RÅ 2001 not 122

Not 122. Ansökan av Kampementets Hyresgästförening m.fl. om rättsprövning av beslut ang. detaljplan för gatumark. - Kommunfullmäktige i Stockholms kommun beslutade den 2 oktober 2000 att anta detaljplan för gatumark m.m. invid kv. Kampementet inom stadsdelen Ladugårdsgärdet i kommunen . - Sedan beslutet överklagats beslutade Länsstyrelsen i Stockholms län den 18 januari 2001 att avslå överklagandena och att med stöd av 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, fastställa beslutet att anta detaljplanen. - Kampementets Hyresgästförening m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. - De klagande anförde bl.a. följande. Beslutet att anta detaljplanen skall upphävas eftersom den planerade byggnationen strider mot bestämmelserna i 2 kap. 3 § och 3 kap. 1-2 §§ PBL. Alternativt skall ärendet återförvisas till kommunen eftersom den bristfälliga och missvisande miljökonsekvensbeskrivningen inte uppfyller kraven i 6 kap.miljöbalken. Trafiksituationen har analyserats på ett oriktigt sätt. Analyser saknas av såväl avgassituationen i området som av bullerpåverkan. Riskrapporten kan starkt ifrågasättas. Ingen redovisning finns av hur planen förhåller sig till gällande miljökvalitetsnorm. De som medverkat i planarbetet eller fattat beslut i ärendet har varken sett platsen eller besökt någon av de lägenheter där det bor människor som berörs av planen. Kommunen och länsstyrelsen har inte beaktat anförda synpunkter och prostester på ett seriöst sätt. - De klagande anförde vidare att nybygget, för dem som redan bor i området, kommer att medföra att inomhusmiljön försämras samt att balkongerna blir oanvändbara på grund av insyn, dålig luft och brist på sol. Trafikmängden kommer att öka avsevärt med buller och avgasutsläpp som följd. Markområdet som skall bebyggas är för litet för ändamålet, vilket gör att grönytorna kommer att bli små. Länsstyrelsens slutsats, att olägenheterna för de boende inte uppväger nyttan med att tillskapa vårdbostäder för äldre, är felaktig och grundlös. Utrymmet för utryckningsfordon och tunga fordon kommer att bli otillräckligt. Om en brand eller en bilolycka inträffar i hörnet Värtavägen-Kampementsgatan kommer inte någon utrymningsväg att finnas eftersom Kampementsgatan är en återvändsgata. Kvarteret Kampementet utgörs av bergmark. Det har tidigare visat sig att grundsprängningen för Gärdets Sjukhem medförde att de byggnader som är belägna närmast sjukhemmet fick sprickor som går igenom ytterväggarna och hela huskroppen. Orsaken till detta var vibrationer i berget till följd av sprängningen. Grundliga provborrningar på tomten krävs innan något slutligt beslut fattas. - De klagande anförde dessutom bl.a. följande. Den planerade byggnaden bryter mot Gärdets stadsbyggnadskaraktär, som präglas av funktionalismen med luftighet, god terränganpassning och gröna områden mellan husen. Arkitekten Alvar Aalto har ritat de befintliga byggnaderna i kvarteret Kampementet. Hans ljusa och luftiga stil bör bevaras. Områdets unika miljö och känsliga kulturvärden måste värnas. De motsätter sig inte att vårdbostäder för äldre byggs, men protesterar mot valet av plats. En förskola och ett daghem ligger i närheten av planområdet. Det är obegripligt att bostäder för äldre och mer eller mindre sjuka människor skall uppföras här. Att förlägga äldrebostäder i ett område med höghus, bensinstation och en livligt trafikerad gata är olämpligt. Avståndet mellan den befintliga bensinstationen och den nya byggnaden är inte godtagbart. Närheten till stationen utgör en säkerhetsrisk. Också verksamheten där liksom busshållplatsen bidrar till utsläppen. Ljudnivåerna och inomhustemperaturen i den planerade byggnaden kommer att bli för höga. Det finns alternativa tomtplatser som är bättre lämpade för vårdbostäder än den aktuella. -Regeringen (Miljödepartementet, 2001-04-26): Regeringen konstaterar att tre sökande inte överklagat kommunfullmäktiges beslut till länsstyrelsen. Deras överklaganden av länsstyrelsens beslut till regeringen kan därför inte tas upp till prövning. - Regeringen finner att ärendet kan avgöras utan ytterligare utredning och utan syn på platsen. - Regeringen anser att det underlag som finns i ärendet är tillräckligt för den prövning som regeringen enligt PBL har att göra och att det inte heller i övrigt har framkommit skäl för regeringen att av formella skäl upphäva beslutet att anta planen. - Regeringen finner att detaljplanen inte kan anses medföra sådana olägenheter för klagandena att planen av det skälet inte kan godtas. Klagandenas enskilda intressen kan inte heller i övrigt anses ha åsidosatts på ett sådant sätt att planen inte kan godtas. - Vad klagandena framfört om att olika allmänna intressen åsidosatts, bl.a. om att boendemiljön inte blir godtagbar för dem som skall bo i det nya huset, utgör enligt regeringens mening inte tillräckliga skäl för att regeringen med anledning av överklagandena skall upphäva beslutet att anta planen. Vad som anförts i övrigt utgör enligt regeringens mening inte heller skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklaganden bör därför avslås. - Regeringen avslår överklagandena. - Hyresgästföreningen m.fl. ansökte om rättsprövning och yrkade att regeringens beslut skulle upphävas. Några sökande yrkade även inhibition av regeringens beslut och en sökande begärde att syn skulle hållas på plats. - Flertalet sökande gjorde gällande att beslutet stred mot vissa bestämmelser i plan- och bygglagen (1987:10), PBL, nämligen 1 kap. 5-6 §§, 2 kap. 1-4 §§, 3 kap. 1, 2 och 15 §§ och 5 kap. 2 § samt att fel hade förekommit i förfarandet som kunde ha påverkat utgången i ärendet. En sökande hävdade att beslutet dessutom stred mot 3 kap. 5 § och 5 kap. 21 § PBL. Två sökande ansåg vidare att miljökonsekvensbeskrivningen inte uppfyllde de krav som uppställs i miljöbalken. De sökande anförde bl.a. följande. Enligt detaljplanen skall en större byggnad för äldreboende uppföras intill deras fastighet. I den omedelbara närheten finns en bensinstation. De risker som denna medför har gjort att den planerade byggnaden förlagts närmare deras hus på Kampementet 2 än vad som är skäligt och att all infart måste gå via deras redan i dag hårt belastade infartsväg. Resultatet blir en mycket olycklig utformning som inte bara bryter av mot den ursprungliga bebyggelsen utan även starkt försämrar deras boendemiljö. Den tilltänkta byggnaden kommer att skugga deras lägenheter, ge dem försämrad utsikt samt medföra ökat buller och mer avgaser till följd av trafiken till och från byggnaden. Byggnaden för äldreboende kommer att uppföras endast cirka 20-25 meter från bensinstationen, trots att Boverket rekommenderar ett avstånd om 100 meter. Det finns risk för explosioner till följd av att bensinstationens underjordiska depåer påverkas i samband med för nybygget erforderliga sprängningar. Dessutom kommer 27 av deras utomhus belägna parkeringsplatser att konfiskeras. Det finns goda möjligheter att bygga äldreboende på andra tomter inom stadsdelen eller att anvisa bensinstationen annan plats. Det kan därför inte hävdas att det allmänna intresset av att uppföra äldrebostäder på just det sätt som förutsätts i planen dominerar över det övergrepp mot enskilda som detaljplanen innebär. - Regeringen har fattat sitt beslut på ett ofullständigt underlag genom att avgöra ärendet utan ytterligare utredning, utan kontakt med klagandena och utan syn på platsen. Dessutom föreligger misstankar om jäv, eftersom den person som var en av de två starkast pådrivande för projektet i Östermalms stadsdelsnämnd samtidigt var en nära medarbetare till det statsråd som var föredragande i regeringen. - Regeringsrätten avslog genom beslut i protokoll den 28 juni 2001 bl.a. framställda yrkanden om inhibition. - Regeringsrätten (2001-09-04, Lindstam, Nordborg, Ersson, Melin): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten finner inte skäl att hålla syn. - Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Det kan nämnas att 3 kap. 5 § PBL har upphört att gälla fr.o.m. den 1 juli 1995 och delvis ersatts av bestämmelser i lagen (1994:847) och förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Vidare skall miljökonsekvensbeskrivningar i detaljplaneärenden, om sådana erfordras, göras med tillämpning av 5 kap. 18 § andra stycket PBL. - Vad som förekommit ger inte vid handen att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det bedömningsutrymme som föreligger i planärenden. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Handlingarna i målet ger vidare inte stöd för att det vid handläggningen förekommit något fel som kan ha påverkat utgången av ärendet. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att regeringens beslut på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Beslutet skall därför stå fast. - Vid denna utgång förfaller den av några sökande väckta frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår yrkandet om syn. - Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2001-08-22, Bäckström)

*REGI

*INST