RÅ 2000 not 146
Avdragsgill realisationsförlust vid avyttring av aktier i dotterbolag beräknades utan beaktande av utdelningar och koncernbidrag som lämnats av dotterbolaget / Avdragsgill realisationsförlust vid avyttring av aktier beräknades utan beaktande av utdelningar och koncernbidrag som lämnats av dotterbolaget (förhandsbesked)
Not 146. Överklagande av X AB av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - Aktierna i Y AB (Y) förvärvades år 1975 av Z AB (Z) och år 1992 av Z:s dotterbolag X AB (X). X övervägde att låta likvidera Y något som aktualiserade frågan om och i vilken utsträckning storleken av en avdragsgill realisationsförlust påverkades av vad som under åren 1975-1997 tillförts Y i form av ägartillskott och koncernbidrag och vad som under samma tid lämnat Y i form av koncernbidrag och utdelningar. Till ansökningen fogades en tablå över bl.a. ägartillskott, koncernbidrag och utdelningar under den aktuella perioden. - X frågade om ägartillskott fick räknas in i det skattemässiga anskaffningsvärdet på aktierna i Y (fråga 1), om ägartillskott och av Y mottagna koncernbidrag fick betraktas som vinstmedel uppkomna under innehavstiden (fråga 2) och, förutsatt att fråga 1 besvarades jakande och fråga 2 med att mottagna koncernbidrag men däremot inte ägartillskott fick räknas som vinstmedel uppkomna under innehavstiden, om avdrag medgavs med den nominella realisationsförlusten minskad med det belopp varmed Y under innehavstiden lämnade koncernbidrag och utdelningar översteg mottagna koncernbidrag (fråga 3). -Skatterättsnämnden (1999-06-01, Ersson, ordf., Wingren, Johansson, Silfverberg, Svensson, Tollerz, Virin): Förhandsbesked (avseende taxeringsåren 1998-2002): X är med de beloppsuppgifter som lämnats som förutsättningar för förhandsbeskedet berättigat till avdrag för en realisationsförlust på 67 521 tkr på grund av likvidationen av Y. - Motivering. Av de uppgifter som lämnats i ärendet framgår att X:s omkostnadsbelopp för aktierna i Y enligt 24 § 1 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgörs av summan av ursprungligt förvärvspris, 2 000 tkr, likvid vid nyemissioner, 4 700 tkr och ovillkorade aktieägartillskott, 140 290 tkr, eller sammanlagt 146 990 tkr. X har vidare uppgivit att utbetalningen på grund av likvidationen beräknas uppgå till 15 023 tkr. Likvidationen kommer därför att resultera i en realisationsförlust om 131 967 tkr. Frågan i ärendet är i vilken mån denna förlust är avdragsgill med hänsyn till följande värdeöverföringar från Y. Y har till bolag utanför Y-koncernen givit koncernbidrag om sammanlagt 61 707 tkr och (skattefri) utdelning om sammanlagt 131 123 tkr. Å andra sidan har Y från bolag utanför Y-koncernen erhållit koncernbidrag med 128 384 tkr. - Av praxis följer att rätten till avdrag för realisationsförlust vid avyttring av s.k. näringsbetingade aktier skall reduceras om det förekommit värdeöverföringar i form av t.ex. utdelningar och koncernbidrag från det bolag vars aktier avyttras (det sålda bolaget), jfr RÅ 1997 ref. 11. Av det nu nämnda fallet framgår emellertid att avdraget ej skall reduceras om överföringarna tagits från vinstmedel som upparbetats i det sålda bolaget under avyttrande företags innehavstid. Detsamma får anses gälla om överföringarna kunnat tas från koncernbidrag som det sålda bolaget erhållit från andra bolag än egna dotterbolag, jfr RÅ 1998 ref. 53. Mot bakgrund härav finner nämnden att X:s avdrag för realisationsförlust skall reduceras med det belopp varmed av Y givna koncernbidrag och utdelningar överstiger summan av de koncernbidrag som Y erhållit eller med 64 446 tkr (= 61 707 + 131 123 - 128 384). Givet att det ej förekommit andra än angivna värdeöverföringar från Y och att de ej kunnat tas från andra i Y uppkomna vinstmedel än mottagna koncernbidrag och aktieägartillskott skall - med de siffermässiga och andra förutsättningar som gäller för förhandsbeskedet - X:s avdrag för realisationsförlust beräknas till 67 521 tkr (= 131 967 - 64 446). - Regeringsrätten (2000-09-29, Werner, Lindstam, Nordborg, Sandström, Nilsson): Skatterättsnämnden har funnit att 67 521 tkr av den beräknade realisationsförlusten om 131 967 tkr skall godtas som avdragsgill realisationsförlust. Beloppet 131 967 tkr har då reducerats med (61 707 tkr + 131 123 tkr - 128 384 tkr =) 64 446 tkr. Det beloppet motsvarar skillnaden mellan å ena sidan summan av koncernbidrag från Y till bolag som inte ingår i Y-koncernen och utdelningar från Y och å andra sidan koncernbidrag till Y från bolag som inte ingår i Y-koncernen. - Riksskatteverket (RSV) överklagar förhandsbeskedet och yrkar att den avdragsgilla realisationsförlusten i första hand skall bestämmas till 1 113 tkr och i andra hand till 846 tkr. - RSV:s förstahandsyrkande grundas på att 130 854 tkr av förlusten om 131 967 tkr inte skall godtas med hänsyn till att "upparbetade vinstmedel" uppgått till (netto) 61 976 tkr medan värdeöverföringarna från bolaget (utdelningar och koncernbidrag) uppgått till 192 830 tkr. Till "upparbetade vinstmedel" har då hänförts bl.a. av Y erhållna koncernbidrag om 128 384 tkr. - RSV:s andrahandsyrkande grundas på att den beräknade realisationsförlusten skall reduceras med sådan del av lämnade aktieägartillskott som svarar mot utdelningar från Y. - X bestrider bifall till överklagandet. - Skälen för Regeringsrättens avgörande. I rättsfallet RÅ 1998 ref. 53 hade ett dotterbolag från sitt moderbolag erhållit aktieägartillskott och koncernbidrag. De erhållna koncernbidragen uppgick till större belopp än den utdelning som lämnats till moderbolaget. Regeringsrätten fann att utdelningen inte skulle föranleda någon reducering av realisationsförlusten vid avyttring av aktierna i dotterbolaget. I det nu aktuella målet har dotterbolaget erhållit koncernbidrag från andra bolag än moderbolaget. Varken den omständigheten eller vad som i övrigt förekommit i målet ger anledning att göra en annan principiell bedömning än i rättsfallet. Realisationsförlusten skall därför inte reduceras med större belopp än som skett genom Skatterättsnämndens förhandsbesked. - Sedan förhandsbeskedet meddelades har lagen om statlig inkomstskatt upphävts och ersatts av inkomstskattelagen (1999:1229) som, med vissa undantag, skall tillämpas fr.o.m. 2002 års taxering. Författningsändringarna påverkar inte svaret på de frågor som målet avser. Det saknas därför anledning att begränsa giltighetstiden för förhandsbeskedet. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer förhandsbeskedet. (fd II 2000-05-30, Bengtsson)