RÅ 1998 not 135

Not 135. Framställning av Lars Ola H. - Länsstyrelsen i Södermanlands län beslutade den 29 maj 1995 att återkalla Lars Ola H:s körkort och bestämde spärrtiden till tio månader, räknat från den 27 december 1994. Sedan Lars Ola H. i skrivelse till Länsstyrelsen i Östergötlands län, daterad den 16 oktober 1995, ansökt om körkortstillstånd beslutade denna länsstyrelse den 11 december 1995 att avslå hans ansökan. Lars Ola H. överklagade beslutet till Länsrätten i Östergötlands län och yrkade att länsrätten med ändring av länsstyrelsens beslut skulle bevilja honom körkortstillstånd att gälla från och med den 28 oktober 1995 och utan att han skulle behöva avlägga nytt förarprov, samt vidare att länsrätten interimistiskt och omedelbart skulle bevilja honom körkortstillstånd och förelägga länsstyrelsen att återlämna hans körkort i avvaktan på en slutlig prövning av målet. Länsrätten beslutade den 2 maj 1996, mål nr 3840-95, att avslå yrkandet om interimistiskt förordnande. Lars Ola H. överklagade beslutet hos Kammarrätten i Jönköping, som den 10 maj 1996 beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Lars Ola H. fullföljde sin talan till Regeringsrätten som den 10 juli 1996 beslutade att inte meddela prövningstillstånd. - I en framställning till Regeringsrätten klagade Lars Ola H. på Regeringsrättens beslut den 10 juli 1996 att inte meddela prövningstillstånd och åberopade domvilla enligt 59 kap. 1 § första stycket 4 rättegångsbalken. Till stöd för sin talan anförde han i huvudsak följande. Den av honom väckta frågan i målet avsåg huruvida körkortslagen och körkortsförordningens föreskrifter satts ur spel genom att körkortsingripandet grundade sig på det personliga omhändertagandet av honom enligt lagen om omhändertagande av berusade personer - en omständighet som han bestritt såsom lagligen ogrundad och som inte uppfyllde kraven i 2 kap. 9 § regeringsformen och artiklarna 5.4 och 6.2 i Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lars Ola H. kunde inte se att den frågan varit föremål för Regeringsrättens bedömning eller ens föredragning. Därmed hade sådant grovt rättegångsfel som avsågs i 59 kap. 1 § första stycket 4 rättegångsbalken förekommit. -Regeringsrätten (1998-06-29, Werner, Sandström, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Institutet besvär över domvilla har inte någon tillämpning för Regeringsrättens vidkommande. Omständigheter, som enligt 59 kap. 1 § rättegångsbalken kan föranleda undanröjande av ett avgörande på grund av domvilla, kan emellertid i Regeringsrätten vinna beaktande vid prövning av en ansökan om resning. Regeringsrätten tar därför upp Lars Ola H:s talan i Regeringsrätten som en ansökan om resning. - Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Lars Ola H. har inte visat att det föreligger sådana skäl. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen. (fd II 1998-06-16, Persson)

*REGI

*INST