RÅ 1997 not 251

Not 251. Ansökan av Margareta S. om rättsprövning av ett förhandsbesked ang. bygglov. - Margareta S ansökte hos Byggnadsnämnden i Kungälvs kommun om förhandsbesked beträffande möjligheten att på fastigheten Ränteröd 1:2 få uppföra ett bostadshus för permanentboende. Som skäl för sin ansökan angav hon att fastigheten varit hennes föräldrahem och att hennes föräldrar brukat gården fram till år 1991. -Byggnadsnämnden (1993-12-16) avslog framställningen. Byggnadsnämnden anförde att det i området rådde stor efterfrågan på mark för bebyggelse och att detaljplan erfordrades för lokalisering av ny bebyggelse. - Margareta S överklagade byggnadsnämndens beslut. Som skäl för sitt överklagande åberopade hon bl.a. sin anknytning till fastigheten och att det nu planerade läget utgjorde en s.k. lucktomt. - Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (1994-06-21): Enligt 8 kap. 12 ∍ plan- och bygglagen (1987:10, PBL) skall ansökningar om bygglov för åtgärder utanför detaljplan bifallas om vissa förutsättningar är uppfyllda. En första förutsättning är att åtgärden skall kunna antas uppfylla kraven i 2 kap. PBL som innehåller bestämmelser avsedda att tillvarata intresset av att bebyggelse kommer till på ett sätt som främjar en från allmän synpunkt lämplig utveckling. En andra förutsättning är att byggnadsföretaget inte skall föregås en detaljplan på grund av bestämmelserna i 5 kap. 1 ∍ PBL. - Enligt 5 kap. 1 ∍ PBL skall prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ske genom detaljplan bl.a. för ny enstaka bebyggnad som skall förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse. Undantag från detta krav på detaljplan gäller dock om tillkomsten av byggnaden kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. - I förarbetena till PBL (prop. 1985/86:1) anger departementschefen några särskilda situationer då avsteg från detaljplanekravet kan tillåtas. I propositionen (s. 552 och 553) anför departementschefen följande rörande 5 kap. 1 ∍ andra punkten. - "Enligt lagrådsremissen gäller ett ovillkorligt detaljplanekrav, om de nyss angivna förhållandena föreligger. Några möjligheter till undantag från detta krav medges således inte i lagrådsremissen. Jag har dock vid närmare övervägande av frågan - som har föranletts av den försöksverksamhet som har pågått - funnit plankravet vara alltför rigoröst utformat i denna del. Det kan nämligen vara önskvärt för kommunerna att kunna tillåta vissa enstaka nya byggnader men ändå vägra tillkomsten av de allra flesta. Det kan gälla t.ex. komplettering med byggnader på obebyggda s.k. lucktomter eller nya bostäder i samband med generationsskifte i ett jordbruksföretag. Om bedömningen av byggnadens lokalisering med hänsyn till 2 kap. liksom de grannelagsrättsliga frågorna kan klaras direkt vid tillståndsprövningen, bör enligt min mening detaljplanekravet inte göras gällande. Mot bakgrund härav har ett tillägg gjorts i lagtexten under punkt 2." - Länsstyrelsen delar byggnadsnämndens bedömning att det i området råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse. Som huvudprincip gäller således att ny bebyggelse inte får komma till utan att detaljplan upprättas för området. Den tänkta byggnadsplatsen kan enligt länsstyrelsens mening inte anses utgöra en lucktomt. - Mot bakgrund av det anförda och då de omständigheter Margareta S. i övrigt anfört inte heller utgör skäl att frångå kravet på detaljplan anser länsstyrelsen att byggnadsnämnden haft fog för sitt beslut. - Länsstyrelsen avslår överklagandet. - Margareta S. fullföljde sin talan. - Regeringen (Miljödepartementet, 1995-11-30) avslog överklagandet och anförde som skäl härför: Av handlingarna i ärendet framgår att fastigheten ligger i ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse. Regeringen finner att myndigheterna har tillräckligt stöd för bedömningen att tillkomsten av aktuell bebyggelse skall prövas genom detaljplan. Vad Margareta S anfört bl.a. om generationsskifte och lucktomt utgör inte skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. - I ansökningen anhöll Margareta S. om rättsprövning av regeringens beslut och anförde bl.a. följande. Hon kunde inte finna av regeringens skäl för beslutet att samtliga åberopade grunder för överklagandet hade prövats. En prövning borde även ha gjorts av byggnadsföretagets tillåtlighet enligt 2 och 3 kap. PBL. Regeringen syntes inte ha beaktat att fallen med lucktomt och generationsskifte utgjorde undantag från kravet på detaljplan. Regeringen syntes inte heller ha beaktat den inverkan på tillståndsfrågan som den s.k. äganderättsförstärkningen enligt 2 kap. 18 ∍ regeringsformen kunde medföra och inte heller att tillståndsfrågan även skulle prövas mot bakgrund av regeln i 1 kap. 5 ∍ PBL, enligt vilken även enskilda intressen skulle beaktas.Regeringsrätten (1997-12-17, Brink, Werner, Sjöberg, Lindstam, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 ∍ lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap. 2 eller 3 ∍ regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökandena angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i ärenden om förhandsbesked avseende bygglov eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1997-11-25, Ingela Larsson)

*REGI

*INST