RÅ 1997 not 181
Ansökan av Janez P. om resning i mål om arbetsskadeförsäkring. - Stockholms läns allmänna försäkringskassa fann i beslut den 28 mars 1990 att Janez P. inte var berättigad till ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Janez P. överklagade beslutet. I dom den 28 juni 1991 avslog Försäkringsrätten för Mellansverige Janez P:s yrkande om ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Janez P. fullföljde sin talan till Försäkringsöverdomstolen. Målet överlämnades enligt lagen (1993:574) om upphävande av lagen (1978:28) om Försäkringsöverdomstolen den 1 juli 1995 till Regeringsrätten. I dom den 25 juni 1996 fastställde Regeringsrätten det slut försäkringsrättens dom innehåller
Not 181. Ansökan av Janez P. om resning i mål om arbetsskadeförsäkring. - Stockholms läns allmänna försäkringskassa fann i beslut den 28 mars 1990 att Janez P. inte var berättigad till ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Janez P. överklagade beslutet. I dom den 28 juni 1991 avslog Försäkringsrätten för Mellansverige Janez P:s yrkande om ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Janez P. fullföljde sin talan till Försäkringsöverdomstolen. Målet överlämnades enligt lagen (1993:574) om upphävande av lagen (1978:28) om Försäkringsöverdomstolen den 1 juli 1995 till Regeringsrätten. I dom den 25 juni 1996 fastställde Regeringsrätten det slut försäkringsrättens dom innehåller. - Janez P. ansökte om resning. Till stöd för sin ansökan åberopade han ett flertal handlingar, bl.a. ett utlåtande av professorn i arbetsfysiologi Bengt Jonsson som i sambandsfrågan gjort följande bedömning. "Min personliga bedömning är att skadlig inverkan på nacken, axlarna och ländryggen utan minsta tvekan förelegat vid flera av de arbeten som Janez P. haft, bland annat vid arbete som bussförare. Jag gör den bedömningen att kausalt samband mellan den skadliga inverkan och de kroniska besvären i nacken och ländryggen inte kan uteslutas. De degenerativa förändringarna i olika delar av ryggraden utgör emellertid en faktor, som talar emot kausalt samband. Åtminstone med avseende på besvären i nacken och sannolikt även med avseende på de cervicobrachiella smärtorna bedömer jag att något mer talar emot än för ett kausalt samband. Vad gäller besvären i ländryggen med en kronisk lumbago blir min bedömning att det sannolikt inte finns betydligt starkare skäl som talar emot än för ett kausalt samband. Vad gäller eventuella besvär från den dubbelsidiga arthrosen i acromioclavicularlederna så bedömer jag att betydligt starkare skäl talar emot än för ett kausalt samband." Som sammanfattande bedömning har han anfört. "Sammanfattningsvis blir min bedömning att skadlig inverkan på ländryggen, nacken och skuldrorna förelegat i de arbeten Janez P. haft sedan besvären utvecklades. Jag anser vidare att det sannolikt inte finns betydligt starkare skäl som talar emot än för ett kausalt samband mellan den skadliga inverkan och besvären i ländryggen." -Regeringsrätten (1997-10-17, Werner, Lindstam, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Janez P. har inte visat att det föreligger skäl för resning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen. (fd II 1997-10-02, Törnqvist)