RÅ 1998 not 31

Not 31. Ansökan av Gunilla J. och Kerstin J. om rättsprövning. - Samhällsbyggnadsnämnden i Härryda kommun beslutade den 19 maj 1994 dels att enligt 23 § anläggningslagen (1973:1149) inte medge föreslagen anläggningsåtgärd, dels att enligt 4 kap. 25 a § fastighetsbildningslagen (1970:988) inte medge vissa fastighetsbildningsåtgärder i anslutning till Boråsbanan vid Långenäs i kommunen. - Sedan beslutet hade överklagats av Banverket beslutade Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län den 7 juli 1995 att upphäva beslutet och medge föreslagen anläggningsåtgärd och fastighetsbildning. - Gunilla J. och Kerstin J. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. -Regeringen (Miljödepartementet, 1995-11-02) avvisade överklagandena med följande motivering: Vad Gunilla J. och Kerstin J. m.fl. framfört utgör frågor som prövas i pågående förrättning. - Regeringen finner inte att länsstyrelsens beslut berör klagandena på ett sådant sätt att de har rätt att överklaga beslutet. Överklagandena bör därför inte tas upp till prövning. - Gunilla J. och Kerstin J. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Till stöd för sin ansökan anförde de bl.a. följande. Det kunde i och för sig vara riktigt att det som de framfört i ärendet helt eller delvis kunde prövas i pågående förrättning. Detta hindrade inte att det var av väsentlig betydelse för dem att få möjlighet att få till stånd en överprövning av regeringens beslut. Av länsstyrelsens beslut följde bl.a. att det fanns ett flertal frågor som länsstyrelsen hade prövat, vilka berörde även rent enskilda intressen. Även för det fallet att länsstyrelsen hade prövat rent allmänna intressen, som inte berörde de enskilda intressen de hade, ansåg de att de borde ha behörighet att få riktigheten av länsstyrelsens bedömning prövad rörande sådana allmänna intressen. I det fall de var behöriga att överklaga länsstyrelsens beslut och fick framgång i detta, skulle någon vidare förrättning enligt anläggningslagen inte kunna komma till stånd. - Regeringsrätten (1998-03-04, Tottie, Swartling, Rundqvist, Eliason, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om regeringens avgörande i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. - Förevarande mål gäller om regeringens beslut att inte ta upp sökandenas överklagande till prövning är rättsstridigt. Frågan om sökandena haft rätt att överklaga länsstyrelsens beslut är att bedöma enligt grunderna för 22 § förvaltningslagen (1986:223). Där föreskrivs att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. - Genom sitt beslut har länsstyrelsen avgjort ett ärende enligt 23 § anläggningslagen och 4 kap. 25 a § fastighetsbildningslagen avseende tillåtligheten av vissa anläggningsåtgärder och viss fastighetsbildning. Länsstyrelsens ställningstagande har inneburit bifall till Banverkets talan om upphävande av ett beslut av vederbörande kommunala nämnd att inte medge anläggningsåtgärderna eller fastighetsbildningen. Därvid har länsstyrelsen lämnat Banverket det begärda medgivandet. - Ett ärende av angivet slag anhängiggörs hos den kommunala nämnden genom att fastighetsbildningsmyndigheten hänskjuter frågan till nämnden. Nämndens prövning är enligt bestämmelserna begränsad till vissa frågor som gäller allmänna intressen på sätt som redovisats i länsstyrelsens beslut. Ett beslut av nämnden får överklagas hos länsstyrelsen, om nämnden vägrat medgivande eller gjort ett medgivande beroende av villkor; för andra fall föreskrivs däremot inte om någon klagorätt. I överensstämmelse härmed gäller att fastighetsbildningsmyndigheten vid sin prövning är bunden av ett beslut att vägra medgivande eller göra ett medgivande beroende av villkor. Motsvarande bundenhet föreligger inte i andra fall. Länsstyrelsens beslut i dessa ärenden får överklagas hos regeringen. - Den här beskrivna ordningen enligt 23 § anläggningslagen och 4 kap. 25 a § fastighetsbildningslagen betyder att enskilda intressen som kan beröras av en anläggningsåtgärd eller fastighetsbildning inte skall beaktas inom ramen för denna prövning utan i stället i samband med fastighetsbildningsmyndighetens handläggning av förrättningsfrågor enligt respektive lagstiftning. - På grund av det anförda finner Regeringsrätten att det beslut länsstyrelsen fattat i ärendet inte kan sägas ha angått sökandena i den mening som avses i 22 § förvaltningslagen. Regeringens beslut att inte ta upp deras överklagande till prövning i sak strider därför inte mot någon rättsregel. Beslutet skall således stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 1998-02-04, I. Larsson)

*REGI

*INST