RÅ 1997 not 17

Varumärket "Peaudouce" ansågs ha sådan särskiljningsförmåga som krävs för registrering

Not 17. Överklagande av Peaudouce S.A. i mål om registrering av varumärke. -Patent- och registreringsverket (1992-09-15, Marcusson) avslog med åberopande av 13 § första stycket jämfört med 15 § andra stycket varumärkeslagen och med nedan angivna motivering bolagets ansökan om registrering av varumärket Peaudouce. Märket avsåg Klass 3: Blekmedel och andra preparat för tvättning av kläder; rengöringspreparat för kroppshygien, tvål, tvättkrämer, kosmetiska preparat, schampo, hudvådsmedel, deodoranter, antiperspiranter; bomullspinnar för kosmetiskt bruk, bomull och vadd för kosmetisk användning, våtservetter för personligt bruk. Klass 5: Pharmaceutiska och hygieniska preparat; absorberande underlägg och blöjor för inkontinenta personer; bomull och vadd för medicinskt bruk, absorberande bomull och vadd, gasbinda, kompresser, hygieniska bandage, dambindor, tamponger, trosskydd, menstruationstrosor; våtservetter impregnerade med desinfektionslösning eller medicinsk lösning. Klass 10: Medicinska apparater och instrument; inkontinenslakan, handskar för medicinskt bruk. Klass 16: Artiklar av papper för användning inom hygien- och toalettbruk, i synnerhet haklappar, allt-i-ett blöjor, pappershanddukar, bordsdukar av papper, pappersservetter, make-up-servetter, papper för medicinskt bruk, pappersnäsdukar, pappersblöjor. Klass 25: Kläder, skor, huvudbonader; textilblöjor, byxor att fasthålla blöjor, underkläder, trosor. - Enligt fransk-svensk ordbok betyder ordet PEAU hud eller skinn och ordet DOUCE betyder bland annat mjuk, len, mild. Det sökta ordet kan därför närmast översättas med mjuk eller len hud och är därmed ej ägnat att verka särskiljande för vissa av de sökta varorna. Varumärkesenheten har därför som villkor för registrering av märket uppställt krav på att en s.k. disclaimer för ordet införs. Ni har emellertid inte velat godta en sådan disclaimer. Märket kan därför inte registreras som varumärke. - Bolaget överklagade avslagsbeslutet och vidhöll sin ansökan. - Patentbesvärsrätten (1993-11-04, Lindqvist, Carlsson, Hagström) ändrade inte patentverkets beslut. - I Regeringsrätten yrkade bolaget att Regeringsrätten med ändring av Patentbesvärsrättens dom i första hand skulle bevilja registrering av varumärket PEAUDOUCE enligt varumärkesansökan 90-08912 och i andra hand att registrering av varumärket skulle medges enligt ansökan, dock med den begränsningen att uppräkningen av varor i klass 3 skulle avse endast bomullspinnar för kosmetiskt bruk, bomull och vadd för kosmetisk användning och våtservetter för personligt bruk. - Till stöd för sin talan i målet anförde bolaget bl.a. följande. Peaudouce S.A. är ett helägt dotterbolag till Mölnlycke AB, Göteborg. Bolaget, som förvärvades i mitten av 1980-talet, bedriver tillverkning och försäljning av i huvudsak absorberande mjukpappersprodukter. Försäljningen sker f.n. i huvudsak i kontinentaleuropa och i England under varumärket PEAUDOUCE. På dessa marknader fungerar och uppfattas ordet som ett varumärke för klagandens produkter. Bolaget har för avsikt att under samma varumärke försälja produkter också i de nordiska länderna. PEAUDOUCE är registrerat i Frankrike och i alla andra EES-länder (utom Sverige och Island). Registrering har alltså erhållits i Danmark, Norge och Finland. Sammanlagt har registrering erhållits i 34 länder. Då varumärket också utgör sökandebolagets firmadominant och är dess viktigaste varumärke är en registrering av märket av synnerligen stor betydelse. Den svenska varumärkeslagen (1960:644) är tillkommen efter nordiskt samarbete. Ordalydelsen i de nordiska varumärkeslagstiftningarna är i stort sett identisk. Praxis vid bedömningen av kriterierna för erhållande av varumärkesskydd är också i stort sett densamma de nordiska länderna emellan. Såväl Patent- och registreringsverket som Patentbesvärsrätten har i detta ärende underlåtit att beakta registrerbarhetskriteriet ur nordisk praxissynvinkel. I inget av de nordiska länderna har s.k. disclaimer begärts eller införts i registreringarna. Varumärket har således bedömts vara fullt registrerbart och uppfylla det s.k. särskiljande kriteriet. Det är i och för sig riktigt att ordet "peau" betyder hud samt ordet "douce" mjuk eller len. Något sammansatt ord PEAUDOUCE existerar emellertid inte i franska språket. Kombinationen är således helt unik och torde inte, trots betydelsen av de ingående orden, vara deskriptiv. Inte heller torde det föreligga något behov att frihålla ordet PEAUDOUCE för andra näringsidkare. Det finns inte heller särskild anledning att vid en märkesrättslig bedömning i Sverige ta hänsyn till franska språket då kunskapen härom icke är särdeles stor i Sverige. Någon uppdelning av PEAUDOUCE i två delar skall inte göras. Patentbesvärsrätten har vid bedömningen av varumärkesregistrerbarhet inte beaktat de ändringar i varumärkeslagstiftningen, vilka trädde i kraft den 1 januari 1993. Ändringarna baserar sig på EG:s direktiv (89/104/EEC) avseende harmonisering av varumärkeslagstiftningen i medlemsstaterna. - Patentbesvärsrätten avgav yttrande och anförde bl.a. följande. Mot bakgrund av vad sökanden anfört vill Patentbesvärsrätten framhålla att sökanden först i Regeringsrätten åberopat den omständigheten att det aktuella märket vunnit registrering i andra nordiska länder. Förhållandet var således i sig inte känt för Patentbesvärsrätten vid tidpunkten för domstolens dom i målet. Även om den svenska och de övriga nordiska ländernas varumärkeslagstiftning numera efter individuellt genomförda anpassningar till EG-direktivet på området i mindre mån än tidigare kan betraktas som samnordisk lagstiftning består alltjämt en sådan övergripande rättslikhet att praxis i övriga nordiska länder också i fortsättningen måste tillmätas betydelse. Liksom tidigare kan av skilda orsaker bedömningen i enskilda fall ändock utfalla olika och leda till olika resultat. I förevarande fall kan den motsatta utgången i Danmark och Finland ha påverkats av att märket där söktes registrerat för en i klasserna 3 och 5 mer begränsad varuuppgift än i den svenska ansökningen. Patentbesvärsrätten kan för sin del inte finna att något numera tillkommit i målet som skulle föranlett domstolen till en annan bedömning. - Regeringsrätten (1997-01-28, Tottie, Swartling, Holstad, Nordborg, Sandström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 13 § första stycket varumärkeslagen får ett varumärke registreras endast om det har särskiljningsförmåga. Ett märke som uteslutande eller med endast mindre ändring eller tillägg anger varans art, beskaffenhet, mängd, användning, pris eller geografiska ursprung eller tiden för dess framställande skall enligt lagrummet inte i och för sig anses ha särskiljningsförmåga. Vid bedömande av om ett märke har särskiljningsförmåga skall - heter det vidare - hänsyn tas till alla föreliggande omständigheter och särskilt till den omfattning och den tid märket varit i bruk. - En ensamrätt som vinns genom registrering av ett varumärke innefattar enligt 15 § första stycket varumärkeslagen inte en sådan beståndsdel av märket som inte ensam för sig kan registreras. Om ett märke innehåller en sådan beståndsdel och det finns särskild anledning att anta att märkets registrering kan föranleda ovisshet om ensamrättens omfattning, gäller enligt andra stycket i paragrafen att denna beståndsdel vid registreringen får uttryckligen undantas från skyddet. Ett sådant undantagande brukar kallas en "disclaimer". - I lagens förarbeten framhölls att ett krav på särskiljningsförmåga var motiverat av två skäl (SOU 1958:10 s. 269). För det första kunde rent beskrivande eller generiska ord inte i och för sig fullgöra ett varumärkes uppgift att individualisera en viss näringsidkares varor och skilja dem från andra varor av samma slag. För det andra kunde det inte vara riktigt att en sådan beteckning förbehölls en enskild näringsidkare med verkan att övriga företagare i branschen inte fick begagna beteckningen i reklam och försäljning. - Under förarbetena diskuterades också i vilken utsträckning ett ords betydelse i ett främmande språk bör beaktas vid bedömningen av ett ords särskiljningsförmåga (se prop. 1960:167 s. 97 och 101). Det framhölls bl.a. att hänsyn framför allt borde tas till de övriga nordiska ländernas språk och de stora världsspråken. Vidare borde särskild vikt fästas vid hur ordet var ägnat att uppfattas i den omsättningskrets, till vilken varan riktade sig. Förekomsten av ett ord i exempelvis engelska språket borde därför i och för sig inte utesluta ordets registrering i Sverige, under förutsättning att ordets deskriptiva karaktär inte framträdde för köparna av varan. Detta kunde vara förhållandet om den deskriptiva betydelsen var okänd för personer utan mera djupgående kunskaper i det främmande språket. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Frågan i målet är om ordet PEAUDOUCE, som ingår i sökandens varumärke, har sådan särskiljningsförmåga i fråga om de varuslag ansökan avser att det ensamt för sig skulle kunna registreras som varumärke eller om ordet vid en registrering av sökandens varumärke bör uttryckligen undantas från skyddet genom en disclaimer. - PEAUDOUCE är ett sammansatt ord där beståndsdelarna är de franska orden "peau" och "douce". Peau betyder som regel hud eller skinn medan douce kan betyda bl.a. mjuk, len eller mild. Det sammansatta ordet synes inte som sådant förekomma i det franska språket men kan ändå, om det används med sikte på en franskspråkig publik, anses ha en i viss mån deskriptiv karaktär såvitt gäller några av de varugrupper som ingår i klass 3, främst tvål, tvättkrämer och hudvårdsmedel. Emellertid får det antas att endast en obetydlig del av den avsedda kundkretsen i Sverige har sådana kunskaper i franska språket att denna deskriptiva karaktär får någon betydelse. Med hänsyn härtill och med beaktande också av vad som upplysts om förekomsten av ordet PEAUDOUCE såsom beståndsdel i varumärken, som utan disclaimer har registrerats i ett antal andra länder och som även sedan flera år har använts i många länder som kännetecken för bolagets varor, finner Regeringsrätten att ordet såvitt gäller samtliga berörda varugrupper har en sådan särskiljningsförmåga att det inte finns skäl att vid en registrering av sökandens varumärke undanta det från skyddet. - På grund av det anförda bör målet återförvisas till Patent- och registreringsverket för ny behandling. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver Patentbesvärsrättens dom och Patent- och registreringsverkets beslut samt visar målet åter till Patent- och registreringsverket för ny behandling. (fd I 1996-11-27, Clémentz)

*REGI

*INST