RÅ 1998 not 196

Not 196. Överklagande av Byggnadsnämnden i Västerås kommun ang. bygglov. -Byggnadsnämnden i Västerås kommun (1995-04-18) avslog en ansökan av Rolf B. om förhandsbesked för husbåt eller husbåtar vid Tegeluddens marina i Västerås kommun. - Rolf B. överklagade beslutet. - Länsstyrelsen i Västmanlands län (1995-07-07) upphävde beslutet och överlämnade ärendet till byggnadsnämnden för ny handläggning. Länsstyrelsen anförde bl.a.: Beträffande frågan om husbåten skall anses utgöra byggnad gör länsstyrelsen följande bedömning. - Begreppet byggnad har inte ansetts behöva definieras i plan- och bygglagen, vilken anknyter till gällande praxis i fråga om tolkningen av begreppet. Svårigheter kan föreligga vid en begreppsbestämning bl.a. avseende vissa lätt flyttbara konstruktioner som husbåtar och husvagnar. Härvid får hänsyn tas till användningssätt, utformning och varaktigheten i användningen som sådan. Av gällande praxis får anses framgå att användning för bostadsändamål såväl för fritids- som för permanent bruk och på samma ställe under längre tid än några veckor medför att anordningen klassificeras som byggnad enligt plan- och bygglagen. - Den anordning som nu prövas utgörs av pontoner med en rektangulär överbyggnad med måtten ca 6 x 10 meter i två plan. Till längdmåtten kommer ca två meter för uteplats samt ytterligare någon meter för pontonerna. I nedre planet finns kök (16 kvm) vardagsrum (39 kvm) samt hall, klädkammare och dusch/WC. På det övre planet finns tre sovrum, allrum och badrum. - I ärendet har Ni uppgivit att husbåten under ca två år skall finnas tillgänglig vid kajplats som demonstrationsobjekt för tilltänkta kunder till båtar som senare kommer att färdigställas för försäljning mot bakgrund av den efterfrågan som kan finnas. Husbåtens utformning har i allt väsentligt karaktären av byggnad. Syftet är mot bakgrund av vad ovan nämnts inte att husbåten skall utnyttjas för bostadsändamål vid kajplatsen. - Länsstyrelsen finner sammantaget att husbåten inte är att anse som bygglovpliktig byggnad enligt reglerna i plan- och bygglagen. Bygglov erfordras således inte. Inte heller har visats att Er ansökan skall anses innefatta frivillig begäran om prövning enligt reglerna i 8 kap 21 § PBL. Beslutet om förhandsbesked är därför inte påkallat och skall upphävas. - Såväl Rolf B som byggnadsnämnden överklagade länsstyrelsens beslut. - Kammarrätten i Stockholm (1996-03-18, Wennerholm, Avellan-Hultman, Jonson): Rolf B:s talan. Länsstyrelsen har i motiveringen för sitt beslut funnit att husbåten-husbåtarna inte är att anse som bygglovpliktig byggnad. I beslutet har länsstyrelsen upphävt byggnadsnämndens beslut. Oavsett det förhållandet att länsstyrelsen överlämnat ärendet till byggnadsnämnden för ny handläggning, innebär länsstyrelsens beslut att husbåten-husbåtarna befunnits ej kräva bygglov. - Talan mot länsstyrelsens beslut får enligt 22 förvaltningslagen (1986:223) föras endast av den som beslutet angår om det gått honom emot. Länsstyrelsens beslut innebär, såvitt nu är ifråga, bifall till Rolf B:s där förda talan. Han äger därför inte föra talan mot beslutet. - Byggnadsnämndens talan. Kammarrätten delar, som framgår av det ovan anförda, länsstyrelsens bedömning att husbåten-husbåtarna inte kräver bygglov. Byggnadsnämndens talan skall därför avslås. - Kammarrätten avvisar Rolf B:s talan och avslår byggnadsnämndens talan. - I överklagandet yrkade byggnadsnämnden att Regeringsrätten skulle undanröja kammarrättens dom och fastställa nämndens beslut. Till stöd för sin talan anförde nämnden bl.a. följande. Ifrågavarande husbåt borde anses utgöra byggnad. Konstruktionen och planlösningen var helt att jämställa med byggnad. Användningssättet var också bostad. - Rolf B. bestred bifall till överklagandet. Han anförde bl.a. följande. Det var fråga om fartygskonstruktion utformad som ett fartyg av lägsta graden enligt sjölagen (1994:1009). Fartyget skulle vara i sjöburen drift hela året. Han hade sökt kajplats för endast ett fartyg. Anledningen till att Tegeludden var föremål för ansökan var att marinan var upplåten för stadens båtliv enligt planbeslut och att det vid registrering av skeppsbyggnation skulle anges var denna skulle äga rum. Frågan var om byggnadsnämnden följde den nu gällande planen över området när man nekade honom kajplats.-På Regeringsrättens begäran yttrade sig Boverket i målet. Verket anförde bl.a. följande: Frågan i ärendet är i första hand om det krävs bygglov för att under aktuell tid förankra en ”husbåt” vid Tegeluddens marina dvs. om båten skall anses som bygglovspliktig byggnad. Boverket koncentrerar sitt yttrande till bygglovsfrågan och tar inte ställning till plan- och strandskyddsfrågorna. - I praxis har begreppet byggnad fått en relativt vidsträckt tolkning. Vissa enkla anordningar har hänförts till begreppet byggnad, liksom att något krav inte ställts på att en byggnad skall vara förenad med marken. Husvagnar, redskapsvagnar etc. har betraktats som byggnader och även varaktigt förankrade husbåtar har ansetts vara byggnader. - Vid bedömningen av huruvida båten skall anses utgöra en lovpliktig byggnad när den förankras vid Tegeludden är enligt Boverkets uppfattning att beakta * hur den är konstruerad * hur den är utformad inklusive hur stor den är * dess avsedda funktion och användningssätt samt * under vilken tid, som den avses att vara förtöjd vid marinan. - Båten är konstruerad på samma sätt som en sedvanlig byggnad med den skillnaden att grunden är förankrad i pontoner på vatten i stället för på mark. Enligt handlingarna i ärendet är pontonerna konstruerade för att kunna ligga i en sjö även vintertid. Den är utformad som en bostadsbyggnad och har samma storlek som ett mindre enbostadshus. Båten är avsedd att fungera och kunna användas som bostad hela året och är utrustad med fasta anordningar för att tillgodose vattenbehov, avlopp och elförsörjning. Det skall finnas möjlighet att göra anslutningar till ledningar på land. Enligt vissa handlingar skall sökandens familj bo på båten, enligt andra skall den endast fungera som demonstrationsobjekt. - Boverkets ställningstagande. - Enligt Boverkets mening är konstruktion, utformning, storlek, funktion och avsedd användning sådan att det krävs bygglov för att fast förankra båten under en längre tidsperiod. Detta bör gälla även om husbåten är förankrad vid en marina som i sig är bygglovspliktig enligt 8 kap. 2 § första stycket 1 plan- och bygglagen (1987:10), såvida inte ett meddelat bygglov innefattar förankring av husbåtar. Något sådant bygglov föreligger inte i ärendet. Boverket anser att följande alternativa bedömningar är möjliga i ärendet. - Om båten är kontinuerligt bebodd eller använd som demonstrationsobjekt och förtöjd vid Tegeluddens marina under en tvåårsperiod är det en bygglovspliktig förtöjning. - Om båten vinterperioden, exempelvis från oktober till och med april månad, är bebodd och förtöjd vid marinan anser Boverket att det med hänsyn till tidsperiodens längd är fråga om en bygglovspliktig förtöjning. - Om båten inte används som bostad vintertid utan endast övrig tid på året, dvs. under en normal båtsäsong, och då används för kortare eller längre turer samt vinterförvaras på likartat sätt som andra båtar vid marinan anser Boverket att båten i bygglovshänseende skall behandlas som övriga båtar, dvs. bygglov krävs ej. - Sammantaget anser Boverket att det med hänsyn till båtens konstruktion, utformning inklusive storlek, funktion och användningssätt krävs bygglov för att kontinuerligt förtöja husbåten vid Tegeluddens marina, oberoende av om den används för bostadsändamål eller för demonstration. Om båten däremot under båtsäsongen används på samma sätt som övriga båtar vid marinan, för kortare eller längre turer och vinterförvaras på sedvanligt sätt anser Boverket dock ej bygglovsplikt föreligga. - Regeringsrätten (1998-10-16, Werner, Holstad, Sandström, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Målet gäller en ansökan om förhandsbesked för bygglov avseende förankring under två år av en husbåt vid Södra piren, Tegeluddens marina i Västerås kommun. Husbåten är avsedd att användas för bostads- eller demonstrationsändamål. - En grundläggande fråga i målet är om det föreligger bygglovsplikt. Enligt 8 kap. 1 § plan- och bygglagen krävs bygglov för att uppföra byggnader. Lagen innehåller inte någon definition av begreppet byggnad. Vid lagens tillkomst angavs att man borde kunna anknyta till dåvarande praxis när det gällde tolkningen av vad som var byggnad (prop. 1985/86:1 s. 674). I praxis, som den har utvecklats under tidigare gällande byggnadslagstiftning, har i vissa fall fast förankrade husbåtar ansetts vara byggnader (RÅ 1970 C 126 och RÅ 1974 ref. 36). - Av handlingarna i målet framgår att husbåten, av Rolf B. betecknad som fritids- och bostadsskepp, skall bestå av pontoner med en rektangulär överbyggnad med måtten ca 6 x 10 meter i två plan. Därutöver tillkommer ca två meter på längden för uteplats och ytterligare någon meter för pontonerna. Enligt ritningarna skall överbyggnaden inredas som ett mindre enbostadshus. I det nedre planet skall finnas kök om 16 kvm, vardagsrum om 39 kvm samt hall, klädkammare och dusch/WC. På det övre planet skall finnas tre sovrum, allrum och badrum. - Regeringsrätten finner att ifrågavarande husbåts konstruktion medför att den är bygglovspliktig när fråga är om förankring under en längre tid, oavsett om den används som bostad eller för demonstration. Reglerna i sjölagen föranleder inte annan bedömning. En förankring enligt ansökan kräver därför bygglov. - Kammarrättens dom och länsstyrelsens beslut skall därför upphävas och ärendet visas åter till länsstyrelsen som har att pröva frågan om tillstånd enligt ansökan om förhandsbesked. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och länsstyrelsens beslut samt visar ärendet åter till länsstyrelsen för ny prövning. (Regeringsrådet Hulgaard tillade för sin del: Prövningen av en begäran om förhandsbesked för bygglov skall utgå från de uppgifter som sökanden lämnar om den tilltänkta åtgärden. Dessa kan behöva klarläggas för att förutsättningar skall föreligga för ett positivt förhandsbesked. Däremot bör sökandens uppgifter inte i sig ifrågasättas. Skulle en senare ansökan om bygglov avvika från vad som uppgetts vid begäran om förhandsbesked kan detta i stället medföra att förhandsbeskedet inte blir tillämpligt.) (fd II 1998-06-24, Ingela Larsson)

*REGI

*INST