RÅ 2001:75

Länsrätten i Skåne län

Malmöhus läns allmänna försäkringskassa beslutade den 20 januari 1997 att fastställa K.H:s sjukpenninggrundande inkomst (SGI) till 275 000 kr. Den 3 april 1997 ändrade försäkringskassan, med åberopande av 20 kap. 10 a § första stycket 2 lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, detta beslut och bestämde K.H:s SGI till 239 400 kr. Som skäl för beslutet angav försäkringskassan i huvudsak att det kommit fram att K.H. följt löneutvecklingen på det ackordsarbete han utfört på halvtid under sin sjukperiod, att han enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter endast hade rätt att följa den generella löneutvecklingen på det arbete han hade innan han blev sjukskriven samt att den generella löneökningen för år 1996 var 3,6 procent.

K.H. överklagade försäkringskassans ändringsbeslut och yrkade att hans SGI skulle bestämmas till 275 000 kr.

Försäkringskassan vidhöll sitt tidigare beslut.

Domskäl

Länsrätten i Skåne län (1997-12-15, ordförande Hedesten Nordin) yttrade bl.a.: SGI:n får anpassas efter löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde. Detta innebär att det är de förändringar av löneavtalet, som gäller alla inom avtalsområdet som ligger till grund för löneutvecklingen. Om en försäkrad som har en anställning och som utöver den generella löneökningen får ett individuellt lönetillägg skall även detta räknas in i hans SGI. Även stadigvarande övertidsersättning bör beaktas vid fastställande av SGI:n. Vid sådant förhållande bör stadigvarande ackord utgöra grund för fastställande av SGI. I målet har gjorts gällande att K.H:s nuvarande arbetskamrater som arbetar heltid har en årsinkomst om ca 275 000 kr. Av utredningen framgår att försäkringskassan med anledning av att K.H. begärt omprövning av sin SGI i beslut den 1 april 1996 fastställt den till 235 000 kr. Inför beslutet genomförde försäkringskassan en omfattande utredning av K.H:s inkomstförhållanden. K.H. har inte överklagat detta beslut. Det har inte kommit fram att K.H:s arbetsförhållanden på något avgörande sätt förändrats sedan försäkringskassans beslut den 1 april 1996. Uppgifterna som lämnats av olika företrädare för Elektro Sandberg AB ger inte en entydig bild av löneutvecklingen inom företaget och vilka villkor som tillämpas. Mot denna bakgrund framstår det inte som troligt att K.H. skulle ha haft en inkomst om 275 000 kr per år, dvs. erhållit en löneökning under 1996 med 15-20 procent, om han inte varit sjukskriven. Vid sådant förhållande anser länsrätten att det som framförts i målet visar att det omprövade beslutet fattats på uppenbart felaktigt underlag, varför skäl fanns för omprövning enligt 20 kap. 10 a § AFL. Synnerliga skäl som talar emot ändring till den försäkrades nackdel föreligger inte. Överklagandet skall därför avslås. - Länsrätten avslår överklagandet.

Kammarrätten i Göteborg

K.H. överklagade länsrättens dom och yrkade att hans SGI skulle fastställas till 275 000 kr. Han anförde följande. Hans sjukpenning skall grundas på vad han tjänar med ackord vilket är minst 275 000 kr. Även hans lönekontor uppger 275 000 kr. Han är sjukskriven på grund av en arbetsskada men eftersom han är anställd på heltid skall SGI:n grundas på en heltidstjänst. Han har alltid varit heltidsanställd. Han arbetade på Pharmacias byggnation från och med vecka 39 år 1996 till och med vecka 11 år 1997. Ackordet uppgick till 145 kr i timmen. Vecka 39 till 46 arbetstränade han och återstoden av tiden arbetade han halvtid och var halvt sjukskriven. Hade han arbetat heltid, vilket han inte gjorde på grund av att han var sjukskriven, hade hans årsinkomst uppgått till 301 000 kr. Alla byggen går inte lika bra så en årsinkomst om 275 000 kr är skälig. Han kan inte förstå varför han skall ha lägre årsinkomst än sina arbetskamrater. Han arbetar nu 75 procent på Draco i Lund. Ackordet på Draco är 135 kr i timmen.

Försäkringskassan ansåg att överklagandet skulle avslås och anförde följande. K.H:s SGI var redan den 14 december 1995 fastställd till 235 000 kr. Med anledning av nya regler vad avser beräkning av SGI fick försäkringskassan en impuls att utreda K.H:s SGI. Löneuppgifter inhämtades från hans arbetsgivare och hans SGI fastställdes till 275 000 kr från och med den 1 januari 1997. Den sjukpenninggrundande inkomsten skall fastställas efter den faktiska inkomsten av eget arbete. Varken AFL eller Riksförsäkringsverkets föreskrifter ger ett uttryckligt stöd för att under pågående ersättningsärende höja SGI:n utöver löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde. Vid tiden för beslutets ikraftträdande arbetade K.H. 50 procent och var sjukskriven 50 procent. Hans inkomst av halvtidsarbetet beräknades då till 137 000 kr. K.H:s SGI är skyddad under tid då han inte förvärvsarbetar av anledning som berättigar till sjukpenning. Hans inkomst av arbete var lägre än den tidigare fastställda SGI:n på 235 000 kr. Han hade därför rätt att kvarstå i denna SGI med löneutveckling. Han har aldrig haft inkomster av eget arbete på 275 000 kr. Därför har han inte rätt att få lägga denna inkomst till grund för SGI. Försäkringskassan anser att beslutet som fattades den 20 januari 1997 har fattats på sådant sätt att stöd för ändring enligt 20 kap. 10 a § förelåg.

Domskäl

Kammarrätten i Göteborg (1998-06-11, Kihlgren, Ericsson, referent, Svensson samt nämndemännen Svantesson och Ågren) yttrade: I beslut den 1 april 1996 fastställdes K.H:s SGI till 235 000 kr. Inför beslutet genomförde försäkringskassan en utredning av K.H:s inkomstförhållanden. K.H. har inte överklagat detta beslut. Liksom länsrätten finner kammarrätten att det inte framkommit att K.H:s arbetsförhållanden på något avgörande sätt förändrats sedan beslutet den 1 april 1996. Beträffande löneutvecklingen och gällande villkor för K.H:s anställning råder fortfarande oklarhet. Vad som tillförts målet i kammarrätten utgör inte skäl för annan bedömning än den som länsrätten gjort. Överklagandet skall därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet.

K.H. överklagade domen och yrkade att hans SGI skulle fastställas till 275 000 kr fr.o.m. den 1 januari 1997. Till stöd för sin talan bilade han ett intyg från sin arbetsgivare. I intyget angavs att K.H:s grundlön var 16 192 kr i månaden, att han vid ackordsarbete kunde ha upp till 146 kr i timlön samt att hans timlön uppgick till 146 kr mellan vecka 3 år 1996 och vecka 11 år 1997 och till 136 kr mellan vecka 23 och vecka 52 år 1997.

Prövningstillstånd meddelades.

Riksförsäkringsverket medgav bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. I 3 § 2 Riksförsäkringsverkets föreskrifter RFFS 1981:5 (numera 1998:12) anges att den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten inte skall sänkas och får anpassas efter löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde för försäkrad som inte fyllt 65 år och som inte förvärvsarbetar av anledning som berättigar till ersättning enligt bl.a. 3 kap. 7 § AFL. Verket har i sina Allmänna råd (1996:13) Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) vid inkomst av anställning enligt lagen om allmän försäkring (AFL) s. 22 angett att enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter får SGI:n anpassas efter löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde. Detta innebär att det är de förändringar av löneavtalet som gäller alla inom ett avtalsområde som ligger till grund för löneutvecklingen. Om en försäkrad, som har anställning utöver den generella löneökningen, får ett individuellt lönetillägg, räknas detta in i hans SGI. För den som är arbetslös, och som därför inte har någon anknytning till en anställning, kan enbart en generell löneökning komma ifråga när den försäkrades SGI anpassas efter löneutvecklingen inom hans yrkesområde. Eftersom K.H. har en anställning anser Riksförsäkringsverket att hans faktiska inkomstförhållanden skall beaktas när försäkringskassan bestämmer hans SGI. Försäkringskassan har därför inte haft fog för att på den av kassan angivna grunden ändra sitt beslut från den 20 januari 1997 med stöd av bestämmelserna i 20 kap. 10 a § AFL.

Regeringsrätten (2001-10-25, Lindstam, Billum, Hulgaard, Almgren, Melin) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Malmöhus läns allmänna försäkringskassa beslöt den 3 april 1997 med åberopande av 20 kap. 10 a § första stycket 2 AFL att ändra ett av kassan den 20 januari 1997 fattat beslut varigenom K.H:s SGI fastställdes och i stället bestämma hans SGI till ett lägre belopp. Frågan i målet är om förutsättningarna för en sådan ändring har förelegat.

Enligt 20 kap. 10 a § första stycket AFL skall försäkringskassan ändra ett beslut i ett ärende enligt AFL, som fattats av försäkringskassan och inte har prövats av domstol, 1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, 2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, 3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak.

För att ett beslut skall kunna ändras med stöd av 20 kap. 10 a § första stycket AFL krävs således dels att beslutet är oriktigt, dels att felet har sin grund i något av de förhållanden som anges i lagrummet. Enligt K.H:s och Riksförsäkringsverkets mening var beslutet den 20 januari 1997 inte oriktigt.

Enligt 3 kap. 2 § första stycket AFL är SGI den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). I andra stycket av samma paragraf anges att beräkning av SGI skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst.

Närmare bestämmelser i anslutning till nämnda lagrum har meddelats i Riksförsäkringsverkets ovan nämnda föreskrifter om SGI. Enligt 1 § 1 i dessa föreskrifter skall vid beräkning av SGI enligt 3 kap. 2 § AFL endast sådan inkomst beaktas som en försäkrad kan antas komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete under minst sex månader i följd eller av eget årligen återkommande arbete. Av 3 § första stycket 2 samma föreskrifter följer att fastställd SGI inte skall sänkas och får anpassas efter löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde för försäkrad som inte förvärvsarbetar av anledning som berättigar till ersättning enligt bl.a. 3 kap. 7 § AFL (sjukdom som nedsätter arbetsförmågan).

Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. K.H. hade sedan år 1976 heltidsanställning som elinstallatör men hade sedan november 1994 varit halvt eller helt sjukskriven. Enligt ett i juli 1995 undertecknat löneavtal, som gällde fr.o.m. den 1 april 1995, bestämdes K.H:s årsinkomst till 235 000 kr och försäkringskassan fastställde K.H:s SGI till detta belopp. K.H. meddelade i skrift den 21 november 1996 till försäkringskassan att han beräknade sin årliga inkomst av heltidsarbete till 270 000 kr. Hans arbetsgivare lämnade en inkomstuppgift enligt vilken hans årsinkomst på heltid skulle ha varit 275 000 kr och hans faktiska inkomst, eftersom han arbetade halvtid, var 137 500 kr. Försäkringskassan beslutade den 20 januari 1997 att fastställa K.H:s SGI till 275 000 kr fr.o.m. den 1 januari 1997. Den 3 april 1997 beslutade försäkringskassan att ändra beslutet den 20 januari 1997 med åberopande av 20 kap. 10 a § första stycket 2 AFL och fastställa K.H:s SGI till 239 400 kr fr.o.m. den 1 januari 1997. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. Det hade framkommit att K.H. under sin sjukperiod följt löneutvecklingen på det ackordsarbete han utförde på halvtid. Enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1981:5) hade han endast rätt att följa den generella löneutvecklingen på det arbete han hade innan han blev sjukskriven. Den generella löneutvecklingen för år 1996 inom hans yrkesområde hade varit 3,6 procent. De uppgifter försäkringskassan fått från K.H:s arbetsgivare den 24 mars 1997, att inkomsten baserad på ackordsarbete för år 1996 beräknades uppgå till ungefär 270 000 kr, påverkade inte beräkningen av hans SGI.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Avgörande för om beslutet att fastställa K.H:s SGI till 275 000 kr varit oriktigt är frågan om SGI vid halvtidssjukskrivning skall bestämmas med beaktande endast av den generella löneutvecklingen inom yrkesområdet eller med utgångspunkt i den försäkrades faktiska lönesättning.

Huvudprincipen för sjukpenningförsäkringen är att den skall grundas på en beräkning av den försäkrades faktiska inkomstnivå under den närmaste framtiden. Det förhållandet att K.H. endast arbetat halvtid i sin anställning och varit halvt sjukskriven utgör inte något skäl för att frångå denna princip. Vad som framkommit om K.H:s inkomstförhållanden ger inte vid handen att beslutet den 20 januari 1997 varit oriktigt. Redan på grund härav har förutsättningar för att ändra beslutet med stöd av 20 kap. 10 a § första stycket 2 AFL inte förelegat. K.H:s överklagande skall följaktligen bifallas och ändringsbeslutet upphävas.