RÅ 1997 not 221

Not 221. Överklagande av Riksförsäkringsverket ang. sjukpenning. - Lazlo N. var verkställande direktör i Thermal Trading International Aktiebolag (TTIA). Han var sjukskriven från och med den 26 augusti till och med den 17 september 1992. -Malmöhus läns allmänna försäkringskassa) beslutade den 22 oktober 1992 med anledning av Lazlo N:s sjukanmälan att endast betala ut sjukpenning från och med den 9 till och med den 17 september eftersom TTIA enligt lagen om sjuklön (SjLL) hade haft att svara för Lazlo N:s sjuklön under de första fjorton dagarna av sjukperioden. Beslutet motiverades vidare med att Lazlo N. i arbetsrättslig mening var att betrakta som arbetstagare i förhållande till TTIA varför kassan saknade lagligt stöd för att betala ut sjukpenning under de första fjorton dagarna av Lazlo N:s sjukperiod. - Lazlo N. överklagade kassans beslut och yrkade att han skulle erhålla sjukpenning från och med den 26 augusti till och med den 8 september 1992. Han anförde att han lagenligt måste anses vara egen företagare eftersom han inte kunde äga bolaget och samtidigt vara anställd. Han hade blivit nekad ekonomiskt bistånd av socialnämnden på grund av att han var egen företagare. - Länsrätten i Malmöhus län (1993-01-27, ordförande Wallberg): Enligt 3 kap. 1 § 3 st. AFL har försäkrad inte rätt till sjukpenning på grundval av anställningsförmåner för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken den försäkrades arbetsgivare har att svara för sjuklön enligt SjLL. - Enligt 1 § SjLL har en arbetstagare rätt att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner. Enligt prop. 1990/91:181 skall frågan om ett anställningsförhållande enligt SjLL föreligger enligt SjLL avgöras efter vedertagna arbetsrättsliga principer. Någon uttänjning av arbetsgivar- och arbetstagarbegreppet på så sätt som förekommit i socialförsäkringspraxis med hänsyn till krav på schablonlösningar inom socialförsäkringsområdet är inte avsedd vad gäller tillämpningen av SjLL. - Vid en arbetsrättslig prövning av frågan huruvida anställningsförhållande råder eller ej kan ledning sökas i den praxis som har uppkommit vid Arbetsdomstolens (AD:s) prövning av tillämpningsområdet för lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Enligt 1 § 1 st. LAS gäller lagen arbetstagare. Från lagens tillämpningsområde undantas enligt 1 § 2 st. punkten 1 samma lag arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning. - Enligt vedertagna arbetsrättsliga principer innebär inte det förhållandet att någon äger aktier i det bolag i vilket han även är anställd att han skall anses ha en företagsledande ställning. Enligt AD:s praxis kan dock bedömningen bli en annan om fråga är om huvudaktieägare, särskilt om denne har ett dominerande inflytande i bolaget. AD har även uttalat att bestämmelsen i 1 § 2 st. 1 punkten LAS förutsätter att det i det rörelsedrivande företaget finns åtminstone en företagsledare. Vid tillämpningen av lagbestämmelsen blir det därför bl.a. fråga om att undersöka vem som kan vara företagsledare. - Av registreringsbevis utfärdat av Patent- och Registreringsverket den 11 oktober 1990 framgår att Lazlo N. är TTIA:s enda ordinarie styrelseledamot och även bolagets verkställande direktör. Lazlo N. har rätt att ensam teckna bolagets firma. - Av protokoll fört vid TTIA:s ordinarie bolagsstämma i Malmö den 3 maj 1990 framgår att Lazlo N. äger samtliga aktier i TTIA. - Länsrätten gör följande bedömning. - Med hänsyn till vad som har framkommit i målet om Lazlo N:s aktieinnehav i TTIA, och med beaktande av det inflytande som han har i bolaget genom sin ställning som bolagets verkställande direktör och enda ordinarie styrelseledamot, finner länsrätten att Lazlo N. i arbetsrättslig mening får anses ha en företagsledande ställning och att han enligt vedertagna arbetsrättsliga principer därför inte kan anses vara arbetstagare. Lazlo N. kan således inte anses vara arbetstagare i SjLL:s mening och har därför inte rätt till sjuklön enligt denna lag. Med hänsyn härtill finner länsrätten att Lazlo N. är berättigad till ersättning enligt AFL även under de första fjorton dagarna av ifrågavarande sjukperiod. Hans överklagande skall därför bifallas. - Riksförsäkringsverket yrkade i kammarrätten att länsrättens dom skulle upphävas och att försäkringskassans beslut skulle fastställas samt anförde i huvudsak följande. Frågan om sjuklönelagen omfattar egenföretagare som driver sin rörelse i aktiebolagsform har behandlats i riksdagen. I en motion yrkades att 1 § sjuklönelagen borde ändras så att en sådan arbetstagare inte omfattades av sjuklönelagen. Socialförsäkringsutskottet avstyrkte bifall till motionen och anförde att sjuklönelagen omfattar arbetstagare som är anställda men inte den som skall anses som uppdragstagare och inte heller egenföretagare. Utskottet var inte beredd att tillstyrka att undantag skulle göras även för anställda av ett aktiebolag som personen själv äger. Av handlingarna i målet framgår att Lazlo N. äger samtliga aktier i det bolag där han är verkställande direktör. Hans sjukpenninggrundande inkomst är fastställd på grundval av inkomst av anställning. Med anledning härav bör Lazlo N. såsom arbetstagare omfattas av lagen om sjuklön och är därför inte berättigad till sjukpenning enligt AFL. - Lazlo N. ansåg att kammarrätten skulle avslå överklagandet. - Kammarrätten i Göteborg (1994-06-09, Rispe, Enhörning, Jönsson): ej ändring. - Hos Regeringsrätten fullföljde Riksförsäkringsverket sin talan. - Laszlo N. bestred bifall till Riksförsäkringsverkets yrkande. Han anförde att han borde betraktas som egenföretagare eftersom han varit styrelseledamot och verkställande direktör samt arbetat i bolaget. - Regeringsrätten (1997-11-21, Tottie, Sjöberg, Swartling, Eliason, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 3 kap. 1 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) föreligger inte rätt till sjukpenning enligt kapitlet på grundval av anställningsförmåner för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken den försäkrades arbetsgivare har att svara för sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Av 1 § lagen om sjuklön framgår att en arbetstagare vid sjukdom har rätt att behålla lön och andra anställningsförmåner enligt vad som följer av lagen. Enligt 7 § i tillämplig lydelse omfattar sjuklöneperioden den första dagen som arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden. - I den proposition som ligger till grund för lagen om sjuklön (prop. 1990/91:81, s. 67) anges följande. Begreppet arbetstagare definieras inte i lagen. Liksom i andra sammanhang får begreppets innehåll läggas fast i rättstillämpningen med utgångspunkt i en civilrättslig begreppsbestämning. Utanför lagens tillämpningsområde faller uppdragstagare och egenföretagare. Gränsdragningen mellan arbetstagare å ena sidan och olika former av uppdragstagare och självständiga företagare å den andra torde så som numera allmänt sker t. ex. i Arbetsdomstolens praxis få göras på grundval av en helhetsbedömning av avtalet mellan parterna och övriga omständigheter i fallet. - Frågan i målet är om Laszlo N. var arbetstagare och därför omfattades av lagen om sjuklön. Han hade i så fall inte rätt till sjukpenning för de fjorton första dagarna av den i målet aktuella sjukperioden, den 26 augusti - den 17 september 1992. - Av handlingarna framgår att Laszlo N. ägde samtliga aktier i Thermal Trading International AB och var verkställande direktör i bolaget. Vid den i målet aktuella sjukperioden var hans sjukpenninggrundande inkomst sedan den 15 augusti 1990 fastställd till 144 000 kr av anställning. Han har själv uppgett att han hade normala inkomster men att han under 1992 på grund av bolagets ekonomiska svårigheter inte tog ut någon lön. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Det förhållandet att Laszlo N. var företagsledare hindrar inte att han kan anses ha varit arbetstagare i civilrättslig mening. Av utredningen framgår att han stadigvarande utfört arbete som verkställande direktör vid Thermal Trading International AB och uppburit lön härför. Han får under sådana förhållanden vid tillämpning av lagen om sjuklön anses ha varit arbetstagare i förhållande till bolaget. Det förhållandet att han under viss tid inte tagit ut lön medför inte annan bedömning. Med hänsyn härtill var han inte berättigad till sjukpenning för den tid då bolaget hade att svara för sjuklön till honom. Riksförsäkringsverkets yrkande skall därför bifallas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens och länsrättens domar samt fastställer försäkringskassans beslut. (fd I 1997-10-29, Bergström)

*REGI

*INST