RÅ 2000 not 92

Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Vårdnadshavare för underårig ansågs ha rätt att överklaga beslut om ekonomiskt bistånd till den underårige

Not 92. Överklagande av Ulla T. och Vidar B. av beslut om avvisande av talan. - Socialnämnden i Nynäshamns kommun beslutade den 17 mars 1997 att för mars och april månad 1997 bevilja Annika B., född i september 1980, ekonomiskt bistånd om 7 346 kr, avseende uppehälle, hyra, förbrukningsvaror och medicinkostnader. Genom socialnämndens beslut den 30 april 1997 beviljades hon ekonomiskt bistånd för maj månad 1997 om 3 679 kr, avseende samma kostnadsposter. - Ulla T. och Vidar B., i egenskap av Annika B:s vårdnadshavare, överklagade socialnämndens beslut och yrkade att dottern inte skulle erhålla bistånd från socialnämnden. Därvid anfördes följande. Ulla T. och Vidar B. bestämde sig för att flytta tillbaka till Finland under november 1996. Även Annika skulle följa med. Hon var inledningsvis positivt inställd till att flytta till Finland men ändrade sig efter att ha inlett ett förhållande. Därefter har hon motsatt sig flyttning. Med anledning av den uppkomna situationen flyttade Annika till sin 16-årige pojkvän och dennes föräldrar. Hon ville stanna i Sverige och hotade med att ta sitt liv om hon tvingades följa med den övriga familjen till Finland. På grund av detta hot beslutade socialnämnden den 8 november 1996 att med stöd av 6 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, omedelbart omhänderta Annika. Beslutet upphävdes av länsrätten den 25 november 1996 då det inte ansågs finnas något akut vårdbehov. Annika vägrade dock att åka till Finland dit hennes övriga familj redan hade flyttat. Annika är sedan den 10 november 1996 mantalsskriven i Finland. Hon är vidare efterlyst av den finska polisen. Alltsedan familjen återvände till Finland har Annika bott hos sin pojkvän och dennes föräldrar. Annika har angett olika skäl för sin vägran att återförenas med sin familj. Hon hävdade inledningsvis att hon hade konflikt med sin mor. Därefter har hon förklarat sitt agerande med att den utbildning som hon genomgår på gymnasienivå saknar motsvarighet i Finland. Socialnämnden har skyldighet att medverka till att Annika återförenas med sina vårdnadshavare. Försörjningsplikten för Annika åvilar vårdnadshavarna. Socialnämnden har emellertid slentrianmässigt betalat ut bidrag till Annika och därigenom försvårat föräldrarnas försök att få hem dottern. Sedan februari 1997 erhåller pojkvännens familj en månatlig hyra om 1 350 kr av Annika. Förutom bistånd till hyra erhåller Annika bistånd för uppehälle och mediciner. Annikas boende är att jämställa med en familjehemsplacering. Föräldrarna har inte medgett en sådan. - Socialnämnden fann inte anledning att ändra sina beslut. -Länsrätten i Stockholms län (1997-09-29, ordförande Nord): Socialtjänstlagens bestämmelse om underårigs processbehörighet har inneburit att Annika B. som vid ansökningstillfällena fyllt 16 år, har haft rätt att själv ansöka om bistånd hos socialnämnden. Socialnämnden har således förfarit riktigt som tagit upp hennes ansökningar till saklig prövning utan att föräldrarna biträtt dessa. - Ulla T. och Vidar B., som motsatt sig att bistånd utges till dottern, har gjort gällande att socialnämndens beslut är felaktiga på den grunden att dotterns boende är att anse som en familjehemsplacering samt att föräldrarna inte medgett någon sådan. De får även anses ha gjort gällande att dottern inte har något behov av bistånd av socialnämnden eftersom hennes behov kan tillgodoses i föräldrahemmet. - - Med familjehem avses enligt 35 § socialtjänstförordningen (1981:750), såvitt nu är i fråga, ett enskilt hem som - på uppdrag av socialnämnden - tar emot barn för stadigvarande vård och fostran. - Om en underårig får vård i ett annat hem än det egna genom socialnämndens försorg är föräldrarna enligt 34 § socialtjänstlagen och 43 § socialtjänstförordningen ersättningsskyldiga för kommunens kostnader. Annika B:s inneboende hos pojkvännens familj har varken initierats eller åstadkommits genom socialnämndens försorg, utan synes ha sin grund i en privat överenskommelse mellan Annika B. och hennes pojkväns föräldrar. Med hänsyn härtill kan det bistånd som beviljats Annika B. i form av socialbidrag inte jämställas med sådant bistånd i form av familjehemsplacering som, med hänsyn bl.a. till föräldrarnas kostnadsansvar, enligt praxis (se RÅ 1983 2:14) har ansetts kunna ges endast med samtycke av vårdnadshavarna. - Genom att ta emot det socialbidrag som beviljats, utan krav på återbetalning, kan Annika B. inte heller anses ha åtagit sig någon förpliktelse eller i övrigt anses ha rått över sin egendom i strid med föräldrabalkens regler (jfr RÅ 1983 2:14). - I målet har inte framkommit annat än att Annika B. - i avsaknad av underhåll från sina i Finland boende föräldrar - vid ansökningstillfällena saknat egna medel för sin försörjning och övriga livsföring i Sverige. I en sådan situation följer av socialtjänstlagens bestämmelser inte enbart en rätt utan också en principiell skyldighet för socialnämnden i vistelsekommunen att bistå den behövande (jfr JO 1996/97 s. 252-253). - På grund av det nu sagda finner länsrätten att socialnämndens beslut varit lagligen grundade. Med hänsyn härtill och till vad som framkommit om Annika B:s personliga förhållanden finns inte skäl att enbart på talan av vårdnadshavarna ändra socialnämndens beslut att bevilja henne socialbidrag. Ulla T:s och Vidar B:s överklaganden skall därför lämnas utan bifall. - Länsrätten avslår överklagandena. - Hos kammarrätten fullföljde Ulla T. och Vidar B. sin talan. - Kammarrätten i Stockholm (1997-10-24, Konradsson, Jonsson, Peterson): Kammarrätten finner väl att socialnämndens beslut att bevilja Annika B. ekonomiskt bistånd till uppehälle, hyra, förbrukningsvaror och medicinkostnader angår Ulla T. och Vidar B. i deras egenskap av vårdnadshavare för henne men att beslutet inte gått dem emot på sådant sätt att de äger överklaga underinstansernas avgöranden. Överklagandet skall därför ej tas upp till prövning. - Kammarrätten avvisar överklagandet. - Ulla T. och Vidar B. yrkade att Regeringsrätten skulle uppta målet till prövning och i andra hand att målet skulle återförvisas till kammarrätten för vidare handläggning. - Sociala omsorgsnämnden bestred bifall till yrkandena. - Annika B. som beretts tillfälle att yttra sig avhördes inte. - Regeringsrätten (2000-06-06, Werner, Swartling, Baekkevold, Nordborg, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Målet har angått Ulla T. och Vidar B. i deras egenskap av vårdnadshavare för Annika B. vid tiden för Socialnämndens i Nynäshamns kommun beslut den 17 mars och den 30 april 1997 och länsrättens och kammarrättens avgöranden den 29 september och den 24 oktober samma år. På grund därav och då länsrättens dom, som innebar avslag på deras överklagande av socialnämndens beslut att mot deras bestridande bevilja Annika B. ekonomiskt bistånd, måste anses ha gått dem emot i den mening som avses i 33 § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) hade det ålegat kammarrätten att pröva deras överklagande av domen. Kammarrättens beslut skall därför upphävas och målet återförvisas till kammarrätten för prövning i sak. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens beslut och återförvisar målet till kammarrätten för prövning i sak. (fd II 2000-05-03, Nilsson)

*REGI

*INST