RÅ 2001 not 41
Fråga om väsentlig anknytning efter utflyttning (förhandsbesked) / Fråga om väsentlig anknytning efter utflyttning (förhandsbesked, inkomstkatt)
Not 41. Överklagande av T.B. och E.B. av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - T.B., koncernchef i Securitas-koncernen, hans hustru E.B. och deras tre minderåriga barn flyttade i augusti 1999 till Storbritannien. I ansökan om förhandsbesked frågade T.B. och E.B. om någon av dem efter utflyttningen skulle anses ha väsentlig anknytning till Sverige enligt punkt 1 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370), KL (fråga 1). Vid jakande svar på den frågan frågade sökandena (frågorna 2-4) om svaret skulle bli annat om - enligt olika alternativ - de av familjen direkt och genom T.B. Holding AB innehavda aktierna i Securitas AB avyttrades och T.B. frånträdde uppdragen som verkställande direktör och styrelseledamot i Securitas AB. -Skatterättsnämnden (2000-05-30, Ersson, ordf., Wingren, Silfverberg, Svensson, Tollerz): Förhandsbesked. Under angivna förutsättningar får makarna B. anses ha väsentlig anknytning till Sverige enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § KL. - Motivering. Enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § KL kan en från Sverige utflyttad person anses bosatt i Sverige om han fortfarande har väsentlig anknytning hit. Vid bedömningen om väsentlig anknytning föreligger skall bl.a. beaktas sådana omständigheter som att han bedriver näringsverksamhet i Sverige eller genom innehav av tillgångar som direkt eller indirekt ger honom ett väsentligt inflytande i sådan verksamhet, är ekonomiskt engagerad i Sverige eller att han innehar fastighet här i riket och därmed jämförliga förhållanden. - T.B. är sedan 1993 VD, koncernchef och styrelseledamot i Securitas AB (Securitas). I augusti 1999 flyttade T.B. och hans hustru E.B. och deras barn till Storbritannien där T.B. är anställd som VD i Securitas dotterbolag Securitas Services Ltd. Sedan utflyttningen har T.B. sin dagliga verksamhet förlagd till detta bolags kontor i London. T.B. äger drygt 1 miljon B-aktier och E.B. ½ miljon B-aktier i Securitas vilket motsvarar 0,47 procent av kapitalet och 0,32 procent av rösterna. Makarnas omyndiga barn äger sammanlagt nästan 5 000 aktier i samma bolag. Makarna äger även hälften vardera av aktierna i T.B. Holding AB (Holding). Holdings enda verksamhet består i att förvalta nästan 1,5 miljoner B-aktier i Securitas. Det sammanlagda marknadsvärdet på dessa aktier är ca 200 miljoner kr. - Mot bakgrund av ovan relaterade uppgifter finner nämnden att särskild vikt bör tillmätas T.B:s befattning som VD respektive koncernchef i Securitas samt det förhållandet att makarna genom sitt helägda bolag är ekonomiskt engagerade i Sverige. T.B. och E.B. får därför så länge T.B. kvarstår som koncernchef i Securitas och makarna har kvar aktieinnehavet i Holding anses ha väsentlig anknytning hit. - Fr.o.m. 2002 års taxering skall inkomstskattelagen (1999:1229) tillämpas i stället för KL, vilket dock inte påverkar förhandsbeskedet. - (Ledamöterna Brydolf och Virin var skiljaktiga såvitt avsåg motiveringen och anförde: I samtliga fall innehar T.B. och E.B. tillsammans 100 procent av aktierna i ett svenskt aktiebolag med en betydande ekonomisk potential. De får därför anses ha ett sådant ekonomiskt engagemang i Sverige som ger dem sådan väsentlig anknytning till Sverige att de skall anses här bosatta i den mening som avses i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § KL.) - T.B. och E.B. överklagade och yrkade att de skulle anses som ej bosatta här i riket enligt intern svensk rätt under de förutsättningar som angetts i ansökan (fråga 1). Om Regeringsrätten skulle anse någon av dem bosatt här i riket yrkades att de skulle anses ej bosatta här i riket om - med anknytning till de förutsättningar som getts i frågorna 2-4 - T.B. lämnade sina uppdrag i Securitas AB och om hans och familjens ägarengagemang i bolaget upphörde. - Riksskatteverket bestred bifall till överklagandet och yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas. - Regeringsrätten (2001-03-15, Baekkevold, Nordborg, Hulgaard, Schäder, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Frågan i målet är om makarna T.B och E.B. efter utflyttning till Storbritannien i augusti 1999 skall anses ha väsentlig anknytning till Sverige enligt punkt 1 av anvisningarna till 53 § KL. - Enligt huvudregeln i 53 § 1 mom. KL är en fysisk person för tid under vilken han varit bosatt här i riket skattskyldig för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket. En person som inte stadigvarande vistas i Sverige men som tidigare har haft sitt egentliga bo och hemvist i Sverige skall enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § KL anses bosatt här om han har väsentlig anknytning till Sverige. De omständigheter som därvid skall beaktas är sådana som att han är svensk medborgare, den tidrymd under vilken han tidigare har haft sitt egentliga bo och hemvist i Sverige, att han inte har varaktigt bo och hemvist på viss utländsk ort, att han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, att han har en bostad i Sverige inrättad för åretruntbruk, att han har familj i Sverige, att han bedriver näringsverksamhet i Sverige eller genom innehav av tillgångar som direkt eller indirekt ger honom ett väsentligt inflytande i sådan näringsverksamhet är ekonomiskt engagerad i Sverige eller att han innehar fastighet här i riket och därmed jämförliga förhållanden. - Bedömningen av om en person skall anses ha väsentlig anknytning till Sverige bör grundas på en samlad värdering av samtliga omständigheter av betydelse. Det förhållandet att någon av de omständigheter som räknas upp i punkt 1 av anvisningarna till 53 § KL är för handen innebär inte att personen i fråga skall anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Att han är t.ex. svensk medborgare kan sålunda ensamt inte leda till att så skall anses vara fallet. - Vad särskilt gäller kapitalplaceringar uttalades i samband med att bosättningsregeln fick sin nuvarande utformning att rena kapitalplaceringar i Sverige inte borde påverka bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger hit. Tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige borde däremot beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (prop. 1984/85:175 s. 14). - Att någon är ekonomiskt engagerad i Sverige är således inte heller någon omständighet som i sig är avgörande för bedömningen av bosättningsfrågan. Det är i stället det inflytande som det ekonomiska engagemanget kan ge som är av intresse. - Av utredningen i målet framgår bl.a. följande. Makarna B. och deras barn är sedan utflyttningen år 1999 permanent bosatta i Storbritannien och de har inte behållit någon bostad i Sverige. T.B. är sedan år 1993 verkställande direktör och styrelseledamot i Securitas AB samt koncernchef i Securitas-koncernen där Securitas AB är moderbolag. T.B. är också verkställande direktör i ett av Securitas AB:s dotterbolag, Securitas Services Ltd, med säte och enda kontor i London och har sin dagliga verksamhet förlagd dit. Som framgår av Skatterättsnämndens beslut äger familjen dessutom vissa aktier i Securitas AB, dels direkt, dels makarna indirekt genom ett helägt holdingbolag. Familjen äger också aktier i Assa Abloy AB. När det gäller Securitas-koncernens verksamhet har upplysts att i moderbolaget numera hanteras endast koncernredovisning. Alla övriga behov av tjänster upphandlas från Securitas Services Ltd som är ett renodlat management-bolag. Detta bolags verksamhet avser tillhandahållande av management och stabstjänster åt de olika bolagen i Securitas-koncernen. All affärsverksamhet bedrivs i självständiga dotterbolag direktägda av Securitas AB i respektive land. Den svenska delen av koncernen - som bedrivs av Securitas Sverige AB med dotterbolag - svarar för nio procent av den totala affärsvolymen. - Vad som anknyter makarna B. till Sverige är således dels T.B:s uppdrag som koncernchef i en svensk företagskoncern och som verkställande direktör och styrelseledamot i koncernens moderbolag Securitas AB, dels makarnas och barnens innehav av aktier i detta bolag och i Assa Abloy AB samt makarnas innehav av aktierna i T.B. Holding AB, vilket bolag i sin tur äger aktier i Securitas AB. - Vad först gäller T.B:s olika uppdrag i Securitas AB uppbär han enligt de i ansökan om förhandsbesked givna förutsättningarna endast ersättning för posten som verkställande direktör. Ersättningen är i och för sig inte obetydlig men tjänsten beräknas inte kräva mer än ca 20 dagars arbete årligen och ersättningen motsvarar endast ca en tiondel av den lön han uppbär från sin brittiska arbetsgivare. Det är också inom ramen för den brittiska anställningen som han utövar chefskapet över Securitas-koncernen, en koncern där affärsvolymen till drygt 90 procent härrör från verksamhet utanför Sverige. T.B:s uppdrag som koncernchef och uppdragen i Securitas AB kan vid detta förhållande enligt Regeringsrättens mening inte självständigt anses ge makarna B. väsentlig anknytning till Sverige. - De aktieposter makarna B. och deras barn direkt och makarna indirekt kontrollerar i Securitas AB betingar ett avsevärt ekonomiskt värde men de är i förhållande till bolagets totala kapital ringa och deras röstvärde är obetydligt. Det inflytande T.B. har över den näringsverksamhet som Securitas AB bedriver i Sverige följer av hans positioner som koncernchef och verkställande direktör och styrelseledamot i Securitas AB. Det är på grund av dessa uppdrag men inte genom det ekonomiska engagemanget som han har inflytande över koncernens och Securitas AB:s verksamhet. - T.B. och E.B. äger dessutom hälften var av aktierna i T.B. Holding AB. Detta bolag förvaltar aktier i Securitas AB till ett värde av ca 200 miljoner kr och T.B. är ledamot av dess styrelse. Bolaget förvaltar emellertid enbart en aktiepost i Securitas AB och bedriver inte någon egentlig rörelse. Makarna B:s innehav av aktierna i detta bolag kan därför enligt Regeringsrättens uppfattning inte ses som annat än som en ren kapitalplacering. Så länge holdingbolagets kapital används endast på detta sätt bör makarnas aktieinnehav således inte påverka bedömningen av om väsentlig anknytning hit skall anses föreligga. - De omständigheter som anknyter makarna B. till Sverige kan således inte var och en för sig anses ge dem väsentlig anknytning hit. Inte heller vid en sammantagen bedömning av dessa omständigheter bör de enligt Regeringsrätten anses ha sådan anknytning. - Fråga 1 i ansökan om förhandsbesked bör således besvaras nekande. Vid detta förhållande faller övriga frågor. - Regeringsrättens avgörande. Med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked förklarar Regeringsrätten att sökandena under de i ansökan angivna förhållandena inte skall anses ha väsentlig anknytning till Sverige enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § KL. (fd I 2000-11-29, K. Olsson)