RÅ 1998 not 249
Undantaget från skatteplikt för bank- och finansieringstjänster och värdepappershandel (förhandsbesked) / Mervärdesskatt (undantaget från skatteplikt för bank- och finansieringstjänster och värdepappershandel (förhandsbesked)
Not 249. Överklagande av X AB av förhandsbesked ang. mervärdesskatt. - I en ansökan om förhandsbesked anförde X AB bl.a. följande. Bolaget, som ingick i en koncern, fungerade som bank för andra bolag inom koncernen och för intressebolag. Koncern- och intressebolagen anlitade i princip inte någon annan bank än X AB. Bolaget hade tre huvuduppgifter, nämligenatt placera likvida medel som lånats in från koncern- och intressebolagen, att ansvara för den kortfristiga finansieringen för dessa bolag samt att svara för valutahandel inom koncernen. Fråga hade nu uppkommit om att träffa avtal med ett koncernbolag om ett annat tillvägagångssätt än det hittills tillämpade. Koncernbolaget i fråga skulle i eget namn bedriva värdepappersrörelse men önskade uppdra åt X AB att förvalta viss del av kapitalet genom att verkställa köp och försäljningar av i Sverige utgivna penning- och kapitalmarknadsinstrument såsom statsskuldväxlar, obligationer, certifikat m.fl. instrument samt derivatinstrument i form av bl.a terminer och optioner avseende nämnda instrument. Handeln skulle ske i koncernbolagets namn och äganderätten till värdepapperen skulle hela tiden tillkomma koncernbolaget. Arvode till X AB skulle utgå kvartalsvis och baseras på depåns/kontots marknadsvärde vid utgången av respektive kvartal. - X AB ställde följande frågor: 1. Utgjorde den tjänst som X AB erbjöd koncernbolaget mot bakgrund av de angivna förutsättningarnaen sådan mervärdesskattefri bank- och finansieringstjänst som avsågs i 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML)? - För det fall att svaret på fråga 1 var nej uppkom frågan om någon eller några av följande ändringar i förutsättningarna medförde annat svar. - 2. X AB betingade sig ersättning genom courtage istället för ersättning baserad på depåns/kontots marknadsvärde vid utgången av respektive kvartal. - 3. X AB handlade i eget namn för koncernbolagets räkning. - Skatterättsnämnden (1997-02-05, Wingren, Edlund, Nyström, Ohlson, Peterson, Rabe): Förhandsbesked. Frågorna 1-3. Undantaget från skatteplikt för bank- och finansieringstjänster och för värdepappershandel i 3 kap. 9 § ML är inte tillämpligt på verksamheten. - Motivering. Nämnden förutsätter att verksamheten kommer att bedrivas i enlighet med vad som anges i ansökningen och i det ingivna utkastet till "Avtal om kapitalförvaltning". - Enligt 3 kap. 9 § första stycket ML undantas från skatteplikt omsättning av bank- och finansieringstjänster samt sådan omsättning som utgör värdepappershandel eller därmed jämförlig verksamhet. Med bank- och finansieringstjänster avses enligt andra stycket inte notariatverksamhet, inkassotjänster, administrativa tjänster avseende factoring eller uthyrning av förvaringsutrymmen. Med värdepappershandel förstås enligt tredje stycket 1 omsättning och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar, oavsett om de representeras av värdepapper eller inte. - I förarbetena till undantagsbestämmelsen vid dess ursprungliga införande i 8 § 3) lagen (1968:430) om mervärdeskatt (prop. 1989/90:111 s. 193) anförde föredragande statsråd bl.a. att i begreppet notariatverksamhet innefattas normalt bl.a. förvaltning av värdepapper, förvaltning av lån för annan part, förvaltning av omyndigs medel, juridiska tjänster åt kunder samt andra rådgivartjänster. - Frågan i ärendet gäller om den med ansökningen avsedda verksamheten utgör tillhandahållande av sådan bank- eller finansieringstjänst eller värdepappershandel som avses i den aktuella undantagsbestämmelsen eller om verksamheten är att hänföra till skattepliktig notariatverksamhet. - Skatterättsnämnden har bl.a. i ett förhandsbesked meddelat den 4 juni 1992 haft anledning att ta ställning till innebörden av undantaget avseende värdepappershandel. Ett bolag förvaltade på uppdrag av kund visst av denne avsatt kapital genom placering i olika slag av värdepapper. Enligt kundens riktlinjer ägde bolaget på eget initiativ och utan vidare samråd med kunden vidta ny- eller omplaceringar av kapitalet. Förvaltade värdepapper förvarades i depå hos ett systerbolag, som också verkställde köp och försäljningar. Sökandebolaget erhöll arvode efter särskilda grunder. Nämnden fann, mot bakgrund av vad som uttalats vid undantagsbestämmelsens tillkomst, att med omsättning och förmedling av aktie, andra andelar och fordringar, vare sig de representeras av värdepapper eller ej, avses tjänster att omsätta eller förmedla själva rättighetsbevisen på det sätt som dessa tjänster utgör typiska inslag i bankers och finansieringsinstituts verksamhet. Tjänster såsom rådgivning och liknande, vilka visserligen ofta utförs i anslutning till själva omsättningen men ändå är fristående i förhållande till denna omfattas inte. Detta undantag gäller således inte tjänster som avser placeringsrådgivning och liknande vid värdepappershandel i dess gängse skatterättsliga bemärkelse såsom en yrkesmässig verksamhet inriktad på förvärv och överlåtelser för ett tillgodogörande av de värden som bevisen har. Nämnden ansåg att de av sökandebolaget tillhandahållna tjänsterna närmast hade karaktär av skattepliktiga analys- och rådgivningstjänster. Regeringsrätten instämde i Skatterättsnämndens bedömning och fastställde förhandsbeskedet, se RÅ 1993 not. 71. - Nämnden gör följande bedömning. - Enligt ansökningen och det ingivna avtalsutkastet skall X AB förvalta en del av det aktuella koncernbolagets kapital genom att verkställa köp och försäljningar av i Sverige utgivna penning- och kapitalmarknadsinstrument samt derivatinstrument i form av bl.a. terminer och optioner avseende nämnda instrument. Bolaget skall efter bästa förmåga för koncernbolagets räkning ombesörja ny- och omplaceringar av kapitalet. Portföljen av instrument skall vid var tid ha en genomsnittlig löptid som inte får överstiga fyra år. Det skall också löpande bl.a. lämna information om förhållanden eller händelser som i väsentlig mån kan komma att påverka avkastningen av det förvaltade kapitalet eller koncernbolagets placeringsstrategi. - Enligt nämndens mening är den tjänst som bolaget skall tillhandahålla koncernbolaget i allt väsentligt av samma slag som en sådan tjänst som bedömdes i RÅ 1993 not. 71, dvs. en analys- och rådgivningstjänst. Tjänsten är till sin karaktär av samma slag som de förvaltningstjänster som enligt ovannämnda förarbetsuttalande utgör notariatverksamhet. Detta utesluter inte att det i verksamheten kan finnas inslag som utgör värdepappershandel och som i mervärdesskattehänseende därför är att betrakta som finansiella tjänster. Dessa framstår emellertid som underordnade led i tillhandahållandet av den avtalade förvaltningstjänsten. Den tjänst som bolaget tillhandahåller i verksamheten bör därför i sin helhet anses skattepliktig, jfr RÅ 1996 not. 243. Det förhållandet att bolaget betingar sig ersättning genom "courtage" (fråga 2) eller handlar i eget namn för koncernbolagets räkning (fråga 3) medför inte annan bedömning. - I överklagande yrkade X AB att Regeringsrätten skulle ändra Skatterättsnämndens förhandsbesked på så sätt att de med ansökningen avsedda tjänsterna skulle vara omfattade av undantaget från skatteplikt för bank- och finansieringstjänster och för värdepappershandel i 3 kap. 9 § ML. Vidare yrkade bolaget att, för det fall att Regeringsrätten inte delade bolagets uppfattning, Regeringsrätten skulle inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen enligt artikel 177 i EG-fördraget i syfte att klarlägga den korrekta tolkningen av artikel 13 B.d punkt 5 i sjätte mervärdesskattedirektivet. - Riksskatteverket yrkade att överklagandet skulle avslås och ansåg att det inte fanns behov av att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. - Regeringsrätten (1998-12-14, Werner, Lindstam, Hulgaard, Nilsson, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten, som i likhet med Skatterättsnämnden förutsätter att verksamheten kommer att bedrivas i enlighet med det till ansökan om förhandsbesked fogade utkastet till avtal om kapitalförvaltning, anser inte att det finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och gör beträffande de ställda frågorna samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. (fd II 1998-11-26, Andersson-Jarl)