RÅ 1998 not 184

Not 184. Ansökan av Anders K. och Jonas K. om rättsprövning av ett beslut om tillstånd till bergtäkt. -Länsstyrelsen i Jämtlands län (1997-10-07) lämnade Handöls Mineral AB tillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822) till täkt av täljsten på fastigheten Bunnerviken 1:11 i Åre kommun. Tillståndet omfattade en första etapp om 240 000 ton och gällde till och med den 31 december 2005. För tillståndet gäller ett antal villkor. - Länsstyrelsens beslut överklagades av bl.a. Anders K. och Jonas K. - Regeringen (Miljödepartementet, 1998-05-14) avslog överklagandet. - I ansökningen yrkade Anders K. och Jonas K. att regeringens beslut skulle upphävas och att tillståndsfrågan skulle återförvisas för ny handläggning. De yrkade också att regeringens beslut tills vidare inte skulle gälla. Till stöd för sin talan anförde de i huvudsak följande. I EG-direktivet 85/337/EEG föreskrevs krav på miljökonsekvensbeskrivning för bl.a. utvinning av mineraler. EG-domstolen hade slagit fast att direktivet har direkt effekt vad gäller kravet på miljökonsekvensbeskrivningar för olika slags projekt. Länsstyrelsens tillstånd enligt naturvårdslagen (1964:822) och regeringens prövning av överklagandet hade gjorts på ett underlag där ingen miljökonsekvensbeskrivning ingick. Täktverksamheten hade också varit föremål för prövning enligt miljöskyddslagen (1969:387). Även vid den prövningen skulle en miljökonsekvensbeskrivning ha funnits. Koncessionsnämndens majoritet hade dock ansett att bristen kunde botas genom vissa kompletteringar, bl.a. besiktning i ärendet. En mycket klar skillnad mellan de två ärendena förelåg dock. I naturvårdslagsärendet fanns inte någon miljökonsekvensbeskrivning. I miljöskyddslagsärendet uppfyllde det som betecknats som en sådan beskrivning långtifrån minimikraven enligt EG-direktivet. - Regeringsrätten (1998-10-06, Brink, Werner, Rundqvist, Hulgaard, Nilsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av en enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 239). - Enligt 25 § naturvårdsförordningen (1976:484) skall ansökan om tillstånd enligt 18 § naturvårdslagen vara åtföljd, i den utsträckning som behövs i det enskilda fallet, av en miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. Miljökonsekvensbeskrivningen skall enligt 5 kap. 3 § sistnämnda lag möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. - Handlingarna utvisar att länsstyrelsens prövning av frågan om tillstånd enligt naturvårdslagen till ifrågavarande bergtäkt skett i huvudsak parallellt med prövningen i ett annat ärende hos länsstyrelsen av samma täktverksamhet enligt miljöskyddslagens regler. Sistnämnda prövning utmynnade i beslut av länsstyrelsen den 30 september 1997. Den miljökonsekvensbeskrivning, som upprättats i miljöskyddsärendet och som redovisats i beslutet den 30 september 1997, har således funnits som underlag för länsstyrelsens bedömning även i naturvårdsärendet. Att samma beskrivning på så sätt använts vid prövning enligt olika lagar finns det i och för sig inte något att erinra mot. I stället kan ett sådant förfarande i många fall framstå som lämpligt (jfr vad som uttalats härom i prop. 1990/91:90 s. 190). Som framgår av regeringens klandrade beslut har regeringen vid sin överprövning tagit del av länsstyrelsebeslutet i miljöskyddsärendet, inklusive dess miljökonsekvensbeskrivning. Regeringsbeslutet innefattar mot denna bakgrund - och under hänvisning till den prövning av täktverksamhetens effekter för omgivningen som skedde i miljöskyddsärendet - ställningstagandet att den beskrivning av bergtäktens miljökonsekvenser som framgick av handlingarna var tillräcklig för att avgöra tillåtligheten av täkten enligt naturvårdslagen. - Regeringsrätten finner att regeringens ställningstagande inte kan anses oförenligt med bestämmelserna i naturvårdslagstiftningen, som i fråga om behovet av att upprätta miljökonsekvensbeskrivning väsentligen torde motsvara av sökandena åberopat EG-direktiv. Vad som framkommit i målet visar inte heller att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller underlåtit att pröva fakta av betydelse eller skulle ha överskridit gränserna för det handlingsutrymme som myndigheterna har i ärenden av aktuellt slag. - Av det sagda följer att regeringens beslut inte strider mot någon rättsregel på det sätt som sökandena angivit. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Beslutet skall därför stå fast. - Vid denna bedömning förfaller frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1998-09-16, Perttu)

*REGI

*INST