RÅ 2002:17
Fråga om avskrivning av studielån har ansetts böra sakprövas av domstol utan hinder av att hela låneskulden betalats in till Centrala studiestödsnämnden.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) avslog den 29 december 1997 en ansökan av M.B. om avskrivning av studielån. Beslutet överklagades hos Länsrätten i Västernorrlands län som i dom den 9 juni 1998 avslog överklagandet eftersom det inte framkommit sådana omständigheter som medförde att studielånet kunde avskrivas. Domen överklagades hos Kammarrätten i Sundsvall som i beslut den 8 december 1998 avskrev målet från vidare handläggning eftersom någon återbetalning av vad som avbetalats på skulden lagligen inte kunde ske och frågan om avskrivning av studielånet därför hade förfallit.
M.B. överklagade kammarrättens beslut och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva beslutet och återförvisa målet till kammarrätten för prövning i sak.
CSN överlämnade frågan huruvida kammarrätten borde ha prövat målet i sak till Regeringsrättens bedömning.
Prövningstillstånd meddelades.
Regeringsrätten (2002-05-02, Lavin, Almgren, Melin, Stävberg, Kindlund) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av utredningen i målet framgår att M.B. har betalat av löpande på sin studieskuld under den tid som hennes ansökan om avskrivning av studielånet handlagts hos CSN och domstol och att skulden var slutbetald innan kammarrätten avgjorde målet. Frågan gäller om kammarrätten ägt avskriva målet utan prövning i sak på den grunden att skulden redan var betald.
Av i målet tillämpliga bestämmelser i 8 kap. 12 § studiestödslagen (1973:349) framgår att studielån får avskrivas i fall då det föreligger synnerliga skäl till det. I förarbetena till studiestödslagen anges att avskrivning t.ex. kan komma i fråga för personer som på grund av sjukdom har mer varaktigt nedsatt betalningsförmåga (prop. 1987/88:116 s. 50).
Som redan nämnts har kammarrätten ansett sig förhindrad att pröva om det förelegat skäl för avskrivning av skulden med den motiveringen att någon återbetalning av vad som avbetalats på skulden lagligen inte kunde ske. De i målet gällande bestämmelserna om återbetalning av studielån saknar helt regler om återbäring av inbetalade belopp. Denna omständighet kan emellertid inte medföra att den enskilde saknar rätt till återbäring om det vid en prövning av frågan om avskrivning av studielånet visar sig att återbetalning skett med för högt belopp (jfr RÅ 2000 not. 12). Det förhållandet att M.B. redan återbetalat hela studieskulden till CSN utgör således inte hinder för en prövning av frågan om det föreligger skäl för avskrivning av skulden.
Mot bakgrund av vad som anförts borde kammarrätten således inte ha avskrivit målet från vidare handläggning.
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver det överklagade beslutet och visar målet åter till Kammarrätten i Sundsvall för fortsatt handläggning.