktiga. För dem som efter skolpliktens upphörande går i exempelvis grundskolans årskurs 9 eller gymnasieskolan är deltagandet i utbildningen i och för sig frivilligt. men om eleven deltar har han inte rätt att godtyckligt välja bort vissa delar, eftersom utbildningen i princip erbjuds som en helhet. Det är emellertid inte rimligt att eleven skall behöva avstå från en utbildning därför att han inte vill delta i vissa inslag. om förhållandena är sådana som av ses i 12 Q'. Liksom i den nuvarande skollagen bör det därför i den nya lagen finnas bestämmelser om befrielse från vissa inslag även i utbildning som eleven genomgår efter skolpliktstiden.

I lagtexten talas om "på egen eller ställföreträdares begäran". Det bör räcka med egen begäran utom i fall där den unge inte har förmåga att förstå sakens innebörd. I sådana fall får vårdnadshavare, förmyndare eller god man träda in. Jag vill i sammanhanget erinra om de svårt psykiskt utveck- lingsstörda (jfr 6 & i den nya omsorgslagen).

21 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om utbildning enligt denna lag efter skolpliktens upphörande medde- la föreskrifter om disciplinära åtgärder och skiljande av elev från en viss studieväg eller motsvarande.

Föreskrifter om disciplinära åtgärder m.m. kan innebära inskränkning i rätten till utbildning efter skolpliktens upphörande enligt föreskrifter i 3 kap. samt i den av behörighetsvillkor och tillgång på plats beroende rätten att få utbildning i gymnasieskolan (jfr hänvisningen i 3 kap. 18 s tredje stycket).

Skiljande av en elev från viss studieväg eller m'otsvarande kan få aktuali- tet i gymnasieskolan, möjligen också i yrkessärskolan.

4 kap. Grundskolan

Detta kapitel inleds med vissa grundläggande bestämmelser om grundsko- lans uppbyggnad och innehåll. Scdan följer bestämmelser om elevområ- den, mottagande i en viss kommuns grundskola, kostnader och interkom- munal ersättning.

Uppbyggnad och innehåll (4 kap. 1—5 åå)

1 & Grundskolan skall ha nio årskurser. Av dessa utgör 1—3 lågstadium, 4—6 mellanstadium och 7—9 högstadium.

Jfr 24 5 första stycket i 1962 års skollag och 5 kap. 12 å i skolförfatt- ningsutredningens lagförslag.

Paragrafen innebär inte någon saklig ändring. Innebörden av årskurs framgår av 2 kap. 10 &.

2 5 Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunska- per och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att deltai samhällslivet. Den skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.

Jfr den allmänna målbestämmelsen i 1 kap. 1 & andra stycket. Paragrafens första mening är ett uttryck för ändamålet med skolplikten, som normalt fullgörs i grundskolan.

3 & Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

Remiss- protokoll

Remiss— protokoll

96-

Jfr 24 å andra stycket och 25 å i 1962 års skollag samt 5 kap. 13 5 första stycket i skolföt'fattningsutredningens lagförslag.

Liksom skolförfattningsutredningen anser jag att det för den nya skolla- gens del räcker med allmänt hållna bestämmelser rörande studiegången. Valmöjligheter i fråga om bl.a. tillvalskurser kan framgå av t. ex. skolför— ordningen och läroplanen. Detsamma gäller olika stödformer.

För s.k. särskild undervisning. som i vissa fall kan överlåtas på t.ex. sjukvårdshuvudman. föreslårjag bestämmelseri 10 kap. 3 s.

F ört!!! .t'lyt'kt'r

Till skillnad från gymnasieskolan bygger grundskolan på principen att eleverna skall ha en i huvudsak gemensam studiegång.

Såsom framgår av skolförordningen och läroplanen finns. utöver den för alla gemensamma utbildningen, valmöjligheter inom ramen för temastudier och fria aktiviteter samt högstadiets tillvalskurser. Det finns också bestäm- melser om s.k. anpassad studiegång för vissa elever. Härtill kommer bestämmelser som syftar till att tillgodose särskilda utbildningsbehov. såsom föreskrifterna om förberedande dansundervisning. Det finns också för musikintresserade elever s.k. musikklasser i vissa kommuners grund- skolor enligt särskilda föreskrifter.

Andra stycket

1 skolförordningen och läroplanen regleras vissa former av stöd. exempel- vis specialundervisning.

4 & Elever i skilda kommuners grundskolor och vid olika skolenheter inom samma kommun skall så långt möjligt få en likvärdig utbildning.

Grundskolan är en kommunal skolform men vilar på principen om en för hela landet likvärdig utbildningsstandard.

5 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilken kunskaps- och färdighetsnivå som skall eftersträvas på olika områden och vilka moment som alltid skall ingå i utbildningen. Skolstyrelsen och de som verkar i skolan skall ha möjlighet att välja mellan olika ytterligare moment.

Paragrafen är uttryck för dels ansvarsfördelningen mellan staten och de kommunala huvudmännen. dels principen att de som verkar i skolan. i första hand lärare och elever, skall ha ett visst utrymme för att själva bestämma.

Paragrafen innebär inte att kursplanerna måste ange olika "ytterligare moment" mellan vilka val kan ske. Om ett centralt moment är allmänt formulerat kan däri ligga att vissa delmoment är nödvändiga medan det i övrigt finns utrymme för val.

Elevområden m. m. (4 kap. 6—9 åå)

6 5 Varje kommun skall anordna grundskola av den omfattning som krävs för att ta emot barn som har rätt att gå där enligt denna lag.

Jfr 48 & första stycket i 1962 års skollag och 1 kap. 4 5 i skolförfattnings- utredningens lagförslag.

Med "barn som har rätt att gå där enligt denna lag” åsyftas bestämmel- serna i 4 kap. 10 och 11 55.

7 5 Varje kommun är elevområde för sin grundskola, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

En kommun eller en del därav skall för en eller flera årskurser ingå i elevområdet för en annan kommuns grundskola i stället för i elevområdet för den egna grundskolan, om en sådan indelning behövs med hänsyn till kommunikationer eller av andra skäl.

Om en kommun med stöd av särskilt medgivande av regeringen eller annan statlig myndighet bedriver en speciell verksamhet i någon del av sin grundskola, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för den delen fastställa ett elevområde som sträcker sig utanför kom- munen.

Jfr 40 å i 1962 års skollag och 4 kap. l ä i skolförfattningsutredningens lagförslag.

Jag har behandlat frågor om elevområden för grundskolan i den all- männa motiveringen ( avsnitt 5.3 ). .

Elevområden för elever i grundskolan rör förhållandet mellan olika kommuners grundskolor. Skolenheterna i en kommuns grundskola har normalt skilda upptagningsområden inom elevområdet. Paragrafen avser inte de enskilda skolenheternas upptagningsområden. Om fördelningen av elever mellan skolenheter finns bestämmelser i skolförordningen.

Enligt huvudregeln i paragrafens första stycke skall elevområdet för varje kommuns grundskola sammanfalla med kommunens geografiska om- råde.

Andra stycket ger utrymme för en avvikande elcvområdesindelning i undantagsfall med hänsyn till kommunikationer eller av andra skäl. Med det senare åsyftas främst skolorganisatoriska hänsyn. För årskurserna på högstadiet behövs ett större elevunderlag än för de lägre årskurserna, om kostnaderna per elev skall kunna hållas på en rimlig nivå.

Exempel på fall som åsyftas i tredje stycket är den förberedande dansun- dervisning på mellan- och högstadierna som får anordnas i tre kommuners grundskolor.

8 & Beslut om indelning i elevområden enligt 7 5 andra stycket meddelas av länsskolnämnden. Om de berörda kommunerna hör till olika län, skall beslut meddelas av skolöverstyrelsen.

Beslut av länsskolnämnden får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Enskilda har inte besvärsrätt. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.

Första stycket gäller inte i den mån regeringen föreskriver annat.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

F ('i/'.ttu stycket

Jfr4l och 42 så i 1962 års skollag samt 4 kap. 2 och 3 åå i skolförfattnings- utredningens lagförslag.

Beslut om elcvområdesindelning krävs endast om ett elevområde skall täcka mer eller mindre än det geografiska området för den kommun som är huvudman. Det blir i praktiken få fall.

Enligt huvudregeln i 8 & första stycket är länsskolnämnden beslutsmyn- dighet. SÖ är beslutsmyndighet om kommunerna hör till olika län. SÖ är f.n. beslutsmyndighet i sådana fall endast om länsskolnämnderna inte enas. Jag anser det vara enklare och principiellt riktigare att låta SÖ vara beslutsmyndighet i samtliga fall där två län berörs.

Andra stycket

Jfr 54. 54 a och 54 b 555 i 1962 års skollag. De nya bestämmelserna innebär att besvär inte längre kan föras upp till regeringen.

Tredje stycket

F.n. finns föreskrifter om att länsstyrelsen beslutar om elevområden på grundskolans högstadium. Som framgår av den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.3 ) anserjag att detta inte längre skall gälla. Utrymme för undan- tagsföreskrifter bör dock fortfarande finnas.

9 5 Till ett elevområde hör den som är bosatt i riket och som

1. är kyrkobokförd inom elevområdet.

2. inte är kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområ- det eller

3. inte är kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i riket men för tillfället uppehåller sig inom elevområdet.

Jfr 43 å i 1962 års skollag och 4 kap. 4 s" i skolförfattningsutredningens lagförslag.

Jag har behandlat frågor om elevområdestillhörighet i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5 . 5).

Såsom framgår av paragrafen kan endast den som är bosatt i riket tillhöra ett elevområde.

Definitionen av hemkommun i 1 kap. 9 & hänger samman med bestäm- melserna om elevområdestillhörighet.

Mottagande i grundskola (4 kap. 10— 14 55)

10 & Varje kommun skall i sin grundskola ta emot barn som hör till skolans elevområde.

11 6 En kommun skall i sin grundskola ta emot även barn. som inte hör till skolans elevområde, om barnet med hänsyn till sina personliga förhål- landen har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola.

Sådana frågor prövas av kommunens skolstyrelsc. om inte annat följer av l2 5.

12 & lnnan en kommun ett läsår i sin grundskola tar emot ett barn. som inte hör till skolans elevområde. skall kommunens skolstyrelsc inhämta yttrande från skolstyrelsen i den kommun till vars grundskolas elevområde barnet hör. om det inte med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.

Om den första skolstyrelsen anser att barnet skall tas emot men den andra skolstyrelsen avstyrker. skall den första skolstyrelsen överlämna ärendet till länsskolnämnden för avgörande. Hör kommunerna till olika län. skall ärendet överlämnas till skolöverstyrelsen för avgörande.

Jfr 44 ä' i l962 års skollag och 4 kap. 5 .s' i skolförfattningsutredningens lagförslag.

Frågor som avses i ltt— lZ åå har jag behandlat i den allmänna motive- ringen ( avsnitt 5.6 . |).

För enkelhetens skull talas i paragraferna om skolans elevområde. Så- som framgår av 7 lt" andra och tredje styckena kan i undantagsfall ett särskilt elevområde finnas för t. ex. en viss årskurs.

Med att en kommun "tar emot" en elev i sin grundskola avses även det fallet att eleven får gå kvar där trots att förhållandena ändras. Typexemplet är att eleven har varit kyrkobokförd i kommunen men flyttat till en annan kommun och kyrkobokförts där. .

Frågor som avses i m och ll så kan uppkomma under pågående läsår. Normalt aktualiseras de emellertid inför ett nytt läsår. Såsom framgår av l2 & är tanken att prövningen skall ske läsår för läsår. ()bservera i sam- manhanget l4 &. som ger eleven rätt att gå kvar läsåret ut. trots att han t. ex. får ny hemkommun under läsåret.

Beslut i frågor om mottagande av elev måste kunna fattas innan läsåret börjar och därvid fattas under förutsättning att vissa förhållanden i fråga om kyrkobokföring m.m. råder när läsåret startar. Kommunen får kontrol- lera att förutsättningen håller. när läsåret börjar.

Om något formligt beslut inte fattas —- vilket kanske är det vanliga beträffande elever som redan går i kommunens grundskola får eleven anses mottagen i och med att han börjar skolgången för läsåret.

Såsom framgår av ll ä' skall frågan huruvida "särskilda skäl" föreligger prövas med hänsyn till barnets förhållanden.

Vissa omständigheter som kan ha betydelse vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger harjag berört i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5 . 6. l ).

Reglerna om elevområdestillhörighet i 9.5 förutsätter att som särskilt skäl skall kunna beaktas en sådan omständighet som att ändring i kyrko- bokföringen drar ut på tiden.

Över huvud taget måste det faktum att barnet stadigvarande vistas i en kommun beaktas i detta sammanhang. oberoende av orsaken till vistelsen. Det är fråga om skolplikt och rätt till utbildning för barn som inte själva kan villja sina Ievnadsomständigheter.

Det kan finnas fall där barnet vistas ungefär lika mycket i två kommuner. Föräldrarna kanske efter skilsmässa har gemensam vårdnad om barnet och

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

låter detta bo växelvis hos båda. Om barnet är kyrkobokfört i den ena kommunen kan det normalt inte ha "särskilda skäl" att få gå i den andra kommunens grundskola.

Av l4å framgår indirekt att den som t.ex. genom flyttning får ny hemkommun under ett läsår inte för kommande läsår kan anses ha särskil- da skäl i lagens mening enbart med hänvisning till önskemål om att få gå kvari samma skola.

I 12 5 första stycket finns reservationen "om det inte med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt". Yttrande behövs givetvis inte för varje nytt läsår om förhållandena är oförändrade.

13 5 Beslut av skolstyrelsen eller länsskolnämnden i ärende om motta- gande av barn i en kommuns grundskola. till vars elevområde barnet inte hör. får överklagas av barnets vårdnadshavare hos skolöverstyrelsen ge- nom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.

Jfr 10 å andra stycket. 53 å första stycket och 54 a få tredje stycket i I962 års skollag.

Eftersom det handlar om barnets intresse har endast barnets vårdnads- havare besvärsrätt. Jag har behandlat den frågan i den allmänna motive- ringen ( avsnitt 5.6.1 ).

14 & Den som enligt 10— 13 åå har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret. även om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under läsårets gång.

Bestämmelsen har sin grund i praktiska överväganden.

Kostnader (4 kap. 15—17 55) 15 å' Utbildningen i grundskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång till böcker. skrivmateriel. verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. l verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

16 5 Varje kommuns grundskola skall så långt möjligt organiseras på ett sådant sätt. att ingen elev som hör till skolans elevområde enligt 7 & första eller andra stycket skall behöva bo utanför det egna hemmet på grund av skolgången. 1 fall där detta ändå inträffar skall kommunen svara för att eleven utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden.

17 & lnom ett elevområde enligt 7 5 första eller andra stycket skall kom- munen för eleverna i sin grundskola kostnadsfritt anordna skolskjuts. om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd. trafikförhållandena. fy- siskt handikapp hos elev eller någon annan särskild omständighet.

Beträffande bakgrunden hänvisar jag till den allmänna motiveringen ( avsnitt 4 ) och vill här tillägga följande.

' 1 propositionens lagförslag har orden "att tillgodogöra sig" tagits bort.

Regleringen i 15-17 åå bygger på principen att eleverna skall ha en kostnadsfri utbildning. Såsom framgår av 11 kap. 6 5 har eleverna också rätt till kostnadsfri skolhälsovård.

En jämförelse med bestämmelserna för gymnasieskolan visar att 16 och 17 åå saknar motsvarighet där. 1 5 kap. 14 å finns en motsvarighet till 4 kap. 15 å. men när det gäller elever i gymnasieskolan kan huvudmannen besluta att de skall hålla sig med vissa egna hjälpmedel.

Bakgrttnden till det i princip fullständiga kostnadsansvaret för huvud- mannen i förhållande till eleverna i grundskolan är att eleverna (själva eller genom föräldrarna) inte skall behöva betala för tttbildning som de genom skolplikten är skyldiga att genomgå. Detta är ett skäl till att huvudmannen inte på grund av lagen är skyldig att tillhandahålla fria skolmåltider men däremot att anordna behövlig skolskjutsning gratis. Måltider skulle barnen nämligen ha även om de inte gick i skolan. men skjutsningen beror på skolgången.

[ 15 å sista meningen föreskrivs emellertid att i verksamheten får före- komma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för elever- na. Självfallet skall verksamhetcn i grundskolan inte organiseras med tanke på att eleverna skall svara för vissa. låt vara obetydliga kostnader. Det är emellertid naturligt att det under verksamhetens gång kan bli aktu- ellt med något studiebesök e.tl. som visar sig i praktiken föranleda en obetydlig utgift. Att i ett sådant fall kräva att skolan skall anvisa medel för att studiebesöket skall få komma till stånd kan innebära krångel. som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse för eleverna och deras föräldrar. 1 och för sig kan ett alternativ vara att studiebesöket görs uttryckligen frivilligt. men det är inte någon godtagbar lösning. om besöket har ett värde för elevernas utbildning men inte alla vill delta. När det gäller mer omfattande inslag t. ex. lägerskola — måste man ha uppmärksamhe- ten fäst på att krav på deltagande kan komma i konflikt med de begräns— ningar som gäller i fråga om skolplikten. Detta gör att lägerskola ofta måste vara frivillig. Samma synpunkter som i fråga om studiebesöket gör sig då gällande. Vad angår kostnaderna bör eleverna kunna betala t. ex. för måltider som de annars skulle ha intagit i hemmet.

Som kommentar till 16 å villjag som min uppfattning framhålla att ingen som är elev på låg- eller mellanstadiet i sin hemkommuns grundskola skall behöva ha längre väg till skolan än att han efter varje skoldag kan åter- vända till sin bostad i kommunen. l möjligaste mån bör motsvarande gälla för högstadiet. Vid behov måste dock undantag kunna göras i vidsträckta kommuner med litet elevunderlag. l paragrafens föreskrift om att kom- munen skall "svara för att eleven utan extra kostnader får tillfredsställan- de förhållanden" inläggerjag följande. Kommunen har skyldighet att ge- nom elevhem eller på annat sätt ordna tillfredsställande inackordering med kost och erforderlig tillsyn och omvårdnad. Detta skall vara kostnadsfritt för eleven eller i varje fall inte kosta mer än vad som motsvarar den besparing som görs genom att han inte bor och äter hemma. Resor mellan bostaden i kommunen och elevhemmet eller motsvarande vid veckoslut och lov bör eleven kunna få kostnadsfritt.

Prop. 1985/86: 10

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

lnterkommunal ersättning (4 kap. 18—20 5.5)

18 & Om en kommun i sin grundskola har tagit emot ett barn som har en annan hemkommun. skall hemkommunen betala ersättning till den andra kommunen (interkommunal ersättning) för dess kostnader för barnets skolgång. om inte annat följer av överenskommelse mellan kommunerna. Hemkommunen är dock inte skyldig att betala ersättning, om den andra kommunen inte har iakttagit vad som föreskrivs i 12 lå eller har tagit emot barnet i strid mot länsskolnämndens eller skolöverstyrelsens beslut.

Jfr 46.5 1 mom. i 1962 års skollag och 4 kap. 75 första stycket i skolförfattningsutredningens lagförslag. Regleringen i andra stycket är ett incitament för kommunen att fullgöra sina skyldigheter enligt 12 &. Jag hänvisar till den allmänna motiveringen (avsnitten 5.6.1 och 5. 8).

19 5 Om kommunerna inte kommer överens om annat. skall ersättnings— belopp. uppdelade på höstterminen och vårterminen. bestämmas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering- en bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kommunernas kostnadsansvar i fall då barnet får ny hem- kommun under pågående läsår och kommunerna inte är ense om hur fördelningen skall göras.

Jfr 46 %$ 2 mom. första och andra styckena i 1962 års skollag och 4 kap. 8 & första stycket i skolförfattningsutredningens lagförslag.

Nuvarande system med årliga förordningar om ersättningsbelopp (se bilaga 12) avses behållas. Föreskrifter om "avstämningstidpunkter" finns f.n. ide ärliga förordningarna.

20 & Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Hör kommunerna till olika län. skall frågan avgöras av skolöverstyrelsen.

Beslut av länsskolnämnden i ärenden om ersättning får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.

.lfr 4615 2 mom. i 1962 års skollag och 4 kap. 8 5 andra och tredje styckena i skolförfattningsutredningens lagförslag.

Med hänsyn till de årliga förordningarna om ersättningsbeloppens stor- lek kan tvisterna normalt antas avse frågan om rätt till ersättning. Men även sådana tvister kan antas bli få i och med den reglering jag föreslår i 11'13 åå.

5 kap. Gymnasieskolan

Kapitlet innehåller huvudsakligen organisatoriska bestämmelser. Där finns också bl. a. föreskrifter om allmänna förutsättningar för intagning i gymna- sieskolan.

Allmänna föreskrifter (5 kap. 1 och 2 55) I

1 & Gymnasieskolan omfattar olika studievägar. som bygger på grund- skolan eller. i vissa fall. på någon ytterligare utbildning. Gymnasieskolan skall vara grund för yrkesverksamhet eller fortsatt utbildning.

Utöver studievägarna finns gymnasial lärlingsutbildning. Föreskrifterna i 2—20 55 gäller inte sådan utbildning. Om denna finns bestämmelser i 21 5.

l 7 kap. skolförordningen finns bestämmelser om olika linjer i gymnasie- skolan samt om specialkurser. Linjerna och många specialkurser bygger på grundskolan. Vissa speeialkurser förutsätter utbildning utöver grund- skolan. Specialkurser som bygger på en minst tvåårig gymnasial utbildning kallas påbyggnadsutbildningar.

2 & Gymnasieskola får anordnas av kommuner och landstingskommuner efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall. Vilka studievä- gar som får anordnas i en viss huvudmans gymnasieskola fastställs enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering- en bestämmer.

Landstingskommuner får endast anordna studievägar inom områdena vård. konsumtion.jordbruk. skogsbruk och trädgårdsnäring.

Jfr motsvarande bestämmelser för komvux i 1 kap. 3 5 och 4 kap. 2 & vuxenutbildningslagen.

Paragrafen innebär ingen ändring i förhållande till vad som nu gäller. Närmare bestämmelser finns f. n. i 7 kap. skolförordningen och i förord- ningen (1984: 618) om elevplatscr i gymnasieskolan m.m.

Elevområden (5 kap. 3—6 åå)

Frågor om elevområden har jag behandlat i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.4 —5).

3 5 Varje del av landet skall i fråga om varje studieväg ingå i elevområdet för någon kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola. om inte an- nat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer.

Paragrafen innebär ingen ändring i förhållande till vad som nu gäller. Undantagen avser vissa studievägar som liknar andra studievägar eller är lokalt eller regionalt inriktade. Vidare förekommer undantag för visst läsår c. d.

4 & Varje kommun som anordnar gymnasieskola är elevområde för samt— liga studievägar vid skolan.

lelevomrädet för en eller flera av skolans studievägar skall ingå även en eller flera andra kommuner eller delar därav (utökat elevområde). om det behövs med hänsyn till 3 5 eller av andra skäl. Utökat elevområde kan även bestämmas i fråga om en Speciell verksamhet som inte utgör studie- väg.

Motsvarande gäller för landstingskommuner som anordnar gymnasie- skola.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

Paragrafen innebär ingen ändring i förhållande till vad som nu gäller. Andra stycket andra meningen syftar på speciella anordningar som inte klassificeras som studievägar. t. ex. kombination med specialidrott. Jfr den allmänna motiveringen ( avsnitt 5 . 4).

5 & Regeringen bestämmer vilken eller vilka myndigheter som skall be- sluta om utökat elevområde.

Enligt skolförordningen är det normalt länsskolnämnden som beslutar om elevområden.

6 & Till ett elevområde hör den som är bosatt i riket och som

1. är kyrkobokförd inom elevområdet.

2. inte är kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområ— det eller

3. inte är kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i riket men för tillfället uppehåller sig inom elevområdet.

En likalydande paragraf finns för grundskolans del i 4 kap. 9 &.

Allmänna förutsättningar för intagning i gymnasieskolan (5 kap. 7 &)

7 & Den som är bosatt i riket och uppfyller föreskrivna behörighetsvill- kor har rätt att i mån av plats få utbildning i gymnasieskolan. om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Föreskrifter om behörighetsvillkor och om urval bland inträdessökande meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Jfr 29 & första stycket i 1962 års skollag och 7 kap. 1 s" i skolförfattnings- utredningens lagförslag.

Paragrafen är inte som motsvarigheten i den nuvarande skollagen be- gränsad till "ungdomar". Visserligen är gymnasieskolan inriktad på ung- domar men någon övre åldersgräns e.d. finns inte. En sak för sig är att bestämmelserna om urval till grundskolcanknutna studievägar innebär prioritering av sökande under 18 är. Se 9 kap. skolförordningen och förord- ningen (1984: 624) om intagning till grundskoleanknutna studievägar i gym— nasieskolan.

Beträffande reservationen i första stycket kan erinras om t. ex. discipli— nära åtgärder.

Paragrafen har en motsvarighet för komvux i 4 kap. 3 & vuxenutbild- ningslagen.

Mottagande i gymnasieskola (5 kap. 8—11 åå)

Frågor som regleras i 8—1 1 355 har jag behandlat i den allmänna motive- ringen ( avsnitt 5.6.2 ).

8 & Av behöriga sökande till en studieväg i en kommuns eller landstings- kommuns gymnasieskola skall i första hand tas emot de som tillhör elev- området för studievägen vid skolan. Med dessa skall likställas de som med

hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola. [ andra hand skall tas emot andra behöriga sökande. om de inte kan beredas plats på studievägen vid den skola vars elevområde de tillhör. Fråga om en sökande skall tas emot trots att han inte tillhör elevområdet för studievägen vid skolan prövas av styrelsen för skolan. om inte annat följer av 9 5.

Jfr 45 å i 1962 års skollag och 4 kap. 6 & i skolförfattningsutredningens lagförslag.

Tredje stycket skall ses mot bakgrund av de förändringar jag föreslår i fråga om förhållandet skolhuvudmännen emellan.

Frågan om "särskilda skäl" föreligger ställer sig i vissa fall något annor- lunda när det gäller elever i gymnasieskolan än när det gäller elever i grundskolan. Gymnasieskolans elever är äldre och mindre ofta helt bero- ende av föräldrarna när det gäller boendeort m.m. Härtill kommer att det inte är fråga om skolpliktig skolgång. Till bilden hör att komvux kan vara ett alternativ. Rent allmänt sett kan det finnas skäl att kräva mer för "särskilda skäl" när det gäller gymnasieskolan. i synnerhet som godta- gande av särskilda skäl innebär att någon annan behörig kan nödgas avstå från en plats på just den studievägen.

9 5 Innan en kommun eller landstingskommun i sin gymnasieskola ett läsår eller en annan sådan studieperiod tar emot en sökande. som inte hör till skolans elevområde för studievägen. skall styrelsen för skolan inhämta yttrande från styrelsen för hemkommunens eller hemlandstingskommu- nens skola. om den har samma studieväg. Detta gäller dock inte om det med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.

Om den första styrelsen anser att sökanden skall tas emot men den andra styrelsen avstyrker. skall den första styrelsen överlämna ärendet till läns- skolnämnden för avgörande. Om skolhuvudmännen är kommuner i olika län eller om någon av dem är en landstingskommun. skall ärendet överläm- nas till skolöverstyrelsen för avgörande.

Motsvarande bestämmelser finns för grundskolans del i 4 kap. 12 lå. Förhållandena är något mer komplicerade för gymnasieskolan med hänsyn bl. a. till de olika studievägarna och till att både kommuner och landstings- kommuner är huvudmän.

10 & Beslut av en lokal styrelse eller länsskolnämnd i ärende om motta- gande av en sökande i en kommuns eller landstingskommuns gymnasie- skola. till vars elevområde för studievägen sökanden inte hör. får överkla- gas av sökanden hos skolöverstyrelsen genom besvär. Beslut av skolöver- styrelsen får inte överklagas.

Motsvarande bestämmelser finns för grundskolans del i 4 kap. 13 5. [ paragrafen talas inte om överklagande genom vårdnadshavare. Även sökande som ännu inte är myndiga bör själva kunna föra sin talan.

Hänvisningar till S13

115. Den som enligt 8— 10 åå har tagits emot i en kommuns eller lands- tingskommuns gymnasieskola ett visst läsår eller annan sådan studieperiod

Remiss- protokoll

Remiss— protokoll

har rätt att gå kvar hela Studieperioden. även om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under Studieperioden.

Motsvarande bestämmelse finns för grundskolans del 14 kap. 14 %.

Intagningsnämnder (5 kap. 12 och 13 5.5)

12 & Andra frågor om intagning till studievägar än som avses i 8 lå tredje stycket skall prövas av en intagningsnämnd. om inte annat följer av före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Intagningsnämnden skall ha minst fem ledamöter. Bland dessa skall finnas företrädare för gymnasieskolan och grundskolan samt för allmänna intressen. Ledamöterna skall utses av den eller de statliga eller kommunala myndigheter som regeringen bestämmer.

lntagningsnämndens beslut får inte överklagas.

13 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om möjlighet att inrätta intagningsnämnder som är gemensamma för gymnasieskolan och en eller flera andra utbildnings- former. l sådana föreskrifter får göras undantag från 12 å andra stycket och från 4 kap. 6 & första stycket vuxenutbildningslagen (1984: 1118).

I likhet med skolförfattningsutredningen anser jag att grundläggande bestämmelser om intagningsnämnder skall ingå i den nya skollagen . Jag hänvisar till vad jag anfört i den allmänna motiveringen ( avsnitt 10.2 ).

1 12 & första stycket finns reservationen "om inte annat följer av före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer". Jag vill i sammanhanget erinra om bl.a. skolförordningens föreskrifter om att fråga om behörighet för sökande att intas som elev vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen på linje eller i specialkurs prövas av klasskonferensen. 1 skolförordningen finns också bestämmelser om att rektor får ta in extra elever och speeialelever.

Bestämmelserna i 12 å andra stycket är avsedda att kompletteras med föreskrifter i t. ex. skolförordningen.

Jfr bestämmelserna om intagningsnämnd för komvux i 4 kap. 6 5 vuxen- utbildningslagen.

Kostnader (5 kap. 14 5)

Min inställning i huvuddrag harjag redovisat i den allmänna motiveringen ( avsnitt 4 ).

14 Q' Avgifter får inte tas ut för ansökan till gymnasieskolan. Utbildning- en skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång till böcker. skrivmateriel. verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall hålla sig med vissa egna sådana hjälpmedel. ] verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna i något annat avseende.

' 1 propositionens lagförslag har orden "att tillgodogöra sig" tagits bort.

Jfr bestämmelserna för grundskolan i 4 kap. 15—17 åå och kommenta- rerna till dessa paragrafer.

Bestämmelserna i 4 kap. 16 och 17 åå har ingen motsvarighet för gymna- sieskolans del. Det sammanhänger med att eleverna inte längre är skolplik- tiga och med gymnasieskolans organisation. Frågor om skolskjutsning m. m. för den som har lång färdväg kommer i ett annat läge för gymnasie— skolan än för grundskolan. Gymnasieskolan är inte som grundskolan or- ganiserad med utgångspunkt i att utbildningen skall anordnas inom be- kvämt räckhåll för alla. För gymnasieskolans del får sådana frågor som kostnader för resor och inackordering lösas inom ramen för det statliga studiestödssystemet och systemet med statsbidrag till länshuvudmännen för kostnader i samband med resor för studiehjälpsberättigade elever.

Bestämmelserna i 5 kap. 14 å skiljer sig från grundskolans 4 kap. 15 & främst därigenom att huvudmannen kan besluta att eleverna i gymnasie- skolan skall hålla sig med vissa egna hjälpmedel. Huvudmannen kan erbju- da eleverna t.ex. läroböcker mot avgift, men avgiften får inte ges den formen att även elever som själva. kanske utan kostnad, kan anskaffa böckerna tvingas betala avgift. Den skulle i så fall i praktiken bli ett slags deltagaravgift och sådana strider mot bestämmelserna.

lnterkommunal ersättning (5 kap. 15—20 åå)

Frågor om interkommunal ersättning har jag behandlat i den allmänna motiveringen (avsnitt 5. 8). Vissa sådana frågor är mera komplicerade för gymnasieskolan än för grundskolan. En orsak till detta är det stora antalet studievägar. Härtill kommer att både kommuner och landstingskommuner är huvudmän för gymnasieskolan, något som vållar komplikationer vid utformningen av reglerna om rätt ersättning och ersättningsskyldig part. Det beror främst på att det finns vissa kommuner som inte hör till någon landstingskommun och på att studievägar av vissa slag kan anordnas av såväl kommuner som landstingskommuner. 1 möjligaste mån bör hithöran- de frågor lösas genom överenskommelser. Det är knappast möjligt att utforma regler som både är enkla och genomgående ger ett rättvist utfall. Situationen är likartad med den som gäller för komvux. Jfr bestämmelser- na i 6 kap. vuxenutbildningslagen.

15 ä 1 fall som avses i 16 och 17 åå skall ersättning (interkommunal ersättning) betalas, om inte annat följer av 18 å eller av överenskommelse.

16 5 Om en kommun på en studieväg i sin gymnasieskola har tagit emot någon som har en annan hemkommun. skall hemkommunen betala ersätt- ning till den mottagande kommunen för dess kostnader för elevens skol- gång.

När den mottagande kommunen inte hör till någon landstingskommun, gäller dock 17 å andra stycket i fråga om studievägar inom områdena vård. jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.

Observera regleringen i 18 å.

Remiss- protokoll

Remiss— protokoll

17 5 Om en landstingskommun på en studieväg i sin gymnasieskola har tagit emot någon som har en annan hemlandstingskommun eller en hem- kommun som inte hör till någon landstingskommun. skall hemlandstings- kommunen eller hemkommuncn betala ersättning till den mottagande landstingskommunen för dess kostnader för elevens skolgång.

Om en kommun. som inte hör till någon landstingskommun. i sin gymna- sieskola på en studieväg inom något av områdena värd. jordbruk. skogs- bruk och trädgårdsnäring har tagit emot någon som har en annan hemkom— mun, skall ersättning betalas av hemlandstingskommunen. Hör inte heller hemkommunen till någon landstingskommun, skall ersättningen betalas av hemkommunen.

Jfr motsvarande reglering för komvux i 6 kap. 3 och 4 åå vuxenutbild- ningslagen.

18 % Hemkommunen eller hemlandstingskommunen är inte skyldig att betala ersättning, om den som kräver ersättning inte har iakttagit vad som föreskrivs i 9 å eller har tagit emot sökanden i strid mot länsskolnämndens eller skolöverstyrelsens beslut.

Motsvarande gäller för grundskolan enligt 4 kap. 18 å andra stycket.

19 5 Om parterna inte kommer överens om annat, skall ersättningens storlek bestämmas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om parternas kostnadsansvar i fall då eleven får ny hemkom- mun under pågående studieperiod och parterna inte är ense om hur fördel- ningen skall göras.

] fråga om linjerna i kommunernas gymnasieskolor meddelas föreskrifter om ersättningsbelopp i årliga förordningar. För övriga studievägar är grun- der för ersättningens beräkning fastslagna i en kungörelse från år 1971.

De nämnda årliga förordningarna innehåller föreskrifter om ”aVStäm- ningstidpunkter”.

20 & Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om parterna är kommuner som hör till olika län eller någon av parterna är en landstingskommun, skall frågan avgöras av skolöverstyrelsen.

Länsskolnämndens beslut i ärenden om ersättning får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte över- klagas.

Motsvarande bestämmelser finns för grundskolans del i 4 kap. 20 å.

Gymnasial lärlingsutbildning (5 kap. 21 å) 21 & Kommuner får anordna gymnasial lärlingsutbildning enligt före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Gymnasial lärlingsutbildning innebär att en elev i gymnasieskolan samti- digt är lärling hos ett företag eller motsvarande och huvudsakligen genom

företagets försorg får utbildning för ett viSSt yrke enligt en plan som är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elevområden och interkommunal ersättning för gymnasial lärlingsutbildning.

Paragrafen överensstämmer i sak med de föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning som sedan den 1 juli 1984 finns i 29 a ä första och andra styckena samt 47 å i den nuvarande skollagen .

Såsom framgår av 5 kap. 1 å andra stycket gäller inte kapitlets 2—20 55 gymnasial lärlingsutbildning. som kräver ett delvis annorlunda regelsy- stem. Närmare bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning finns f. n. i förordningen (1984: 622) om gymnasial lärlingsutbildning.

6 kap. Särskolan

Till skillnad från den nuvarande skollagen innehåller förslaget till ny skol- lag bestämmelser även om särskolan såsom förordats av omsorgsbered- ningen och aviserats i omsorgspropositionen. Jag vill erinra om vad jag i här aktuella frågor har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitten 2 och 6). '

Redan av 1 kap. 4 äframgär att särskolan är avsedd för psykiskt utveck- lingsstörda barn och ungdomar som inte kan gä i grundskolan och gymna- sieskolan samt att landstingskommuner och i vissa fall kommuner är hu- vudmän för särskolan.

Enligt 1 kap. 8 & gäller det som i lagen sägs om psykiskt utvecklings- störda även dem som har fått ett betydande och bestående begåvningshan- dikapp på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med barndomspsykos. Det innebär att även barn och ungdomar i dessa båda grupper vid behov dvs. om de inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan skall beredas utbildning i särskolan.

Av 1 kap. 5 & framgår att staten genom specialskolan anordnar utbild- ning för psykiskt utvecklingsstörda barn som på grund av synskada, döv- het, hörselskada eller talskada inte kan gå i vare sig grundskolan eller motsvarande del av särskolan.

l 3 kap. finns bestämmelser om skolplikt samt om rätt till utbildning inom det offentliga skolväsendet under och efter skolpliktstiden. Bestäm- melserna i 6 kap. skall ses mot bakgrund av regleringen i 3 kap.

1 10—12 kap. finns bestämmelser om särskild undervisning, skolhälso- vård m.m. som även rör särskolan och dess elever.

SÖ:s och länsskolnämndernas tillsynsfunktioner framgår av 2 kap.

Allmänna föreskrifter (6 kap. 1 och 2 55)

1 & Varje landstingskommun skall anordna särskola för psykiskt utveck- lingsstörda barn och ungdomar som är bosatta inom landstingskommunen.

Motsvarande gäller för kommuner som inte ingår i någon landstingskom- mun.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

2 & En landstingskommun får till en kommun som ingårilandstingskom- munen överlåta att anordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta i kommunen, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt till- stånd.

Den nya omsorgslagen innehåller föreskrifter om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Enligt lagens 75 skall varje landstingskom- mun svara för de särskilda omsorgerna åt psykiskt utvecklingsstörda som är bosatta inom landstingskommunen. Motsvarande gäller i fråga om kom- muner som inte ingår i någon landstingskommun, dvs. Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner. Enligt den nya omsorgslagens 12 5 får en landstingskommun till en kommun i landstingskommunen överlåta uppgift enligt lagen beträffande psykiskt utvecklingsstörda som är bosatta i kom- munen. om landstingskommunen och kommunen har kommit överens om det samt regeringen medger det.

Den nya skollagens6 kap. 1 och 2 åå är i fråga om särskolan motsvarig- heter till den nya omsorgslagens här redovisade bestämmelser om ansvaret för de särskilda omsorgerna.

I motiven till 7 5 i den nya omsorgslagen uttalas bl.a. att ledning kan hämtas från folkbokföringens bestämmelser om rätt kyrkobokföringsort vid bedömningen av frågan var någon skall anses bosatt och att en person alltså i regel kan anses bosatt på den ort där han är kyrkobokförd.

"Bosatt” i den nya skollagens6 kap. 1 5 är avsett att tolkas i enlighet med vad som anförs i motiven till 7 & i den nya omsorgslagen. Jag finner det naturligt att i fråga om ansvaret för särskolan landstingskommunerna emellan knyta an till vad som gäller för särskilda omsorger enligt den nya omsorgslagen och som hittills har gällt för särskolan enligt. 1967 års om- sorgslag. Systemet har av allt att döma fungerat väl i praktiken. Det finns därför inte anledning att låta särskolan omfattas av grundskolans och gymnasieskolans system med elevområden, elevområdestillhörighet och interkommunal ersättning.

När en kommun med stöd av 2 & anordnar särskola för barn som är bosatta i kommunen bör barn från grannkommuner vid behov tas emot efter överenskommelse i de enskilda fallen. Jag finner dock inte skäl att föreslå någon föreskrift om skyldighet i detta hänseende. Motsvarande frågor uppkommer även landstingskommuner emellan och förutsätts då kunna lösas utan särskilda bestämmelser.

Den lokala ledningen (6 kap. 3—5 59)

3 5 1 omsorgslagen finns bestämmelser om omsorgsnämnd.

Omsorgsnämnden skall vara lokal styrelse för landstingskommunens särskola, om inte annat följer av 4 &. Detsamma gäller i fråga om kommun som inte ingår i någon landstingskommun.

Föreskrifterna i 2 kap. 6 & gäller även beträffande omsorgsnämnden och dess verksamhetsområde enligt denna lag.

Enligt 14 & första stycket i den nya omsorgslagen skall ledningen av omsorgsverksamheten utövas av en omsorgsnämnd i den män inte annat följer av beslut som avses i 3 kap. 14 % kommunallagen (1977: 179). Be-

stämmelser om sådan nämnd finns i 14 5 andra stycket och 15 å i den nya omsorgslagen. Omsorgsnämndens uppgifter kan delas upp på flera organ under omsorgsnämnden enligt lagen (1985: 127) om särskilda organ i lands— tingskommunerna.

Omsorgsnämnden ersätter omsorgsstyrelsen enligt 1967 års omsorgslag. Omsorgsstyrclsen är lokal styrelse för särskolan. Enligt den nya skollagen får omsorgsnämnden samma funktion.

4 & En landstingskommun får med bibehållande av huvudmannaskapet överlåta ledningen av en enhet av särskolan till skolstyrelsen i den kom- mun, där enheten är belägen. om kommunen medger detta. I ett sådant fall skall skolstyrelsen vara lokal styrelse enligt denna lag.

Jfr 6 & tredje stycket i 1967 års omsorgslag.

5 5 När en kommun anordnar särskola med stöd av 2 &, skall kommu- nens skolstyrelse vara lokal styrelse för skolan.

Om det finns omsorgsnämnd i kommunen. får kommunfullmäktigc be— stämma att omsorgsnämnden i stället för skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för särskolan.

Om det är enbart uppgiften att anordna särskola som har överlåtits på kommunen, behöver det alltså inte finnas någon omsorgsnämnd.

Bestämmelsen i-första stycket innebär att skolstyrelsen kan få dubbla roller i bl.a. fall som avses i 3 kap. 4 5. I sådana fall sammansmälter funktioner hos olika nämnder hos en och samma nämnd.

Särskolans uppbyggnad och innehåll (6 kap. 6—9 åå)

6 & Särskolan omfattar grundsärskola och träningsskola samt yrkessär- skola.

7 & Grundsärskolan omfattar tio årskurser, som fördelas på lågstadium. mellanstadium och högstadium enligt föreskrifter som meddelas av rege— ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Detsamma gäller träningsskolan. Den är avsedd för elever som inte kan gå i grundsärskolan.

8 & Yrkessärskolan bygger på grundsärskolan och träningsskolan. l yrkessärskolan skall eleverna få yrkesutbildning, yrkesträning eller verk- samhetsträning.

Bestämmelserna om de olika formerna grundsärskola, träningsskola och yrkessärskola innebär inga sakliga ändringar i förhållande till vad som nu gäller.

Bestämmelser om årskurser får åtminstone för träningsskolans del en annan innebörd än de har för grundskolan. Såsom uttryckligen föreskrivs i 9 % skall utbildningen anpassas efter varje elevs förutsättningar. Det blir i vart fall för träningsskolans elever knappast fråga om en bestämd gemen— sam lärokurs utan om att under tio läsår lära varje barn så mycket barnet förmår tillgodogöra sig.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

Nuvarande bestämmelser om tiden för särskolplikt kan innebära en skolpliktig skolgång under sammanlagt 14 eller. i vissa fall. 16 år. Det innebär att yrkessärskolan — till skillnad från gymnasieskolan — i princip är obligatorisk f. n.

Såsom framgår av 3 kap. skall emellertid skolplikten för särskolans elever i fortsättningen upphöra senast vid utgången av vårterminen det kalenderår de fyller 17 är. Det innebär att yrkessärskolan för grundsärsko- lans och träningsskolans elever blir vad gymnasieskolan är för grundsko- lans elever. nämligen en i och för sig frivillig påbyggnad. De tlesta grund- skoleelever behöver fortsätta sin utbildning i gymnasieskolan för att kunna klara sig väl i samhället och söker sig därför också till gymnasieskolan. Av samma skäl kan de allra flesta eleverna i grundsärskolan och träningssko- lan väntas utnyttja möjligheten till fortsatt utbildning i yrkessärskolan.

Huvudmännens skyldigheter sträcker sig längre när det gäller yrkessär— skolan än när det gäller gymnasieskolan. Detta framgår av 3 kap. 19 å och 6 kap. 1 &. Landstingskommunerna haralltsä skyldighet att i mån av behov anordna även yrkessärskola.

[ 8 s talas om yrkesutbildning. yrkesträning eller verksamhetsträning. Detta beror på att elevernas förutsättningar är mycket olika. 1 vissa fall kan det inte bli fråga om vad som kan kallas yrkesutbildning eller yrkesträning. Insatserna för sådana elever består i stället i hjälp för dem att träna sig i dagliga göromål. Man brukar tala om ADL-träning (_ADL står för anpass- ning till dagligt liv).

För yrkessärskolan anges inte antal årskurser i lagtexten. Detta beror på att det inte är fråga om någon gemensam lärokurs Ufr gymnasieskolan). 1 och med att rätt till utbildning föreligger upp till 21 års ålder är det naturligt att omfattande yrkesutbildningar görs fyraåriga.

9 & Eleverna i särskolan skall så långt det är möjligt få en utbildning som motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar.

Utgångspunkten skall självfallet vara att eleverna under sina normalt 14 år i särskolan skall få en utbildning som motsvarar den som andra kan få under nio år i grundskolan och två år på en yrkesinriktad studieväg i gymnasieskolan. Det är emellertid ofrånkomligt med skillnader i fråga om både art och nivå.

Anpassning till den enskilde elevens förutsättningar är nödvändig. Jag hänvisar till vad jag anfört under 6—8 55.

Jag vill i detta sammanhang också fästa uppmärksamheten på de psyko- tiska barnen. Enligt 1 kap. 85 likställs psykotiska barn med psykiskt utvecklingsstörda i den nya skollagen liksom i den nya omsorgslagen. För dessa barn behöver särskilda metoder utvecklas. En god grund är de framgångsrika insatser som görs redan i dag i både landstingskommunal och enskild regi. Jag vill också nämna att statliga medel har ställts till förfogande för det omfattande och fleråriga s.k. Rebeckaprojektet i Göte- borg, vilket inrymmer bl.a. skolfrågor.

övriga föreskrifter (6 kap. 10-13 ss)

10 5 Den lokala styrelsen avgör om en elev skall gå i grundsärskolan eller träningsskolan.

Beslut i ett sådant ärende får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte överklagas.

Av 3 kap. 4 åframgär att den lokala styrelsen för särskolan avgör om ett barn skall tas emot i den skolformen. Enligt 6 kap. 10 S' är det också den lokala styrelsen som avgör om barnet skall gå i grundsärskolan eller träningsskolan.

11 & Särskolan skall så långt det är möjligt organiseras på ett sådant sätt. att eleverna inte blir tvungna att bo utanför det egna hemmet på grund av skolgången.

12 ä 1 omsorgslagen finns föreskrifter om särskilda omsorger i form av boende i familjehem eller elevhem för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.

Numera kan många psykiskt utvecklingsstörda barn bo kvar i det egna hemmet genom att föräldrarna får hjälp för att klara omvårdnaden. Det är angeläget att försöka undvika att sko/gången får till följd att barnet måste bo utanför det egna hemmet. I synnerhet gäller detta yngre barn. l-lelt går det emellertid inte att undvika. Det kan ju inte undvikas helt ens för elever i grundskolan trots att Skolenheterna där har väsentligt mindre upptag- ningsområden (jfr 4 kap. 16 5 med kommentarer).

Det ligger i sakens natur att yrkessärskolan — som f.ö. blir frivillig för eleverna enligt den nya skollageni vissa delar måste koncentreras till en eller ett par enheter inom landstingskommunen och att därför förhållande- vis många elever måste bo utanför det egna hemmet.

Hänvisningen till den nya omsorgslagen i 12 & skall ses mot bakgrund av att vissa frågor om boende utanför det egna hemmet för grundskoleelevers del regleras i skollagen (4 kap. 16 å).

Såsom framgår av 125 är det emellenid den nya omsorgslagen som reglerar verksamhet vid elevhem som anordnas för elever i särskolan. Till de särskilda omsorgerna enligt den nya omsorgslagen hör enligt lagens 4 & första stycket punkt 4 boende i familjehem eller elevhem för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. Enligt paragrafens andra stycke skall bl.a. de som får sådana särskilda omsorger också erhålla omvårdnad. 1 den särskilda omsorgen boende i elevhem ingår vidare fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Enligt den nya om- sorgslagens 13 & råder i princip förbud mot att ta ut avgifter för särskilda omsorger enligt den lagen. För kost och logi får dock tas ut avgift av särskoleelever som uppbär pension.

13 å' Utbildningen i särskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för att tillgodogöra sig utbild—

' ] prepositionens lagförslag har orden "att tillgodogöra sig" tagits bort.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

ningen. l verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föran- leda en obetydlig kostnad för eleverna.

Huvudmannen skall för eleverna kostnadsfritt anordna skolskjuts. om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd. trafiklk'irhällandena. elc- vens handikapp eller någon annan särskild omständighet.

I fråga om boende utanför det egna hemmet med anledning av skolgång- en gäller bestämmelser i den nya omsorgslagen (se 12 å).

Bestämmelserna i 13 5 har för hela särskolan — således även yrkessär- skolan utformats efter mönster av bestämmelserna för grundskolan i 4 kap. 15 och 17 ss.

Bestämmelserna för yl'kessärskolans elever är fördelaktigare än bestäm- melserna för elever i gymnasieskolan. Så är också fallet med regleringen i 1967 års omsorgslag med anslutande föreskrifter i omsorgsstadgan.

7 kap. Specialskolan

Den nya skollagens bestämmelser om specialskolan omfattar skolformens hela elevkrets. vilketju inte är fallet med den nuvarande skollagen. Säsom framgår redan av 1 kap. 5 så är specialskolan en skolform med statligt huvudmannaskap som är avsedd för barn som på grund av synskada. dövhet. hörselskada eller talskada inte kan gå i grundskolan eller motsva- rande del av särskolan. 1 3 kap. finns bestämmelser om skolplikt samt om rätt till utbildning inom det offentliga skolväsendet under och efter skol- pliktstiden. Bestämmelserna i 7 kap. skall ses mot den bakgrunden.

1 10—12 kap. finns bestämmelser om särskild undervisning. skolhälso— vård m.m. som rör även specialskolan och dess elever.

Sözs och länsskolnämndernas tillsynsfunktioner framgår av 2 kap.

l & Specialskolan skall för utbildning på grundskolenivå ha tio årskurser. som fördelas på lågstadium. mellanstadium och högstadium enligt före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

l specialskolan kan också ingå utbildning som avses i 3 kap. 19 &.

Jfr 28 aå första stycket i den nuvarande skollagen och 6 kap. 15 å i skolförfattningsutredningens lagförslag.

Föreskrifter om årskursernas fördelning på olika stadier finns f.n. i 18 & specialskolförordningen.

Såsom framgår av 25 skall utbildningen anpassas efter varje elevs förutsättningar. Det ligger i sakens natur att årskursindelningen får en speciell innebörd för den som på grund av flera olika handikapp måste ha en s.a.s. individuell lärokurs.

Såsom framgår av 3 kap. 19 5 med kommentarer kan det förekomma att en psykiskt utvecklingsstörd även efter sin skolpliktstid bereds utbildningi specialskolan. Det kan då vara fråga om utbildning som inte hänförs till någon av de årskurser som avses i 7 kap. l 5 första stycket. '

2 5 De som gåri specialskolan i stället för i grundskolan eller motsvaran- de del av särskolan skall så långt det är möjligt få en utbildning som motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar.

Jfr 28 a & andra och tredje styckena i 1962 års skollag och 6 kap. 16 s i skolförfattningsutredningens lagförslag.

Utgångspunkten skall självfallet vara att eleverna under sina normalt tio åri specialskolan skall få en utbildning som motsvarar den som grundsko- lans elever får under sina normalt nio skolår. Det är emellertid ofrånkom- ligt med skillnader i fråga om både art och nivå för främst de psykiskt utvecklingsstörda eleverna. Anpassning till den enskilde elevens förutsätt- ningar är nödvändig.

Bestämmelser om innehållet i utbildning inom det offentliga skolväsen- det finns i läroplaner. Enligt specialskolförordningen gäller läroplanen för grundskolan med de ändringar och tillägg som SÖ fastställer.

1 10 kap. 3 & finns bestämmelser om s. k. särskild undervisning för bl.a. sådana elever i specialskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete.

Jag finner inte skäl att i skollagen ta in särskilda bestämmelser för de få fall där en psykiskt utvecklingsstörd bereds utbildning i specialskolan efter skolpliktsåldern.

3 & Utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera särskilda enhe- ter. För varje enhet skall det finnas en lokal styrelse. Regeringen meddelar föreskrifter om enheterna och deras upptagningsområden.

Utbildning i specialskolan kan också anordnas i särskilda klasser som är förlagda till grundskolan men leds av en lokal styrelse för specialskolan.

Föreskrifter om enheter av specialskolan och deras upptagningsområ- den finns f.n. i specialskolförordningen. Enligt lörordningens 2 ll undervi- sas synskadade elcver vid två skolenheter. belägna i Solna och Örebro. döva och hörselskadade elever dels vid sex skolenheter. belägna i Stock- holm. Gnesta. Lund. Vänersborg. Örebro och Härnösand. dels i särskilda klasser förlagda till grundskolan (externa klasser). samt talskadade. döva och hörselskadade elever vid skolenhet i Sigtuna.

Enheten i Solna kallas Tomtebodaskolan. Där finns f.n. bäde skola och s.k. resurscenter. Skoldelen skall enligt beslut läggas ned vid utgången av läsåret 1985/86.

1 4 & specialskolförordningen anges vilka län som utgör upptagningsom- råden för de skolenheter i Stockholm. Lund. Vänersborg. Örebro och Härnösand. vid vilka döva och hörselskadade elever undervisas. För övri- ga enhetcr av specialskolan finns inga föreskrifter om upptagningsområde. Ett par av dem är inriktade på elever med mer än ett handikapp. såsom dövblinda och blinda eller döva psykiskt utvecklingsstörda. Dessa enheter tar emot elever från hela landet.

F. n. framgår först av 5 & specialskolförordningen att det skall finnas en lokal styrelse för varje enhet. Jag anser att den regeln bör tas med i skollagen .

Remiss— protokoll

Remiss- protokoll

En lokal styrelse handhar bl.a. många av de uppgifter som i fråga om grundskolan ankommer på den kommunala skolstyrelsen. Detta framgår bl. a. av 3 kap. Av särskild betydelse är de lokala styrelsernas uppgift. att bedöma om en syn-. hörsel- eller talskada är av så allvarligt slag att barnet inte kan följa undervisningen i grundskolan (eller särskolan") och därför behöver utbildning i specialskolan.

Det är enligt specialskolförordningen SÖ som beslutar om inrättande av externa klasser. Enligt förordningens 7.5 utövas ledningen av externa klasser av styrelsen för den skolenhet av specialskolan som SÖ bestäm- mer.

Systemet med externa klasser används främst för undervisning utanför specialskoleorterna. 1 Härnösand och Lund har dock högstadieundervis- ningi specialskolan förlagts till grundskolan i resp. kommun.

Ansvarsfördelningen mellan staten och värdkommunen vid anordnande av externa klasser regleras genom överenskommelser på grundval av ett av Kungl. Maj:t den 30 december 1974 godkänt normalavtal. Vidare finns ett av regeringen den 4 november 1982 godkänt avtal mellan staten och Härnösands resp. Lunds kommun om samverkan rörande högstadierna vid specialskolorna i Härnösand resp. Lund. Avtalen innebär bl.a. att staten betalar ett slags motsvarighet till interkommunal ersättning till värdkom- munen för elever från andra kommuner. Värdkommunen har nämligen vissa kostnader för lokaler m.m.

4 & [förhållande till eleverna i specialskolan skall staten svara för sådana kostnader som kommunerna skall svara för i grundskolan.

Bestämmelser om skolhuvudmannens kostnadsansvar i förhållande till eleverna i grundskolan finns i 4 kap. Syftet med bestämmelsen i 7 kap. 4 5 är dels att markera att eleverna inte i kostnadshänseende skall komma i sämre ställning än eleverna i grundskolan. dels att ha en naturlig bakgrund till 7 kap. 5 & om ersättning från hemkommunen till staten.

Många av specialskolans elever måste bo i elevhem vid skolenheten. Specialskolorna disponerar särskilda medel för elevers resor. Det finns bl. a. en förordning (SÖ-FS 1982: 163) om ersättning till vissa handikappa- de elever m.fl. för resor. Skolorna disponerar också särskilda medel för kostnader för elevernas boende m.m. enligt föreskrifter som SÖ meddelar.

Bestämmelserna i 7 kap. 4 %$ gäller -— till skillnad från föreskrifterna i 7 kap. 5 & även de få som bereds utbildning i specialskolan efter årskurs 10.

5 & Hemkommunen skall betala ersättning till staten för kostnader för den som är elev i någon av specialskolans årskurser l—lO. Detta gäller dock inte om eleven går i en sådan särskild klass av specialskolan som är förlagd till hemkommunens grundskola.

Ersättning till staten skall lämnas med det belopp per elev och termin som med stöd av 4 kap. 19 & föreskrivs i fråga om grundskolans elever i årskurs med samma nummer. För elever i årskurs 10 i specialskolan skall gälla samma belopp som för elever i årskurs 9 i grundskolan.

Paragrafen motsvarar 52 b & i den nuvarande skollagen i dess lydelse fr.o.m. den ljuli l984 (prop. l983/84z27. UbU 8. rskr lll).

[ paragrafens första mening finns den grundläggande bestämmelsen om betalningsskyldighet för hemkommunen. Vad som avses med hemkom- mun framgår av definitionen i l kap. 9 &.

Såsom redovisats under 3 & förekommer s. k. externa klasser förlagda till grundskolan. Värdkommunen har enligt nuvarande avtal vissa kostna— der för sådana klasser. samtidigt som den från staten får ersättning för sådana elever i den externa klassen som kommer från andra kommuner. Bestämmelsen i första stycket andra meningen innebär att värdkommunen inte behöver betala ersättning till staten i enlighet med huvudregeln i första stycket första meningen. '

Något undantag görs inte beträffande elever som är psykiskt utveck- lingsstörda men som på grund av synskada eller hörselskada inte kan gå i särskolan och därför tas emot i specialskolan. Hemkommunen är alltså skyldig att betala ersättning till staten för sådana elever.

Bestämmelser om interkommunal ersättning för elever i grundskolan finns i 4 kap. Föreskrifterna i 7 kap. 5 5 innebär att hemkommunen skall betala ersättning med samma belopp oavsett om barnet går i en annan kommuns grundskola eller i specialskolan.

8 kap. Sameskolan

Såsom framgår av I kap. 6 och 7 så är sameskolan en statlig skolform som utgör alternativ till grundskolan och som i likhet med den räknas till det offentliga skolväsendet. Bestämmelser om det offentliga skolväsendets allmånna organisation finns i 2 kap. Enligt 2 kap. 9 & skall en sameskolsty- rclse vara lokal styrelse för sameskolan. ! 3 kap. finns bestämmelser om skolplikt och rätt till utbildning. Bestämmelserna i 8 kap. om sameskolan skall ses mot denna bakgrund.

I lO—— lZ kap. finns bestämmelser om särskild undervisning. skolhälso- vård m.m. som rör även sameskolan och dess elever.

l & Utbildningen i sameskolan skall ha en samisk inriktning men i övrigt vara densamma som utbildningen i grundskolan.

F.n. finns i 9 och ll åå sameskolförordningen bestämmelser om att sameskolan omfattar nio årskurser med samma stadieindclning som grund- skolan samt att läroplanen för grundskolan skall tillämpas med vissa an- givna modifikationer. Undervisningcn skall meddelas på svenska och sa- miska. ämnet samiska skall förekomma i samtliga årskurser och undervis- ningen skall beröra även frågor av betydelse för samernas kultur och Ievnadsförhållanden.

2 & Samers barn får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan. Detsamma gäller andra barn. om det finns särskilda skäl.

Motsvarande bestämmelser finns f. n. i ] li sameskolförordningen.

Remiss-

protokoll

Remiss- protokoll

Såsom redovisas i propositionen ll979/8ll182') om ledning och admini- stration av sameskolorna m.m. skall enligt riksdagsbeslut från år I962 nomadskolan. som numera kallas sameskolan. vara öppen för barn till alla som uppger sig vara" samer.

Vid riksdagsbehandlingen av den nämnda propositionen uttalade ut- bildningsutskottet (UbU l979/80: 25) att det i vissa fall kan vara motiverat att också icke-samiska barn har möjlighet att gå i sameskola. Som exempel nämnde utskottet ett icke—samiskt barn från en ort med sameskola men utan kommunal grundskola som tvingas att åka till annan ort med kommu- nal grundskola. Det kunde också enligt utskottet vara mera praktiskt för ett barn från en extrem glesbygd att gå i sameskola och bo inackorderad på sameskolans elevhem än att'gå i kommunal grundskola. Utskottet betona- de att det måste röra sig om ett fåtal fall, så att sameskolans inriktning och målsättning inte skulle påverkas. En överenskommelse mellan berörd kommun och sameskolstyrelsen borde enligt utskottet kunna ligga till grund för en sådan anordning. Riksdagen gav regeringen som sin mening till känna vad utskottet anfört.

3 & Sameskolstyrelsen beslutar om intagning av elever i sameskolan. Styrelsens beslut i sådana ärenden får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

Enligt 3 kap. är regeringen högsta instans i vissa ärenden som rör frågor i vilken av skolformerna grundskolan. särskolan och specialskolan som ett barn skall tas emot under sin skolpliktstid. Sameskolstyrelsens beslut i ärenden om intagning rör också rätten till skolgång i en viss skolform. Av principiella skäl bör regeringen vara högsta instans även i dessa ärenden.

4 & I förhållande till eleverna i sameskolan skall staten svara för sådana kostnader som kommunerna skall svara för i grundskolan.

Av principiella skäl tas i lagen med en bestämmelse av detta innehåll. Den har samma utformning som motsvarande bestämmelse för den likale- des statliga specialskolan.

9 kap. Fristående skolor

Såsom framgår av | kap. 7 & avses i lagen med fristående skola en skola för vilken en fysisk eller enskildjuridisk person är huvudman.

! 9 kap. finns dels bestämmelser som motsvarar regleringen av friståen- de skolor i den nuvarande skollagen. dals bestämmelser som inlemmar skolverksamhet för psykiskt utvecklingsstörda med särskild skolplikt i samma system.

I vissa av kapitlets paragrafer talas om den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan utan närmare precisering. Sådan får vid behov göras i tillämpningsföreskrifter.

Godkännande (9 kap. 1—4 åå)

] & Vanlig skolplikt får fullgöras i en fristående skola. om skolan är godkänd för ändamålet.

Godkännande skall meddelas. om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentli- gen svarar mot grundskolans allmänna mål.

Ärenden om godkännande skall prövas av skolstyrelsen i den kommun där skolan skall bedriva sin verksamhet.

Jfr 33 a s' första stycket och 34 få i den nuvarande skollagen. I skolför- fattningsutredningens lagförslag - som utgick från den nuvarande skolla- gens 34 å i äldre lydelse finns föreskrifter i samma frågor i 8 kap. l &.

l fråga om 9 kap. l & får jag hänvisa till förarbetena till 33 a 5 första stycket och 34 å i den nuvarande skollagen (prop. 1982/83: 1 s. l7—24 och 70—73). ] förarbetena talas om en pågående försöksverksamhet med spe- ciella anordningar med undervisning på hemspråk i grundskolan (prop. l982/83: l s. 73). Riksdagen har nyligen fattat beslut om reguljära former för sådana anordningar i grundskolan (prop. 1984/85: 100 bil. ll) s. 101 ff. UbU l2. rskr l49). Det innebär att motsvarande anordningar måste få förekomma även i fristående skolor.

2 5 Den som har vanlig skolplikt men som är endast för kortare tid bosatt i riket eller som har andra särskilda skäl att få en utbildning med internatio- nell inriktning får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola med sådan inriktning (internationell skola). om skolan av regeringen har godkänts för ändamålet.

För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdig- heter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som de här för kortare tid bosatta eleverna behöver.

Jfr 34 a 5 i den nuvarande skollagen . Paragrafen saknar motsvarighet i skolförfattningsutredningens lagförslag. som tillkom före 34 a 5.

I fråga om 9 kap. 2 5 får jag hänvisa till förarbetena till 34 a 5 i den nuvarande skollagen (prop. l982/83: l s. 24—25 och 74—75).

3 & Särskild skolplikt får fullgöras i en fristående skola. om skolan är godkänd för ändamålet.

Godkännande skall meddelas om skolan ger eleverna en utbildning som väsentligen svarar mot den som de skulle få i särskolan eller specialskolan. En ytterligare förutsättning är att eleverna i samband med utbildningen bereds erforderliga omsorger.

Ärenden om godkännande skall prövas av den lokala styrelsen för sär- skolan eller specialskolan.

Jfr beträffande synskadade. döva. hörselskadade och talskadade den nuvarande skollagens 39 a å. som hänvisar till 33 a och 34 55 samma lag. Skolförfattningsutredningen föreslår en annan lösning. Se 6 kap. 8 & i dess lagförslag.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

IZO

Såvitt gäller psykiskt utvecklingsstörda finns bestämmelser om godkän- nande av verksamhet i enskild regi i IO & i 1967 års omsorgslag.

Regleringen i 3 åinnebär en motsvarighet till regleringeni l s. som avser fristående skolor som ersätter grundskolan.

Godkännande enligt 3 5 får meddelas med avseende på ett eller flera angivna handikapp (jfr 4 % första stycket l). I praktiken lär det huvudsakli- gen vara fråga om skolor för psykiskt utvecklingsstörda.

Om huvudmannen för en fristående skola för psykiskt utvecklingsstörda barn också anordnar elevhem regleras frågan om huvudmannens rätt att driva elevhemmet av den nya omsorgslagen. Enligt den lagens l7 s skall enskild som yrkesmässigt vill bedriva exempelvis elevhemsverksamhet söka tillstånd hos socialstyrelsen. Tillstånd får inte lämnas utan att om- sorgsnämnden i den landstingskommun där verksamheten skall bedrivas har tillstyrkt det. Verksamheten skall stå under tillsyn av omsorgsnämn- den.

Om vårdnadshavare önskar att deras psykiskt utvecklingsstörda barn skall börja i en för sådana barn enligt 3 li godkänd skola blir det inte aktuellt med någon prövning av om särskild skolplikt föreligger. Det får antas att ingen placerar sitt barn i en sådan skola om det uppenbarligen skulle klara att gå i en skola för barn i allmänhet. *

Hänvisningar till S115

14. Specialmotivering till förslaget till införandelag

Lagen om införande av skollagen kompliceras av att den skall innehålla övergångsbestämmelser i förhållande till såväl 1962 års skollag som 1967 års omsorgslag. Den senare upphävs med övergångsbestämmelser i andra avseenden än utbildning enligt en annan promulgationslag. nämligen lagen (19851000) om införande av lagen (19852000) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda rn. fl. De båda införandelagarna behöver sam- ordnas genom hänvisningar till varandra.

Allmänna bestämmelser (1—5 åå? l & Skollagen (1985z000) och denna lag träder i kraft den ljuli 1986.

2 5 Genom skollagen (1985: 000) upphävs skollagen (1962: 319).

1967 års omsorgslag upphävs inte genom den nu aktuella lagstiftningen utan genom lagen (1985: 000) om införande av lagen (1985: 000) om särskil- da omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

3 & I denna lag avses med

[962 års skollag skollagen (1962: 319). den nya skollagenskollagen (19853000). 1967 år.: omsorgslag lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

den nya omsorgslagar: lagen (1985: 000) om särskilda omsorger om psy— kiskt utvecklingsstörda m.fl.

För att underlätta formuleringen av vissa bestämmelser i lagen om införande av skollagen används de i 3 .5 redovisade beteckningarna för de olika lagarna.

' l propositionens lagförslag har 4 & tagits bort och 5 s'fålt beteckningen 4 &.

Remiss- protokoll

Remiss- protokoll

4 & 1 lagen (1985:000) om införande av lagen (198510001 om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. finns bestämmelser om införande av den nya omsorgslagen och upphävande av 1967 års omsorgs- lag.

Övergångsbestämmelser i förhållande till 1967 års omsorgslag finns både i den nämnda lagen och i denna lag. Denna lag innehåller övergångsbe— stämmelser rörande sådan utbildning som regleras i den nya skollagen.

Paragrafen är avsedd att klargöra förhållandet mellan de olika lagarna. 1 1967 års omsorgslag finns bestämmelser om förskoleverksamhct inom ramen för särskolan. Övergångsbestämmelser rörande förskoleverksamhct finns i promulgationslagen till den nya omsorgslagen. Socialtjänstlagens (198026201 bestämmelser om förskola skall i fortsättningen gälla för alla barn.

5 5 Om det i lag eller annan författning hänvisas till en sådan föreskrift i 1962 års skollag eller 1967 års omsorgslag. som har ersatts genom en bestämmelse i den nya skollagen eller i denna lag. skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.

Den nya skollagen föranleder ändringar i en rad lagar och andra författ— ningar. Sannolikt kommer endast en del av ändringarna att hinnas med till den 1 juli 1986. Därför behövs bestämmelsen i 5 15.

När det gäller utbildningen för psykiskt utvecklingsstörda är det särskilt angeläget att försöka hinna med följdändringarna till den 1 juli 1986. Det är ifråga om sådan utbildning som skillnaderna i förhållande till den nuvaran- de regleringen och därmed risken för komplikationeri samband med över- gången är störst.

Lokala styrelser för särskolan (6 W

6 5 Uppgifter som enligt den nya skollagen ankommer på omsorgsnämnd skall till utgången av år 1988 fullgöras av sådan omsorgsstyrelse som avses i 12 5 lagen (1985: 0001 om införande av lagen (1985: 000) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.. om inte annat följer av den paragrafen eller av någon annan lag.

Nyvalda omsorgsstyrelser träder till den 1 januari 1986. Av 12 å i pro— mulgationslagen till den nya omsorgslagen följer att dessa omsorgsstyrel— ser automatiskt får omsorgsnämndens uppgifter enligt den nya omsorgsla- gen vid dennas ikraftträdande för återstoden av mandatperioden. om inte landstingskommunen väljer att skapa en annan ordning.

De nya omsorgs- och skollagarna utgår från att vissa uppgifter enligt båda lagarna normalt skall fullgöras av samma nämnd. omsorgsnämnden. Bestämmelsen i 6 & innebär att motsvarande skall gälla även under över- gångstiden till utgången av år 1988. "Någon annan lag" syftar på lagen (1985: 127) om särskilda organ i landstingskommunerna och lagen (1984: 3821 om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorgani- sation.

* [propositionens lagförslag har 6 ä' fått beteckningen 5 &.

Skolplikt och rätt till utbildning (7— 10 591

7 5 För barn som inte har börjat skolan före den ljuli 1986 skall frågor om skolplikt, skolform inom det offentliga skolväsendet och skolstart prövas enligt bestämmelserna i den nya skollagen. även om prövningen sker före den ljuli 1986.

Paragrafen har praktisk betydelse huvudsakligen för barn som skulle ha varit särskolpliktiga enligt 1967 års omsorgslag. Ett beslut som fattats före den 1 juli 1986 om inskrivning i särskola enligt 1967 års omsorgslag blir utan verkan om det avser barn som börjar skolan (annan än förskola) först senare.

8 & Uppkommer fråga om elevs övergång efter ikraftträdandet från en skolform till en annan. prövas frågan enligt bestämmelserna i den nya skollagen. även om prövningen sker före den 1 juli 1986. Som skolform anses därvid även grundsärskolan och träningsskolan.

Den som är född år 1970 eller senare och som med stöd av bestämmelser i 1967 års omsorgslag vid ikraftträdandet har påbörjat men inte avslutat skolgång i grundsärskolan, träningsskolan eller specialskolan skall anses mottagen i den skolan enligt bestämmelserna i den nya skollagen. Detta gäller dock inte den som är utskriven på försök från särskolan.

1 1967 års omsorgslag finns bestämmelser om att en elev i särskolan får utskrivas på försök bl.a. för prövning av om han kan tillgodogöra sig undervisningen inom det allmänna skolväsendet. För den som blivit för— söksutskriven och ännu vid den nya lagens ikraftträdande inte på nytt har börjat i särskolan skall eventuell fråga om återgång till särskolan prövas enligt bestämmelserna i den nya skollagen.

9 _6 För den som är född år 1969 eller tidigare och som vid utgången av juni 1986 är särskolpliktig enligt 1967 års omsorgslag upphör skolplikten genom den nya skollagens ikraftträdande.

Bestämmelsen tas med som ett påpekande och en bakgrund till 10 5.

10 & Bestämmelserna i 3 kap. 19 å i den nya skollagen om rätt för psykiskt utvecklingsstörda att få utbildning efter skolpliktstiden gäller dem som är födda år 1966 eller senare.

De som är födda år 1965 eller tidigare och som vid utgången av juni 1986 inte har avslutat sin skolgång i särskolan eller specialskolan skall beredas tillfälle att slutföra pågående yrkesutbildning eller motsvarande under högst två år.

För dem som är födda är 1965 eller tidigare är det vid den nya skollagens ikraftträdande normalt inte aktuellt med någon ytterligare skolgång i sär- skolan eller specialskolan. Undantag gäller i fall där de inlett men inte avslutat yrkesutbildning eller motsvarande. Eftersom sista stycket i 3 kap. 19 & skulle kunna innebära försämring för någon som räknat med att kunna slutföra påbörjad utbildning senare än som anges i den nya bestämmelsen har en särskild övergångsbestämmelse tagits med.

' 1 propositionens lagförslag har 7— 10 55 fått beteckningarna 6—9 så. Vidare haren ny paragraf. 10 &. införts under en ny mellanrubrik.

Remin- protokoll

Remiss- protokoll

Förhållandet mellan olika huvudmäns grundskolor och gymnasieskolor (II—- 13 5.5)

ll & Sådana elevområden för olika huvudmäns grundskolor och gymna- sieskolor eller delar därav som har fastställts före utgången av juni 1986 gäller utan hinder av den nya skollagen. Elevområden som aVser grund- skolan får dock inte täcka varandra efter utgången av juni 1987. om inte annat följer av 4 kap. 7 & tredje stycket i den nya skollagen.

Systemet med s.k. överlappande elevområden i stället för indelning enligt 4 kap. 7 & andra stycket i den nya skollagen skall således vara helt avskaffat den ljuli 1987.

12 5 I fråga om rätt till interkommunal ersättning för läsåret 1986/87 för elever i grundskolan skall bestämmelserna i 1962 års skollag tillämpas. om den ersättningskrävande kommunen har tagit emot eleven i sin grundskola genom beslut som har fattats före den 1 juli 1986.

I fråga om beslut som fattas före den 1 juli 1986 gäller 1962 års skollag. Enligt den gäller inget krav på yttrande från hemkommunen. Den bestäm- melsen i den nya lagen är av fundamental betydelse för bestämmelserna om rätt till interkommunal ersättning. Därför behövs en särskild över- gängsbestämmelse om rätt till sådan ersättning.

13 5 I fråga om rätt till interkommunal ersättning för tid före den 1 juli 1987 för elever i gymnasieskolan skall bestämmelserna i 1962 års skollag tillämpas. om den ersättningskrävande kommunen eller landstingskommu- nen har tagit emot eleven på den aktuella studievägen i sin gymnasieskola genom beslut som har fattats före den ljuli 1986.

Jag hänvisar till mina kommentarer till 12 &.

Fristående skolor m.m. (14—16 551'

14 & Godkännande för en fristående skola enligt 1962 års skollag gäller som om det hade meddelats enligt den nya skollagen.

Bestämmelserna i den nya skollagen innebär ingen saklig ändring i förhållande till föreskrifterna i 1962 års skollag.

15 & Ett godkännande som enligt 10 å i 1967 års omsorgslag har medde- lats i fråga om undervisning för särskolpliktiga och som alltjämt gäller vid utgången av juni 1986 får räknas såsom godkännande enligt den nya skolla- gen såvitt gäller tiden till utgången avjuni 1987.

Den nya skollagen innebär ett annat system. Det är därför rimligt med en omprövning enligt de nya reglerna.

16 & Beslut om befrielse från skolgång som har fattats med stöd av 35 å i 1962 års skollag eller 26 å i 1967 års omsorgslag gäller inte efter utgången avjuni 1986.

' 1 propositionens lagförslag har 14 & tagits bort och 15 och 16 Gå fått beteckningar- na 14 resp. 15 s.

Den nya skollagen innebär för vissa fall ändringari skärpande riktning. Prop. 1985/86: 10 Därför kan tidigare godkännanden inte få gälla utan omprövning. Remiss- Överklagande (17 och 18 äm' protokoll

17 ä 1 fråga om överklagande gäller bestämmelserna i 1962 års skollag, om beslut enligt den lagen har meddelats i första instans före den 1 juli 1986.

Enligt 7 och 8 ss % kan vissa frågor prövas enligt den nya skollagen före dess ikraftträdande. ] fråga om överklagande av ett sådant beslut gäller bestämmelserna i den nya skollagen.

18 & Bestämmelser om överklagande i 1967 års omsorgslag gäller i fall där beslut med stöd av den lagen har meddelats i första instans före den 1 juli 1986.

I fråga om beslut enligt 1967 års omsorgslag bör observeras att många såvitt de omfattar tid efter utgången av juni 1986 — mister sin verkan till följd av den nya skollagen. Bestämmelsen i 18 & avser instansordningen och annat som rör endast själva handläggningen.

15. Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till 1. skollag. 2. lag om införande av skollagen( 1985: 0001, 3. lag om ändring i lagen (19851000) om införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

16. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan,

' l propositionens lagförslag har 17 &" fått beteckningen 16 s och försetts med ett andra stycke. Vidare har 18 & fått beteckningen 17 s. 139

Lagrådsrelnissens lagförslag

Bilaga 16 Lagrådsremissens lagförslag

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde den l4juni l985

Närvarande: f.d. justitierådet Hult. regeringsrådet Björne. justitierådet Gregow

F.nligt protokoll vid regeringssammanträde den 6juni 1985 har regering- en på hemställan av statsrådet Göransson beslutat inhämta lagrådets ytt- rande över förslag till

I. skollag.

2. lag om införande av skollagen (I985: 000).

3. lag om ändring i lagen (l985:()00) om införande av lagen (l985:000l om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn lngrid Olsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till skollag 3 kap. I6 5

Enligt denna paragraf skall vitesföreläggande under vissa förutsättningar kunna användas för att framtvinga att skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet fullgör sin skolgång. Detsamma gäller i fråga om skyldighet för skolpliktigt barn. vars skolgång uppskjutits. att gå i förskolan. Föreläg— gande. som skall riktas till barnets vårdnadshavare. skall meddelas av länsskolnämnden. Enligt förslaget skall det också ankomma på nämnden att pröva frågan om utdömande av förelagt vite. Till stöd för denna stånd— punkt. som överensstämmer med nu gällande ordning. har föredragande statsrådet anfört att principiella skäl i och för sig talar för att föreläggande och utdömande skall ankomma på olika myndigheter. att det emellertid hittills har fungerat med båda uppgifterna hos länsskolnämnden samt att han inte funnit tillräckliga skäl att ändra nuvarande regler.

Beträffande s.k. materiella viten. dvs. sådana som avser själva saken och inte förfarandefrågor. är sedan gammalt huvudregeln att frågan om utdömande prövas av domstol. Uppgiften har hittills ankommit på allmän domstol. men enligt den nyligen antagna lagen (l985: 206) om viten skall uppgiften normalt ankomma på länsrätt: i vissa typer av fall skall dock frågan alltjämt prövas av tingsrätt. l åtskilliga författningar finns emellertid bestämmelser om att utdömande av förelagt vite ankommer på förvalt- ningsmyndighet. antingen den myndighet som har förelagt vitet eller någon annan myndighet. vanligen länsstyrelsen.

Den myndighet på vilken frågan om utdömande av vite ankommer har att pröva. förutom huruvida föreläggandet har följts eller ej. om föreläg- gandet är lagligen grundat. Den skall också pröva huruvida ändamålet med

Lagrådets yttrande

Lagrådets yttrande

vitet har förfallit. Möjlighet finns också att jämka vitesbeloppet. Även andra frågor kan komma under bedömande. t. ex. betydelsen av att aktuell prestation har fullgjorts först efter utgången av den förelagda tiden.

Av det sagda framgår att prövning av fråga om utdömande av vite utgör en judiciell uppgift, vid vilken flera olika omständigheter skall beaktas. Med hänsyn härtill och med beaktande av att vite i nu aktuella fall kan avse förhållandevis stora belopp. särskilt vid upprepad ttedska. framstår det som angeläget från rättssäkerhetssynpunkt att frågan om utdömande prö- vas av domstol. såvida inte starka skäl talar för att välja annan myndighet. Vid bedömande härav är särskilt av betydelse vilka kvalifikationer myn- digheten har för uppgiften.

Av remissprotokollet framgår att länsskolnämnderna avses få en i viss mån ändrad sammansättning. Sådan nämnd avses skola bestå av elva ledamöter. Av dessa skall fem ledamöter väljas av landstinget eller. i Gotlands län. av kommunfullmäktigc i Gotlands kommun; i Göteborgs och Bohus län och i Malmöhus län skall dock landstinget välja tre ledamöter och kommunfullmäktigc i Göteborgs respektive Malmö kommun två leda- möter. Av övriga ledamöter skall fyra representera arbetsmarknaden och utses av regeringen efter förslag från arbetsgivar- och arbetstagarorganisa- tioner samt återstående två ledamöter. som skall utses av länsstyrelsen. representera utbildningsverksamheten i länet och den allmänna samhälls- planeringen där. Det kan anmärkas att föredragande statsrådet med avse- ende på sistnämnda båda ledamöter uttalat att han inte finner något skäl för att särskilt markera ett behov av pedagogisk respektive juridisk sakkun- skap bland ledamöterna.

Länsskolnämnden har visserligen stor sakkunskap på skolområdet. Av det förut sagda framgår emellertid att den kan väntas inte i allmänhet ha sådanjuridisk sakkunskap som gör den särskilt lämpad att bedöma frågor om utdömande av vite. Frågor av detta slag torde visserligen f. n. sällan aktualiseras. Detta bör emellertid inte vara avgörande. Det är dessutom inte möjligt att säkert bedöma frekvensen på längre sikt. Att låta utdö- mande av vite ankomma på länsskolnämnden i stället för på domstol innebär givetvis en enkel och smidig lösning. som främjar snabbhet i förfarandet. Dessa fördelar måste emellertid vägas mot det tidigare an— givna rättssäkerhetsintresset.

Mot bakgrund av det sagda förordar lagrådet att uppgiften att pröva frågan om utdömande av vite enligt skollagen anförtros domstol. Med hänsyn till vad'den nya viteslagen innehåller bör uppgiften ankomma på länsrätt. På grund av 6 & viteslagen krävs inte någon särskild bestämmelse härom. Lagrådet föreslår därför att andra stycket i förevarande paragraf ges följande lydelse: "Vitet får inte förvandlas till fängelse."

Förslaget till lag om införande av skollagen 4 f

I denna pargraf anges. i första stycket. att i lagen om införande av [985 års lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. finns be- stämmelser om införande av den nya omsorgslagen och om upphävande av

1967 års omsorgslag. samt. i andra stycket. att övergångsbestämmelser i förhållande till 1967 års omsorgslag finns både i den nämnda lagen och i nu förevarande promulgationslag och att denna lag innehåller övergångsbe- stämmelser rörande sådan utbildning som regleras i den nya skollagen . Av lydelsen framgår att paragrafen endast innebär en erinran om vissa andra bestämmelser av betydelse i sammanhanget och en upplysning rörande innehållet i den nu förevarande promulgationslagen. Något behov av så- dana föreskrifter synes emellertid knappast föreligga. Lagrådet förordar därför att föreskrifterna får utgå. Om förslaget följs. förskjuts numreringen av efterföljande paragrafer.

145

] paragrafen föreskrivs att godkännande för en fristående skola enligt 1962 års skollag gäller som om det hade meddelats enligt den nya skollagen.

Det torde emellertid redan av allmänna rättsgrundsatser följa att ett beslut som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser behåller sin giltighet vid införande av nya föreskrifter. om inte annat anges i de nya föreskrifterna eller därtill hörande övergångsregler eller ett sådant resultat ligger i sakens natur.

Mot bakgrund av det anförda behövs paragrafen inte. Det synes snarare kunna ge upphov till osäkerhet. om en uttrycklig föreskrift av den nu aktuella innebörden tas in i övergångsbestämmelserna. Lagrådet föreslår att paragrafen utgår. Om förslaget följs. bör numreringen i de följande paragraferna justeras.

Förslaget till lag om ändring i lagen om införande av lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Lagrådets yttrande

Slulprafokoll

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 juni l985

Närvarande: statsråden I. Carlsson. ordförande. och Lundkvist. Sigurd- sen, Gustafsson, Leijon. Hjelm—Wallén. Peterson. Andersson. Boström. Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg. Thunborg. Wickbom

Föredragande: statsrådet Göransson

Proposition om ny skollag m.m.

Den 6juni 1985 beslutade regeringen på min hemställan att inhämta lagrå- dets yttrande över förslag till

]. skollag.

2. lag om införande av skollagen (1985: 000),

3. lag om ändring i lagen (l9851000) om införande av lagen (l985:000) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

För att ge en helhetsbild av de förslag som enligt min mening borde föreläggas riksdagen efter lagrådets granskning av dessa tre lagförslag redovisade jag i min föredragning även vissa förslag som lagrådet inte skulle yttra sig över.

Lagrådet har den F4 juni l985 avgett yttrande över de remitterade lagför- slagen. Yttrandet rör 3 kap. l6 & förslaget till skollag samt 4 och M åå förslaget till lag om införande av skollagen.

Förslaget till skollag 3 kap. I () 5

Enligt det remitterade förslagets 3 kap. l6 & ankommer det på länsskol- nämnden såväl att förelägga vite som att pröva frågan om utdömande av vitet. Detta överensstämmer med bestämmelser i den nuvarande skolla- gen.

Med hänvisning till rättssäkerhetsintresset förordar lagrådet på närmare utvecklade skäl att länsrätt anförtros uppgiften att pröva frågan om utdö— mande av vitet. Jag godtar lagrådets förslag.

Enligt den nyligen antagna lagen (l9851206) om viten skall. om inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet. fråga om utdömande av vite prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat föreläg-

gandet eller. om detta har skett efter överklagande i frågan om vitesföre- läggande. av den myndighet som har prövat denna fråga i första instans. Jag föreslår inga särbestämmelser i skollagen. Det innebär att fråga om utdömande av vite som avses i 3 kap. 16.5 Skollagen skall prövas av länsrätt på ansökan av länsskolnämnden.

I förvaltningsprocesslagen (1971: 29l) finns bestämmelser om att läns- rätts beslut överklagas hos kammarrätt genom besvär.

Redaktionella jämkningar

Av språkliga skäl bör orden "att tillgodogöra sig" utgå ur det remitterade förslagets 4 kap. 15 %, 5 kap. 14 åoch 6 kap. 13 &.

Förslaget till lag om införande av skollagen Vite

Enligt en övergångsbestämmelse till lagen (l985z206) om viten gäller la- gens föreskrift om att fråga om utdömande av vite prövas av länsrätt ej beträffande vite som har förelagts före lagens ikraftträdande den 1 juli 1985.

Fråga om utdömande av vite. som har förelagts enligt I962 års skollag före den I juli 1985, kan uppkomma efter den nya skollagens ikraftträ— dande. Frågan kan emellertid inte prövas av länsrätt med stöd av vitesla— gen. Den bör prövas enligt bestämmelserna i 1962 års skollag. dvs. av länsskolnämnden. Samma instansordning som tidigare bör gälla vid över- klagande av länsskolnämndens beslut, vilket innebär att nämndens beslut överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Kompletteringar som avser nu berörda fall behöver göras i förslaget till införandelag.

4 och 14 55

Lagrådet förordar att 4 och 14 55 i det remitterade förslaget utgår såsom onödiga. Jag godtar lagrådets förslag.

Numrering m.m.

[ och med att det remitterade förslagets 4 .5 utgår kommer de föreslagna 5— l0 55 att betecknas 4—9 55.

Närmast efter det som blir 9 %$ bör rubriken Vite införas. Såsom IO & bör tas in en bestämmelse om att länsskolnämnden även efter utgången avjuni l986 prövar fråga om utdömande av sådant vite som har förelagts enligt I962 års skollag före den ljuli 1985.

I och med att det remitterade förslagets 14 & utgår kommer de föreslagna lS—l8 55 att betecknas l4—l7 55.

I det som blir 16 & bör som ett andra stycke tas in en föreskrift om att beslut av länsskolnämnden enligt lagens 10 5 får överklagas hos kammar- rätten genom besvär.

Prop. 1985/86: 10

Slutprmokoll

Slurpmtokall

Tekniska kompletteringar m.m.

Regeringen har den l3 juni i år utfärdat lagen (l985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. och lagen (l9851569) om införande av lagen (1985: 568.) om särskilda omsorger om psykiskt utveck- lingsstörda m.fl. Därmed kan dessa lagars nummer i Svensk författnings- samling föras in på berörda ställen i de tre av lagrådet granskade lagförsla- gen.

I ingressen till förslaget till lag om ändring i lagen ( l985: 569) om införan- de av lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklings- störda m.fl. bör orden "nedan angivna" bytas ut mot "följande" i enlighet med det uttryckssätt som nu har börjat användas i författningar. Samma ändring bör göras i ingressen till det i bilaga l5 till remissprotokollet intagna men ej till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändring i skollagen (I962: 3l9).

I övrigt får jag hänvisa till mitt anförande i remissprotokollet den 6juni 1985.

Jag vill tillägga att mina förslag har endast marginella kostnadskonse- kvenser för staten, kommunerna och landstingskommunerna. Det enda som förtjänar att nämnas särskilt är indragningen av statsbidraget till kostnader för särskolchefer fr.o.m. den 1 juli l986. Den långsiktiga be- sparingseffekten för staten av detta förslag är ca 5,2 milj. kr.

De ändringar som föreslås genom den nya skollagen har inte något ekonomiskt syfte. I några enstaka fall kan det bli smärre kostnadsförskjut- ningar skolhuvudmännen emellan. Det kan t. ex. inträffa att en huvudman går miste om interkommunal ersättning enligt de nya reglerna men skulle ha kunnat få sådan enligt de äldre bestämmelserna. Det kan också tänkas att vissa regelförenklingar medför smärre statliga och kommunala bespa- ringar.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

]. anta förslaget till lag om ändring i skollagen (I962: 319).

2. anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna änd- ringar.

3. godkänna vad jag har förordat om att särskolcheferna inte längre skall ha statligt reglerade anställningar ( avsnitt 6.5 ).

4. godkänna vad jag har förordat om att statsbidragsgivningen till tjänster för särskolchefer skall upphöra ( avsnitt 6.5 ).

5. godkänna vadjag har förordat i fråga om sådana ledamöter och suppleanter i länsskolnämnden som inte väljs av landsting eller kommunfullmäktige (avsnitt lO.l).

6. godkänna vad jag har förordat om upphörande av försöksverk- samheten med regionala planeringsräd (avsnitt lO.l).

7. godkänna vad jag har förordat om att möjligheten att avstänga en elev i grundskolan skall tas bort (avsnitt lt). 5).

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

SIulproto/tol/

InnehåH Del A

Propositionen ................................................ Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Propositionens lagförslag ..................................... 1 Förslag till lag om ändring i skollagen ("196213191 .............. 2 Förslag till skollag ......... , ................................ 3 Förslag till lag om införande av skollagen (19851000) ........... 4 Förslag till lag om ändring i lagen (1985: 569) om införande av lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. ..................................... Utdrag ur protokoll vid regeringsmmmanträde den 6 juni 1985 . . . 1 Inledning ................................................. 2 Skollagens tillämpningsområde ............................. 3 Termer m.m. ............................................. 3.1 Det offentliga skolväsendet och fristående skolor ..... 3.2 Skola, skolenhet och skolform ...................... 3.2.1 Inom det offentliga skolväsendet .............. 3.2.2 Utanför det offentliga skolväsendet ............ 3.3 Undervisning och utbildning ....................... 3.4 Bosättning. kyrkobokföring m.m. ................... 3.5 Föräldrar och vårdnadshavare ...................... 4 Skolhuvudmännens kostnadsansvar i förhållande till eleverna i grundskolan och gymnasieskolan ............................ 5 Frågor om elevernas fördelning mellan och inom olika huvudmäns grundskolor och gymnasieskolor samt frågor om interkommunal ersättning ................................................

5.1 Nuvarande regelsystem ............................ 5.2 Behov av översyn ................................. 5.3 Beslut om elevområden för grundskolan ............. 5.4 Beslut om elevområden för gymnasieskolan .......... 5.5 Tillhörigheten till elevområde ...................... 5.6 Vilka regler som bör gälla om tillträde till en viss

kommuns eller landstingskommuns skola ............ 5.6.1 Grundskolan ................................ 5.6.2 Gymnasieskolan .............................

5.7 Elevernas fördelning på skolenheter ................. 5.8 Förutsättningarna för rätt till interkommunal ersättning 5.9 Vissa ytterligare frågor ............................ 6 Utbildningen för dem som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan ........................................... 6.1 Allmänt .......................................... 6.2 Förhållandet till den nya omsorgslagens personkrets 6.3 Särskolan och dess huvudmän ...................... 6.4 Tiden för skolplikt och rätt till utbildning ............ 6.5 Särskolchefer .................................... 7 Skolpliktens tvångsmedel .................................. 7.l Samhällets och vårdnadshavarnas ansvar ............ 7.2 Tvångsmedel ..................................... 7.3 Beslutande myndigheter ........................... 8 Utrymmet för andra sätt att fullgöra skolplikten än de reguljära . 9 Skolhälsovård ............................................ 9.1 Grundskolan och gymnasieskolan ................... 9.2 Särskolan..........._............ ................ 9.3 Specialskolan ....................................

Havana-___.

2

24 25 25 28 28 28 29 29 29 30 31 31

33

34 34 34 34 36 38

38 38 40 40 4l 41

42 42 43 44 45 46 47 47 48 49 50 52 52 54

10 Särskilda frågor ...................... " ..................... 55 10.1 Länsskolnämnderna m.m. ......................... 55

10.2 lntagningsnämnderna .............................. 57 10.3 Kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar under

18 år ............................................ 59

10.4 Vartannatårsintagningen ........................... 59 10.5 Disciplinära åtgärder mot elever i grundskolan ........ 60 10.6 Frågor om tillsyn över vissa fristående skolor m.m. . . . 61

11 Ikraftträdande m.m. ....................................... 63

12 Upprättade lagförslag ...................................... 63 13 Specialmotivering till förslaget till skollag .................... 64 Lagens disposition m.m. ................................... 64 1 kap. Allmänna föreskrifter .............................. 64

2 kap. Det offentliga skolväsendets allmänna organisation . . . . 69

3 kap. Skolplikt och rätt till utbildning ...................... 75 4 kap. Grundskolan ...................................... 95 5 kap. Gymnasieskolan ................................... 102 6 kap. Särskolan ......................................... 109 7 kap. Specialskolan ..................................... 114 8 kap. Sameskolan ....................................... 117 9 kap. Fristående skolor .................................. 118

10 kap. Särskilda utbildningsformer ......................... 124 11 kap. Skolhälsovård ..................................... 129 12 kap. Övriga föreskrifter ................................. 131

14 Specialmotivering till förslaget till införandelag ............... 135

15 Hemställan ............................................... 139 16 Beslut ................................................... 139

Bilagor I— 15 Se Del B Bilaga 16 Lugrådsremissens lagft'irslag ......................... 140 1 Förslag till skollag .......................................... 140 2 Förslag till lag om införande av skollagen (19851000) ............ 158 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1985: 000) om införande av lagen (1985: 000) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda

m.fl. ..................................................... 160 Utdrag ur lagrådets protokoll den 14 juni 1985 ................... 161 Utdrag ur protokoll vid regeringssmmnttnträde den 27jttni l985 . . . 164 1 Inledning .................................................. 164 2 Anmälan av lagrådets yttrande ............................... 164 3 Övrigt .................................................... 166 4 Hemställan ................................................ 166 5 Beslut .................................................... 167

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1985

Regeringens proposition 1985/86: 10

Ny skollag m. m.

Del B Bilagorna 1—15 till regeringsprotokollet den 6juni 1985 (lagrådsremiss om ny skollag rn. m.)

Bilaga !

Skollagen (1962: 319)

ilagens lydelse den ljuli 1985.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 5 Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ungdom har till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdig- heter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till har- moniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmed- lemmar.

a) sörja för undervisningen av barn i grundskola,

b) bedriva uppföljande studie— och yrkesorientering och vidta andra åtgärder till stöd för ungdomar som inte har fyllt arton år och som efter aVSIutad grundskola inte genomgår utbildning eller har fast anställning,

e) främja åtgärder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasie- skola ävensom

d)i övrigt vårda skolväsendet i kommunen, såvitt ej handhavandet därav ankommer på annan.

2 a & Staten sörjer för undervisningen i specialskola av barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada icke kunna följa undervisningen i grundskolan.

2 b & Varje landstingskommun skall främja åtgärder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasieskola.

3 5 I varje kommun skall finnas en skolstyrelsc och en skolchef.

För specialskolan finnas särskilda lokala styrelser enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

I varje landstingskommun, som anordnat gymnasieskola, skall finnas en utbildningsnämnd.

Landstingskommun får tillsätta särskild utbildningsnämnd eller uppdra- ga åt annan nämnd att vara utbildningsnämnd. Har så ej skett är förvalt- ningsutskottet utbildningsnämnd.

3 a & Med skola avses i denna lag grundskola, specialskola eller gymna- sieskola, om inte annat anges.

I lagen åsyftas med fristående skola en skola som har en enskild fysisk eller juridisk person som huvudman.

"Med föräldrar avses barnets vårdnadshavare.

4 5 I varje län finnes såsom statsmyndighet för skolorna en länsskol- nämnd.

5 g Närmast under regeringen utövas högsta inseendet över skolorna och därtill hörande verksamhet av skolöverstyrelsen.

6 5 Om undervisning av vissa psykiskt utvecklingsstörda gäller bestäm- melser i lagen (19672940) angående omsorger om vissa psykiskt utveck- lingsstörda.

Prop. 1985/86: 10

Bilaga ]

Bilaga ]

6 a 5 Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 5 lagen (1980: 621) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall skolpliktiga barn som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på något av de sätt som anges nedan i 6 kap. i stället fullgöra skolplikten genom att delta i undervisning vid hemmet. Sådan undervisning skall anordnas genom huvudmannens försorg. Den skall med nödvändiga avvikelser motsvara undervisningen i grundskolan.

Inte längre skolpliktiga unga som vistas i hem som avses i första stycket skall genom huvudmannens försorg ges möjlighet att få undervisning som de behöver och inte lämpligen kan få på annat sätt.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar före— skrifter om undervisningens närmare innehåll. dess organisation och till- synen över den.

2 kap. Om kommunens skolstyrelsc och skolchef

7 & Skolstyrelsen är styrelse för grundskolan och därtill hörande verk- samhet.

Har kommunen anordnat gymnasieskola, skall skolstyrelsen vara styrel- se även för den skolan och därtill hörande verksamhet.

På framställning av kommunfullmäktigc må regeringen besluta, att skol- styrelsen skall vara styrelse även för annan skola än som avses i första och andra styckena.

8 & På framställning av kommunfullmäktige må regeringen besluta, att särskild styrelse skall finnas för del av kommunens gymnasieskola.

Beträffande sådan styrelse skola gälla de bestämmelser, som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen förordnar.

9 & Skolstyrelsen skall beakta den allmänna utvecklingen på skolväsen- dets område, följa skolväsendets tillstånd inom kommunen och taga erfor- derliga initiativ för att bereda barn och ungdom i kommunen tillfredsstäl- lande utbildning.

Skolstyrelscn skall vidare

a) i den mån sådant ej tillkommer annan enligt bestämmelser som rege- ringen meddclar eller enligt beslut som avses i 3 kap. 14 & kommunallagen (1977: 179), ombesörja de angelägenheter avseende skolväsendet i kom- munen, vilka äro att hänföra till förvaltning och verkställighet,

b) tillse, att verksamheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrif- ter, och sörja för samordning av och enhetlighet i verksamheten.

c) främja pedagogiska försök och lärarnas fortbildning.

d) verka för samarbete mellan hem och skola samt

e") verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.

9 a & Skolstyrelsen skall ha hand om förvaltning och verkställighet inom det område som avses i 2 5 b), i den mån dessa Uppgifter inte tillkommer någon annan enligt bestämmelser som regeringen meddelar eller enligt beslut som avses i 3 kap. 14 &" kommunallagen (1977: 179).

Skolstyrelsen skall fullgöra de uppgifter som följer av särskilda föreskrif- ter om statligt bidrag till åtgärder för utbildning och arbete åt ungdomar under arton år.

10 & På skolstyrelsen ankommer att besluta i frågor. som avses i 32, 34 och 35—37 55.

Fråga om att förvägra elev i grundskolan eller kommunens gymnasiesko- la befrielse enligt 27 å och fråga om att förvägra någon inträde i sådan skola på grund av bestämmelserna i 44 och 45 åå skall prövas av skolstyrelsen. i den mån regeringen ej annorlunda förordnar.

Skolstyrelsen har ock att taga befattning med de ärenden. vilkas hand- läggning enligt särskilda författningar ankommer på styrelsen.

11 & Skolstyrelsen äger att från kommunstyrelsen och kommunens övri- ga nämnder samt dess beredningar och befattningshavare infordra de ytt- randen och upplysningar. som erfordras för fullgörande av skolstyrelsens uppgifter.

Skolstyrelsen bör samarbeta med myndigheter och andra. vilkas verk- samhet berör styrelsens.

12 5 (Upphävts genom SFS 1977:194).

13 ä I fråga om skolstyrelsc tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 s. 3 & första stycket, 4 5. 5 % tredje stycket. 7 och 8 så. 9 5 första stycket oeh 10—12 %& kommunallagen (1977: 179) på motsvarande sätt. 1 annan kom- mun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 å första stycket och 6 % nämnda lag på motsvarande sätt.

Uppdrag som avses i 3 kap. 12 å andra stycket kommunallagen( 1977: 179) får ej omfatta befogenhet att meddela eller återkalla godkännan- de enligt 34 å denna lag.

Utan hinder av 2 5 2 förvaltningslagen (1971:290) tillämpas bestämmel- serna i 4 och 5 5.5 nämnda lag i samtliga ärenden hos skolstyrelsc.

14—16 55 (Upphävts genom SFS 1977: 194).

16 a & Skolstyrelsen skall utse ett planeringsråd med uppgift att biträda styrelsen i frågor rörande utbildningens anknytning till arbetslivet och att följa yrkesutbildningen i kommunen.

Planeringsråd skall bestå av minst fem ledamöter. Arbetsgivare, arbets- tagare och den offentliga arbetsförmedlingen skola vara företrädda i plane- ringsråd.

17 ä 1 kommun, som anordnat gymnasieskola, skall skolstyrelsen utse ett eller flera yrkesråd med uppgift att biträda styrelsen i frågor rörande yrkesinriktningen av utbildningen i gymnasieskolan.

Yrkesråd skall bestå av minst tre ledamöter. I yrkesråd skola företagare och anställda vara företrädda.

18 & (Upphävts genom SFS 1977: 194).

19 & Skolchefen i kommunen åligger

a) att biträda skolstyrelsen i dess verksamhet och närmast under styrel- sen vara ledare av skolväsendet i kommunen,

b) att. i den mån sådant enligt 3 kap. 12 å andra stycket kommunallagen (1977: 179) uppdrages åt honom. fatta beslut å styrelsens vägnar samt

e) att taga befattning med de ärenden och i övrigt fullgöra de uppgifter, vilka enligt särskilda författningar eller skolstyrelsens beslut ankomma på honom.

20 & Om olika slag av skolchefer och andra skolledare i kommunen förordnar regeringen.

Bilaga ]

Bilaga 1

3 kap. Om landstingskommunens utbildningsnämnd

20 a & Utbildningsnämnden är styrelse för landstingskommunens gym— nasieskola och därtill hörande verksamhet.

På framställning av landstinget må regeringen besluta, att utbildnings- nämnden skall vara styrelse även för annan skola.

20 b & På framställning av landstinget må regeringen besluta, att särskild styrelse skall finnas för del av landstingskommunens gymnasieskola.

Beträffande sådan styrelse skola gälla de bestämmelser. som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen förordnar.

20 c & Utbildningsnämnden skall beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets område, följa tillståndet i landstingskommunens gymnasie- skola och taga erforderliga initiativ för att bereda ungdom i landstingskom- munen tillfredsställande utbildning i gymnasieskolan.

Utbildningsnämnden skall vidare

a) i den mån sådant ej tillkommer annan enligt bestämmelse som rege— ringen meddelar eller enligt beslut som avses i 3 kap. 14 å kommunallagen (1977: l79),"ombesörja de angelägenheter avseende landstingskommunens gymnasieskola, vilka äro att hänföra till förvaltning och verkställighet.

b) tillse, att verksamheten vid landstingskommunens gymnasieskola fortgår enligt gällande föreskrifter och sörja för samordning av och enhet- lighet i verksamheten,

c) främja pedagogiska försök och lärarnas fortbildning,

d) verka för samarbete mellan hem och skola samt

e) verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.

20 d 5 Fråga om att förvägra elev i landstingskommunens gymnasiesko- la befrielse enligt 27 å och fråga om att förvägra någon inträde i sådan skola på grund av bestämmelserna i 45 och 47 b ss skall prövas av utbildnings— nämndcn, i den mån regeringen ej annorlunda förordnar.

20 e & Utbildningsnämnden äger att från förvaltningsutskottet och landstingskommunens övriga nämnder samt dess beredningar och befatt- ningshavare infordra de yttranden och upplysningar. som erfordras för fullgörande av nämndens uppgifter.

Utbildningsnämnden bör samarbeta med myndigheter och andra, vilkas verksamhet berör nämndens.

20 f & i fråga om särskild utbildningsnämnd tillämpas bestämmelserna i 13 och 17 55 på motsvarande sätt.

20 g & Om olika slag av skolledare för landstingskommunens gymnasie- skola förordnar regeringen.

4 kap. Om länsskolnämnden

21 & Länsskolnämnden skall ha inseende över skolorna i länet och därtill hörande verksamhet.

22 & Länsskolnämnden utgörs av nio ledamöter, som utses för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det, då val i hela riket till landsting och kommunfullmäktigc har ägt rum. Av ledamöterna skall två utses av regeringen, varav en bland företrädare för arbetsgivare och en

bland företrädare för arbetstagare inom läiiet, samt en av skolöverstyrel- sen och cn av länsstyrelsen. Fem ledamöter skall väljas av landstinget. l Gotlands län skall fem ledamöter utses av kommunfullmäktigc i Gotlands kommun. Omfattar annat län kommun, som ej tillhör landstingskommun. skall tre ledamöter utses av landstinget och två ledamöter av kommunfull- mäktige.

För var och en av de ledamöter som utses av regeringen, skolöverstyrel- sen och länsstyrelsen skall en suppleant utses. För de ledamöter som väljs av landstinget eller kommunfullmäktigc skall lika många suppleanter väl- jas. Suppleanterna skall utses för samma tid som ledamöterna.

Ledamöterna och suppleanterna skall vara bosatta inom länet. Om vill- kor i övrigt gäller vad regeringen föreskriver.

5 kap. Om undervisningen m. m.

23 5 Varje barn, för vilket gäller skolplikt enligt 30 &. äger rätt att få undervisning i grundskolan.

Skolpliktigt barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada icke kan följa undervisningen i grundskolan äger rätt till undervisning i specialskolan. Fråga om barns rätt till sådan undervisning prövas av lokal styrelse för specialskolan.

24 & Grundskolan omfattar nio årskurser, betecknade 1—9 och fördelade på lågstadium. mellanstadium och högstadium. vart och ett om tre års- kurser.

Utöver den för alla elever gemensamma undervisningen anordnas på grundskolans högstadium olika kurser med hänsyn till skilda intresseinn'kt- ningar hos eleverna. På samtliga stadier anordnas undervisning för elever med behov av särskilt stöd.

För barn, som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller sjukdom som tvingar till upprepad kortare frånvaro ej kunna deltaga i vanligt skolar- bete, anordnas särskild för dem lämpad undervisning.

25 å Alternativ i fråga om kurser i grundskolan väljs av elevens föräldrar efter samråd med eleven och sedan upplysningar lämnats av skolan.

Uttagning till sådan undervisning för elever med behov av särskilt stöd som avses i 24 å andra stycket andra meningen sker genom skolans för- sorg.

25 a & Grundskolan omfattar skolhälsovård.

Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling. bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. Den skall främst vara av förebyggande natur.

Nyinskriven elev i grundskolan skall läkarundersökas i början av läsåret och därefter fram till och med årskurs 8 minst två gånger.

Utöver vad som följer av tredje stycket skall sådan elev i grundskolan som företer brister i hälsotillståndet läkarundersökas så ofta skolläkaren finner det behövligt. Undersökning skall även ske av elev som personal vid grundskolan eller föräldrarna särskilt hänvisat till skolläkaren.

Det åligger elev i grundskolan att låta sig undersökas i fall som avses i tredje och fjärde styckena.

Elev i grundskolan har rätt att bli läkarundersökt, om han begär det hos skolläkare eller skolsköterska. Elev har även i-övrigt rätt att anlita skolhäl- sovården. All skolhälsovård skall vara kostnadsfri för eleven.

Bilaga I

Bilaga ]

Kommun får besluta att uppgifter som enligt denna paragraf ankomma på kommunen i stället skola fullgöras av landstingskommun. Detta får dock ske. endast om landstingskommunen har åtagit sig att fullgöra uppgif- terna.

26 5 Alla som verka inom grundskolan ha att där främja trivsel och arbetsglädje.

Elev skall visa aktning och lydnad för lärare och annan skolans personal samt eftersträva ett gott förhållande till övriga elever.

Kroppslig bestraffning eller kränkande behandling av elev må ej före- komma.

27 & Elev i grundskolan må på föräldrarnas begäran befrias från att deltaga i morgonsamling. om skäl äro därtill.

Elev skall på föräldrarnas begäran befrias från att deltaga i undervisning i religionskunskap, om eleven tillhör trossamfund. som fått regeringens tillstånd att i skolans ställe ombesörja religionsundervisning.

28 & För undervisningen i grundskolan må avgift ej uttagas.

28 a & Specialskolan omfattartio årskurser, betecknade 1—100ch förde- lade på lågstadium. mellanstadium och högstadium enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Bestämmelserna i 24 å andra och tredje styckena gäller även för spe- cialskolan.

För elev i specialskolan som icke kan följa undervisning enligt första och andra styckena meddelas undervisning anpassad efter hans utveckling.

Bestämmelserna i 25 och 26—28 åå gäller även för specialskolan. Fråga om att förvägra elev befrielse enligt 27 & prövas av den lokala styrelsen.

28 b & Specialskolan omfattar skolhälsovård. ldenna ingår förebyggan- de hälsovård och sjukvård.

Elev i specialskolan skall snarast möjligt efter intagningen undergå full- ständig läkarundersökning. Därvid skall den särskilda skada som föranlett intagningen undersökas av specialist.

Elev i specialskolan bör undergå allmän läkarundersökning minst två gånger årligen och undersökas av specialist när det är nödvändigt.

] fråga om skolhälsovården i specialskolan äga i övrigt 25 ä ä fjärde— sjätte styckena motsvarande tillämpning.

29 & Ungdomar, som äro bosatta i riket och som fylla föreskrivna in- trädesfordringar, äga i mån av tillgång på plats bli antagna till undervisning i gymnasieskolan. Om inträdesfordringar, urvalsgrunder och ytterligare villkor för rätt till undervisning i gymnasieskolan gälla föreskrifter som regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. annan myndighet med- delar.

Om undervisningen och verksamheten i övrigt skola bestämmelserna i 26. 27 och 28 så äga motsvarande tillämpning.

Gymnasieskolan omfattar skolhälsovård för eleverna på studieväg som omfattar minst ett läsår. Sådan elev skall läkarundersökas en gång under första läsåret och därefter högst vartannat år enligt bestämmelser som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, annan myndighet med- delar. 1 övrigt äga 25 a å andra, fjärde, sjätte och sjunde styckena motsva- rande tillämpning.

Bilaga 1

29 a & Kommuner får anordna gymnasial lärlingsutbildning enligt före— skrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen be- stämmer.

Gymnasial lärlingsutbildning innebär att en elev i gymnasieskolan samti- digt är lärling hos ett företag eller motsvarande och därvid huvudsakligen genom företagets försorg får utbildnng för ett visst yrke enligt plan som är fastställd eller godkänd av statlig eller kommunal myndighet.

Föreskrifterna i 29 å gäller inte gymnasial lärlingsutbildning. Elever i gymnasial lärlingsutbildning har rätt till skolhälsovård enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

6 kap. Om skolplikt m. m.

30 5 För barn. som är bosatt i riket, gäller skolplikt.

Skolplikt inträder med början av höstterminen det kalenderår. då barnet fyller sju år. och upphör. om den ej fullgjorts dessförinnan. med utgången av vårterminen det kalenderår. då barnet fyller sexton år.

För barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada icke kan följa undervisningen i grundskolan upphör dock skolplik- ten senast vid utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sjutton år.

31 5 Skolpliktiga barn skola deltaga i undervisningen i grundskolan, om ej annat följer av vad nedan i detta kapitel sägs.

Skolpliktiga barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada icke kunna följa undervisningen igrundskolan skola deltaga i undervisningen i specialskolan, om ej annat följer av 39 a &.

32 5 ' Barn, som ej uppnått skolpliktsåldern men som finnes ha för skol- gång erforderlig mognad, må tillåtas att börja skolgång i grundskolan höstterminen det kalenderår, då barnet fyller sex år.

Har skolpliktigt barn ej nått den mognad som fordras för att deltaga i undervisningen i grundskolan. må dess skolgång med föräldrarnas medgi- vande uppskjutas ett år. Barn vars skolgång uppskjutits skall deltaga i förskola. Skyldigheten att deltaga i förskola skall omfatta högst 525 tim- mar.

Om intagning i vissa fall vartannat år av elever i grundskolan gäller vad regeringen därom förordnar.

33 & Skolplikt får fullgöras i annan offentlig skola än grundskolan enligt bestämmelser, som utfärdas av regeringen eller den myndighet regeringen . förordnar.

Skola som avses i första stycket omfattar skolhälsovård för skolpliktig elev. [ fråga om skolhälsovården äger 25 a & andra—sjätte styckena mot- svarande tillämpning.

Regeringen kan medge undantag från vad som gäller enligt andra stycket.

33 a & Skolplikten får fullgöras i en fristående skola, om skolan är god- känd enligt 34 %. 1 34 a 5 finns bestämmelser om att skolplikten i vissa fall får fullgöras i annan fristående skola, om den har godkänts för ändamålet.

] en godkänd skola får ett barn som inte har uppnått skolpliktsåldern tas in i en årskurs som motsvarar årskurs i grundskolan. endast om skolstyrel- sen med stöd av 32 & första stycket har tillåtit att barnet börjar skolgång höstterminen det kalenderår, då barnet fyller sex år.

Bilaga ]

34 5 En fristående skola skall godkännas för skolpliktens fullgörande, om skolans undervisning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål.

Om skolan inte längre uppfyller dessa villkor och bristerna inte avhjälps efter hänvändelse till huvudmannen, skall godkännandet återkallas.

34 a 5 Barn som är endast tillfälligt bosatta i landet eller som har andra särskilda skäl att få en undervisning med internationell inriktning får full— göra sin skolplikt i en fristående skola med sådan undervisning (internatio- nell skola). om skolan av regeringen har godkänts för ändamålet.

För godkännande krävs att skolans undervisning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och fär- digheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfatt- ning som de här tillfälligt bosatta eleverna behöver.

Om skolan inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter hänvändelse till huvudmannen, skall regeringen åter- kalla godkännandet.

34 b Ö En fristående skola omfattar skolhälsovård för skolpliktiga ele- ver, om huvudmannen såsom villkor för statsbidrag har skyldighet att svara för sådan skolhälsovård.

I fråga om skolhälsovården tillämpas 25 a & andra—sjätte styckena.

35 & Beredes barn i hemmet eller annorstädes enskild undervisning. som väsentligen motsvarar grundskolans, skall barnet befrias från skolgång. Barn, som befriats från skolgång, må kallas till prövning. Uteblir barnet utan giltigt förfall eller finnes vid prövningen. att barnet ej fått tillfredsstäl- lande undervisning. och vinnes ej rättelse på annat sätt. skall skolgång åläggas barnet.

36 & Skolplikten är fullgjord, när eleven tillfredsställande har gått igenom årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande årskurs i annan skola där eleven ' får fullgöra sin skolplikt. Detsamma gäller om eleven vid särskild prövning

visar sig ha motsvarande kunskaper.

37 & Har elev i grundskolan ej före skolpliktens upphörande tillfredsstäl- lande genomgått årskurs 9, må skolgången fullföljas. om han finnes kunna tillgodogöra sig undervisningen.

38 & Föräldrar till skolpliktigt barn skola övervaka, att barnet fullgör sin skolgång eller deltager i förskola.

39 & Fullgör skolpliktig elev i grundskolan ej sin skolgång eller deltager skolpliktigt barn, vars skolgång uppskjutits, ej i förskola och beror under- låtenheten på tredska av föräldrarna, äger länsskolnämnden vid vite före- lägga föräldrarna att hålla barnet i skolan eller förskolan. Beslut härom går i verkställighet utan hinder av besvär. Följes ej föreläggandet, må nämn- den utdöma vitet. Detta må ej förvandlas till frihetsstraff.

Har åtgärd enligt första stycket ej åsyftad verkan eller äro eljest synner— liga skäl därtill, äger länsskolnämnden förordna, att elev i grundskolan skall hämtas till skolan med biträde av polismyndighet. Beslut härom går i verkställighet utan hinder av besvär.

Vad i denna paragraf sägs skall ej äga tillämpning beträffande deltagande i undervisning, som avses i 24 % tredje stycket.

39 a & Bestämmelserna i 32, 33 a, 34, 34 b och 35—39 åå tillämpas på motsvarande sätt på barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskolan. Bestäm- melserna i 36 och 37 55 om årskurs 9 i grundskolan skall därvid avse årskurs 10 i specialskolan eller, i fråga om elev som anges i 28 a & tredje stycket, där avsedd undervisning.

Fråga huruvida skolplikt enligt 30 & tredje stycket gäller för barn efter utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sextett år och fråga om barn enligt 31 å andra stycket skall deltaga i undervisningen i specialskolan prövas av lokal styrelse för specialskolan.

På lokal styrelse för specialskolan ankommer att besluta i frågor som avses i 32, 34 och 35—37 åå.

7 kap. Om elevområden m. m.

40 & För varje kommuns grundskola eller gymnasieskola skall finnas elevområde. Om så erfordras, må särskilt elevområde finnas för del av sådan skola.

Elevområde skall omfatta den kommun som handhar skolans förvalt- ning. Om så erfordras för att åstadkomma en ändamålsenlig organisation av skolväsendet, skall i elevområde ingå jämväl en eller flera andra kom- muner eller delar därav.

41 5 Om elevområden beslutar länsskolnämnden, i den mån regeringen ej annorlunda förordnar. Innan beslut meddelas, skall nämnden inhämta yttranden från kommunerna.

Berör frågan kommuner i olika län och kunna länsskolnämnderna icke enas, skall ärendet hänskjutas till regeringen eller den myndighet regering- en förordnar.

42 & Har regeringen enligt 41 5 första stycket förordnat. att länsskol- nämnden ej skall besluta om elevområde, ankommer beslutanderätten på regeringen eller den myndighet regeringen förordnar.

43 5 Till elevområde hör den som är kyrkobokförd inom kommun. som ingår i elevområdet, om ej annat följer av vad i andra stycket sägs.

Vistas barn i kommun, som ingår i elevområde för grundskola, skall barnet anses tillhöra elevområdet,

a) om barnet skall kyrkobokföras inom kommunen, men sådan åtgärd ej hunnit vidtagas,

b) om barnet ej är kyrkobokfört eller saknar stadigvarande vistelseort,

c) om barnet är intaget i barnhem eller liknande anstalt inom kommunen eller inackorderats eller eljest för längre tid vistas i enskilt hem därstädes och undervisningen ej ombesörjes av annan, eller

d) om eljest med hänsyn till barnets bästa särskilda skäl äro till att barnet under vistelsen mottages för undervisning. '

Vad nu sagts skall, i det fall elevområde omfattar del av kommun, i stället avse den del som ingår i elevområdet.

44 5 Barn skall mottagas i den grundskola, till vars elevområde barnet finnes höra.

Bilaga I

Bilaga 1

Äro särskilda skäl därtill, skall i grundskola mottagas barn, som ej tillhör skolans elevområde.

45 5 I kommunens gymnasieskola mottagas bland de inträdessökande, vilka fylla inträdesfordringarna, ] första hand de som tillhöra skolans elevområde samt de för vilka skolan eljest av särskilda skäl är den lämpli- gaste.

I andra hand mottagas övriga behöriga inträdessökande, dock ej den som enligt första stycket skall mottagas i annan skola av samma slag, om plats kan beredas honom där.

46 5 1 mom. Har kommun på grund av föreskrift i 44 eller 45 & för undervisning mottagit elev, som ej är kyrkobokförd inom kommunen eller, såvitt avser elev i grundskolan, ej vistas där under förhållanden som i 43 å andra stycket a) eller b) sägs. är kommunen berättigad till ersättning för kostnaderna för undervisningen.

Ersättningen skall utgivas av den kommun. inom vilken eleven är kyrko- bokförd; dock skall, om elev som mottagits i grundskola vistas i annan kommun under förhållanden som i 43 å andra stycket a) eller b) sägs, denna kommun svara för ersättningen.

2 mom. Ersättning enligt 1 mom. skall, om kommunerna ej överens- komma om annat, utgå med belopp, som fastställes av länsskolnämnden enligt av regeringen utfärdade anvisningar.

Har regeringen eller den myndighet regeringen förordnar beträffande viss undervisning fastställt ersättningsbelopp för elev och läsår eller kurs räknat, skall i stället det beloppet tillämpas. [ händelse av tvist mellan kommunerna om vilket belopp som skall gälla, ankommer det på länsskol- nämnden att efter framställning bestämma ersättningen.

Berör fråga enligt första eller andra stycket kommuner i olika län och kunna länsskolnämnderna icke enas. skall ärendet hänskjutas till regering- en eller den myndighet regeringen förordnar.

47 & Föreskrifterna i 40—43, 45 och 46 åå gäller inte i fråga om gymnasial lärlingsutbildning.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elevområden och ersättning mellan kommuner för gymna- sial lärlingsutbildning.

47 a 5 För varje landstingskommuns gymnasieskola skall finnas elevom- råde. Om så erfordras, må särskilt elevområde finnas för del av sådan skola.

Elevområde skall omfatta den landstingskommun som handhar gymna- sieskolans förvaltning. Om så erfordras för att åstadkomma en ändamåls- enlig organisation av skolväsendet skall i elevområde ingå jämväl en eller flera andra landstingskommuner eller delar därav eller en eller fiera kom- muner, som ej ingå i landstingskommun. eller delar av sådan kommun.

Om elevområden enligt första och andra styckena beslutar länsskol— nämnden, i den mån regeringen ej annorlunda förordnar. Innan beslut meddelas, skall nämnden inhämta yttrande från landstingskommun som beröres. Berör ärendet kommun, som ej ingår i landstingskommun. skall yttrande inhämtas från denna kommun.

I övrigt skola 41 å andra stycket, 42å samt 43 % första och tredje styckena äga motsvarande tillämpning.

47 b & Bestämmelserna om mottagande av inträdessökande i kommuns

Bilaga 1

gymnasieskola i 45 & skola äga motsvarande tillämpning på gymnasieskola, som anordnats av landstingskommun.

Har landstingskommun på grund av bestämmelse som avses i första stycket för undervisning i gymnasieskolan mottagit elev. som ej är kyrko- bokförd inom landstingskommunen, är landstingskommunen berättigad till ersättning för kostnaderna för undervisningen. Ersättningen skall utgivas av den landstingskommun. inom vilken eleven är kyrkobokförd. Är eleven kyrkobokförd inom kommun, som ej ingår i landstingskommun, skall ersättningen utgivas av denna kommun. I övrigt skall 465 2 mom. äga motsvarande tillämpning.

8 kap. Om kommuns och landstingskommuns skyldigheter

48 & Kommun har att anordna grundskola av den omfattning. som er- fordras för mottagande av barn enligt vad i 44 & sägs. samt bestrida de kostnader härför, vilka ej täckas av andra medel.

Om rätt för kommun att genom annan anordna undervisning som avses i 24 & tredje stycket förordnar regeringen.

49 & Kommun eller landstingskommun. som anordnat gymnasieskola, skall svara för de kostnader för skolan. vilka ej täckas av andra medel.

50 & (Upphävts genom SFS l982z598).

9 kap. Särskilda bestämmelser

50 a 5 Om en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola som avses i 34 eller 34 a 5 skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till skolstyrelsen i den kommun där eleven är kyrkobok- förd.

50 b & Fristående skolor skall i fråga om sin undervisning för skolplik- tiga elevcr stå under skolöverstyrelsens och länsskolnämndens tillsyn. Dessa myndigheter skall även ha tillsyn över undervisningen för skolplik- tiga på sjukhus och andra institutioner.

50 e & Skolstyrelsen skall ha den omedelbara tillsynen över undervis- ningen för skolpliktiga i sådana fristående skolor i kommunen som avses i 34 och 34 a 55.

51 & Mottages i skola. som ej enligt denna lag eller särskilda föreskrifter står under statlig myndighets inseende eller inspektion, elever under 20 års ålder. äger den centrala statsmyndighet, till vars arbetsområde skolan närmast hör. inspektera skolan. om särskild anledning därtill förekommer.

Finnes vid inspektion uppenbart. att allvarliga missförhållanden råda inom skolan. och vinnes ej rättelse genom hänvändelse till skolans ledning, äger myndigheten att vid vite förbjuda fortsatt verksamhet.

52 5 Är elevhem knutet till skola. som på grund av andra föreskrifter än de i denna lag meddelade står under inseende av skolöverstyrelsen. skall jämväl elevhemmet stå under överstyrelsens tillsyn.

52 a & Har kommun i gymnasieskola mottagit vuxen som elev och är denne ej kyrkobokförd inom kommunen. äger 46 & motsvarande tillämp-

Bilaga 1

ning. Har landstingskommun i gymnasieskola mottagit vuxen som elev och är denne ej kyrkobokförd inom landstingskommunen, äger 47 b å andra stycket motsvarande tillämpning.

52 b 5 Den kommun i vilken en elev i specialskolan är kyrkobokförd skall betala ersättning till staten för kostnader för undervisningen. Detta gäller dock inte om eleven undervisas i en sådan särskild klass av special- skolan som är förlagd till grundskolan i den kommun där eleven är kyrko- bokförd.

Ersättningen skall uppgå till samma belopp för elev och läsår som av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställs för grundskolans elever i årskurs med samma nummer med stöd av 46 ä 2 mom. andra stycket. För elever i årskurs 10 i specialskolan skall därvid gälla samma belopp som för elever i årskurs 9 i grundskolan.

53 & Skolstyrelsens beslut enligt 35 & överklagas hos kammarrätten ge- nom besvär. Skolstyrelsens beslut i andra fall som avses i 10å första stycket eller i fall som avses i 10 å andra stycket överklagas hos skolöver- styrelsen genom besvär.

' Utbildningsnämndens beslut i fall som avses i 20d & överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.

Andra beslut av skolstyrelsen eller utbildningsnämndcn enligt denna lag får överklagas endast genom kommunalbesvär enligt föreskrifter i kommu- nallagen (1977: 179). .

Beslut av lokal styrelse för specialskolan enligt 39a åjämfört med 35 & överklagas hos kammarrätten genom besvär. Andra beslut av lokal styrel- se för specialskolan enligt denna lag överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.

54 & Länsskolnämndens beslut enligt 39 fr eller 39a äjämfört med 39 & överklagas hos kammarrätten genom besvär. Andra beslut av länsskol- nämnden enligt denna lag överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.

Beslut som avses i 51 å andra stycket överklagas hos kammarrätten genom besvär.

54 a & Beslut som skolöverstyrelsen enligt denna lag har fattat såsom första instans överklagas hos regeringen genom besvär, om inte annat följer av 54 å andra stycket. _

Följande beslut som skolöverstyrelsen har fattat såsom andra instans överklagas hos regeringen genom besvär, nämligen

1. beslut enligt 34 5 eller 39a åjämfört med 34 ä,

2. beslut enligt 27 5 eller 28a eller 29 åjämfört med 27 5,

3. beslut med anledning av besvär över länsskolnämndens beslut om elevområde enligt 41 & första stycket eller 47 a & tredje stycket.

Övriga beslut som skolöverstyrelsen har fattat enligt denna lag såsom andra instans får inte överklagas.

54 b & Enskilda får inte föra talan mot beslut enligt denna lag om vilken eller vilka kommuner eller landstingskommuner eller delar därav som skall ingå i elevområde.

55 & Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 5 regeringsformen och som gälla arbetets anordnande i grundskolan och specialskolan, ledighet för elev i sådan skola eller åtgärd för tillrättafö- rande av sådan elev.

Bilaga 1

Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter dels om kommuns be- fattning med grundskola och gymnasieskola. dels om landstingskommuns befattning med gymnasieskola. '

lnom skola får anordnas försöksverksamhet enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela närmare föreskrifter i de hänseenden som angivas i första—tredje styckena.

Bilaga 2

Bilaga .?

Utdrag av lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda

i lagens lydelse den ljuli 1985.

Allmänna bestämmelser

] & Denna lag avser psykiskt utvecklingsstörda. som på grund av häm- mad förståndsutveckling för sin utbildning eller anpassning i samhället eller i övrigt behöver särskilda omsorger genom det allmänna.

2 & Landstingskommun skall bereda psykiskt utvecklingsstörda som är bosatta inom landstingskommunen undervisning. vård och omsorger i övrigt enligt denna lag, i den mån annan icke drar försorg härom.

Staten sörjer för undervisning av psykiskt utvecklingsstörda som avses i 3 % fjärde stycket. I samband därmed bereder staten dem omsorger enligt 5 &.

Lagens bestämmelser om landstingskommun äger motsvarande tillämp- ning på kommun som icke tillhör landstingskommun. om annat ej föreskri- ves.

3 & Undervisning av psykiskt utvecklingsstörda meddelas i särskola. I samband därmed skall eleverna beredas den personliga och medicinska omvårdnad som behöves. Särskola omfattar förskola. skola för grundun- dervisning, träningsskola eller yrkesskola eller flera av dessa skolformer.

För psykiskt utvecklingsstörda, som kan gå i särskola men har svårt att anpassa sig till verksamheten i skolan eller för vilkas undervisning fordras särskilda anordningar, meddelas specialundervisning i särskola eller un- dervisning i specialsärskola.

För psykiskt utvecklingsstörda, som på grund av rörelsehinder, långva— rig sjukdom eller liknande omständighet ej kan deltaga i särskolans vanliga arbete. anordnas särskild för dem lämpad undervisning.

Undervisning av sådana psykiskt utvecklingsstörda som på grund av syn- eller hörselskada icke kan följa undervisningen i särskola meddelas i specialskola som avses i 2 a & skollagen den 6juni 1962 (nr 319).

4 & För vård av psykiskt utvecklingsstörda skall finnas vårdhem, spe- cialsjukhus. daghem för barn och sysselsättningshem. För utvecklings- störda som behöver vård i vårdhem med särskilda anordningar skall finnas speeialvårdhem.

Psykiskt utvecklingsstörd. som behöver vård enligt denna lag men ej bör erhålla den i inrättning som avses i första stycket, skall tillhandahållas vård i hemmet.

5 & Psykiskt utvecklingsstörda. som ej kan bo i eget hem men icke behöver bo i vårdhem eller speeialsjukhus. skall beredas bostad i annat enskilt hem. inackorderingshem eller elevhem.

Bilaga 2

Organisation m. m.

6 & Ledningen av landstingskommuns verksamhet enligt denna lag ut- övas av en omsorgsstyrelse. iden mån annat ej följer av sådant beslut som avses i 3 kap. 14 å kommunallagen (1977:l79).

Landstingskommun får tillsätta särskild omsorgsstyrelsc eller uppdraga åt annan nämnd att vara omsorgsstyrelse. Har så ej skett är sjukvårdssty- relsen omsorgsstyrelse.

Landstingskommun äger överlåta ledningen av särskola på skolstyrelsen i den kommun där särskolan är belägen.

Landstingskommun äger besluta att ledningen av specialsjukhus skall utövas av landstingskommunens sjukvårdsstyrelsc.

Drives inrättning för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda av lands- tingskommuner gemensamt. får särskild styrelse utses att för inrättningen fullgöra de uppgifter som annars ankommer på omsorgsstyrelse.

För vissa uppgifter som anges särskilt i denna lag finnes i landstingskom- mun en beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda eller, om regeringen bestämmer det, flera sådana nämnder.

7 & Hos omsorgsstyrelsc skall finnas tjänster som särskolchef. vårdchef och överläkare.

8 5 Varje landstingskommun skall upprätta en plan för ordnandet av omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda. I planen skall tas upp de inrättningar för psykiskt utvecklingsstörda som behövs. I planen upptagna inrättningar kan vara gemensamma för flera landstingskommuner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer planen i den del. som avser särskolan. Planen i övrigt ges in till socialsty- relsen.

9 5 Iden mån medel ej tillhandahålles på annat sätt, skall landstingskom- mun svara för kostnaderna för sådan i plan upptagen inrättning som drives av annan än landstingskommunen i den utsträckning platserna är avsedda för landstingskommunen.

10 5 Andra än staten eller landstingskommunerna får driva inrättningar för psykiskt utvecklingsstörda eller andra verksamheter. som innefattar yrkesmässigt bedriven undervisning eller vård av psykiskt utvecklings- störda, endast om inrättningen eller verksamheten är godkänd i den ord- ning som regeringen bestämmer.

Drivs en godkänd inrättning eller verksamhet inte på ett tillfredsställan- de sätt eller föreligger något annat uppenbart missförhållande och sker inte rättelse, kan godkännandet återkallas. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte annat förordnas.

I ärenden enligt denna lag som rör någons vård i en enskild inrättning skall förvaltningslagen (19711290) tillämpas.

11 & Särskola skall stå under ledning av en rektor. För vårdhem. dag- hem, sysselsättningshem, inackorderingshem och elevhem skall finnas föreståndare.

13 & Högsta tillsynen över den verksamhet som bedrives enligt denna lag utövas av skolöverstyrelsen och socialstyrelsen med den fördelning av uppgifterna som regeringen bestämmer. För varje inrättning för psykiskt utvecklingsstörda skall en av dessa myndigheter vara huvudtillsynsmyn- dighet.

Bilaga 2

Under skolöverstyrelsen har länsskolnämnden inseende över den verk- samhet som överstyrelsen har högsta tillsynen över.

Styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. m.

14 & I fråga om särskild omsorgsstyrelsc tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2—12 55 kommunallagen (l977zl79) på motsvarande sätt. 16 & Omsorgsstyrelse skall

verka för att psykiskt utvecklingsstörda inom landstingskommunen får de omsorger som de behöver.

planlägga och samordna landstingskommunens verksamhet enligt denna lag samt verka för att den utvecklas på tillfredsställande sätt,

handha ledningen av de inrättningar för utvecklingsstörda som drives och den verksamhet i övrigt för dem som utövas av landstingskommunen. om annat ej följer av beslut enligt 6 .5 andra, tredje eller fjärde stycket,

utöva lokal tillsyn över andra inrättningar för utvecklingsstörda enligt de närmare föreskrifter regeringen meddelar,

för landstinget framlägga de förslag angående omsorgerna om de utveck- lingsstörda som finnes påkallade.

Beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda

Inskrivning i särskola och utskrivning därifrån m. m. 24 & Psykiskt utvecklingsstörd. som kan tillgodogöra sig undervisning men icke kan följa undervisningen inom det allmänna skolväsendet. är särskolpliktig från och med höstterminen det kalenderår, då han fyller sju år. så länge han behöver undervisning. dock längst till och med vårtermi- nen det kalenderår då han fyller 21 år. Föreligger synnerliga skäl, kan Särskolplikten förlängas till och med vårterminen det kalenderår, då han fyller 23 år.

25 & Särskolpliktig psykiskt utvecklingsstörd skall inskrivas i särskola. om annat ej följer av 26 eller 33 &. Med inskrivningen får dock anstå under ett år, om särskilda skäl föreligger.

Utvecklingsstört barn som icke uppnått skolpliktig ålder får inskrivas i särskola, om vårdnadshavaren samtycker till det eller om barnet är omhän- dertaget för samhällsvård.

Har psykiskt utvecklingsstörd befriats från skolgång, skall prövas om han får tillfredsställande undervisning. Uteblir han från prövning utan godtagbar orsak eller finnes undervisningen otillfredsställande och vinnes ej rättelse, skall han inskrivas i särskola.

27 & Om inskrivning i särskola, förlängning av särskolplikten och befriel- se från skolgången beslutar särskolchefen efter samråd med överläkaren hos omsorgsstyrelsen samt, i fråga om inskrivning i specialsärskola, med

___.—.___-___. _ _

Bilaga 2

skolans rektor. På begäran av särskolchefen eller överläkaren eller, i fråga om inskrivning i specialsärskola, skolans rektor eller när vårdnadsha- varen. förmyndaren eller den psykiskt utvecklingsstörde, om han fyllt 15 är. icke är ense med särskolchefen. prövas dock frågan av beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda. Därvid prövas fråga om inskrivning i spe- cialsärskola av beslutsnämnd i den landstingskommun. där skolan är belä- gen.

Vad som sägs i första stycket om särskolchef. överläkare och besluts- nämnd skall i fråga om förlängning av särskolplikten för elev i Specialsär- skola avse skolans rektor och läkare samt beslutsnämnd 1 den landstings- kommun där skolan är belägen.

28 & Är det med hänsyn till svårigheter att dagligen färdas mellan hem- met och skolan eller annat förhållande påkallat att den som är inskriven i särskola bor i annat enskilt hem än det egna. i inackorderingshem eller i elevhem. får i samband med inskrivningen eller senare beslutas att han skall bo i sådant hem.

I fråga om beslut som avses i första stycket äger bestämmelserna i 27 få om inskrivning i särskola motsvarande tillämpning om annat ej följer av 32 &.

29 % Om uttagning till specialundervisning eller hänvisning till annan skolform 1 samma särskola beslutar skolans rektor. Är vårdnadshavaren, förmyndaren eller eleven, om han fyllt 15 ar, icke ense med rektor, prövas dock frågan av beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda. För elev i specialsärskola prövas frågan av beslutsnämnd i den landstingskommun där särskolan är belägen.

30 % Elev i särskola får utskrivas på försök för prövning av om han kan tillgodogöra sig undervisningen inom det allmänna skolväsendet. Utskriv- ning på försök får ske även i annat fall. om särskilda skäl föreligger.

Utskrivning på försök skall avse viss tid. högst sex månader, som kan förlängas med högst sex månader åt gången. Eleven får åläggas att iakttaga särskilda föreskrifter och ställas under tillsyn av lämplig person.

Undervisningen i särskola får äterupptagas, om förhållandena påkallar det. Därvid får fattas beslut i fråga som avses i 28 ä.

31 & Elev i särskola skall utskrivas slutligt, när Särskolplikten upphör. Med eget samtycke får dock elev beredas tillfälle att efter nämnda tidpunkt slutföra påbörjad yrkesutbildning.

Barn som icke uppnått skolpliktig ålder och ej är omhändertaget för samhällsvård skall utskrivas slutligt. när vårdnadshavaren begär det.

32 & Beslut i fråga som avses i 30 & meddelas av särskolans rektor efter samråd med skolans läkare.

Om slutlig utskrivning från särskola beslutar särskolchefen efter samråd med överläkaren hos omsorgsstyrelsen. I fråga om elev i specialsärskola beslutar dock skolans rektor efter samråd med skolans läkare. Omsorgs- styrelsen äger uppdraga åt rektor för särskola att efter samråd med skolans läkare besluta om slutlig utskrivning.

Fråga som avses i 30 & första eller andra stycket eller i 31 & prövas dock av beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda. om

särskolchefen. överläkaren hos omsorgsstyrelsen, rektorn för särskolan eller skolans läkare begär det,

meningsskiljaktighet i frågan uppstått mellan den som enligt första eller

Prop. 1985/86: 10

Bilaga 2

andra stycket äger besluta och vårdnadshavaren. förmyndaren eller ele- ven. om han fyllt 15 år.

nämnden i andra fall finner att den bör pröva frågan. Ifråga om specialsärskola avser bestämmelserna i tredje stycket besluts- nämnd i den landstingskommun där skolan är belägen.

33 5 För särskolpliktig psykiskt utvecklingsstörd, som avses i 3 % fjärde stycket, gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i skollagen om undervis— ning i spccialskola i stället för 26—32 5.5.

Fråga om särskolplikt efter utgången av vårterminen det kalenderår då elev fyller 17 år prövas av den lokala styrelsen för specialskolenhetcn. Uppstår meningsskiljaktighet i denna fråga mellan styrelsen och vårdnads- havaren, förmyndaren eller eleven. prövas frågan av beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda i den landstingskommun där specialskolenhe- ten är belägen.

Med eget samtycke får psykiskt utvecklingsstörd elev i specialskolan beredas tillfälle att slutföra påbörjad yrkesutbildning efter det att hans särskolplikt upphört.

Inskrivning i vårdhem eller specialsjukhus och utskrivning därifrån m. m.

34 & Vård i vårdhem eller specialsjukhus skall beredas psykiskt utveck- lingsstörd som är i behov därav, efter hans eget samtycke om han är myndig och annars efter samtycke av vårdnadshavaren eller förmyndaren. Den som fyllt 15 år och nått sådan mognad att hans vilja bör beaktas får dock beredas vård endast efter eget samtycke.

Psykiskt utvecklingsstörd som är omhändertagen för samhällsvård skall om han behöver vård i vårdhem eller specialsjukhus beredas sådan vård.

Besvär m. m.

44 & Mot beslut varigenom

någon inskrivits i särskola eller vårdhem eller i specialsjukhus i annat fall än som avses i 37 &.

särskolplikt eljest ålagts,

särskolelev ålagts att bo i annat enskilt hem än det egna. i inackorde- ringshem eller i elevhem.

ansökan om befrielse från skolgången i särskola avslagits, begäran om tillstånd att vistas på egen hand utom elevhem, vårdhem eller specialsjukhus avslagits helt eller delvis eller sådant tillstånd återkal- lats, .

ansökan om utskrivning från särskola, vårdhem eller specialsjukhus avslagits,

undervisning i särskola återupptagits eller återintagning i vårdhem eller specialsjukhus skett efter utskrivning på försök.

någon i samband med utskrivning på försök ålagts att iakttaga särskilda föreskrifter eller ställts under tillsyn .

får talan föras genom besvär hos den psykiatriska nämnd som avses i lagen den 16juni 1966 (nr 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Mot beslut som avses i 23 % första stycket får dock talan icke föras.

Mot beslut varigenom omsorg enligt denna lag vägrats eller någon utta- gits till specialundervisning eller hänvisats till annan skolform i samma

Bilaga 2

särskola får talan föras hos huvudtillsynsmyndigheten genom besvär. om annat ej framgår av tredje stycket.

Mot beslut av lokal styrelse för specialskolan får talan föras hos läns- skolnämnden genom besvär.

! övrigt får talan icke föras mot beslut i fråga om omsorger om någon enligt denna lag.

45 & Mot psykiatriska nämndens beslut enligt denna lag eller huvudtill- synsmyndighetens beslut enligt 44 & får talan icke föras.

] fråga om talan mot länsskolnämnds beslut gäller 54é skollagen i tillämpliga delar.

46 & Talan enligt 44 5 eller 45 5 andra stycket får föras av vårdnadsha- varen, förmyndaren eller den som beslutet rör, om han fyllt 15 år.

Mot beslut, varigenom inskrivning i särskola, vårdhem eller specialsjuk- hus vägrats, får talan också föras av skolstyrelsen, barnavårdsnämnden eller socialnämnden.

Talan enligt 44 5 första eller andra stycket får föras utan inskränkning till viss tid.

48 & Beslut som avses i 30 & tredje stycket eller 39 & tredje stycket samt beslut av beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda länder omedelbart till efterrättelse.

49 5 När psykiatriska nämnden handlägger ärende, som rör särskolplikt eller i annat avseende elev i särskola, skall en av läkarna i nämnden ersättas med ledamot som har särskild erfarenhet av undervisning av psykiskt utvecklingsstörda.

Vid handläggning inför nämnden gälleri övrigt i tillämpliga delar 29 och 31—34 55 lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.

Övriga bestämmelser

49 a 5 I ärende, vari 17 & förvaltningslagen (197lz290) äger tillämpning. får skälen för beslutet utelämnas även i andra fall än som sägs där, 'om ändamålet med omsorgerna annars skulle motverkas.

50 5 Vid bedömning av fråga om inskrivning i särskola, vårdhem eller specialsjukhus skall läkarintyg och de andra handlingar regeringen före- skn'ver vara tillgängliga. Detta gäller dock icke, när domstol överlämnat någon till vård i specialsjukhus.

För inskrivning i särskola eller vårdhem utan samtycke av vårdnadsha- varen, förmyndaren eller den psykiskt utvecklingsstörde, om han fyllt 15 år, får icke godtagas läkarintyg som är utfärdat av överläkaren hos om- sorgsstyrelsen. För inskrivning i specialsjukhus utan sådant samtycke får icke godtagas läkarintyg som är utfärdat av läkare som tjänstgör vid sjukhuset.

Bestämmelserna i 4 och 5 55 förvaltningslagen (19712290) äger icke tillämpning i ärende om utfärdande av läkarintyg som avses i andra stycket.

Särskolchef, vårdehef och överläkare hos omsorgsstyrelsen äger ombe- sörja undersökning som behöves för att bedöma fråga om inskrivning som avses i första stycket.

Prop. 1985/86: 10 51 & Frågan om utskrivning från särskola, vårdhem eller specialsjukhus skall prövas fortlöpande. Bilaga 2 Vårdnadshavaren, förmyndaren eller den psykiskt utvecklingsstörde. om han fyllt 15 år, får göra ansökan om utskrivning. Beslutsnämnd är icke skyldig att pröva ansökan om utskrivning, förrän tre månader förflutit från prövningen av tidigare ansökan.

52 ä I samband med utskrivning från särskola, vårdhem eller special- sjukhus skall prövas om andra omsorger som avses i denna lag bör beredas eleven eller patienten efter utskrivningen.

53 & Skolstyrelse skall vidtaga åtgärder för att den som är i särskolpliktig ålder och kan antagas behöva undervisning i särskola erhåller sådan under- visning.

Socialnämnd skall vidtaga åtgärder för att den som kan antagas behöva vård enligt denna lag beredes sådan vård.

Skolstyrelse och socialnämnd äger ombesörja undersökning. som be- höves för att vidtaga åtgärd enligt denna paragraf.

54 & Polismyndighet skall lämna handräckning på begäran av

]) särskolchef eller rektor för särskola, om den som är i särskolpliktig ålder och inskrivits i särskola icke inställer sig i skolan eller i elevhem där han skall bo eller icke återvänder. sedan beslut fattats enligt 39 så tredje stycket.

2") vårdehef eller föreståndare för vårdhem, om den som inskrivits i hemmet icke inställer sig där eller icke återvänder, sedan beslut fattats enligt 39 & tredje stycket,

3) överläkare vid specialsjukhus. om den som inskrivits i sjukhuset icke inställer sig där eller icke återvänder, sedan beslut fattats enligt 39 % tredje stycket,

4) särskolchef. vårdchef, rektor för särskola. föreståndare för vårdhem eller överläkare vid specialsjukhus för att återföra inskriven, som avvikit från särskola, elevhem, vårdhem eller specialsjukhus eller som icke åter- vänder till elevhem, vårdhem eller specialsjukhus sedan tid för tillstånd att vistas på egen hand utom inrättningen löpt ut eller tillståndet återkallats.

5) tjänsteman eller myndighet som anges i 50 % sista stycket eller 53 li. om någon icke inställer sig till undersökning som han skall genomgå enligt nämnda lagrum.

Handräckning enligt första stycket 1, 2 eller 3 får lämnas endast om det beslut som den begärda handräckningen avser skall lända till efterrättelse omedelbart.

56 & Avgift utgår icke för omsorger enligt denna lag. Av den som icke är berättigad till folkpension i form av hel förtidspension eller ålderspension och som har inkomst av eget arbete får dock uttagas skälig ersättning för kost och för bostad, som tillhandahålles honom.

Vid tillämpning av 10 kap. 3 & lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring anses specialsjukhus som annan anstalt än sjukhus.

57 & Den som driver enskild inrättning eller verksamhet i strid mot bestämmelsernai 10 åförsta stycket, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

I”.) lx)

Bilaga 2

58 & Den som är eller har varit verksam inom det område för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda som avses i denna lag får inte obehörigen röja vad han därvid erfarit om enskilds personliga förhållanden.

1 det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen (1980:100) .

59 & Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. av huvudtillsynsmyn- digheten.

Bilaga 3

Bilaga 3

Sammanfattning av skolförfattningsutredningens betänkande (st U 1981:4) Skollagen

Utredningen lägger i betänkandet fram förslag till en ny skollag. som avses ersätta gällande skollag (1962: 319). Förslaget innebär väsentligen en författningsteknisk och språklig bearbetning av gällande bestämmelser. Det innehåller också förslag till förenklingari sakligt hänseende.

l förslaget till ny lag har språket i den nuvarande lagen genomgående moderniserats och förenklats. Dispositionen av lagtexten har gjorts mera överskådlig. Hänvisningar mellan olika paragrafer har undvikits eller för- setts med förtydligande text.

Föreskrifter som enligt utredningen numera torde sakna praktisk bety- delse föreslås bli utmönstrade. Detsamma gäller en del detaljföreskrifter. bl.a. rörande den kommunala skolverksamheten. liksom bestämmelser om sådant som utredningen betraktar som självklarheter.

Utredningen föreslår att bestämmelserna om den kommunala skolled- ningen i primärkommuner och landstingskommuner görs mera enhetliga. Vissa grundläggande bestämmelser om intagningsnämnder för gymnasie- skolan föreslås inflyta i skollagen . Bestämmelserna om utbildningens or- ganiserande i grundskolan och specialskolan bör enligt utredningen få en mera allmän utformning.

Av rättssäkerhetsskäl förordas vissa ändringar i handläggningsordning- en när det gäller föreläggande och utdömande av vite mot tredskande vårdnadshavare samt angående hämtning.

Bestämmelserna om skolhälsovården föreslås bli enhetliga för de skol- former som regleras i skollagen .

Utredningen framhåller att utvecklingen medfört att ordet undervisning i skollagen kommit att omfatta en mängd verksamhetsformer som enligt det allmänna Språkbruket inte kan anses vara undervisning. Utredningen före- slår att begreppet utbildning i stället används som samlingsbeteckning för all verksamhet som bedrivs i skolans regi i syfte att uppnå skolans målsätt- ning.

Utredningcn uppmärksammar frågan om omfattningen av det kommuna- la kostnadsansvaret för utbildning i grundskolan och gymnasieskolan. Skollagens föreskrifter om detta är enligt utredningen delvis oklara. Det gäller t.ex. vad som utan kostnad skall tillhandahållas eleverna. Utred- ningen har därför undersökt innebörden i skollagens undervisningsbe- grepp. som har grundläggande betydelse för kostnadsansvaret.

Skollagens bestämmelser om vilket elevområde en elev skall tillhöra är delvis olika för grundskolan och gymnasieskolan. Enhetliga bestämmelser föreslås. Vidare föreslås att bestämmelserna om interkommunal ersättning förenklas på så sätt att kostnadsfördelningen mellan olika kommuner gene- rellt knyts till kyrkobokföringen, såvitt gäller elever som är kyrkobokförda i riket.

l lagförslagets inledningskapitel finns bestämmelser om skolans målsätt- ning samt om huvudmannaskap och kostnadsansvar. I 2 kap. finns före-

Bilaga 3

skrifter om skolstyrelse och utbildningsnämnd, medan 3 kap. innehåller vissa bestämmelser om statliga skolmyndigheter. Elevområden och inter— kommunal ersättning behandlas i 4 kap. 1 5 kap. finns föreskrifter om utbildningen i grundskolan och om skolplikten. medan motsvarande be- stämmelser för spccialskolan finns i 6 kap. Grundläggande föreskrifter om utbildningen i gymnasieskolan finns i 7 kap. Enskilda skolor och privatut— bildning behandlas i 8 kap. och skolhälsovården i 9 kap. 1 det avslutande 10 kap. har tagits in föreskrifter om bl.a. överklagande.

Utredningen har under arbetets gång inhämtat synpunkter från bl.a. olika myndigheter, intresseorganisationer och skolledare.

Bilaga 4

Bilaga 4

Skolförfattningsutredningens lagförslag

Förslag till Skollag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna föreskrifter Inledande föreskrifter

1 & Denna lag innehåller föreskrifter om utbildningen i skolformerna grundskola, specialskola och gymnasieskola.

Lagen innehåller även föreskrifter om enskilda skolor och privatutbild- ning samt om skolhälsovård.

2 & Föreskrifter om utbildningen av vissa psykiskt utvecklingsstörda finns i lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklings- störda.

Utbildningens mål

3 & Samhällets utbildning av barn och ungdom skall

ge eleverna kunskaper, utveckla deras färdigheter. och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska männi- skor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

Huvudmannaskup m. m.

4 5 Varje kommun skall anordna grundskola samt främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan.

5 & Staten skall anordna specialskola.

6 & Varje landstingskommun skall främja ungdomars utbildning i gymna- sieskolan.

K ost/zadsansvar

7 & Utbildningen i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan skall vara kostnadsfri för eleverna.

En kommun eller landstingskommun, som bedriver gymnasieskola. får besluta att eleverna i denna skolform helt eller delvis själva skall bekosta sådana nödvändiga läroböcker, skrivmateriel och andra utbildningshjälp- medel som används för eget bruk.

8 5 All skolhälsovård skall vara kostnadsfri för eleverna.

Bilaga 4

2 kap. Kemmunernas och landstingskommunernas skolledning Styre/.te

] _5 I varje kommun skall det finnas en skolstyrelsc. Skolstyrelsen skall vara styrelse'för kommunens grundskola och gymnasieskola.

2 & I varje landstingskommun, som har anordnat gymnasieskola. skall det finnas en utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden skall vara styrelse för landstingskommunens gymnasieskola.

Landstinget skall antingen tillsätta en särskild utbildningsnämnd eller ge en annan nämnd i uppdrag att vara utbildningsnämnd.

3 & Till skolstyrelsens uppgifter hör att

beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets område. och tillse att barn och ungdomar i kommunen bereds tillfredsställande utbild- ning.

Skolstyrelsen skall vidare ha inseende över allt som gäller skolväsendet i kommunen och ha hand om förvaltning och verkställighet inom sitt verk- samhetsområde. Detta gäller dock inte i den mån någon annan skall svara för uppgifterna enligt lag, annan föreskrift eller beslut som avses i 3 kap. 14 & kommunallagen (1977: 179).

Detsamma gäller utbildningsnämndcn i fråga om landstingskommunens gymnasieskola.

4 5 Följande föreskrifter i 3 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar skolstyrelsc och särskild utbildningsnämnd:

2 5 om antalet ledamöter m. m.. 3 & första stycket om valbarhet m.m., 4 5 om rätt till ledighet från anställning. 5 5 första stycket om mandattid. 5 & tredje stycket om verkan av ledamots avgång. 6 s om ordförande och vice ordförande, 7 & om tid och plats för sammanträde samt om närvarorätt vid samman- träde.

8 5 om suppleants tjänstgöring m.m., 9 15 första stycket om beslutförhet, 10 & om beslutsförfarande och protokoll m.m.. 11 & om delgivning m.m., 12 & om reglemente och delegation. För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 5 första stycket eller 6 & kommunallagen.

Ett delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12.5 andra stycket kommunallagen får inte omfatta befogenhet-'att meddela eller återkalla godkännande för enskild skola enligt 8 kap. 1 och 2 55 denna lag.

5 5 Utan hinder av 2 & 2 förvaltningslagen (1971 : 290) skall föreskrifterna om jäv m.m. i 4 och 5 åå nämnda lag tillämpas i samtliga ärenden hos skolstyrelsc och särskild utbildningsnämnd.

Planeringsråd

6 5 Varje skolstyrelsc skall utse ett planeringsråd.

Planeringsrådet skall dels biträda styrelsen i frågor som gäller utbild- ningens anknytning till arbetslivet. dels följa yrkesutbildningen i kom- munen.

Bilaga 4

Planeringsrådet skall ha minst fem ledamöter. lplaneringsrådet skall det finnas företrädare för arbetsgivare och arbetstagare samt för den offentliga arbetsförmedlingen.

Yrkesråd

7 5 Om en kommun har anordnat gymnasieskola skall skolstyrelsen utse ett eller flera yrkesråd.

Yrkesråd skall biträda styrelsen ifrågor som gäller utbildningens yrkes— inriktning.

Varje yrkesråd skall ha minst tre ledamöter. l yrkesrådet skall det finnas företrädare för arbetsgivare och arbetstagare.

Motsvarande föreskrifter gäller för en landstingskommun som har an— ordnat gymnasieskola.

8 5 I stället för att utse yrkesråd får en skolstyrelsc ge planeringsrådet i uppdrag att fullgöra sådana uppgifter som ankommer på yrkesråd.

Ytterligareföreskrifter om skolledningen 9 & Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om kommunernas och landstingskommunernas skolledning.

3 kap. Centrala och regionala myndigheter

lå Skolöverstyrelsen skall vara central förvaltningsmyndighet för grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan.

2 5 I varje län skall det finnas en länsskolnämnd.

Länsskolnämnden skall inom länet ha inseende över grundskola, spe- cialskola och gymnasieskola samt även i övrigt över utbildningen av skol- pliktiga barn.

3 & Länsskolnämnden skall ha nio ledamöter. För varje ledamot skall det finnas en personlig suppleant.

Ledamöterna och suppleanterna skall vara bosatta i länet. De skall utses för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det när allmänna val till landsting och kommunfullmäktigc har ägt rum.

4 5 Av ledamöterna i länsskolnämnden skall två utses av regeringen, en av skolöverstyrelsen, en av länsstyrelsen och fem av landstinget.

l Gotlands län skall fem ledamöter utses av kommunfullmäktigc i Got- lands kommun.

I Göteborgs och Bohus län samt i Malmöhus län skall tre ledamöter utses av landstinget och två ledamöter av kommunfullmäktigc i Göteborgs kommun respektive Malmö kommun.

Suppleanterna skall utses på samma sätt som ledamöterna.

5 5 Av de två ledamöter som regeringen utser skall den ene företräda arbetsgivare och den andre arbetstagare.

Regeringen anger ytterligare villkor för ledamöterna och suppleanterna.

Bilaga 4

4 kap. Elevområden

1 5 Ett elevområde skall finnas för varje skolform som en kommun eller landstingskommun anordnar. Om det är lämpligt får särskilt elevområde finnas för viss del av en skolform. såsom för stadium i grundskolan eller studieväg i gymnasieskolan.

Ett elevområde skall alltid omfatta den kommun eller landstingskommun som anordnar skolformen. Elevområdet får dessutom omfatta en eller flera andra kommuner eller landstingskommuner eller delar därav.

2 & Sådana elevområden som berör kommuner i endast ett län eller endast en landstingskommun skall bestämmas av länsskolnämnden.

Om en fråga om elevområde berör kommuner i flera län eller flera landstingskommuner fattas beslutet av de berörda länsskolnämnderna. Kan länsskolnämnderna inte enas. skall frågan hänskjutas till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

3 & Regeringen får bestämma att beslut om elevområde skall meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

4 & Till ett elevområde hör

1. den som är kyrkobokförd inom elevområdet. - 2. den som inte är kyrkobokförd i riket eller saknar stadigvarande vistelseort men uppehåller sig inom elevområdet.

5 & 1 en kommuns grundskola skall tas emot barn som tillhör grundsko- lans elevområde samt barn för vilka denna grundskola är lämpligast med hänsyn till barnets personliga förhållanden eller av andra särskilda skäl.

6 & 1 en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola skall företrä- desvis tas emot behöriga inträdessökande som tillhör gymnasieskolans elevområde eller för vilka denna gymnasieskola är lämpligast med hänsyn till sökandens personliga förhållanden eller av andra särskilda skäl.

1 mån av plats skall även tas emot annan inträdessökande. som inte kan få plats i önskad utbildning i skolform av samma slag inom det elevområde som sökanden tillhör.

7 & Om en kommun på grund av föreskrift i 5 eller 6 & i sin grundskola eller gymnasieskola har tagit emot en elev som inte är kyrkobokförd inom kommunen. har kommunen rätt till ersättning av elevens kyrkobokförings- kommun eller. i fråga om sådan elev som inte är kyrkobokförd i riket, elevens vistelsekommun.

En landstingskommun. som har anordnat gymnasieskola, är i motsva- rande fall berättigad till ersättning från annan landstingskommun eller kommun som inte tillhör någon landstingskommun.

Föreskrifterna om rätt till ersättning gäller på motsvarande sätt om en vuxen elev har tagits emot i en gymnasieskola.

8 5 Om berörda kommuner eller landstingskommuner inte kommer över- ens om annat. skall ersättning enligt 7 & bestämmas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Tvister om ersättning skall hänskjutas till länsskolnämnden. Om en sådan tvist berör kommuner i flera län eller flera landstingskom- muner och länsskolnämnderna inte kan enas. skall frågan hänskjutas till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Bilaga 4

5 kap. Grundskolan Rätt till utbildning samt skolplikt

] & Varje barn som är bosatt i riket har rätt att få utbildning i grundskolan från och med höstterminen det kalenderår barnet fyller sju år till och med vårterminen det kalenderår barnet fyller sexton år.

Under denna tid skall barnet fullgöra skolplikt genom att delta i utbild- ningen i grundskolan. om inte annat anges särskilt.

Föreskrifter om rätt till utbildning och om skolplikt i specialskolan i stället för grundskolan finns i 6 kap.

2 & Om ett barn har nått skolmognad får skolstyrelsen på begäran av barnets vårdnadshavare tillåta att barnet börjar i grundskolan höstter- minen det kalenderår barnet fyller sex år.

3 & Om ett skolpliktigt barn inte har nått skolmognad får skolstyrelsen, efter medgivande av barnets vårdnadshavare. besluta att barnet skall börja i grundskolan först höstterminen det kalenderår barnet fyller åtta år.

När ett sådant beslut har meddelats skall barnet gå i förskola enligt föreskrifter i socialtjänstlagen (19801620). Denna skyldighet gäller högst 525 timmar.

4 & Regeringen får förordna att intagning i grundskolan i vissa fall skall ske endast vartannat år.

5 & 1 stället för att delta i utbildningen i grundskolan får ett barn fullgöra sin skolplikt på något av följande sätt:

1. Genom att delta i utbildningen i sameskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter här- om.

2. Genom att delta i utbildningen i enskild statsunderstödd skola. Rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter härom.

3. Genom att delta i utbildningen i annan enskild skola som har godkänts av skolstyrelsen enligt 8 kap. l ä.

4. Genom att delta i privatutbildning som har godkänts av skolstyrelsen enligt 8 kap. 4 %.

6 & Ett barn har fullgjort sin skolplikt när barnet tillfredsställande har gått igenom högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande årskurs i annan skolform där skolplikten får fullgöras.

Skolplikten skall också anses fullgjord om barnet vid särskild prövning visat sig ha motsvarande kunskaper.

7 & Om det finns särskilda skål med hänsyn till en elevs bästa får skolsty- relsen medge att eleven avslutar sin utbildning i grundskolan tidigast vid - utgången av vårterminen det kalenderår eleven fyller femton år.

Sådant medgivande fär ges endast om eleven under återstoden av sin skolpliktstid får lämplig utbildning eller sysselsättning. Om detta villkor inte längre uppfylls skall skolstyrelsen återkalla medgivandet.

En elev som har slutat grundskolan enligt denna paragraf skall stå under skolstyrelsens tillsyn tills skolplikten upphör.

8 & Om en elev, när skolplikten upphör. inte tillfredsställande har gått igenom högsta årskursen i grundskolan och eleven anses kunna tillgodo- göra sig utbildningen. får skolstyrelsen på begäran av elevens vårdnadsha- vare medge att eleven fullföljer sin utbildning i grundskolan.

Bilaga 4

9 & Vårdnadshavare till ett skolpliktigt barn skall tillse att barnet fullgör sin skolplikt.

10 & Vårdnadshavare, som av tredska hindrar att ett skolpliktigt barn fullgör sin skolplikt. får av skolstyrelsen vid vite föreläggas att tillse att barnet fullgör sin skolplikt. Ett sådant föreläggande skall omedelbart föl- jas. Om föreläggandet inte följs får länsrätten. på talan av skolstyrelsen. utdöma vitet. Sådant vite får inte förvandlas till fängelse.

11 & Om synnerliga skäl föreligger får länsrätten, på talan av skolstyrel- sen. förordna att en skolpliktig elev i grundskolan skall hämtas till skolan med biträde av polismyndighet. Ett sådant beslut får verkställas även om det överklagas.

Utbildningens organisation

12 & Grundskolan skall ha nio årskurser. Ärskurserna skall vara fördelade på olika stadier enligt följande: Ärskurserna l—3 Lågstadium Ärskurserna 4—6 Mellanstadium Ärskurserna 7—9 Högstadium

13 & Utbildningen skall anordnas så att olika behov och intresseinrikt- ningar hos eleverna kan tillgodoses. Särskilt stöd skall ges till sådana elever som har svårt att följa eller inte kan delta i den vanliga utbildningen. Regeringen meddelar föreskrifter om rätt för en kommun att i vissa fall överlåta åt annan att anordna utbildning för sådana elever som på grund av handikapp eller sjukdom inte kan delta i den vanliga utbildningen.

14 & En elev skall på begäran av vårdnadshavare befrias från att delta i religiösa inslag i utbildningen. om eleven tillhör ett trossamfund som av regeringen fått tillstånd att i skolans ställe ombesörja utbildning i religions-

kunskap. Fråga om att vägra en elev sådan befrielse skall prövas av skolstyrelsen.

6 kap. Specialskolan

Inledande föreskrifter

l & Föreskrifterna i detta kapitel gäller endast sådana barn som på grund av synskada, dövhet. hörselskada eller talskada inte kan delta i utbildning- en i grundskolan.

2 é För specialskolan skall finnas lokala styrelser. Regeringen meddelar föreskrifter om sådana styrelser.

Rätt till utbildning samt sko/plikt

3 5 Varje barn som är bosatt i riket och har något handikapp. som avses i l ä, har rätt att få utbildning i specialskolan från och med höstterminen det kalenderår barnet fyller sju år till och med vårterminen det kalenderår barnet fyller sjutton år.

Under denna tid skall barnet fullgöra skolplikt genom att delta i utbild- ningen i specialskolan, om inte annat anges särskilt.

Bilaga 4

4 & Lokal styrelse för specialskolan skall pröva frågor om rätt till utbild- ning och om skolplikt i specialskolan.

5 5 Om ett barn har nått skolmognad får den lokala styrelsen på begäran av barnets vårdnadshavare tillåta att barnet börjar i specialskolan höstter- minen det kalenderår barnet fyller sex är.

6 & Om ett skolpliktigt barn inte har nått skolmognad får den lokala styrelsen, efter medgivande av barnets vårdnadshavare. besluta att barnet skall börja i specialskolan först höstterminen det kalenderår barnet fyller åtta år.

När ett sådant beslut har meddelats skall barnet gå i förskola enligt föreskrifter i socialtjänstlagen (1980: 620). Denna skyldighet gäller högst 525 timmar.

7 & Regeringen får förordna att intagning i specialskolan i vissa fall skall ske endast vartannat år.

8 & Skolöverstyrelsen får medge att ett barn fullgör sin skolplikt på annat sätt än genom att delta i utbildningen ispecialskolan.

9 & Ett barn har fullgjort sin skolplikt när barnet tillfredsställande har gått igenom högsta årskursen i specialskolan.

Skolplikten skall också anses fullgjord om barnet vid särskild prövning visat sig ha motsvarande kunskaper.

10 5 Om det finns särskilda skål med hänsyn till en elevs bästa får den lokala styrelsen för specialskolan medge att eleven avslutar sin utbildning i specialskolan tidigast vid utgången av vårterminen det kalenderår eleven fyller femton år.

Sådant medgivande får ges endast om eleven under återstoden av sin skolpliktstid får lämplig utbildning eller sysselsättning. Om detta villkor inte längre uppfylls skall den lokala styrelsen återkalla medgivandet.

En elev som slutat specialskolan enligt denna paragraf skall stå under den lokala styrelsens tillsyn tills skolplikten upphör.

]] & Om en elev. när skolplikten upphör. inte tillfredsställande har gått igenom högsta årskursen i specialskolan och eleven anses kunna tillgodo- göra sig utbildningen, får den lokala styrelsen på begäran av elevens vårdnadshavare medge att eleven fullföljer sin utbildning i specialskolan.

12 & Vårdnadshavare till ett skolpliktigt barn skall tillse att barnet fullgör sin skolplikt. .

13 & Vårdnadshavare.som av tredska hindrar att ett skolpliktigt barn fullgör sin skolplikt. får av den lokala styrelsen vid vite föreläggas att tillse att barnet fullgör sin skolplikt. Ett sådant föreläggande skall omedelbart följas. .

Om föreläggandet inte följs får länsrätten. på talan av den lokala styrel- sen. utdöma vitet. Sådant vite får inte förvandlas till fängelse.

14 5 Om synnerliga skäl föreligger får länsrätten. på talan av den lokala styrelsen. förordna att en skolpliktig elev i specialskolan skall hämtas till skolan med biträde av polismyndighet. Ett sådant beslut får verkställas även om det överklagas.

Bilaga 4

Utbildningens organisation

15 & Specialskolan skall ha tio årskurser. Arskurserna Skall vara fördelade på lågstadium. mellanstadium och hög- stadium. Regeringen meddelar närmare föreskrifter härom.

16 & Utbildningen skall anordnas så att olika behov och intresseinrikt- ningar hos eleverna kan tillgodoses. Särskilt stöd skall ges till sådana elever som har svårt att följa eller inte kan delta i den vanliga utbildningen. Utbildningen skall anpassas efter varje elevs utveckling.

17 5 En elev skall på begäran av vårdnadshavare befrias från att delta i religiösa inslag i utbildningen, om eleven tillhör ett trossamfund som av regeringen fått tillstånd att i skolans ställe ombesörja utbildning i religions- kunskap.

Fråga om att vägra en elev sådan befrielse skall prövas av den lokala styrelsen för specialskolan.

7 kap. Gymnasieskolan

l & Ungdomar som är bosatta i riket och uppfyller föreskrivna behörig- hetsvillkor har rätt att i mån av plats få utbildning i gymnasieskolan. Föreskrifter om behörighetsvillkor och om urval bland inträdessökande meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

2 5 För prövning av frågor om intagning i gymnasieskolan skall det finnas intagningsnämnder.

En intagningsnämnd skall ha minst sex ledamöter. I intagningsnämnden skall det finnas företrädare för gymnasieskolan och grundskolan samt för allmänna intressen.

Närmare föreskrifter om intagningsnämnderna meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

3 & En elev skall på begäran av vårdnadshavare befrias från att delta i religiösa inslag i utbildningen, om eleven tillhör ett trossamfund som av regeringen fått tillstånd att i skolans ställe ombesörja utbildning i religions- kunskap.

Fråga om att vägra en elev sådan befrielse skall prövas av skolstyrelsen eller utbildningsnämndcn.

8 kap. Enskilda skolor och privatutbildning

Godkänd enskild Skola

] 5 En enskild skola skall godkännas för att få ta emot elever för fullgö- rande av skolplikt om

utbildningen vid skolan till art, omfattning och allmän inriktning väsent- ligen motsvarar grundskolans. samt

skolan förestås av en lämplig person med tillräcklig pedagogisk skicklig- het.

Ansökan om godkännande skall göras hos skolstyrelsen i den kommun där skolan skall bedriva verksamhet.

2 & Om en godkänd enskild skola inte längre uppfyller de villkor som anges i 1 &. eller

Bilaga 4

utbildningen inte leds av lärare med tillräcklig pedagogisk skicklighet, eller -

skolan av annan anledning inte drivs på tillfredsställande sätt skall skolstyrelsen förelägga skolans ledning att avhjälpa bristerna.

Om ett sådant föreläggande inte följs får skolstyrelsen återkalla godkän- nandet.

3 5 I en godkänd enskild skola får ett barn som inte uppnått skolplikts- åldern tas emot i en årskurs. som motsvarar en årskurs i grundskolan. tidigast höstterminen det kalenderår barnet fyller sex år och då under förutsättning att barnet har nått skolmognad.

Privatutbildning

4 5 Om ett skolpliktigt barns vårdnadshavare vill anordna privatutbild— ning i stället för att låta barnet delta i grundskolans utbildning skall detta anmälas till skolstyrelsen.

Skolstyrelsen skall godkänna privatutbildningen om barnet genom den- na kan få kunskaper och grundläggande färdigheter som väsentligen mot- svarar vad barnet kan få genom att delta i grundskolans utbildning.

5 5 Ett barn som skall delta i privatutbildning enligt 4 åfår av skolstyrel- sen kallas till prövning när det finns skäl till detta.

Om sådan privatutbildning inte är tillfredsställande. skall skolstyrelsen förelägga barnets vårdnadshavare att avhjälpa bristerna. Om föreläggandct inte följs får skolstyrelsen återkalla godkännandet.

Ska/överstyrelsens tillsyn i vissa fall

6 & När särskilda skäl föreligger får skolöverstyrelsen inspektera sådan enskild skola som annars inte står under statlig myndighets inseende och som tar emot elever som inte har fyllt 30 år.

Om allvarliga missförhållanden råder inom skolan skall skolöverstyrel- sen förelägga skolans ledning att avhjälpa missförhållandena. Om föreläg- gandet inte följs får skolöverstyrelsen vid vite förbjuda att skolan tar emot elever som inte har fyllt 20 år.

9 kap. Skolhälsovård

1 & Skolhälsovård skall finnas inom grundskolan. specialskolan, gymnasieskolan. på utbildning som omfattar minst ett läsår. sameskolan, och enskilda statsunderstödda skolor för skolpliktiga elever.

2 & Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall även omfatta annan hälso- och sjukvård som kan meddelas genom skolan.

3 5 Alla elever har rätt att på begäran bli undersökta av läkare och att i övrigt anlita skolhälsovården.

Läkarundersökning är obligatorisk för eleverna i de fall som anges i 4— 7 ss.

Bilaga 4

4 5 Varje elev i grundskolan skall genomgå allmän läkarundersökning i början av första läsåret och därefter minst vart tredje är.

Detsamma gäller elever i sameskolan och skolpliktiga elever i enskild statsunderstödd skola.

5 & Varje elev i specialskolan skall genomgå fullständig läkarundersök- ning snarast efter det att eleven har tagits in i specialskolan. Den skada som har föranlett intagningen skall undersökas av specialist.

Varje elev i specialskolan bör genomgå allmän läkarundersökning minst två gånger om året och undersökas av specialist när det behövs.

6 5 Varje elev som deltar i utbildning i gymnasieskolan. som omfattar minst ett läsår. skall läkarundersökas en gång under första läsåret och därefter högst Vartannat år enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

7 & Utöver vad som sägs i 4—6 så skall en elev undersökas av läkare dels när skolläkaren anser det vara nödvändigt med hänsyn till elevens hälsa, dels när personal vid skolan eller elevens vårdnadshavare begär det.

8 & Vad som åligger en kommun i fråga om skolhälsovården får efter överenskommelse med en landstingskommun i stället fullgöras av denna.

9 & Regeringen får medge undantag från föreskrifterna i detta kapitel om skolhälsovården i sameskolan och i enskild statsunderstödd skola.

10 kap. Övriga föreskrifter

Överklagande av beslut 1 & Skolstyrelsens beslut får överklagas hos länsskolnämnden genom besvär om beslutet gäller

mottagande av elev enligt 4 kap. 5 eller 6 &, utbildning i grundskolan vid sex år enligt 5 kap. 2 &. uppskjutande av utbildning i grundskolan enligt 5 kap. 3 %, fullgjord skolplikt enligt 5 kap. 6 %, befrielse från utbildning i grundskolan enligt 5 kap. 7 5, förlängd utbildning i grundskolan enligt 5 kap. 8 &, befrielse från att delta i religiösa inslag i utbildningen enligt 5 kap. 14 & eller 7 kap. 3 &.

godkännande eller återkallelse av godkännande för enskild skola enligt 8 kap. 1 och 2 ss,

godkännande eller återkallelse av godkännande av privatutbildning en- ligt 8 kap. 4 och 5 åå.

Andra beslut som skolstyrelsen har meddelat enligt denna lag får endast överklagas genom kommunalbesvär enligt föreskrifter i kommunallagen(1977: 179).

2 & Utbildningsnämndens beslut får överklagas hos länsskolnämnden genom besvär om beslutet gäller mottagande av elev enligt 4 kap. 6 %. befrielse från att delta i religiösa inslag i utbildningen enligt 7 kap. 3 %. Andra beslut som utbildningsnämndcn har meddelat enligt denna lag får endast överklagas genom kommunalbesvär enligt föreskrifteri kommunal- lagen (1977: 179).

Prop. 1985/86: 10

Bilaga 4

3 & Beslut som en lokal styrelse för specialskolan har meddelat enligt denna lag får överklagas hos länsskolnämnden genom besvär.

4 ;; Länsskolnämndens beslut om godkännande eller återkallelse av god- kännande av privatutbildning enligt 8 kap. 4 och 5 åå får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Andra beslut som länsskolnämnden har meddelat enligt denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär.

5 & Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos kammarrätten genom besvär om beslutet gäller

fullgörande av skolplikt på annat sätt än genom deltagande i specialsko- lans utbildning enligt 6 kap. 8 .S, .

förbud för en enskild skola att ta emot elever under viss ålder enligt 8 kap. 6 5.

Andra beslut som skolöverstyrelsen har meddelat enligt denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär.

Bemyndiganden m.m.

6 & Regeringen bemyndigas att i fråga om grundskolan och specialskolan meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 & regeringsformen och som gäller arbetets anordnande. ledighet för elev eller åtgärd för elevs tillrättaföran- de.

Regeringen bemyndigas vidare att meddela föreskrifter om kommuns befattning med grundskola och gymnasieskola samt om landstingskom— muns befattning med gymnasieskola.

Försöksverksamhet får anordnas i skola enligt föreskrifter som regering- en meddelar.

7 & Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela närma- re föreskrifter i de hänseenden som anges i 6 &.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den . Genom lagen upphävs skollagen (1962: 319).

3. Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas.

Bilaga 5

Bilaga 5

Sammanställning av remissyttrandena över

skolförfattningsutredningens betänkande (Ds U 1981: 4) Skollagen

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen. statskontoret. riksrevisionsverket (RRV). riksskatteverket (RSV). statens arbetsgivarverk (SAV). universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skol- överstyrelsen (SÖ). arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). statens invandrar- verk (SIV). hovrätten för Övre Norrland. kammarrätten i Jönköping. samt- liga länsskolnämnder, länsstyrelserna i Södermanlands och Jämtlands län, styrelsen för Östervångsskolan, styrelsen för Tomtebodaskolan. same- skolstyrelsen. svenska språknämnden, utredningen (U l978:04) om kom- munal vuxenutbildning (komvux-utredningen). integrationsutredningen (U 1978: 07). kommittén (U 1979: 13) angående skolor med enskild huvud- man (SEl—l-kommittén). förskola-skola-kommittén (U l981:01), Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet. Tjänstemännens centralorgani- sation (TCO). Centralorganisationen SACO/SR. Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Riksförbundet Hem och Skola (RHS), styrelsen för Estniska Skolan i Stockholm. Centerns ungdomsförbund (CUF). Moderata ungdomsförbundet (MUF), Göteborgs och Bohus läns vårdskoleförbund, Stockholms läns. Malmöhus läns. Jön- köpings läns. Göteborgs och Bohus läns och Västmanlands läns lands- tingskommuner samt Stockholms. Göteborgs. Malmö, Botkyrka, Värmdö, Tierps, Eskilstuna, Nyköpings, Ljungby. Olofströms. Östra Göinge. Hel- singborgs, Svedala, Halmstads. Tjörns. Färgelanda, Trollhättans. Vara, Kristinehamns. Hällefors, Ludvika. Ljusdals. Örnsköldsviks. Umeå och Vilhelmina kommuner. -

UHÄ har bifogat yttranden från universiteten i Stockholm. Uppsala och Lund. För universitetet i Stockholm har rektorsämbetet till UHÄ överläm- nat ett yttrande som inhämtats från universitetets juridiska fakultets- nämnd. För universitetet i Uppsala har rektorsämbetet yttrat sig. Från universitetet i Lund föreligger yttranden från juridiska fakultetsnämnden och förvaltningsnämnden för lärarhögskolan och musikhögskolan i Malmö, vilka yttranden rektorsämbetet har överlämnat till UHÄ med eget yttrande i anslutning till juridiska fakultetsnämndens yttrande. UHÄ har i sitt eget yttrande såvitt gäller den lagtekniska frågan om skolplikten och åsiktsskyddet hänvisat till vad som anförts "av de juridiska fakultetsnämn- derna vid universiteten i Stockholm och Lund.

För Göteborgs kommun har kommunstyrelsen som svar på remissen överlämnat ett yttrande från Göteborgs allmänna skolstyrelse. Kommun- styrelsen har även bifogat tjänsteutlåtande från Göteborgs stadskansli.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har hänvisat till yttrandet från länsskol- nämnden i samma län.

Prop. 1985/86: 10

Bilaga 5

Länsstyrelsen i Södermanlands län har bifogat yttranden från Söder- manlands läns landstingskommun och Oxelösunds kommun.

Yttranden har dessutom kommit in från Sveriges Psykologförbund och Skolledarförbundet.

Sammanställningens disposition m.m.

] det följande redovisas först remissinstansernas allmänna inställning (avsnitt l) samt vissa synpunkter rörande lagförslagets uppbyggnad. termi— nologi m.m. ( avsnitt 2 ).

Sedan följer såsom avsnitten 3—12 en redovisning av yttranden med utgångspunkt i utredningens förslag till olika kapitel i skollagen. Därvid lämnas för varje kapitel först vissa uppgifter om ändringar i den nuvarande skollagen som har skett efter det att utredningen lade fram sitt förslag.

Avslutningsvis tas upp vissa ytterligare frågor som har berörts av en eller flera remissinstanser ( avsnitt 13 ).

l sammanställningen har som regel inte tagits med remissynpunkter i frågor som riksdagen har tagit ställning till genom beslut om ändringar i den nuvarande skollagen efter det att utredningens betänkande avläm- nades.

Hänvisningar till US16

] Remissinstansernas allmänna inställning

Skolförfattningsutredningens uppgift har varit att se över den nuvarande skollagen från främst språklig och författningsteknisk synpunkt.

Utredningens förslag till ny skollag har fått ett i huvudsak mycket positivt mottagande.

SÖ säger sig med tillfredsställelse ha tagit del av skolförfattningsutred- ningens första betänkande och tillägger: Stora förtjänster ligger i den genomförda huvuduppgiften att redaktionellt och språkligt omarbeta skol- lagen — en lagtext som i sina huvudsakliga delar nu är mer än tjugo år gammal och som på sin tid var ett förstlingsverk på området. Men dess- utom har utredningen i.detta betänkande bl. a. samlat och med stor preg- nans behandlat ett rikt stoff både i sakfrågor och i författningstekniska frågor. vilket ger volymen ett bestående värde för många som i olika roller sysslar med skolfrågor.

Svenska kommunförbmzdet framhåller följande: Det förslag till omarbe- tad skollag som framlagts innebär enligt styrelsens mening betydande förbättringar. Dispositionen är överskådlig och språket enklare och klarare på många punkter. En del detaljer har bedömts onödiga att reglera i lag och har mönstrats ut. Av stort värde är kapitlet med specialmotiveringar, där bakgrund, motivering och kommentarer till olika paragrafer redovisas. Sådant material. samlat från olika förarbeten, underlättar självfallet i hög grad tolkningen och tillämpningen av bestämmelserna lokalt. Likaså har de analyserande avsnitten om t. ex. elevområdestillhörighet och rätten till fri utbildning stort värde för skolledningen och dess personal.

Bilaga 5

Även Landstingsförbundet uttrycker sin tillfredsställelse över att en översyn kommit till stånd och anser att utredningens förslag medför vä- sentliga förbättringar av nu gällande skollag.

Också de flesta övriga remissinstanserna bl.a. åtskilliga länsskol- nämnder och kommuner samt Skolledwförbundet finner det värdefullt att en redaktionell och språklig omarbetning av skollagen har gjorts.

RRV anser att en materiell översyn av framför allt skollagen och skolför- ordningen borde ha föregått den i och för sig viktiga språkliga översynen av skollagen. RHS däremot menar att i och för sig behövliga sakändringar, även smärre sådana som utredningen har föreslagit. bör anstå till ett senare sammanhang. RRV anser att översynen. även med en begränsning till språkliga och redaktionella frågor. borde-ha omfattat en jämförelse av texterna i skollagen. skolförordningen. läroplanerna och andra föreskrifter i syfte att nå inbördes förenlighet och att till skollagen hänföra de viktigaste bestämmelserna.

SÖ anser att det har varit högst befogat och praktiskt att såsom nu skett separat göra en grundlig omarbetning av skollagen av huvudsakligen språklig och teknisk natur. Men man kan enligt SÖ:s uppfattning hysa en viss tvekan om det är lika lämpligt att nu utfärda en helt ny skollag utan att samtidigt göra flera önskvärda sakliga förändringar än utredningen före- slår. inte minst om sådana skulle behöva påverka lagens disposition. SÖ avser här närmast komplettering av lagen med vissa grundläggande regler för andra skolformer eller utbildningsformer. främst sådana som för närva- rande har sitt lagstöd enbart i den korta lagen (1975: 160) med bemyndi— gande att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns med- verkan i utbildning (se närmare prop. 1975z8 bl.a. s. 21 och 86—88). Det gäller bl.a. kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna. SÖ pekari sammanhanget också på att det nyligen i SOU 1981 : 26 har. föresla- gits inarbetning i skollagen av grundregler rörande undervisningen för utvecklingsstörda (nuvarande särskolan). Länsskolnämnden i Jönköpings län framhåller att regering och riksdag inom en inte alltför avlägsen framtid har att ta ställning till utredningsförslag som kan komma att påverka innehållet i en ny skollag, t.ex. förslag från gymnasieutredningen. om- sorgskommittén, komvux-utredningen och integrationsutredningen. Läns- skolnämnden finner det därför svårt att bedöma när det kan anses lämpligt att med skolförfattningsu[redningens förslag som grund fatta beslut om en ny skollag.

Skolförfattningsutredningens lagförslag innebär i förhållande till nuva- . rande skollag bl. a. utmönstring av en del detaljer som har bedömts onödi- ga att reglerai lag. En och annan remissinstans ifrågasätter om utredningen har gått tillräckligt långt när det gäller att minska detaljregleringen. Söder- manlands läns landstingskommun framhåller att kommUnerna efter kom- munreformen har fått ökade ekonomiska och administrativa resurser vilket möjliggjort uppbyggnaden av skolkanslier och utbildningsavdelningar med kvalificerad personal. Enligt landstingskommunen kan det därför ifrågasät- tas om den detaljreglering som fortfarande återstår i lagförslaget är nöd- vändig.

Majoriteten av remissinstanserna har ingenting att erinra mot den språk-

Bilaga 5

liga utformningen. Flera remissinstanser uttalar sig mycket positivt i detta hänseende. Svenska språknämnden anser att utredningen i stort sett har lyckats i sin strävan att åstadkomma en klar och lättillgänglig lagtext. Enligt UHÄ synes den nya språkutformningen utgöra en välavvägd balans mellan traditionellt författningsspråk och modern sakprosa. RHS däremot framhåller att den språkliga utformningen kan förbättras ytterligare.

Ett flertal remissinstanser har kommenterat en rad enskildheter i utred- ningens förslag. Synpunkterna gäller i betydande utsträckning f örfattnings- tekniska och språkliga frågor. men även vissa sakfrågor.

Liksom den nuvarande skollagen förutsätter utredningens lagförslag att skolpliktens närmare innehåll skall regleras genom föreskrifter som med- delas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Juridiska fakultetsnämnderna vid universiteten i Stockholm och Lund menar i sina av UHÄ åberopade yttranden att den valda författningstekniska lösningen knappast kan vara förenlig med regeringsformens stadganden om norm— givning (se avsnitt 12.2 ).

Utredningen har på enstaka punkter redovisat överväganden i sak, ibland följda av förslag till smärre ändringar i sak. Det gäller framför allt följande frågor, som också föranlett många kommentarer från remissin- stanserna, nämligen vad kommunala och landstingskommunala skolhu- vudmän utan kostnad skall tillhandahålla eleverna ( avsnitt 3.3 ), elevområ- den och interkommunal ersättning ( avsnitt 6 ), skolehefer ( avsnitt 4.4 ), planeringsråd och yrkesråd ( avsnitt 4.3 ). handläggningsordningen vid an— vändning av vite och hämtning som tvångsmedel för skolpliktens fullgöran- de ( avsnitt 7.5.2 ) samt skolhälsovård ( avsnitt 11 ). Remissutfallet är på dessa punkter splittrat.

Vissa sakfrågor har tagits upp av flera remissinstanser, fastän utredning- en inte har gått in på dem. Det främsta exemplet är frågan om bibehållande av de nuvarande tvångsmedlen vite och hämtning för att genomdriva skolpliktens fullgörande. Åtskilliga remissinstanser vill att tvångsmedlen eller åtminstone hämtningsmöjligheten skall avskaffas (se avsnitt 7.5.1 ).

Följande remissinstanser har utan närmare kommentarer tillstyrkt eller lämnat utan erinran skolförfattningsutredningens förslag, nämligen AMS, statskontoret, länsskolnämnden i Kopparbergs län, integrationsutredning- en. Göteborgs och Bohus läns vårdskoleförbund. Stockholms läns, Jönkö- pings läns och Malmöhus läns landstingskommuner samt Botkyrka, Oxe- lösunds, Ljungby, Svedala och Umeå kommuner.

Bl.a. SÖ samt många länsskolnämnder och kommuner har haft syn- punkter på en rad enskildheter i utredningens förslag. Svenska kommun- förbundet däremot har ansett sig endast behöva beröra ett fåtal paragrafer särskilt. Landstingsförbundet har allmänt förklarat sig inte ha något att erinra mot utredningens förslag till mindre ändringar i skollagens sakliga innehåll. UHÄ finner de föreslagna ändringarna sakligt motiverade.

Bilaga 5

Hänvisningar till US17

I avsnitt 2 redovisas sådana synpunkter av huvudsakligen teknisk eller språklig karaktär som inte hänför sig till vissa bestämda kapitel i utredning- ens lagförslag. '

2.1. Lagform när sådan inte krävs

Kammarrätten iJönköping delar utredningens uppfattning att de grund- läggande bestämmelserna för det offentliga utbildningsväsendet och således även bestämmelser som inte ovillkorligen kräver lagform — även framdeles bör finnas i skollagen. Urvalet av vad som skall medtagas i lagen framstår som i stort sett väl avvägt.

RRV anser att en jämförelse borde ha gjorts av texterna i skollagen , skolförordningen och andra föreskrifter i syfte att till skollagen hänföra de viktigaste bestämmelserna, bl.a. den'ramlagstiftning som berör kommu- nerna. Sådana bestämmelser ftnns f.n. i skolförordningen, bl.a. iform av allmänt formulerade regler om kommunens skyldigheter vad gäller skolans mark, lokaler och inventariebehov. Samtidigt innehåller förslaget till ny skollag fortfarande detaljbestämmelser om t. ex. antalet ledamöter i plane- ringsråd. ett rådgivande organ till skolstyrelsen.

2.2. Kapitelindelning m.m.

Att varje skolform får ett särskilt kapitel ser SÖ som en fördel. Det ökar överskådligheten och klarheten. Även länsskolnämnderna i Kalmar och Uppsala län tillstyrker att varje skolform får ett eget kapitel. '

Styrelsen för Tomtebodaskolan. som är specialskola, anser att skolfor- men specialskolan inte skall behandlas i ett kapitel för sig.

RHS har i anslutning till synpunkten att den s.k. målparagrafen bör få kvarstå på sin nuvarande plats som skollagens första paragraf (se avsnitt 3.2) anfört: Det bör vidare övervägas om inte rätten till undervisning, (förslagets 5 kap. 1 5 6 kap. 3 9". 7 kap. l ä), rätten att befrias från religiösa inslag i undervisningen (förslagets 5 kap. 14 ä, 6 kap. 17 ä, 7 kap. 3 5), rätten att slippa kroppslig bestraffning och kränkande behandling (nuva- rande 26 å), rätten för envar att åtnjuta respekt och hänsyn (nuvarande 26 5) samt rätten till jämställdhet mellan könen (nuvarande 9 5 och 20 c &) bör få en mer framskjuten plats. som en slags rättighetskatalog. i omedel- bar anslutning till den inledande målparagrafen.

SÖ har likaledes i anslutning till synpunkten att målparagrafen bör utgöra skollagens första paragraf (se avsnitt 3.2) — uttalat att i nära, helst omedelbar, anslutning till denna bör följa de centrala kapitel som gäller själva skolverksamheten och alltså rör eleverna, dvs. kapitlen 5—8 om de olika skolformerna och kapitel 9 om skolhälsovården. Därmed skulle de förvaltningsmässiga delarna te sig mindre dominerande.

Utredningen föreslår att lagens paragrafer skall numreras kapitelvis. Länsskolnämnden i Uppsala län avstyrker detta. Eftersom varje kapitel har relativt ringa omfattning anser nämnden att det vore mera praktiskt om paragraferna numrerades i en följd (åå 1—85).

Bilaga 5

Hänvisningar till S2-2

2.3. Språk m.m.

SÖ framhåller önskvärdheten av att i det grundläggande författningsar- betet nå en god balans mellan att vara kortfattad och att vara tillräckligt tydlig. Det innebär samtidigt att man. såsom ju numera är accepterat i lagstiftningsarbetet på ett helt annat sätt än förr. beaktar vilka kategorier som skall tillämpa författningarna. Det är på detta område huvudsakligen förtroendemän och tjänstemän SOm inte är jurister och som inte alls har författningstolkning som en huvuduppgift. Vad som för vissa jurister med bl.a. en vidsträckt överblick över olika lagstiftningskomplex —- är "självklart", "onödigt” etc. och därför t.ex. bör utmönstras, är kanske inte alltid lika självklart för skolledare. skolstyrelseledamöter och andra som har att tillämpa skolförfattningarna. SÖ har därför följande speciella önskemål, som har till syfte att inte minst i ett övergångsskede minska riskerna för missförstånd. När sålunda ett konkret stadgande i nuvarande författningstext (t. ex. skollagen) bortfaller på grund av att frågan numera är reglerad i ett annat, mer generellt författningskomplex. så bör man enligt SÖ:s mening. när frågan inte är oväsentlig i sak, vara generös nog att samtidigt med att i detta fall den planerade nya skollagen utfärdas, anting— en i själva lagtexten eller i t. ex. skolförordningen (motsvarande) i stället ta in en hänvisning till eller erinran om att (den utmönstrade) frågan regleras i annat lagkomplex. Ett par exempel där SÖ finner detta särskilt befogat är förslagen (s. 56, 58 f.) att ur skollagen skall utmönstras agaförbud (26 & SL) och stadganden om att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män (9 & och 20 c & SL').

SÖ nämner med tillfredsställelse vissa exempel på tekniska förbättringar som skolförfattningsutredningens förslag inrymmer. Till sådant som för lagens tillämpare ökar klarheten och minskar riskerna för missförstånd och onödig tidspillan hör enligt SÖ bl.a. att man frångår metoden att hänvisa mellan lagens paragrafer, att när hänvisningar görs till annan lag, t.ex. kommunallagen , kort anges vad paragrafen ifråga behandlar samt att man i stort sett helt frångår metoden med presensform till förmån för påbudets klarare T'skall”.

Moderniseringen av lagtexten kan enligt SÖ i någon mån inge farhågor för missförstånd. framför allt övergångsvis. Man får'nog som ett pris för moderniseringen räkna med att det inte blir alldeles bekymmersfritt att texter förkortas. tas bort eller görs om utan att därmed någon saklig ändring är avsedd, uttryckligen eller underförstått i betänkandet. Ett starkt förkortat eller moderniserat uttryckssätt kan naturligtvis ibland ge en annan saklig nyans, eller i vart fall uppfattas så. Den skolpolitiska bakgrun- den till ett tidigare stadgande kanske någon gång blir bortskymd. En modernisering är dock behövlig och kan vara värd sitt pris.

Svenska språknämnden anser bl. a. att s.k. naket substantiv på några ställen. t. ex. i 5 kap. l4 &, är att föredra framför den använda obestämda formen. Språknämnden ställer också frågan om inte tiden är inne att överväga en annan form än ”enligt 8 kap. 1 och 2 åå denna lag" (se i 2 kap. 4 &) för hänvisningar inom en och samma lag.

Bilaga 5

Länsskolnr'im/tden i Kalmar län finner. det tillfredsställande att utred- ningen valt att undvika alltför många hänvisningar i lagtexten. Därmed underlättas läsningen och texten blir lättbegriplig. [ de fall då man ändå måste tillgripa hänvisningar har utredningen enligt nämnden funnit en teknik och form som är mycket tilltalande genom att kort ange vad som behandlas i de paragrafer som man hänvisar till. Så sker t. ex. i 2 kap. 4 &.

Enligt TCO har möjligen strävan att undvika hänvisningar drivits för långt. En viss försiktig hänvisning inom lagen skulle inte ha gjort den mycket mera svårläst. Däremot skulle en del onödiga upprepningar ha kunnat undvikas.

2.4. Föräldrar, vårdnadshavare m.m.

I den nuvarande skollagen används ordet föräldrar i betydelsen vård- nadshavare i föräldrabalkens mening. Lagen innehåller inga bestämmelser beträffande dem som är föräldrar utan att vara vårdnadshavare eller som har hand om andras barn utan att ijuridisk mening vara vårdnadshavare.

Inte heller skolförfattningsutredningen föreslår bestämmelser beträffan- de andra av de nu nämnda än vårdnadshavare. Utredningen föreslår att termen vårdnadshavare införs i lagtexten.

Få remissinstanser har yttrat sig speciellt i hithörande frågor. Kammarrätten iJönköping tillstyrker på av utredningen anförda skäl att termen vårdnadshavare införs i lagtexten.

Hällefors kommun anser att det är en fördel att ordet vårdnadshavare används konsekvent för att markera att det är de eller den som enligt föräldrabalken har vårdnaden om ett barn som åsyftas med olika föreskrif- ter i skollagen. I praktiken är orden målsman och förälder/föräldrar mera lätthanterliga men det är uppenbart att entydighet i fråga om innebörden är att föredra i lagtext.

Till dem som tillstyrker förslaget att i lagtexten använda termen vård- nadshavare hör också länsskolnämnderna i Hallands, Jönköpings och Gäl-'leborgs län.

SÖ anser att en hänvisning-till "annan lagtext vore önskvärd för att förklara vad som menas med vårdnadshavare.

Ljusdals kommun pekar på att ett barns föräldrar (vårdnadshavare) kan ha olika uppfattning t. ex. ifråga om uppskov med skolstarten enligt 5 kap. 3 & lagförslaget. Kommunen anser att det i lagtexten bör klargöras huruvi- da båda måste lämna sitt medgivande för att skolstyrelsen skall kunna besluta om uppskov.

Göteborgs stadskansli konstaterar att t. ex. fosterföräldrar inte inryms i begreppet vårdnadshavare och ianför: Stadskansliet vill emellertid ifråga- sätta om inte fosterföräldrar borde vara berättigade att ansöka om vissa typer av beslut. Stadskansliet tänker här på det fall att ett barn under en lång tid varit omhändertaget för samhällsvård och placerats i ett enskilt fosterhem. I en sådan situation skall fosterföräldrarna i allt väsentligt träda i föräldrars ställe och bör gentemot skolan ha den ställning som föräldrar normalt har. Stadskansliet anser ytterligare överväganden på denna punkt erforderliga.

Bilaga 5

Sko/ledarförbundet: Förbundet vill påpeka de praktiska svårigheter som uppstår genom bestämmelsen att det är vårdnadshavare som svarar för barns utbildning och uppfostran även i de fall där den faktiska vårdnaden överlämnats till andra (ex. fosterföräldrar—). Dessa fosterhemsfall och lik- nande innebär redan i sig stora problem och det hade underlättat arbetet för barnets bästa. om de faktiska vårdnadshavarna hade haft slutlig be- stämmanderätt härvidlag (se sid. 70—71).

Vid utformningen av skollagen måste enligt Vara kommun hänsyn tas till följande förhållanden: Många elever i dagens skola kommer från splittrade hem med endast en vårdnadshavare. Numera kan barn ha två vårdnadsha- vare som lever åtskilda. Detta skapar speciella problem för skolan när det gäller information till barnens föräldrar om verksamheten i skolan och om barnens skolarbete. Skolstyrelsen är av den uppfattningen att båda föräld- rarnafvårdnadshavarna skall ha möjlighet att följa sina barns skolgång. Det finns dock stora praktiska svårigheter att i varje fall förmedla all aktuell information till vårdnadshavare/föräldrar som lever åtskilda. Gällande sek- retesslag torde göra det mycket svårt för skolan att få sådan information att en lätt och naturlig föräldrakontakt kan etableras både med den förälder som har den direkta vårdnaden om barnet och den andra föräldern som bor på annat håll.

2.5 inseende och tillsyn

Skolfötfattningsutredningen använder uttrycket "ha inseende över" i 2 kap. 3 & (om skolstyrelsen) och 3 kap. 2 5 (om länsskolnämnden) samt uttrycket "stå under inseende av" i 8 kap. 65 (om statlig myndighet). Däremot används ordet "tillsyn" i rubriken till 8 kap. 6 &.

SÖ: "Inseende" är en term med gamla anor och stor spridning inom skolväsendets olika författningar. Den kan och bör knappast utmönstras. Att en skola/skolform står under Sözs inseende har sedan länge varit en genomgående grundförutsättning inom studiestödssystemet. "Inseende" bör i skollagen lämpligen användas om både SÖ och länsskolnämnderna. däremot inte, såsom sker i 2 kap. 3 & förslaget, om skolstyrelsen.

Enligt länsskolnämnden i Gävleborgs län förefaller "inseende" och "tillsyn" hai viss mån likartad betydelse. Ordet ”tillsyn” torde emellertid uppfattas som mera klargörande och distinkt. Det är också mer användbart i sammansättningar som t.ex. tillsynsområde. Enligt länsskolnämndens mening bör i 3 kap. 2 % ordet "tillsyn" ersätta ordet "inseende". Därige— nom erhålls också en tydligare markering av statsmakternas ansvar för rikets skolväsen.

RHS finner uttrycket ”ha inseende över" både otympligt och oklart. RHS anser att man bör kunna hitta ett uttryck som för alla och envar klargör vad som menas.

SBH-kommittén pekar på att såväl i den nuvarande skollagen som i skolförfattningsutredningens lagförslag begreppen "inseende” och ”'till- syn” används parallellt utan att någon konkret betydelseskillnad kan iakt- '

Bilaga 5

tas. Det vore enligt SBH-kommitténs mening till fördel om endast begrep- pet tillsyn komme till användning.

Se även i avsnitt 5.4 vad länsskolnämnden iStoek/zolms län i anslutning till 3 kap. 2 & anför om att "inseende” rent språkligt ger ett mera passivt intryck än ”tillsyn” och vad SAF anför om att ordet inseende bör bytas ut mot ”aktiv tillsyn" i 3 kap. 2 &.

Hänvisningar till S2-4

2.6. Skola och skolform

SÖ uttrycker sin tillfredsställelse över att termen "skolform" införs och ersätter det mångtydiga uttrycket "skola". Enligt länsskolnämnden iJön- köping är det en klar förbättring att konsekvent använda ordet "skol- form”. när en sådan åsyftas. i stället för det oprecisa ordet "skola". Utredningens förslag rörande termen skolform tillstyrks också av länsskol- nämnderna i Kalmar och Gävleborgs län samt kammarrätten iJönköping.

2.7. Ordet skolplikt

RHS ifrågasätter om inte ordet "skolplikt" bör ersättas av exempelvis "utbildningsskyldighet”': Ordet och begreppet "skolplikt” hade sin givna plats i ISOO-talets reformarbete när undervisning i institutionaliserad form, i särskilda hus, gjordes till ett obligatorium genom 1842 års folkskole- stadga. I dag bör vi lagfästa medborgarens skyldighet att utbilda sig. I exempelvis Danmark är debatten om detta sedan länge ett övervunnet stadium och man talar om undervisningsplikt i Stället för skolplikt.

2.8. Utbildning — begreppet och dess benämning

[ den nuvarande skollagen används begreppet undervisning. Det har en mera vidsträckt innebörd än ordet rent språkligt förmedlar. Flera bestäm- melser i skollagen bygger direkt eller indirekt på detta begrepp. Det gäller bl. a. bestämmelserna om skolplikt och förbud att ta ut avgift.

Skolförfattningsutredningen föreslår att i stället begreppet utbildning skall användas. Det skall inrymma all verksamhet som bedrivs i skolans regi i syfte att uppnå skolans målsättning. däri inbegripet att eleverna har tillgång till vad som är nödvändigt för att verksamheten skall kunna bedri- vas. På begreppet utbildning bygger bl.a. bestämmelserna om skolplikt och kostnadsfri utbildning i utredningens lagförslag.

Juridiska fakultetsnämnden vid universitetet i Stockholm finner det av flera skäl oacceptabelt att knyta skolplikten till ett utbildningsbegrepp som inbegriper allt det som utredningen tänker sig. Fakultetsnämndens yttran- de i bl.a. denna fråga redovisas i avsnitt 13 . l.

Flertalet remissinstanser som har yttrat sig över innebörden av begrep- pet utbildning och inte bara över benämningen har gjort sina uttalanden med tanke på bestämmelserna om kostnadsfri utbildning. Vissa sådana uttalanden redovisas i avsnitt 3.3 (se särskilt 3.3. l).

Helsingborgs kommun har ingenting att invända mot att ”utbildning" får beteckna såväl undervisning som det som fordras för att undervisning-

Bilaga 5

en skall kunna bedrivas. Ordet "utbildning" kommer därigenom att bli ett relativt omfattande begrepp men också diffust. Det senare behöver inte utgöra någon nackdel om begreppet inte kopplas till en skyldighet där en mycket preciserad gränsdragning är nödvändig. Problemet är att så sker. Förhållandet har utvecklats av utredaren i avsnittet 5.2 ”Avgiftsfri utbild- ning”. Enligt kommunen är det inte tillfyllest att i en lagkommentar dels konstatera att utbildningsbegreppet inte är statiskt utan ständigt förändras (s. 95). dels koppla till detta ständigt föränderliga begrepp ett kostnadsan- svar (1 kap. 7 €), dels också konstatera att skyldigheten att utan avgift ordna verksamheten måste avgöras från fall till fall (5. 93). Kommunen anser att förslaget till ny skollag på denna punkt bör omarbetas och preciseras med ambition att nå ett förtydligande.

Kammarrätten [Jönköping tillstyrker på av utredningen anförda skäl att begreppet utbildning införs i lagtexten. Kammarrätten framhåller emeller- tid att föreskriften om att utbildningen skall vara kostnadsfri för eleverna leder längre än som torde ha varit avsikten. om termen utbildning har den innebörd som utredningen har angett. Kammarrättens yttrande i denna fråga redovisas i avsnitt 3.3.2 .

Vara kommun vill varna för att göra begreppet utbildning så vidsträckt att det inte blir möjligt att ta ut avgifter för speciella arrangemang. Kom- munens yttrande i denna fråga redovisas i avsnitt 3.3.4 .

Länsskolnämnden [Jämtlands län anser att ordet "utbildning" är den lämpligaste samlingsbeteckningen för de olika verksamhetsformerna i da- gens skola. Ordet "undervisning" bör främst användas när man talar om lärarledd lektionsundervisning. Länsskolnämnden i Jönköpings län till- styrker att begreppet "undervisning" förbehålls den mera undervisnings- tekniska sidan av skolans verksamhet medan "utbildning" utgör det vi- dare begreppet, vilket innefattar såväl undervisning som annan verksam- het i skolan. Halmstads kommun anför att ”undervisning” i nuvarande skollag har kommit att omfatta en mängd olika verksamhetsformer. Detta har medfört tolkningssvårigheter. Kommunen ser positivt på att "utbild- ning" blir samlingsbeteckning för all verksamhet som bedrivs i skolans regi i syfte att uppnå skolans målsättning. Enligt SEH-kommittens mening är ”utbildning”” som en samlande beteckning för skolans olika verksam- hetsformer inklusive undervisning i traditionell mening att föredra framför beteckningen "undervisning” som otvivelaktigt inte är entydig. Även länsskolnämnderna i Hallands, Kalmar och Gävleborgs lätt samt Malmö och Kristinehamns kommuner tillstyrker att termen ”utbildning” införs.

SÖ anser att det har sina klara fördelar att såsom utredningen föreslagit byta ut ”undervisning" mot det bredare ”utbildning”. Det är dock möjligt att man inte helt onyanserat kan fullfölja detta när arbetet går vidare till förordningarna. Där kan man ha ett behov att i vissa sammanhang urskilja den timplanebundna verksamheten, "lektionshållandet”.

Förvaltningsnämnden för lärarhögskolan och musikhögskolan i Malmö: På en viktig punkt vill vi anföra avvikande mening. Utredaren föreslår att liksom det skett under senare årtionden i högskolan termen "under- visning" byts mot "utbildning”. Detta har i högskolan inte skett utan problem. Så uppfattas "utbildning" stå i motsättning till "bildning” och

Bilaga 5

alltså innebära en på bestämda yrkes- eller examensmål inriktad verksam— het. För högskolans del är detta ingalunda något självklart men har varit i överensstämmelse med statsmakternas avsikter i öVrig't. För grundskolan synes däremot en beteckning för verksamheten, som har sådana konse— ' kvenser. stå i direkt motsättning till den skolpolitik som det råder bred enighet om. Vi avstyrker därför att ordet "utbildning” används och före— slår att man väljer ett annat uttryck -— "skolarbete”. "skolverksamhet” eller ibrist på bättre "undervisning".

Länsskolnämnden i Uppsala län finner att ordet "utbildning" närmast leder tankarna till en yrkesinriktad utbildningsverksamhet och skulle före— dra att ordet "undervisning” i stället ges en mera vidsträckt betydelse.

Hänvisningar till S2-8

2.9. Innebörden av att vara bosatt i riket

En förutsättning för skolplikt samt för rätt till utbildning i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan är bosättning i riket. Detta gäller såväl enligt skolförfattningsutredningens lagförslag (5 kap. l ä. 6 kap. 3 5 och 7 kap. l å) som enligt nuvarande skollag. Enligt utredningen är avsikten att den nya skollagens bosättningsbegrepp liksom den nuvarande skollagens skall följa folkbokföringsförordningens.

Om kravet på bosättning i riket är uppfyllt blir det såvitt gäller utbildning i grundskolan och gymnsieskolan aktuellt att fastställa elevområdestillhö- righeten. Föreskrifter om sådan finns i 4 kap. 4 5 i utredningens lagförslag och innebär att till ett elevområde hör den som är kyrkobokförd inom elevområdet och den som inte är kyrkobokförd i riket eller saknar stadig- varande vistelseort men uppehåller sig inom elevområdet.

SIV och RSV har i sina yttranden tagit upp vissa särfall. SIV: Det förhållandet att ett barn uppehåller sig inom ett elevområde innebär således inte i sig att barnet har rätt till utbildning. Skolmyndighe- ten skall för att konstatera om rätt till utbildning föreligger fastställa att personen är bosatt i riket. I normalfallet får skolmyndigheten genom att följa folkbokföringsförordningens bestämmelser ledning för sin bedömning om bosättning föreligger. Det finns emellertid barn som nu går i skolan och enligt SIV:s mening bör ha fortsatt rätt därtill, nämligen barn till person som väntar på beslut i uppehållsärenden. Skollagen ger inte ledning för skolmyndigheterna i fråga om utbildning av denna kategori. Det bör därför av propositionen till nämnda lag eller av anvisningar klart framgå att nuvarande praxis inte skall ändras. Huvudregeln bör liksom nu vara att barn som vistas i riket och vars föräldrar väntar på besked i fråga om tillstånd skall beredas utbildning i svensk skola även innan bosättning i riket föreligger.

RS V: Barn till vissa invandrare med ifrågasatt flyktingstatus kan vistas relativt länge i landet utan att bli kyrkobokförda. Prövningen av deras rätt att få kvarstanna i landet genom att beviljas uppehållstillstånd kan ta avsevärd tid i anspråk. En faktisk bosättning kan då anses föreligga trots att kyrko- bokföring enligt hittillsvarande praxis inte sker så länge tillstånd saknas att vistas i landet.

Bilaga 5

Det finns också barn som varaktigt bor utomlands men som enligt praxis ändå anses böra vara här kyrkobokförda med tillämpning av 15 å folkbok- föringsförordningen. Detta gäller barn som inflyttat med föräldrarna men som återvänt för skolgång i hemlandet och endast besöker föräldrarna i Sverige under ferier.

Förslagets 5 kap. 1 å och 6 kap. 3 å reglerar rätten till utbildning samt skyldigheten att fullgöra skolplikt i grundskolan resp. specialskolan. För- slagcts 7 kap. 1 å reglerar rätten till utbildning i gymnasieskolan. Mot bakgrund av de nu påpekade bosättningsfrågorna anser RSV att dessa regler sammantagna med uttalandena på sid. 131 ff inte ger tillräcklig ledning för bedömande av rätten till eller skyldigheten att deltaga i utbild- ning. RSV vill härvid dessutom påpeka att den föreslagna besvärsregeln i 10 kap. l å inte synes omfatta skolstyrelses ställningstagande angående huruvida bosättning i riket föreligger eller ej. Även om möjlighet att över- klaga skolstyrelses beslut angående till vilket elevområde eleven hör indi- rekt kanske också kommer att medföra en överprövning av rätten till utbildning bör enligt RSV:s mening reglerna angående rätten till och skyl- dighet att delta i utbildning preciseras.

För det fall nu nämnda regler i 5, 6 och 7 kap. avses innefatta sådana barn som anges inledningsvis kan regeln i 4 kap. 4 å omformuleras på följande sätt. Orden ”eller stadigvarande vistelseort” bör kunna utgå. (Såvitt RSV känner till finns det numera inte några ambulerande zigenare vilket stadgandet närmast torde åsyfta. ) Orden "uppehåller sig inom elev- området” kan i sådant fall lämpligen ersättas av ”stadigvarande vistas inom elevområdet" (jfr uttalande på s. 76 nederst).

3 1 kap. Allmänna föreskrifter

Skolförfattningsutredningen har i l kap. sammanfört dels vissa inledan- de föreskrifter (I och 2 åå) om vilka skolformer m.m. som regleras i lagen. dels en bestämmelse om utbildningens mål (3 å) samt bestämmelser om huvudmannaskap m.m. (4—6 åå) och om kostnadsansvar (7 och 8 åå).

Sedan förslaget lades fram har den nuvarande skollagen ändrats i bl.a. följande hänseenden. Skollagen innehåller numera bestämmelser om s.k. uppföljande verksamhet för ungdomar under 18 år (se 2 och 9 a åå i den nuvarande skollagen). l skollagen finns numera också bestämmelser om undervisning i vad som förr kallades ungdomsvårdsskolor (se 6 a å i den' nuvarande skollagen). Bestämmelserna om skolpliktens fullgörande i sko— lor med enskild huvudman (numera kallade fristående skolor) och om skolhälsovård för skolpliktiga elever i statsunderstödda sådana skolor har ändrats (se bl. a. 3 a. 33 a och 34 b åå i den nuvarande skollagen).

Hänvisningar till S2-9

SÖ har berört men inte gått närmare in på möjligheten att i en ny skollag ta in grundläggande bestämmelser om flera skolformer än som regleras i den nuvarande skollagen (se avsnitt 1 ).

Bilaga 5

Länsskolnämnden :" Västernorrlands län förordar att skollagens tillämp- ningsområde utvidgas till att omfatta alla skolformer. som är föremål för länsskolnämndens eller SÖ:s tillsyn.

RRV pekar på att det inom kommunal vuxenutbildning (komvux). ar- betsmarknadsutbildning (AMU) och folkhögskolan finns utbildningar som åtminstone delvis kan jämföras med utbildning i gymnasieskolan. Det bör därför övervägas att reglera inte bara gymnasieskolan i skollagen .

F örvaltningsnämndenför lärarhögskolan och musikhögskolan i Malmö: Varken den hittillsvarande eller den föreslagna skollagen är heltäckande i den meningen att de behandlar utbildningsväsendet i dess helhet. För högskolan gäller en särskild lag, varför det är naturligt att den är undanta- gen. Det gäller också det fria bildningsarbetet och folkhögskolorna. Där- emot är det inte självklart att exempelvis de svenska utlandsskolorna, kommunal och statlig vuxenutbildning och utbildningar på handikappom- rådet. såsom för psykiskt utvecklingsstörda. skulle uteslutas eller nämnas summariskt. Så gör man i förslaget. liksom i den nuvarande lagen. Vi anser att förslaget till skollag har för starkt begränsats till konventionella skol- mässiga utbildningar eller skolformer och inte tillräckligt uppmärksammar utbildningar som tillkommit under de senaste årtiondena.

' Flera remissinstanser anser att kommunernas s.k. uppföljningsansvar bör finnas med i eller i anslutning till l kap. 4 å.

Bl. a. komvux-utredningen anser att skollagen bör innehålla bestämmel- ser om kommunal vuxenutbildning (komvux) och grundutbildning för vuxna (grundvux).

Enligt länsskolnämnden i Hallands län bör komvux och grundvux sna- rast nämnas i skollagen . Dessa skolformer finns i nästan samtliga kom- muner och följer i vissa avseenden likadana bestämmelser som de i försla- gets 1 kap. ! å angivna skolformerna.

SAV ifrågasätter om det inte också finns behov av att även lagreglera vissa frågor beträffande t. ex. komvux och grundvux.

TCO finner inget skäl att i lagtexten ange att det finns en särskild lag angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

Enligt länsskolnämnden i Norrbottens län bör det övervägas att i 2 å erinra om rätten för samers barn att fullgöra skolplikt i sameskolan.

Enligt 1 kap. 4 och 6 åå skall varje kommun och landstingskommun främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan. Halmstads kommun anser att det kan vara svårt att rätt tolka ordet "främja". Ett bättre ord bör därför övervägas. Östra Göinge kommun anser att formuleringen i den nuvarande skollagen "främja åtgärder i syfte att bereda ungdom undervis- ning i gymnasieskola” bör behållas i stort sett oförändrad. Uttrycket "främja åtgärder” täcker på ett tydligare sätt kommunens skyldigheter beträffande ungdomars utbildning i gymnasieskola. Länsskolnämnden [ Malmöhus län ställer sig något tveksam till om "främja ungdomars utbild- ning i gymnasieskolan”. kommer att uppfattas ha samma innebörd som "främja åtgärder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasiesko-

la.

Bilaga 5

SÖ vill bibehålla traditionen att den s.k. målparagrafen tl kap. 3 ?; förslaget) skall utgöra skollagens första paragraf. Inom SÖ har närmare övervägts både de begränsade förändringar av lagtexten som utredningen direkt föreslår med både bra och mindre bra detaljer och de förkort- ningsmöjligheter som ytterligare skisseras i betänkandet (s. 105). Därvid har också andra önskemål och idéer framkommit och ventilerats. SÖ har dock stannat för att förorda att målparagrafen nu bibehålls i helt oförändrat skick. Till förslagets svagheter hör bl.a. att utformningen i ännu högre grad än den nuvarande ger ett missvisande intryck av tre från varandra helt isolerade mål.

Även RHS vill att målparagrafen fortfarande skall vara skollagens första paragraf. Samma uppfattning har TCO och LO.

Länsskolnämnden [ Stockholms liin framhåller att målparagrafen i sin nuvarande lydelse är citerad i många sammanhang. bl. a. iden nya läropla- nen för grundskolan (Lgr 80). LänSskolnämnden anser därför att paragra- fen bör behållas i sin nuvarande utformning med det undantaget att ordet "undervisningen” byts ut mot "utbildningen".

' Helsingborgs kommun anser att den på senare tid förstärkta föräldrarol- len bör komma till uttryck i skollagens paragraf om utbildningens mål. Paragrafen föreslås därför få följande formulering: "Samhällets utbildning av barn och ungdom skall i samarbete med hemmen ge eleverna kunska— per. utveckla deras färdigheter och främja deras utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.”

Skolförfattningsutredningen har pekat på att man som en sammanfat- tande benämning på vad som avses med "elevernas utveckling till harmo- niska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlem- mar" skulle kunna använda uttrycket "allsidig personlig utveckling". Länsskolnämnden i Malmöhus län förordar det senare alternativet; Läns- skolnämnden i Skaraborgs Iän däremot förordar den längre texten. efter— som den ger mindre utrymme för olika tolkningar beträffande den övergri- pande målsättningen.

Länsskolnämnden i Östergötlands län anser liksom SÖ att utredningens utformning av målparagrafen i ännu högre grad än den nuvarande utform- ningen ger ett missvisande intryck av tre skilda mål. Länsskolnämnden har genom åren funnit hur olika skolintressenter gärna vill se de tre aspekterna skilda från varandra och sinsemellan rangordnade i den ordning som de nämns. Stundom har man velat se ett motsatsförhållande mellan skolans uppgift att förmedla kunskaper och färdigheter och dess uppgift att "fost- ra". Länsskolnämnden anser att enhetligheten kan klargöras genom att kunskaper och färdigheter anges som naturliga medel att åstadkomma en allsidig personlighetsutveckling. Nämnden föreslår att paragrafen fär föl- jande lydelse: "Samhällets utbildning av barn och ungdomar skall i samar- bete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska människor och till dugliga samhällsmedlemmar främst genom att ge dem kunskaper och utveckla deras färdigheter."

Länsskolnämnden i Hallands län befarar att det tredje målet även i

Bilaga 5

fortsättningen kommer att blijust ett tredjehandsmål för skolan genom den utformning målparagrafen föreslås få. Nämnden skulle också vilja ha en formulering som mer betonar aktiviteten hos barn och ungdom i deras utbildning. I sammanhanget erinrar nämnden om formuleringen "männi- skan är aktiv, skapande. kan och måste ta ansvar i läroplanen för grundskolan (Lgr 80). En tänkbar formulering av målparagrafen skulle enligt nämnden kunna vara: "Samhällets utbildning av barn och ungdom skall ge eleverna möjlighet att skaffa sig kunskaper och utveckla sina färdigheter . . '

Östra Göinge kommun anser att målparagrafens formulering inte bör begränsas till barn och ungdom. eftersom det i gymnasieskolan finns även vuxna elever.

Svenska språknämnden anför beträffande formuleringen ”Samhällets utbildning av barn och ungdom .. Det synes olämpligt att ordet "Sam- hällets" här skjuts i förgrunden. som om denna utbildning enbart skedde för samhällets skull. inte för elevernas. Det framgårju av l så att lagen rör just de skolformer som samhället har ansvaret för. Därför borde det räcka med att i 3 & inleda med "Utbildningen av barn och ungdom . .

Styrelsenför Estniska Skolan i Stockholm, som har enskild huvudman. framhåller att skolan utöver de allmänna målen har som särskilt mål att behålla det estniska språket och den estniska kulturen levande.

I den nuvarande skollagen används begreppet undervisning. Det har en mera vidsträckt betydelse än ordet rent språkligt förmedlar. Flera bestäm- melser i skollagen bygger direkt eller indirekt på" detta begrepp. Det gäller bl.a. bestämmelserna om att avgift inte får tas ut för undervisningen i grundskolan. specialskolan och gymnasieskolan.

Skolförf