RÅ 1999 not 294
Barnbidrag (barn som fullgjorde skolgång i utlandet) / Kammarrätten borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om
Not 294. Överklagande av Erja G. ang. prövningstillstånd i kammarrätten i mål om allmänt barnbidrag m.m. - Försäkringskassan i Stockholms län beslutade den 29 juli 1994 att återkräva 72 156 kr från Erja G., avseende felaktigt utbetalt allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg för hennes barn, födda år 1978, år 1982 och år 1984, för tiden oktober 1990 - februari 1993. I sitt beslut anförde kassan bl.a. följande. Erja G. for till Egypten i september 1989 men återvände till Sverige i april 1990. Sedan dess hade hon och hennes barn vistats fyra månader i Sverige och åtta månader i Egypten på grund av barnens skolgång. Hennes make hade hela denna tid varit bosatt i Sverige. Eftersom Erja G. inte hade anmält till försäkringskassan att hon och barnen under större delen av året vistades utomlands hade hon orsakat att barnbidrag utgått obehörigen. Skäl att efterge återbetalningsskyldigheten kunde inte anses föreligga. - Erja G. överklagade försäkringskassans beslut till Länsrätten i Stockholms län. I dom den 5 april 1995 (mål nr Ö 13971-94) avslog länsrätten överklagandet. Erja G. överklagade domen till Kammarrätten i Stockholm som enligt beslut i protokoll den 26 september 1996 inte meddelade prövningstillstånd. - Erja G. fullföljde sin talan och anförde följande. Både hon och hennes make var bosatta i Sverige. Barnen, som var svenska medborgare, vistades utomlands bara under skoltiden. Under loven bodde de i Sverige. Hennes make betalade skatt i Sverige men de utnyttjade inte den kommunala skolan utan betalade själva för barnens skolgång. Att barnbidrag inte utgick på grund av att familjen valt en skolform som passade deras barn bäst syntes felaktigt. - Riksförsäkringsverket (RFV) avstyrkte att Regeringsrätten meddelade Erja G. prövningstillstånd i kammarrätten. -Regeringsrätten (1999-12-27, von Bahr, Holstad, Baekkevold, Eliasson, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. För de mål det är särskilt föreskrivet krävs enligt 34 a § första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) prövningstillstånd för att kammarrätten skall pröva ett överklagande av ett beslut som länsrätten meddelat i målet. Sådant tillstånd meddelas enligt andra stycket om 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, 2. anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit eller 3. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. - Av 15 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, jämförd med 20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, framgår att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. - Enligt 1 § första stycket lagen om allmänna barnbidrag, i dess lydelse före den 1 juli 1991, lämnas barnbidrag av allmänna medel till barn som är svenska medborgare och bosatta här i landet. Vidare gäller enligt tredje stycket samma paragraf att ett barn som lämnar Sverige fortfarande skall anses bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år (numera sex månader enligt SFS 1991:233). - Enligt 1 § lagen (1991:482) om införande av folkbokföringslagen (1991:481) skall folkbokföringslagen (1967:198) fortfarande gälla i fråga om förhållanden som avser tid före ikraftträdandet den 1 juli 1991. - Enligt 15 § folkbokföringslagen (1967:198) kan en elev som anses ha sitt egentliga hemvist hos föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt där även om han till följd av studierna tillbringar dygnsvilan på en annan fastighet. En regel med motsvarande innehåll finns numera i 11 § folkbokföringslagen (1991:481). - RFV har utfärdat allmänna råd rörande rätten till barnbidrag vid skolgång utomlands (se RFV:s Allmänna råd 1986:7, senare ersatta av RFV:s allmänna råd 1998:8). I de allmänna råden 1986:7 anförs bl.a.: "RFV rekommenderar att ett barn får behålla sin bosättning i Sverige om barnet återvänder till föräldrarna i Sverige vid längre lov eller uppehåll i undervisningen. Föräldrarna får i detta fall barnbidrag. Barnet får även räknas med vid bedömning av rätt till flerbarnstillägg för barnet under hela året. - En av föräldrarna eller båda kan följa med barnet till skollandet och stanna där med barnet upp till ett år eller kortare perioder varje år, utan att någon av dem behöver förlora sin bosättning i Sverige. - Föräldrarna får dock inte årligen stanna halva året eller mer hos barnet. I så fall anses varken de eller barnet bosatta i Sverige längre, och rätten till bidrag upphör. Detta följer av ABBL och FBBL, se under rubriken Flyttning från Sverige. - Om en av föräldrarna bor kvar i Sverige och barnet bor stadigvarande tillsammans med den andre föräldern i skollandet rekommenderar RFV att varken barnet eller föräldern anses bosatt i Sverige." - Innehållet i RFV:s allmänna råd 1986:7 har av allt att döma varit av avgörande betydelse för försäkringskassans och länsrättens bedömning att Erja G:s barn inte haft rätt till barnbidrag under den i målet aktuella perioden. Enligt Regeringsrättens uppfattning kan det emellertid sättas i fråga om de allmänna råden i alla delar är förenliga med lagstiftningen på området. De allmänna råden synes bl.a. ge anledning till tvekan i de fall då ett barn i enlighet med 15 § folkbokföringslagen (1967:198) eller 11 § folkbokföringslagen (1991:481) bedöms ha sitt egentliga hemvist hos en i Sverige bosatt förälder. - Regeringsrätten finner mot bakgrund av det anförda att det råder oklarhet om hur reglerna om folkbokföring och barnbidrag skall tolkas när en av föräldrarna bor kvar i Sverige och barnet på grund av sin skolgång under stor del av året bor tillsammans med den andre föräldern i skollandet. Det får därför anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att Erja G:s överklagande av länsrättens dom prövas av högre rätt. Erja G. skall följaktligen enligt 34 a § andra stycket 1 förvaltningsprocesslagen meddelas prövningstillstånd. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver det överklagade beslutet och meddelar Erja G. prövningstillstånd för prövning i Kammarrätten i Stockholm av hennes överklagande av Länsrättens i Stockholms län dom den 5 april 1995 i mål nr Ö 13971-94. Handlingarna i målet överlämnas till kammarrätten för fortsatt handläggning. (fd I 1999-12-07, Hammarberg)