RÅ 2001:58

Enligt protokoll den 25 augusti 1994 från sammanträde med socialförsäkringsnämnd 1, Dalsland, vid Älvsborgs läns allmänna försäkringskassa beslutade nämnden att bevilja I.K. ett fjärdedels vårdbidrag för dottern L. för tiden januari 1994 - december 1995. Ordföranden i nämnden justerade protokollet den 29 augusti 1994. I.K. underrättades om nämndens beslut genom ett beslutsmeddelande den 23 september 1994. I samma beslutsmeddelande angavs att vårdbidraget för tiden januari-september 1994 helt hade reducerats genom avdrag för uppburet socialbidrag från Socialnämnden i Bengtsfors kommun. Det sistnämnda beslutet fattades av en tjänsteman hos försäkringskassan. - Sedan I.K. överklagat beslutet vad avsåg reducering av vårdbidraget genom avdrag för det uppburna socialbidraget omprövades inte detta enligt 20 kap. 10 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, varför länsrätten i beslut den 15 december 1994 återförvisade målet till kassan för omprövning. Försäkringskassan fann i omprövningsbeslut den 4 januari 1995 inte skäl att ändra sitt tidigare beslut.

I.K. överklagade omprövningsbeslutet och yrkade i första hand att hela det retroaktiva vårdbidraget om 12 976 kr (efter skatt) skulle utbetalas till henne och anförde bl.a. följande. Under tiden den 22 december 1993 - den 14 juni 1994 uppbar familjen socialbidrag med 55 738 kr, vilket omräknat till den aktuella retroaktiva perioden den 1 januari - den 30 september 1994 skulle innebära ca 51 900 kr. Socialbidrag enligt full norm uppgick för samma tid till ca 99 000 kr. Hon ansåg därför att de inte i väsentlig mån hade fått sin försörjning tillgodosedd genom socialbidrag. Under tiden den 22 mars - den 20 april och den 21 april - den 20 maj 1994 utbetalades socialbidrag med 2 174 kr respektive 3 332 kr, vilket var blygsamma belopp i jämförelse med fullt bidrag enligt norm, ca 11 000 kr per månad. Kriteriet försörjning genom socialbidrag i väsentlig mån bortföll i alla händelser för dessa perioder. Efter den 14 juni 1994 hade hon överhuvudtaget inte fått något socialbidrag. I andra hand yrkade hon därför att vårdbidraget för perioderna den 22 mars - den 20 april, den 21 april - den 20 maj och den 16 juni - den 30 september 1994 skulle utbetalas till henne. I tredje hand yrkade hon utbetalning av vårdbidraget för perioden den 14 juni - den 30 september 1994. I sista hand yrkade hon att den skattefria merkostnadsdelen om 528 kr per månad skulle utges till henne.

Riksförsäkringsverket överklagade och yrkade att kammarrätten skulle upphäva länsrättens dom och fastställa försäkringskassans beslut. Verket anförde bl.a. följande. Enligt 17 kap. 1 § AFL i dess lydelse före den 1 januari 1993 skulle avräkningarna mellan ersättningarna ske månadsvis. Denna bestämmelse togs bort genom SFS 1992:1700. Övergångsbestämmelser saknades. I förarbetena till de nya bestämmelserna (prop. 1992/93:30 s. 33) uttalades att den administrativa belastningen som reglerna om avräkning månad för månad medförde motiverade en ändring av 17 kap. 1 § AFL så att kravet slopades på att avräkning skulle ske mellan ersättningarna månad för månad. I specialmotiveringen angavs att om någon beviljas ersättning retroaktivt skulle bedömningen göras i förhållande till vad nämnden betalat ut för den retroaktiva perioden i sin helhet. Enligt verkets mening skulle den retroaktiva perioden i sin helhet anses vara januari-september 1994 trots att I.K. inte hade uppburit socialbidrag under samtliga dessa månader.

I.K. ansåg att kammarrätten skulle avslå överklagandet.

Kammarrätten i Göteborg (1997-06-17, Jarnevall, Edström, referent, Hermansson samt nämndemännen Andreazon och Stoltz) instämde i länsrättens bedömning och ändrade därför inte den överklagade domen.

Riksförsäkringsverket överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle undanröja kammarrättens och länsrättens domar och fastställa försäkringskassans beslut. Verket hänvisade till vad som uttalats i samband med den ändring av 17 kap. 1 § AFL som trädde i kraft den 1 januari 1993 (SFS 1992:1700) och anförde bl.a. följande. Lagändringen innebar att det tidigare uppställda kravet att avräkningen skulle ske för sammanfallande tidsperioder hade slopats. Därför skulle den i lagrummet avsedda perioden anses vara januari-september 1994, trots att I.K. inte hade uppburit ekonomiskt bistånd från socialnämnden under samtliga dessa månader. Enligt Riksförsäkringsverket hade försäkringskassan därför haft fog för att avräkna hela den summa som I.K. hade uppburit i socialbidrag mot hela summan av det retroaktivt beviljade vårdbidraget.

Prövningstillstånd meddelades.

Riksförsäkringsverket, som på Regeringsrättens begäran avgett yttrande i frågan hur stor del av vårdbidraget som enligt verkets mening var att anse som retroaktivt beviljat, anförde som sin bedömning bl.a. följande. I FÖD 1993:1 konstaterade Försäkringsöverdomstolen att socialförsäkringsnämndens beslut i många fall måste följas upp av kompletterande beslut på tjänstemannanivå beträffande den aktuella förmånens storlek, samordning med andra förmåner m.m. Domstolen ansåg att först när bedömningar gjorts av samtliga delar i ett försäkringsärende av sådant slag förelåg ett slutligt beslut i ärendet. I det nu aktuella ärendet är protokollet från socialförsäkringsnämnden justerat den 29 augusti 1994 och beslutsmeddelandet daterat den 23 september 1994. Verket anser att vårdbidrag som avser tiden fram till underrättelsen om beslutet, dvs. september 1994, skall anses retroaktivt beviljat. Regeringsrätten har i rättsfallet RÅ 1999 ref. 51 slagit fast att när en socialförsäkringsnämnd dokumenterar sitt ställningstagande i ett protokoll så utgör detta protokoll beslutsdokument i ärendet. Verket anser att försäkringskassorna om möjligt bör skicka ut underrättelsen om beslutet samma månad som protokollet justerats. I de fall där underrättelsen sänds ut senare än den månad som protokollet justerats anser verket att det vid tillämpningen av 17 kap. 1 § AFL skall anses att en förmån är retroaktivt beviljad t.o.m. månaden när uträkningen av förmånen dokumenterats i en underrättelse om beslut till den försäkrade. På så sätt kan man undvika att en försäkrad överkompenseras genom att dubbla ersättningar utges för viss tid.

I.K. bestred bifall till överklagandet.

Socialnämnden medgav bifall till överklagandet.

Regeringsrätten (2001-12-28, Lavin, Nordborg, Nilsson, Schäder, Ersson) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. I.K. fick för tiden den 22 december 1993 - den 14 juni 1994 socialbidrag med sammanlagt 55 738 kr. De månatliga beloppen varierade mellan 2 174 och 18 707 kr. Vid sammanträde den 25 augusti 1994 beslöt socialförsäkringsnämnden att tillerkänna I.K. ett fjärdedels vårdbidrag (1 833 kr per månad) för tiden januari 1994 - december 1995. Protokollet från nämndens sammanträde justerades den 29 augusti 1994 och I.K. underrättades genom ett beslutsmeddelande dagtecknat den 23 september 1994. Sistnämnda dag beslöt försäkringskassan, efter framställning av Socialnämnden i Bengtsfors kommun och med tillämpning av 17 kap. 1 § andra stycket AFL, att ett belopp motsvarande vårdbidrag för tiden januari-september 1994, 12 976 kr efter avdrag för preliminär skatt, skulle betalas ut till socialnämnden.

Frågan i målet är i första hand om socialnämnden har rätt att uppbära också den del av det retroaktivt beviljade vårdbidraget som avser tid då I.K. inte erhållit socialbidrag, dvs. för tid efter den 14 juni 1994. Vidare är fråga om hur mycket av vårdbidraget som skall anses retroaktivt beviljat.

Enligt 17 kap. 1 § andra stycket AFL i tillämplig lydelse (SFS 1992:1700) får socialnämnden, om någon i väsentlig mån har fått sin försörjning genom socialbidrag enligt 6 § SoL, från försäkringskassan uppbära retroaktivt beviljad periodisk ersättning enligt AFL, till den del denna motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till dennes samt hans makes och minderåriga barns försörjning för den tid som den retroaktiva ersättningen avser. Bestämmelsens syfte är att motverka överkompensation av förmåner. Till en början avräknades endast sådan retroaktivt beviljad ersättning som avsåg tid då socialbidrag erhållits och avräkning gjordes månadsvis. Systemet med månadsvisa avräkningar ansågs emellertid administrativt betungande och slopades genom den lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1993. I propositionen (prop. 1992/93:30) uttalade föredraganden bl.a. följande. En person som uppburit löpande socialbidrag torde i praktiken inte beröras av om avräkningen sker månatligt eller i klump. Den grupp för vilken det skulle kunna vara till nackdel med en övergång till en samlad avräkning är personer som temporärt uppburit socialbidrag och som samtidigt haft låg pension. Denna situation torde dock vara relativt ovanlig (s. 33 f.). I specialmotiveringen till det nu aktuella lagrummet uttalades vidare följande. Ändringen i första stycket innebär att den avräkning som skall ske mot retroaktivt beviljad ersättning enligt AFL skall göras på den retroaktiva perioden i sin helhet, och detta även om den tidigare utbetalda ersättningen inte utgivits löpande. Av ändringen i andra stycket följer att även i fråga om socialnämnds rätt att uppbära ersättning som någon beviljas retroaktivt bedömningen skall göras i förhållande till vad nämnden har betalat ut för den retroaktiva perioden i dess helhet (s. 39).

Regeringsrätten gör följande bedömning.

En förutsättning för att socialnämnden skall få uppbära retroaktivt beviljad ersättning är att den försäkrade "i väsentlig mån har fått sin försörjning genom socialbidrag enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620)". För vilken tid detta förhållande skall ha gällt anges inte särskilt i lagtexten. När uttrycket läses i sitt sammanhang framgår emellertid att den tiden måste vara densamma som "den tid som den retroaktiva ersättningen avser". En sådan tolkning är också i enlighet med vad som uttalats i förarbetena. Det är alltså hela den tid som den retroaktiva ersättningen avser som skall beaktas när man bedömer om den försäkrade i väsentlig mån har fått sin försörjning genom socialbidrag. Härav följer också att den omständigheten att socialbidrag inte erhållits för hela den tid som den retroaktiva ersättningen avser inte hindrar att hela ersättningen kan uppbäras av socialnämnden. För nämndens rätt att uppbära ersättningen är det således utan betydelse vilka tidsperioder, under den retroaktiva perioden, som socialbidrag erhållits och hur det sammanlagda socialbidragsbeloppet fördelats på olika månader.

Vidare är fråga om hur stor del av vårdbidraget som skall anses retroaktivt beviljat. Utgångspunkter för denna beräkning bör vara att beslutet om vårdbidrag anses meddelat den dag då socialförsäkringsnämndens protokoll innehållande beslutet justerades samt att vårdbidrag betalas ut månadsvis enligt 3 § förordningen (1980:624) om sättet och tiden för utbetalning av pension enligt lagen om allmän försäkring, m.m. För att i möjligaste mån tillgodose lagstiftningens syfte att förhindra överkompensation genom sammanträffande av förmåner bör ett vårdbidrag anses retroaktivt beviljat till den del det belöper på tiden t.o.m. den månad då socialförsäkringsnämnden beslutat om vårdbidrag. Eftersom nämndens beslut i detta fall meddelades den 29 augusti 1994 får vårdbidrag som belöpte på tiden januari-augusti 1994 anses retroaktivt beviljat.

Av handlingarna framgår att I.K. har erhållit ungefär 50 000 kr i socialbidrag för tiden den 1 januari - den 14 juni 1994. Med beaktande av vad som upplysts om hennes förhållanden får hon under tiden januari- augusti 1994 anses i väsentlig mån ha fått sin försörjning genom socialbidrag. Förutsättningarna för att utbetalning till socialnämnden skall få ske enligt 17 kap. 1 § andra stycket AFL är därför uppfyllda.

Av det anförda följer att Riksförsäkringsverkets överklagande skall bifallas såvitt avser vårdbidrag för tiden den 15 juni - den 31 augusti 1994.