RÅ 2000 not 6
Bygglov för nybyggnad av två bostadshus m.m. (avslag) / Bygglov för nybyggnad av två bostadshus m.m. (rättsprövning, avslag)
Not 6. Ansökan av Birgitta T. om rättsprövning av ett beslut om bygglov m.m. -Stadsbyggnadsnämnden i Järfälla kommun (1997-05-06)beviljade Christer K. dels bygglov för nybyggnad av enbostadshus, friliggande carport och uppförande av pool, dels rivningslov för befintlig byggnad, dels dispens från strandskyddsförordnande, allt på Lund 1:24 i kommunen. Genom ett annat beslut samma dag beviljade nämnden honom vidare bygglov i efterhand för nybyggnad av gäststuga för att ersätta en befintlig byggnad och strandskyddsdispens härför på samma fastighet. Han påfördes också byggnadsavgift. - Sedan besluten överklagats avslog Länsstyrelsen i Stockholms län (1998-02-18) överklagandena. - Birgitta T. överklagade länsstyrelsens beslut. - Kammarrätten i Stockholm överlämnade den 17 juli 1998 med eget utlåtande ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten, som hållit syn på fastigheterna, anförde därvid bl.a. att det i förhållande till grannfastigheterna höga utnyttjandet av tomtmarken på fastigheten Lund 1:24 medförde vissa olägenheter för omgivningen men att dessa med hänsyn till de intressen som var att beakta vid en prövning enligt bestämmelserna i 3 kap. plan- och bygglagen (1987:10), PBL, inte fick anses så betydande att de medförde hinder för bygglov. Ej heller i övrigt kunde hinder enligt nämnda bestämmelser anses föreligga. - Regeringen (Miljödepartementet, 1999-05-06) avslog överklagandet och anförde som skäl för sitt beslut: Regeringen prövar i ärendet endast frågan om bygglov. - Bestämmelserna i 3 kap. PBL kan, med hänsyn främst till vad kammarrätten anfört, inte anses utgöra hinder mot det lämnade bygglovet. Vad Birgitta T. anfört utgör enligt regeringens mening inte heller i övrigt skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. - Birgitta T. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Hon anförde bl.a. följande. Regeringens motivering lämnade en hel del övrigt att önska. Det hänvisades enbart till vad kammarrätten och länsstyrelsen hade sagt. Det var oklart om överklagandet av länsstyrelsens beslut i ärende nr 11005 överhuvudtaget behandlats. De av henne påpekade sakfelen hade inte rättats under ärendets gång. Bygglovsbesluten stred mot de riktlinjer för bygglovsprövning i Lund som byggnadsnämnden antagit i januari 1991. Vidare hade nämnden beslutat i fråga om strandskyddsdispens med stöd av ett förfallet delegationsbeslut. Av besluten i ärendet kunde två principiellt viktiga slutsatser dras. En byggnadsnämnd kunde, utan att beakta 3 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, bevilja ägaren till en 1 500 kvm stor tomt bygglov för en byggnad som i strid mot 3 kap. 7 § jordabalken kom att inkräkta på grannens område och som omöjligen kunde uppföras utan intrång och skadegörelse på grannens tomt. De beslutande i ärendet kunde gå utanför sitt kompetensområde och låta eget tyckande ligga till grund för deras ställningstagande till de grundläggande kraven som PBL ställde upp. Med hänsyn till att Birgitta T:s tidigare begäran om omarbetning av hela projektet inte längre gick att vidhålla yrkade hon nu att ägaren till Lund 1:24 uppmanades att ransonera sin utebelysning samt att begränsa panncentralens användning till elaggregat och att rökutsläpp från oljeeldning förbjöds via carportens skorsten samt att byggnaden som uppförts vid gränsen av hennes fastighet revs. - Regeringsrätten (2000-01-18, Werner, Swartling, Nordborg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Regeringsrätten kan inte inom ramen för en rättsprövning pröva yrkandena om rivning av viss byggnad på Lund 1:24 och om vissa inskränkningar vad gäller utnyttjandet av fastigheten. Dessa yrkanden skall därför avvisas. - I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i ärenden om bygglov eller att det vid handläggningen hos stadsbyggnadsnämnden eller i övrigt har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar Birgitta T:s yrkanden om rivning av byggnad och om vissa inskränkningar i nyttjandet av anläggningar på fastigheten Lund 1:24. - Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1999-12-14, Olsson)