RÅ 2000 not 89

Bygglov för ändrad användning av militärbarack till fritidshus (avslag) / För ändrad användning av militärbarack till fritidshus (rättsprövning, avslag)

Not 89. Ansökan av Helge J. om rättsprövning av beslut i fråga om bygglov. - Byggnadsnämnden i Norrtälje kommun beslutade den 21 november 1996 att avslå ansökan om bygglov för ändrad användning av militärbarack till fritidshus. Byggnaden är belägen inom Kulla 5:6 i kommunen. - Sedan beslutet överklagats beslutade Länsstyrelsen i Stockholms län den 14 april 1997 att avslå överklagandet. - Helge J. överklagade länsstyrelsens beslut. Han yrkade att länsstyrelsens beslut skulle ändras så att ansökan om bygglov beviljades. Han anförde bl.a. följande. Han äger fastigheten sedan år 1969. Ostkustens Marin-kommando har sedan ca 50 år arrenderat mark för bl.a. en militärbarack. Byggnaden är uppförd som ett ordinärt fritidshus och har använts för att härbärgera militär personal. Den är inredd med ett enkelt kök, sängplatser, storstuga och källare. Byggnaden är belägen i skogen och är skyddad från havet av en bergskam. Den är inte synlig från stranden. Militärbaracken har använts som bostad för militär personal i ca 50 år och skall nu användas till bostad för fritidsändamål. En fastighetsbildning skulle befästa ett sedan länge bestående faktiskt förhållande. Någon strandskyddsdispens erfordras inte då någon väsentlig ändring i användandet ej sker. Det föreligger inte något motsatsförhållande mellan byggnadens fortsatta användning som bostad och växten rutlåsbräkens fortbestånd på platsen. Han åberopar den s.k. proportionalitetsprincipen. Han vill förvärva byggnaden för att själv använda den som fritidshus och som jakt- och fiskestuga på de egna markerna. Ansökan om bygglov för ändrad användning gjordes efter inrådan av byggnadsnämnden. För två liknande objekt i kommunen har bygglov för ändrad användning beviljats. Fastighetsbildning kan ske så att strandområdet lämnas för det rörliga friluftslivet. Byggnadens placering bakom en bergskam medför att allemansrätten kan befaras vara utsläckt inom en mycket begränsad zon. Det rörliga friluftslivet kommer att gynnas eftersom området inte längre kommer att utgöra militärt skyddsområde. Han yrkar på syn. -Regeringen (Miljödepartementet, 1999-03-31): Regeringen finner att ärendet kan avgöras utan besök på platsen. - Helge J. yrkar hos regeringen att bygglov enligt hans ansökan beviljas. Regeringen har därmed att pröva endast om bygglov kan beviljas enligt bestämmelserna i 8 kap. 12 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Enligt dessa bestämmelser skall bygglov beviljas om den ansökta åtgärden uppfyller bl.a. kraven i 2 kap. samma lag. I 2 kap. 1 § PBL, i dess lydelse före den 1 januari 1999, anges bl.a. att lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., NRL, skall tillämpas i ärenden om bygglov. NRL upphävdes i samband med att miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999, då också hänvisningen i 2 kap. 1 § PBL ändrades. Enligt andra punkten i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:839) om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) skall dock äldre bestämmelser tillämpas beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet. - Regeringen konstaterar att byggnaden är belägen i ett kustområde som enligt 3 kap. NRL är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. Inom området skall bl.a. turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Inom området får vidare, enligt 3 kap. 4 § NRL, fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse eller om det finns särskilda skäl. Av handlingarna framgår att militärbaracken är den enda byggnaden inom ett ca 2 km långt område längs kusten. Med utgångspunkt i de intressen som fastlagts bl.a. i NRL finns ett uttalat allmänt intresse av att området inte tas i anspråk för fritidsbebyggelse. - Vid en avvägning mellan det allmänna intresset och vad Helge J. anfört till stöd för att få använda byggnaden som fritidshus finner regeringen att det enskilda intresset bör stå tillbaka för det allmänna intresset. Vad Helge J. anfört utgör inte skäl att ändra länsstyrelsen beslut. Överklagandet bör därför avslås. - Regeringen avslår överklagandet. - Helge J. överklagade regeringens beslut och åberopade vad han tidigare anfört. Därutöver anförde han att Ostkustens marinkommando arrenderat marken i ca 50 år till ett mycket lågt arrende och att ett utköp av byggnaden i fråga fick ses som en ringa kompensation för detta utnyttjande. - Regeringsrätten (2000-05-31, Baekkevold, Lindstam, Eliason, Hulgaard, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringens beslut kan inte överklagas. Regeringsrätten behandlar Helge J:s framställning som en ansökan om rättsprövning. - Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av en enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar prövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69, s. 23-25 och 234). - Enligt 8 kap. 1 § första stycket 3 plan- och bygglagen (1987:10) krävs bygglov för att ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats. Regeringens beslut kan inte anses strida mot detta lagrum. - Vad som förekommit i målet ger inte heller vid handen att regeringen skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i ärenden om bygglov eller att beslutet är oförenligt med den proportionalitetsprincip som skall iakttas i sådana ärenden. Inte heller framgår det klart av omständigheterna i ärendet att beslutet i något annat hänseende strider mot någon rättsregel. - Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2000-05-18, I. Larsson)

*REGI

*INST