RÅ 1999 not 138

Not 138. Ansökan av Rolf J. om rättsprövning av ett beslut om strandskydd. -Länsstyrelsen i Kronobergs län (1996-07-25) beslutade att den i detaljplan för området Fårö-Boastad i Älmhults kommun ingående kvartersmarken för fritidshus, som inte tidigare omfattades av detaljplan, inte skulle omfattas av strandskydd. Beslutet överklagades till regeringen av Rolf J. Regeringen (Miljödepartementet, 1997-06-05) beslutade att inte ta upp överklagandet till prövning. Som motivering anförde regeringen att länsstyrelsens beslut att upphäva strandskyddet inte negativt påverkade klagandens rätt att nyttja sin fastighet och att klaganden således inte hade rätt att överklaga länsstyrelsens beslut. - I ansökningen yrkade Rolf J. att hans överklagande skulle tas upp till prövning i sak. Han anförde bl.a. följande. Inom det aktuella området, som alltid varit avsett för fritidsändamål med små stugor, hade han förvärvat en sommarstuga. Älmhults kommun hade bett att få strandskyddet upphävt för att upprätta en detaljplan för området som medgav en byggrätt på 175 kvm per tomt, vilket möjliggjorde permanent boende. Det upphävda strandskyddet och det tillhörande detaljplaneförslaget med den stora byggrätten fick negativa konsekvenser för honom. Länsstyrelsens beslut att upphäva strandskyddet hade gått honom synnerligen emot. Han ansåg därför att 22 § förvaltningslagen (1986:223) gav honom rätt till prövning. - Regeringsrätten avslog enligt beslut i protokoll den 11 mars 1999 en begäran av Rolf J. om muntlig förhandling eftersom domstolen fann det uppenbart obehövligt att hålla sådan förhandling. Rolf J. bereddes samtidigt tillfälle att slutföra sin talan. I inkommet yttrande begärde han åter muntlig förhandling. - Regeringsrätten (1999-06-14, Werner, Lindstam, Billum, Schäder, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut, rättsprövningslagen, framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part skall pröva om regeringens avgörande strider mot någon rättsregel på det sätt sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Enligt 3 a § rättsprövningslagen skall domstolen hålla muntlig förhandling, om sökanden begär det och det inte är uppenbart obehövligt. - Rolf J. har som skäl för sitt förnyade yrkande om muntlig förhandling endast anfört att han vill slutföra sin talan. Med hänsyn till vad som förekommit i målet finner Regeringsrätten det uppenbart obehövligt att låta muntlig förhandling ingå i handläggningen. - Regeringens beslut avser frågan om Rolf J. haft rätt att överklaga beslutet om upphävande av strandskydd. Av lagstiftningen och Regeringsrättens praxis rörande rätten att överklaga beslut enligt naturvårdslagen (1964:822), som gällde när det klandrade beslutet fattades, framgår sammanfattningsvis följande. Statens naturvårdsverk företräder enligt 40 § nämnda lag det allmänna intresset och har till följd härav rätt att överklaga. Den som äger en fastighet som berörs av ett beslut enligt naturvårdslagen eller innehar nyttjanderätt eller annan särskild rätt till den berörda fastigheten har rätt att överklaga beslutet om det negativt påverkar hans rättsställning, exempelvis genom att det inskränker möjligheterna att nyttja den egna fastigheten eller rättigheten (se t.ex. RÅ83 2:85 samt RÅ 1997 not. 256 och 257). - Regeringsrätten finner att vad Rolf J. anfört inte grundar rätt för honom att överklaga länsstyrelsens beslut. Regeringens beslut att inte ta upp hans överklagande till prövning i sak strider därför inte mot någon rättsregel. Beslutet skall således stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår yrkandet om muntlig förhandling. - Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1999-05-19, Sandbäck)

*REGI

*INST