RÅ 2000 not 12

Not 12. Överklagande av Centrala studiestödsnämnden (CSN) ang. studielån. - Stefan M. ansökte i juli 1996 om nedsättning av årsbeloppet för 1996 för återbetalning av studielån på grund av inkomstminskning. CSN beviljade den 18 juli 1996 ansökan om nedsättning med årsbeloppet för 1996 till 11 922 kr eftersom hans inkomst för samma år beräknades minska med mer än 15 procent jämfört med den inkomst som låg till grund för årsbeloppet. I övrigt hade inte framkommit sådana skäl för nedsättning som finns angivna i 8 kap. 6 § studiestödslagen. Av CSN:s beslut framgick även att beloppet var betalt. - I överklagandet till länsrätten yrkade Stefan M. att årsbeloppet skulle bestämmas till 4 procent av 98 471 kr, dvs. den beräknade inkomsten för 1996. Han önskade därför ca 8 000 kr i retur. - CSN uppgav följande i yttrande till länsrätten daterat den 29 augusti 1996. Studiestödslagen ger inte CSN utrymme att återbetala inbetalt årsbelopp. CSN kan därför inte sätta ned årsbeloppet till en lägre summa än den del av årsbeloppet som redan är betalad. Vid beslutstillfället hade Stefan M. betalat ett årsbelopp på 11 922 kr. Årsbeloppet är därför nedsatt till inbetalt belopp. -Länsrätten i Uppsala län (1996-09-12, ordförande Eriksson): Enligt 8 kap. 4 § studiestödslagen skall årsbeloppet vara fyra procent av den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt den senaste taxeringen. Årsbeloppet får enligt 8 kap. 6 § samma lag sättas ned under vissa förutsättningar, bl.a. om den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har beräknats eller om det i något annat fall föreligger synnerliga skäl. Enligt 2 § i Centrala studiestödsnämndens författningssamling 1995:32 får den återbetalningsskyldige nedsättning av årsbeloppet, om den sammanräknade inkomsten under avgiftsåret beräknas bli mer än femton procent lägre än motsvarande inkomst enligt den taxering som ligger till grund för beräkning av årsbeloppet. - Av CSN:s regelhandbok beträffande återbetalning av studiemedel kap. 2 s. 2 framgår följande. Om låntagaren redan har betalat in hela eller en del av årsbeloppet när nedsättningen prövas, tas hänsyn till detta genom att det nedsatta årsbeloppet för avgiftsåret aldrig får bli lägre än redan inbetalt belopp. Återbetalning görs inte när det gäller nytt studielån utom i de fall den återbetalningsskyldige fått årsbeloppet ändrat vid prövning i högre instans efter ett överklagande. - Av handlingarna i målet framgår bland annat följande. Stefan M. begärde i juli 1996 nedsättning av årsbeloppet för 1996 på grund av inkomstminskning. Hans sammanräknade inkomst för 1994 var 590 966 kr och den beräknade inkomsten för 1996 uppgår till 98 471 kr. Det ursprungliga årsbeloppet för 1996 var 23 638 kr. Stefan M. hade vid tidpunkten för CSN:s beslut betalat 11 922 kr av årsbeloppet för 1996. Årsbeloppet skulle med hänsyn tagen till Stefan M:s beräknade inkomst för 1996 bli 3 938 kr, dvs. 4 procent av 98 471 kr. - Länsrätten gör följande bedömning. - I förevarande fall är Stefan M:s beräknade inkomst för betalningsåret 1996 väsentligt lägre än inkomsten under 1994. Den beräknade inkomsten för 1996 uppgår till 98 471 kr och den inkomst efter vilken årsbeloppet har beräknats; inkomsten vid 1994 års taxering, uppgick till 590 966 kr. Skäl för nedsättning av årsbeloppet av den anledningen föreligger således. CSN har beviljat Stefan M. nedsättning av årsbeloppet till 11 922 kr eftersom han vid beslutstillfället hade betalat in denna summa till CSN. CSN har uppgett att studiestödslagen inte ger CSN utrymme att återbetala inbetalt årsbelopp. Länsrätten finner dock att Stefan M:s årsbelopp för 1996 skall uppgå till 4 procent av 98 417 kr, dvs. till 3 938 kr. Med hänsyn härtill och då länsrätten inte anser att studiestödslagen förhindrar återbetalning av inbetalt årsbelopp bestäms årsbeloppet för 1996 till 3 938 kr. - Länsrätten bifaller överklagandet och bestämmer årsbeloppet för 1996 för Stefan M. till 3 938 kr. - CSN yrkade att kammarrätten skulle fastställa det nedsatta årsbeloppet för Stefan M. till 11 922 kr. Som skäl anförde CSN följande. Enligt gällande studiestödsförfattningar är återbetalning inte möjlig varför länsrättens dom synes stå i mindre god överensstämmelse med gällande bestämmelser. De återbetalningsregler som gäller för studiemedel tagna efter 1988 präglas av principen att lånet skall betalas genom debitering av årsbelopp, men att vissa möjligheter till nedsättning av årsbeloppet ändå finns kvar. Lagstiftarens avsikt då de nya återbetalningsreglerna för studielån tillkom var uppenbarligen att nedsättning inte skall omfatta belopp som redan inbetalats. Denna princip torde vara i överensstämmelse med vad som i övrigt gäller för lånehantering. - Stefan M. bestred ändring av länsrättens dom och anförde. När han väntade på besked om nedsättning av årsbeloppet fick han inbetalningskort från CSN, vilket han betalade eftersom han räknade med att få tillbaka beloppet. - Kammarrätten i Stockholm (1997-06-19, Grimby, Strandberg, Wijkman): Enligt de regler som gäller för studiemedel tagna före 1989 har den återbetalningsskyldige rätt att återfå för mycket erlagd preliminär avgift. För studiemedel tagna efter 1988 saknas regler om rätt att återfå redan inbetalt belopp i händelse av nedsatt årsbelopp. Fråga är i målet om avsaknad av regler hindrar CSN att till Stefan M. betala tillbaka skillnaden mellan redan inbetalt belopp 1996 och det belopp Stefan M. skulle ha betalat om han hade sökt nedsättning av årsbeloppet redan i januari 1996. - I förarbetena till de återbetalningsregler som gäller för studiemedel tagna efter 1988 anförs bl.a. att en av grundtankarna med ett nytt återbetalningssystem bör vara att det är bättre anpassat till den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga än det tidigare gällande systemet (jfr prop. 1987/88: 116 s. 27). Stefan M. har medgivits nedsättning av årsbeloppet med anledning av inkomstminskning. Hans betalningsförmåga under betalningsåret 1996 beräknades således vara lägre än vad som ursprungligen fastställts. Ett syfte med de nya reglerna för studiemedel var, som ovan anförts, att i högre grad ta hänsyn till den enskildes betalningsförmåga något som enligt kammarrätten bör beaktas vid tolkningen av studiestödslagen. Kammarrätten finner att Stefan M:s betalningsförmåga varit densamma oavsett om han sökte nedsättning av årsbeloppet i januari eller i juli. Det faktum att han inbetalt visst belopp till CSN innan beslut om nedsättning av årsbeloppet meddelats, bör inte inverka på hans rätt till faktisk lättnad i betalningskraven det aktuella året. Kammarrätten finner, liksom länsrätten, att hinder inte föreligger för CSN att betala tillbaka den aktuella mellanskillnaden till Stefan M. Överklagandet skall därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet. - Hos Regeringsrätten fullföljde CSN sin i målet förda talan. - Stefan M. bestred bifall till överklagandet. Han yrkade även ränta på det överskjutande beloppet. - Regeringsrätten (2000-01-31, Werner, Eliason, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I 8 kap.studiestödslagen (1973:349), SsL, finns bestämmelser om återbetalning av studielån. I enlighet med 4 § i nämnda kapitel skall årsbeloppet för ett kalenderår vara fyra procent av den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt den senaste taxeringen. Av 6 § framgår att årsbeloppet får sättas ned bl.a. om den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har beräknats. För varje kalenderår då återbetalning skall göras fastställs årsbeloppet för den återbetalningsskyldige i enlighet med 8 kap 14 § SsL. Om årsbeloppet ändras genom beslut om nedsättning gäller det nedsatta beloppet som fastställt årsbelopp (andra stycket). Den återbetalningsskyldige skall underrättas skriftligen om det årsbelopp som har fastställts för honom (tredje stycket). Vidare får enligt 8 § regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela närmare föreskrifter om nedsättning enligt bl.a. 6 §. Regeringen har med stöd av sistnämnda paragraf bemyndigat CSN att utfärda föreskrifter i nämnda avseende. CSN har med stöd härav bl.a. utfärdat föreskrifter om nedsättning av årsbeloppet vid återbetalning av studielån (CSNFS 1995:32). I enlighet med 4 § i nämnda föreskrifter kan den återbetalningsskyldige få nedsättning av årsbeloppet om den sammanräknade inkomsten av tjänst, näringsverksamhet och kapital under betalningsåret beräknas bli mer än femton procent lägre än motsvarande inkomst enligt den taxering som ligger till grund för beräkning av årsbeloppet. Det årsbelopp som den återbetalningsskyldige då skall betala relateras till den beräknade inkomsten under betalningsåret. Av 8 § framgår bl.a. att ansökan om nedsättning kan tas upp till prövning så länge årsbeloppet inte är betalt i sin helhet. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Såsom konstaterats i underinstansernas domar uppfyllde Stefan M. villkoren för att få årsbeloppet nedsatt för år 1996. Det årsbelopp han var skyldig att betala sedan hänsyn tagits till hans ändrade inkomst uppgick till 3 938 kr (4 procent av 98 471). Det förhållandet att Stefan M. redan betalt in ett högre belopp påverkar - i avsaknad av uttryckliga bestämmelser - inte hans rätt att få årsbeloppet nedsatt till detta belopp. Såsom kammarrätten funnit skall han därför få tillbaka den aktuella mellanskillnaden. CSN:s överklagande skall därför avslås. - Stefan M:s yrkande om ränta på överskjutande belopp har framställts först i Regeringsrätten och kan därför inte tas upp till prövning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten lämnar överklagandet utan bifall. - Regeringsrätten avvisar Stefan M:s yrkande om ränta på det överskjutande beloppet. - (Regeringsråden Swartling och Lindstam var skiljaktiga och anförde. En huvudfråga i målet är om bestämmelserna i SsL tillåter att CSN betalar tillbaka ett redan inbetalat belopp (återbäring). Om frågan besvaras nekande bör nämligen konsekvensen bli att nedsättning av årsbeloppet enligt 8 kap. 6 § SsL inte skall medges till lägre belopp än det inbetalade. - CSN:s inställning i målet är att SsL inte ger myndigheten utrymme att betala tillbaka ett inbetalat årsbelopp. Myndighetens regelhandbok för återbetalning av studielån ger uttryck för samma ståndpunkt (s. 34) och synsättet återspeglas också i den nyss berörda 8 § myndighetens föreskrifter. Underinstanserna har emellertid funnit att det inte finns något hinder mot att betala tillbaka ett inbetalat belopp. - Vi gör följande bedömning. - De bestämmelser om återbetalning av studiemedel som gällde intill den 1 januari 1989 (och som alltjämt skall tillämpas i fråga om studiemedel som avser tid före den dagen) innehöll relativt utförliga regler om återbäring av erlagda avgifter (8 kap. 74-76 §§ SsL i lagens lydelse före den 1 januari 1989). De numera gällande och i målet aktuella bestämmelserna om återbetalning av studielån saknar däremot helt regler om återbäring av inbetalade årsbelopp. Vid en bedömning av vilken betydelse som skall tillmätas detta förhållande finns det anledning att beakta föreskriften i 8 kap. 1 § tredje stycket SsL om att ett inbetalat belopp skall avräknas på kapitalskulden (till den del beloppet inte åtgår för att täcka upplupen ränta). En återbäring från CSN som verkställdes efter det att en sådan avräkning gjorts skulle - såsom myndigheten framhållit i målet - i själva verket innefatta en oreglerad form av ny skuldsättning. Vidare bör beaktas att en ordning som tillät återbäring skulle aktualisera ett behov av särskilda regler om bl.a. kvittning (jfr 8 kap. 76 § SsL i nyssnämnda lydelse). Redan mot den nu angivna bakgrunden får det anses stå klart att återbäring inte bör komma i fråga utan stöd av uttryckliga regler. Vår slutsats är med andra ord att nuvarande bestämmelser i 8 kap. SsL inte tillåter att CSN betalar tillbaka ett inbetalat belopp (årsbelopp eller del av årsbelopp). - Som redan berörts bör det sagda medföra att en nedsättning enligt 8 kap. 6 § SsL inte medges till lägre belopp än det som vid tiden för beslutet om nedsättning redan har inbetalats eller i förevarande fall 11 922 kr. CSN:s överklagande skall följaktligen bifallas.) (fd II 2000-01-11, Grip)

*REGI

*INST