RÅ 2000 not 9
Rättsprövning av beslut om beviljande av nätkoncession (avslag)
Not 9. Ansökan av Tore N. om rättsprövning av beslut ang. nätkoncession. - Statens energimyndighet överlämnade den 18 maj 1999 med eget yttrande till regeringen en ansökan av Svenska kraftnät den 30 juli 1998 om nätkoncession för ny 400 kV ledning och Sydkraft Elnät Syd AB:s ansökan om nätkoncession och förlängd giltighetstid för en 130 kV ledning mellan Alvesta och Hemsjö. - Av ansökan framgick att Svenska kraftnät och Sydkraft Elnät Syd avsåg att dra fram och nyttja en ny sambyggd 400/130 kV ledning från den befintliga 400/130 kV transformatorstationen Alvesta i Alvesta kommun till den befintliga transformatorstationen Hemsjö i Olofströms kommun. Ledningen skulle komma att vara belägen inom Alvesta, Älmhults och Tingsryds kommuner i Kronobergs län och inom Olofströms kommun i Blekinge län. - Energimyndigheten tillstyrkte i sitt yttrande att regeringen skulle bevilja Svenska kraftnät och Sydkraft Elnät Syd AB koncessioner för den ansökta ledningsdragningen för en tid av 40 år från regeringens beslut, dvs. till den 14 oktober 2039. -Regeringen (Näringsdepartementet, 1999-10-14): Skälen för regeringens beslut. Den 1 januari 1999 trädde lagen (1998:854) om ändring i ellagen (1997:857) i kraft. Enligt övergångsbestämmelserna till denna lag skall ett ärende om prövning av nätkoncession handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser om ärendet inletts före lagens ikraftträdande. Bestämmelserna i ellagen i dess lydelse före den 1 januari 1999 och i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser (NRL) skall därför tillämpas i detta ärende. - Av 2 kap. 6 § ellagen (1997:587) framgår att nätkoncession får meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt. Ett stort antal remissinstanser och markägare har ifrågasatt behovet av den nya 400 kV ledningen. - Energiöverenskommelsen mellan socialdemokraterna och centern våren 1997 resulterade i ett beslut om en ny inriktning på energipolitiken. I samband med överenskommelsen fick Svenska kraftnät yttra sig om vilka konsekvenser avvecklingen av Barsebäck skulle medföra för stamnätet. I det svar som Svenska kraftnät våren 1997 gav till Riksdagens näringsutskott påtalades att leveranssäkerheten till södra Sverige, efter en avveckling av Barsebäck, försämras till en nivå som inte uppfyller Svenska kraftnäts krav, och att: "Det är därför av vikt att ledningen Alvesta-Hemsjö byggs och tas i drift så fort som möjligt." - Svenska kraftnät har uppgett att motivet för projektet är att öka kapaciteten i överföringssystemet och därigenom säkerställa en lika god elförsörjning i södra Sverige som i övriga landet. En avveckling av kärnkraftverken i Barsebäck enligt Riksdagens riktlinjer kommer att leda till att överföringskapaciteten (överföringsförmåga med avseende på spänningskollaps) i överföringssnittet mot södra Sverige sjunker. Detta beror på att ett fenomen som begränsar kapaciteten i överföringssnittet är relaterat till spänningen i nätet och därmed beroende av spänningsstöd från produktionsanläggningar i närheten. Effektbalansen i södra Sverige behöver också förbättras även om det i framtiden finns anledning att räkna med möjligheter till en ökad import av el. Regeringen vill påminna om att Sverige har som mål (prop. 1996/97:84, s. 9) att " Sverige skall vara i huvudsak självförsörjande på el." Vidare behövs 130 kV ledningen för att säkerställa reservkraft vid transformatorstationsfel i Hemsjö eller Alvesta. - Mot bakgrund av ovanstående finner regeringen att den planerade ledningen är lämplig från allmän synpunkt. - Enligt 2 kap. 8 § ellagen får en nätkoncession för linje inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. En nätkoncession skall vidare, enligt 5 § förordningen (1993:191) om tillämpning av NRL, gå att förena med den för området gällande kommunala översiktsplanen. Av utredningen i ärendet framgår att den planerade verksamheten inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Regeringen finner vidare att den sökta nätkoncessionen går att förena med gällande kommunala översiktsplaner. Vid denna bedömning har regeringen framför allt beaktat att den nya ledningen huvudsakligen planeras i befintlig ledningsgata och att ledningsgatans bredd inte påverkas. - Av 2 kap. 8 § 2 st. ellagen framgår att 2 och 3 kap NRL skall tillämpas vid meddelande av nätkoncession för linje. Utredningen i ärendet visar att den planerade ledningen inte kan anses strida mot bestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL. - Enligt 2 kap. 10 § ellagen får nätkoncession endast beviljas den som från allmän synpunkt är lämplig att utföra nätverksamhet. Enligt regeringens bedömning är Svenska kraftnät och Sydkraft Elnät Syd AB lämpliga att utöva och bedriva nätverksamhet. - Regeringen finner, mot bakgrund av Elsäkerhetsverkets yttrande, att ledningarna med de sträckningar som slutligen bestämts är förenliga med försiktighetsprincipen för elektromagnetiska fält. - På Blädingeslätten finner regeringen att ledningarna bör uppföras med samma spannavstånd mellan stolparna, så att stolparna står parallellt och med det utförande som angetts i bilaga till en skrivelse till Energimyndigheten den 18 februari 1999 (aktbil. 319). - Vid en samlad bedömning finner regeringen att den sökta koncessionen bör meddelas. - Regeringens beslut. Regeringen beviljar med stöd av ellagen (1997:857), med förbehåll för allmänna intressen och enskild rätt, delsAffärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) nätkoncession avseende rätt att dra fram och t.o.m. den 14 oktober 2039 använda den 400 kV ledning som ansökan avser, dels Sydkraft Elnät Syd AB (Sydkraft Elnät Syd) nätkoncession och förlängd giltighetstid för tidigare koncession under motsvarande tid avseende den 130 kV ledning som ansökan avser. - Sträckningen av ledningarna framgår av karta och överensstämmer med ursprunglig ansökan, dock med ändringar vid Krampanäs och Fridafors, vidtagna på begäran av Statens energimyndighet (Energimyndigheten) samt vid Grimsnäs. - Som särskilda villkor för koncessionerna skall gälla: 1. De stolpar som i höjd överstiger sextio meter, med undantag för stolparna 37, 45 och 94, skall flyghindermarkeras i samråd med Försvarsmakten och Luftfartsverket. 2. Ledningarna på Blädingeslätten skall uppföras med samma spannavstånd mellan stolparna så att de står parallellt och med det utförande som angetts i en skrivelse till Energimyndigheten den 18 februari 1999. - Energimyndigheten får besluta om de ytterligare villkor till skydd för allmänna intressen och enskild rätt som kan behövas. - Tore N. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva beslutet samt besluta om verkställighetsförbud i avvaktan på slutligt avgörande. Som stöd för sin ansökan anförde han bl.a. följande. Beslutet att bevilja nätkoncession strider mot 2 kap. 6 § ellagen (1997:857), som innebär att nätkoncession endast får meddelas om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt. Den aktuella utbyggnaden sker där tillräcklig överföringskapacitet redan finns. Affärsverket svenska kraftnät har hela tiden hävdat att den nya 400 kV ledningen behövs för att öka överföringskapaciteten till södra Sverige. Av Statens energimyndighets rapport från den 15 januari 1999 framgår att det även efter nedläggningen av Barsebäcks båda kärnkraftsreaktorer kommer att finnas tillräcklig överföringskapacitet till södra Sverige. Den nya 400 kV ledningen kommer därför inte att behövas. - Regeringsrätten (2000-01-31, von Bahr, Holstad, Eliason, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Vad som förekommit i målet ger inte vid handen att regeringen felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som reglerna om meddelande av nätkoncession medger. Inte heller framgår det klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Med denna utgång förfaller frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande.Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 1999-12-15, Hammarberg)