Prop. 1973:46

Kungl. Maj:ts proposition anående utformningen av beskattad sjukpenning, m.m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 är 1973

Nr 46

Kungl. Maj:ts proposition angående utformningen av beskattad sjukpen- ning. m. m.; given Stockholms slott den 9 mars 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrädsprotokollet över soei'alärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlätande till riksdagen föredragande departements"- chefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN ASPLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en omkonstruktion av sjukpen- ningförsäkringen. I samband därmed föreslås en höjning av ersättnings- nivän för sjukpenning från den allmänna försäkringen i anslutning till att sjukpenningförmånerna görs skattepliktiga".

Nuvarande system med sjukpenningklasser ersätts av en sjukpenning- grundande inkomst som direkt knyter an-till den inkomst som sjukpen- ningen skall ersätta; Sjukpenningen—föresläs :utgå'med' belopp som motsvarar 90 % av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst upp till en årsinkomst som motsvarar 7,5 basbelopp, vilket f.n. betyder 54 700 kr. Sjukpenningen föreslås bli pensionsgrundande för ATP. Därmed blir sjukpenningen jämförbar med sjuklön frän arbetsgivaren. Detsamma föreslås gälla bl. a. för sjukpenning från yrkesskadeförsäk- ringen. [ propositionen läggs också fram förslag till de. lagändringar som behövs för tillgodoräknande som pensionsgrundande inkomst av vissa förmåner vid vård av barn och vid arbetslöshet varom förslag läggs fram i särskilda propositioner.

Sjukpenningen för hemmamakar höjs från 6 kr. till 8 kr. om dagen utan beskattning. De särskilda barntilläggen till sjukpenningen slopas. För försäkrade med förvärvsinkomst mellan ] 800 kr. och 4 500 kr. om året skall gälla särskilda övergångsregler. Möjligheterna att teckna frivillig sjukpenningförsäkn'ng vidgas till att gälla ett sammanlagt belopp på 20 kr. om dagen utan beskattning mot'f. n. 15 kr.

Den föreslagna höjningen av sjukpenningförmånerna medför att sjuk- försäkringens kostnader är 1974 ökar med ca "2 700 milj. kr. jämfört med i år.

Propositionen innehåller även förslag om nya finansieringsregler för sjukförsäkringen. Dessa finansieringsregler omfattar även kostnaderna för

IJ

Prop. 1973 :46

de i särskilda propositioner framlagda förslagen om genomförande av en allmän tandvärdsförsäkring och en föräldraförsäkring. Statsbidrag föreslås utgå med en tredjedel av samtliga kostnader inom sjukförsäkringen. Statens bidrag till sjukförsäkringen stiger därmed från ca 1 000 milj. kr. för innevarande år till drygt 3 450 milj. kr. för år 1974. Arbetsgivarna föreslås svara för ca 40 % av hela sjukförsäkringens kostnader. Arbetsgi- varnas sjukförsäkringsavgift föreslås därför höjd från nuvarande 3,2 % till 3,8 % av löneunderlaget fr.o.m. den ] januari 1974. Genom höjningen tillförs försäkringen 665 milj. kr. för helt år.

Som bidrag till finansieringen av tandvårdsförsäkringen, föräldraförsäk- ringen och de höjda sjukpenningförmånerna tillförs sjukförsäkringen vidare 250 milj. kr. genom ökade sjukförsäkringsavgifter från de försäkra- de motsvarande i genomsnitt 70 kr. per försäkrad och år. Denna egenavgift till sjukförsäkringen föreslås samtidigt få en ändrad utform- ning. Avgiften föreslås bestå av dels en fast de] på 300 kr. för varje försäkrad med minst 4 500 kr. i årsinkomst och dels en rörlig del som skall utgöra en viss procentandel av den sjukpenninggrundande inkoms- ten. Den totala sjukförsäkringsavgiften får inte överstiga 10% av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten. Jämfört med de avgifter som skulle ha gällt år 1974 vid oförändrade förmåns- och finansieringsregler kommer den föreslagna avgiftskonstruktionen att inne- bära minskade eller oförändrade avgifter för försäkrade i inkomstlägen upp till 20 000 kr. i årsinkomst av anställning. För den som har 30 000 kr. i årsinkomst ökar avgiften med ca 50 kr. per år, medan den som har 40 000 kr. i årsinkomst får betala ca 100 kr. mer än han skulle ha gjort är 1974 enligt nuvarande regler. För de högsta inkomsttagarna, som berörs av höjningen av övre inkomstgränsen för sjukpenningskalan till 54 700 kr., ökar avgiften med mellan 200 och 300 kr. per år. För egna företagare kommer att gälla särskilda avgiftsregler.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1974.

Prop. 1973z46

bo

1. Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962:381) om allmän för- säkring.

dels att 3 kap. 9 & och 15 kap. 2 € skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 6 5, 3 kap. 1—6,10,11,16—18åå, 4 kap. 3 å,7 kap. 15, 11 kap. 2, 3 och 6 55, 13 kap. 2 5, 17 kap. 1 och 4 55, 18 kap. 5 5, 19 kap. 1—4, 6 och 7 55, 20 kap. 3 och 4 åå samt 21 kap. l 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 6 51

Inom folkpensianeringen och Inom den allmänna försäk- försäkringen för tilläggspension ringen skola de beräkningar, som skola de beräkningar, som angivas angivas i denna lag, göras på i denna lag, göras på grundval av grundval av ett b a 5 b el o p p. ettbasbelopp.

Basbeloppet fastställes av Konungen för varje månad och utgör fyratusen kronor multiplicerat med det tal, vilket angiver förhållandet mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i september 1957. Ändring av nämnda tal må ej föranleda ändring av basbeloppet, med mindre talet stigit eller nedgått med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet vidtogs. Det sålunda beräknade basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.

3 kap. 1 &

Försäkrad äger enligt vad nedan Hos allmän försäkringskassa in- sägs rätt till sjukpenning på grund- skriven försäkrad äger enligt vad valar-' placeringisjukpenningklass. nedan sägs rätt till sjukpenning,

om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst fvraru— senfemhundra kronor.

Försäkrad. som är inskriven i allmän försäkringskassa men som icke har sjukpenninggrundande in-

1 Senaste lydelse 1967:206.

Prop. 1973.46

Nuvarande lydelse

Hos allmän försäkringskassa itt- skriven försäkrad, vars inkontst av förvärvsarbete för är räknar upp- går till minst ettusenältahundra krattor, skall med hänsyn till sag- da inkomst vara placerad isjuk- penningklass. Har den försäkrade inkomst såväl av anställning som av annat förvärvsarbete, skall pla- ceringen anses grundad på inkoms- ten av anställning såvitt avser den sjukpenningklass. [ vilken denför— säkrade skulle hava placerats med hänsyn enbart till sagda inkomst, samt i övrigt pä inkomsten av annat förvärvsarbete. För tid då undantagande frän försäkringen för lilläggspension enligt 11 kap. 7 ;; äger giltighet för den försäkra— de skall för placering i högre. sjuk- penningklass e'nligt 4 & än klassen nr 2 hänsyn icke tagas till inkomst av annat förvärvsarbete än anställ- ning.

Med inkomst av förvärvsarbete avses den inkomst ipenningar el- ler naturaförmäner iform av kost eller bostad, som försäkrad katt antagas komma att tills vidare

2 Senaste lydelse l970:l41.

Föreslagen lyålelse

komst uppgående till fyra- tusenf'emhundra kronor, skall än- då vara berättigad till sjukpenning enligt vad nedan sägs, förutsatt att han är gift och stadigvarande sattt- manbor med sin make eller, i annat- fall, stadigvarande samman- bor med barn under sexton år till honom eller hans make eller med någon. med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.

.2 ??

Sjukpenninggrundan- d e in k 0 ms t är den inkomst i penningar eller naturaförmäner i form av kost eller bostad, sorti för- säkrad kan antagas för är räknat komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete, antingen säsom ar- betstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av s t äl l n in g) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Sjukpen- ninggrundande inkomst fastställes av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skola därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. För tid då un- dantagande frän försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 5 gäller för den försäkrade skall inkomst av annat förvärvsarbete icke beaktas.

.a"-

Vid beräkning av sjukpenning- grundande inkomst bortses frän in- komst av anställning och annat för- värvsarbete i den män su tu man där- av överstiger sju och en halv gånger

Prop. l973 146

Nuvarande lydelse åtnjuta av eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (i n ko HZ s t a v an s t äl ! n ing) eller ock eljest (inkomst av annat för- vä r v s a r h e te). Ersättning i penningar eller

som nyss sagts för arbete som

naturaförmåner

försäkrad utför för annans räkning . utan att vara anställd i dennes tjänst anses säsom inkomst av an- ställning, såvida den försäkrade och den som utgivit ersättningen äro ensc därom samt överenskom— melsc tillika träffas enligt 11 kap. 2 5 andra stycket; och skall i dy- likt fall den förre. anses såsom arbetstagare och den senare såsom arbetsgivare.. . Beräkning av inkomst av för- värvsarbete skall, där förhållande- na ej eljest äro kända för försäk- ringskassan, grundas på de. upplys- ningar, som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbets- givare ellcr som mä kunna framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. lnkomst av arbete för egen räkning mä ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Utgöres inkomst helt el- ler delvis av naturaförmäner, skola dessa uppskattas efter de regler, som tillämpas vid taxering till kommunal inkomstskatt. Försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa men vars inkomst av förvärvsarbete icke uppgår till ettusenättahundra kro— nor för är, skall likväl vara place- rad i sjukpenningklass, säj'ramt han är gift och stadigvarande sam- manbor med sin make eller, ian-

nat fall, stadigvarande sammanbor

Föreslagen lydelse

det vid årets ingäng gällande bas- beloppet. Belopp, frän vilket sä- lunda skall bortses, avräknas i i första hand på inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pen- ningar eller naturaförmäner som i första stycket sagts för arbete som försäkrad utför för annans räkning utan att. vara anställd i dennes tjänst anses såsom inkomst av an- ställning, sävida den försäkrade och den som utgivit ersättningen äro ense därom samt överenskom- melse tillika träffas enligt 1 l kap. "2 & andra stycket; och skall i dy- likt fall den förre anses såsom arbetstagare och den senare säsom arbetsgivare-.

Beräkning av sjukpenninggrun- dande inkomst skall, där förhäl- landena ej eljest äro kända för försäkringskassan. grundas på de upplysningar, som kassan kan in- hämta av den försäkrade eller den- nes arbetsgivare eller som mä kun- na framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. lnkomst av arbete för egen räkning mä ej be- räknas högrc än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Utgörcs in- komst helt eller delvis av natura- förmäner, skola dessa uppskattas efter de regler, som tillämpas vid beräkning av preliminär skatt.

Prop. 1973z46

Nuvarande l_v delse

med barn under sexton år till ho- nom eller hans make eller med någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.

353

Försäkrad, som åtnjuter hel för- tidspension enligt denna lag eller under månaden närmast före den, varunder han uppnått sextiosju års ålder, åtnjutil. sådan pension eller på grund av vad i 4 kap. 3 j? stadgas icke vidare äger komma i åtnjutande av sjukpenning. må ej vara placerad i sjukpenningklass. Ej heller ma försäkrad på grund av vad i 2 j? sista stycket stadgas vara placerad i sjukpenningklass för tid efter den månad, varunder han fyller sextiosju är.

Försäkrad som avses i 2 & sista stycket skall tillhöra sjukpenning- klass nr ]. Hel sjukpenning i den- na klass utgör sex kranar för dag. Övriga sjukpenningklasser och be- loppet av hel sjukpenning för dag i varje klass frarngär av följande ta- bell:

3 Senaste lydelse l970:141. 4 Senaste lydelse 19722671.

Föreslagen lydelse

Försäkrad, som åtnjuter hel för- tidspension enligt denna lag eller under månaden närmast före den, varunder han uppnått sextiosju års ålder, ätnjutit sådan pension, har ej rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den månad, var- under försäkrad fvllt sextiosju år eller dessförinnan börjat åtnjuta ålderspension enligt denna lag, nia” sjukpenning utgå för högst ett- hundraättia dagar.

Ej må försäkrad på grund av vad i 15 andra stycket stadgas uppbära sjukpenning för tid efter den månad, varunder han fyller sextiosju är.

Hel sjukpenning utgör för dag nittio procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med trehundrasextiofem. Sjukpenningen avrundas till när- maste hela krontal. För försäkrad som avses i l 5 andra stycket ut- gör hel sjukpenning åtta kronor för dag.

Prop. 1973z46

Nuvarande lydelse

Sjuk- Inkomster: av förvärvs- Sjuk- pen- arbete uppgår för år pen— ning— ——————— _ ning klass till kr. men ej kr. ,,, till kr. 2 1 800 2 600 6 3 2 600 3 400 7 4 3 400 4 200 8 5 4 200 5 000 9 6 5 000 5 800 10 7 5 800 6 800 12 8 6 800 8 400 14 9 8 400 10 200 16 10 10 200 12 000 19 11 12 000 14 000 22 12 14 000 16 000 25 13 16 000 18 000 28 14 18 000 21 (100 ' 31 15 21 000 24 000 34 16 24 000 27 000 37 1 7 27 000 30 (100 40 18 30 000 33 000 43 19 33 000 36 000 46 20 36 000 39 000 49

21 39 000 — 52

Av sjukpenningbeloppet i varje klass utgöra sex kronor grundsjuk- penning och återstoden tilläggs- sjukpenning.

För dag då försäkrad åtnjuter sjukhusvård skall sjukpenning minskas med tio kronor, dock med högst hälften av sjukpenning- ens belopp. Minskningen skall in- till ett belopp av tre kronor anses belöpa på grundsjukpenning. 1 öv- rigt skall minskningen i första hand anses belöpa på sådan del av tilläggssjukpenning, som mot inkomst av anställning. '

Utan hinder av vad i tredje stycket stadgas utgör sjukpenning- en vid sjukhusvård lägst sex kro- nor för försäkrad som stadigvaran- de sammanbor med barn under tio år till honom eller hans make eller till någon, med vilken han stadig- varande sammanbor och med vil- ken han varit gift eller har eller har haft barn.

svarar

Föreslagen lydelse

För dag då försäkrad åtnjuter sjukhusvård skall sjukpenning ' minskas med tio kronor, dock med högst en tredjedel av sjuk- penningens belopp. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmast lägre hela krontal. Sjukpenning vid sjukhus- vård skall dock alltid utgå med lägst åtta kronor.

Prop. 1973246

Nuvarande lydelse

5

Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av för- säkrad besluta angående den för- säkrades placering i sjukpenning- klass. Av beslutet skall framgå i vad mån placeringen grundas på inkomst av anställning eller på in- komst av annat förvärvsarbete. Den försäkrades placering i sjuk- penningklass skall omprövas

a) när till kassans kännedom kommit att försäkrads inkomst- förhällanden undergått ändring av betydelse för placeringen i sjuk- penningklass.

Föreslagen lydelse

Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av för- säkrad besluta angående den för- säkrades tillhörighet till sjukpen- ningförsäkringen. I fråga om för- 1 5 första stycket skall kassan samtidigt fast- ställa den försäkrades sjukpen- ninggrundande inkomst. Av be- slutet skall framgå i vad mån sjukpenninggrundande inkomst är att hänföra nu anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäk- ringen skall omprövas ' säkrad som avses i

a) när till kassans kännedom kommit att försäkrads inkomst- förhällanden undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpen- ning eller för sjukpenningens stor- lek,

b) när undantagande som avses i "2 5 första stycket sista punkten blir . giltigt eller upphör att äga giltighet, samt

e.) när förtidspension enligt den- na lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring av den försäkrades arbetsförmåga.

Ändring av försäkrads placering isjukpenningklass i fall som avses under a), b) och c) här ovan må ej ske förrän vid det månadsskifte som inträffar närmast efter det beslutet härom fattats. Ändring av försäkrads placering i sjukpenning— klass i annat fall skall ske vid månadsskiftet närmast efter det anledning till ändringen uppkom- mit eller, i fall dåförsäkrads place- ring i sjukpenningklass enligt 2 39

5 Senaste. lydelse 1970zl41.

e) när, förtidspension enligt den- na lag. beviljas den försäkrade eller redan utgående. säd-an pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möj- lighet att bereda sig inkomst ge— nom arbete.

Ändring .skall i fall som avses i

första stycket &) ej ske förrän trettio. dagar efter det försäkrings— kassan fått komständringen. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning. till ändringen uppkommit eller, i fall då sjukpenningförsäkring en—l ligt ! 5? andra stycket skall upphö- ra pä grund av att den försäkrades make eller någon med vilken den försäkrade varit gift eller har eller

kännedom om in—

Prop. 1973 :46

Nuvarande lydelse

stycket skall upphöra på grund av att hans make eller nå- gon med vilken han varit gift eller har eller har haft barn avlider, vid fjärde månadsskiftet efter dödsfal- let.

Under tid då försäkrad lider av sjukdom som avses i 7 _j? må hans placering i sjukpenningklass icke ändras. med mindre sådant fall är för handen som avses under b) och c) här ovan eller rätt till sjuk- penning upphör till följd av vad i 4 kap, 3 eller 5 j? stadgas.

Under tid då försäkrad efter förmedling av sis ta

arbetsmarknads- myndighet eller arbetsvårdsorgan hos kommun eller landstingskom- mun undergär arbetsprövning, yr- kesutbildning eller arbetsträning må han ej placeras i lägre sjukpen- ningklass än den han närmast dess- förinnan tillhörde. med mindre sä- dant fall är för handen som avses under b) och e) här ovan eller, vad angår arbetsträning, denna pågått sex månader.

9

Föreslagen lydelse har haft barn avlider, vid fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

Under tid då försäkrad efter förmedling av arbetsmarknads- myndighet eller arbetsvårdsorgan hos kommun eller landstingskom- mun undergår arbetsprövning, yr- kesutbildning eller arbetsträning skall fastställd sjukpenninggrun- dande inkomst ej sänkas, med mindre sådant fall är för handen som avses iförsta stycket b) eller C.) eller, vad angår arbetsträning, denna pågått sex månader.

656

l-"örsäkrad är skyldig att så snart ske kan och senast inom två veckor till den allmänna försäk- ringskassan anmäla sådan stadigva- rande ändring i sina inkomstför- hållanden, som är av betydelse för placeringen i sjukpenn in gklass.

6 Senaste lydelse 19711631.

Försä krad är skyldig att så snart ske kan och inom två veckor till den allmänna försäk-

senast

ringskassan anmäla sådan ändring i sina inkomstförhällanden, som på- verkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek.

Allmän försäkringskassa skall i deti utsträckning det skäligen pä- kallas genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt sätt inhämta" uppgifter om den försäkrades inkomstförhållanden och andra omständigheter som ha betydelse för sjukpenningförsäk- ringen.

Prop. 1973z46

Nuvarande lydelse

9

Till sjukpenning utgives b a r n - t i l ! äg g för den försäkrades el- ler hans makes barn under sexton är, med vilket den försäkrade sta- digvarande sammanbor. ma gäller där den försäkrade är underhållsskyldig beträffande barn under sexton år, med vilket

Detsam—

han icke stadigvarande samman- bor, såframt han pä sätt riksför- säkringsverket föreskriver styrker att underlzällsskyldigheten fullgö- res.

Barntillägg till hel sjukpenning utgör en krona för ett eller två barn, två kronor för tre eller fyra barn samt tre. kronor för fem eller flera barn, allt för dag. Till sjuk- penning, som tillkommer försäk- rad vilken stadigvarande samman- bor med barn under tio är, utgör dock barntillägg lägst två kronor för dag.

Barntillägg till halv sjukpenning utgör hälften av föregående stycke sägs.

belopp so rn i

Vid tillämpning av denna para- graf skall med make jämställas den. med vilken den försäkrade stadigvarande med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.

sammanbor och

10

Föreslagen lydelse 7

1058

För den dag då sjukdomst'allet inträffade utgår sjukpenning en- dast om den försäkrade pri-grund av sjukdomen gått miste om dag- penning från erkänd arbetslöshets— kassa eller sjukperioden börjar inom tjugu dagar efter föregående

7 Senaste lydelse 1970zl41.

För den dag då sjukdomsfallet inträffade utgår i annat fall än som avses i 9 _9' sjukpenning endast om den försäkrade på grund av sjukdomen gått miste om dagpen- ning från erkänd arbetslöshetskas- sa eller kontant arbetsmarknads-

3 Senaste lydelse 1970:141. Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning av bifall till prop. 1973:47 och 197356.

Prop. l973:46 1 1

Föreslagen lydelse stöd enligt lagen (197100) om kontant arbetsmarknadsstöd eller sjukperioden börjar inom tjugu dagar efter föregående sjukperiods slut.

Nuvarande lydelse sjukperiods slut.

Varar sjukperioden högst sex dagar utöver den dag då sjukdomsfallet inträffade. utgår sjukpenning för dag, då den försäkrade icke skulle hava . utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning, endast i den mån antalet sådana dagar, den dag då sjukdomsfallet inträffade oräknad, överstiger två.

Utan hinder av andra stycket utgär

a) sjukpenning för semesterdag;

b) sjukpenning till försäkrad som vid sjukperiodens början äger uppbära dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa;

c) sjukpenning till försäkrad som är placerad i sjukpenningklass nr 1 eller är placerad isjukpcn- ningklass nr 2 och skulle hava varit placerad i sjukpenningklass nr 1 om hans inkomst avföraärvs- arbete icke uppgått till ettusen- åttahandra kronor för år.

b) sjukpenning till försäkrad som vid sjukperiodens början äger uppbära dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (197100) om kontant arbets- marknadsstöd;

cf) sjukpenning till försäkrad, som avses i 1 j' andra stycket.

Sjukpenning mä ej utgivas för tid, innan anmälan om s_iukdomsfallet gjorts hos den allmänna försäkringskassan. där ej hinder mött för slidan anmälan eller eljest särskilda skäl föranleda att sjukpenning bör utgå. Såsom sjukperiod anses tid, varunder försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avsesi 7 S

1159

Därest försäkrad gör anmälan därom till den allmänna försäk- ringskassan, skall i fråga om sjuk- period. som börjar efter nästa må- nadsskifte, tilläggssjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete icke utgå för de första tre, trettiotre eller nittiotre

9 Senaste lydelse 1966 :350.

Därest försäkrad gör anmälan därom till den allmänna försäk- ringskassan, skall i fråga om sjuk-- period. som börjar efter nästa mä- nadsskifte. sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsar- bete icke utgå för de första tre. trettiolre eller nittiotre dagarna av

Prop. l973:46

Nuvarande lydelse dagarna av varje sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet inträffade inriiknad (k ar e n s t 1 d). Därvid äga lOå första—tredje styckena, icke tillämpning i fråga om sådan sjukpenning. Vid beräkning av karenstid skola. därest sjukperiod börjar inom tjugu dagar efter före— gående sjukperiods slut. de båda perioderna anses såsom en sjuk- period.

Föreslagen lydelse varje sjukperiod, den dag då sjuk- domsfallet inträffade inräknad (kare n s tid). Därvid äga 105 första tredje styckena icke tillämpning i fråga om sådan sjuk— penning. Vid beräkning av karens- tid skola, därest sjukperiod börjar inom tjugu dagar efter föregående sjukperiods slut, de båda perioder- na anses såsom en sjukperiod.

Försäkrad, som gjort anmälan enligt" första stycket. må övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid. om han ej fyllt femtiofem är samt har god hälsa. Sådan ändring skall gälla från och med' månaden närmast efter den, då framställning härom gjordes hos kasSan, men må ej äga tillämpning vid sjukdom, som inträffat innan ändringen blivit gällande.

Upphör undantagande som av- ses i 2 5 första stycket sista punk— ten att äga giltighet, skall beträf- fande tilldggssjukpcnning, som svarar mot inkomst av annat för- värvsarbete, gälla en karenstid av nittiotre dagar. Den försäkrade mä dock under de förutsättningar som angivas i andra stycket välja försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid; och skall där- vid jämväl i övrigt tillämpas vad i andra stycket är stadgat.

[ fråga om försäkring med ka- renstid skall vid tillämpning av 5 :$ andra stycket första punkten den i sagda punkt angivna tiden trettio dagar ökas med det antal dagar som svarar mot den valda karens— tiden.

Upphör undantagande som av- ses i '2 5 första stycket sista punk- ten att äga giltighet. skall beträf- fande sjukpenning, som mot inkomst av annat förvärvsar- bete. gälla cn karenstid av nittio- tre dagar. Den försäkrade mä dock under de förutsättningar som angi- vas i andra stycket välja försäkring

SVilI'Lll'

med kortare karenstid eller utan karenstid; och skall därvid jämväl i tillämpas vad i stycket är stadgat. övrigt andra

Ej må i något fall sjukpenning som avses i denna paragraf utgivas vid sjukdom, som inträffat medan undantagande ägde giltighet.

165”)

Beträffande arbetstagare. som enligt statliga föreskrifter eller på

Beträffande arbetstagare, som ' enligt statliga föreskrifter eller på

10. Senaste lydelse l964'.l56. Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning

av bifall till prop. l973:47.

Prop. l973:46

Nuvarande lydelse

grund av bestämmelse, som beslu- tats av kommun eller landstings- kommun, är berättigad att uppbä- ra lön vid sjukdom eller barns- börd, äger Konungen'föreskriva undantag helt eller delvis från vad" som är stadgat om placering i sjuk- penningk lass.

Har undantag som i första stycket sägs icke föreskrivits eller gäller det endast delvis. äger 'ar- betsgivaren i den ordning Konung- en bestämmer frän allmän försäk- ringskassa. erhålla arbetstagaren tillkommande sjukpenning jämte ' barntillägg. i den mån nämnda för- måner icke överstiga den utbetal- da lönen.

Överenskommelse att arbetsgi-- vare, som vid arbetstagares sjuk- dom eller barnsbörd utgivit lön till- hos allmän" - arbetstagaren, skall försäkringskassa äga uppbära ar- betstagare-n tillkommande sjuk- penning jämte barntillägg är bin— dande för kassan, endast såframt överenskommelsen har form .av kollektivavtal och å arbetstagarsi- dan slutits eller godkänts av orga- nisation, som enligt lagenom för- enings— och förhandlingsrätt är att anse säsom huvudorganisation. Föreligger dylikt kollektivavtal, mä det av arbetsgivare. som är bunden av avtalet, efter överens- kommelse åberopas jämväl beträf- fande arbetstagare. vilken icke omfattas av avtalet men sysselsät— tes i sådant arbete för vilket avtav let gäller.

Ilar försäkrad, som drabbats av - sjukdom utom riket, därvid. erhäl— lit underhåll genom utrikesförvalt—

'eHer

13

. Föreslagen lydelse grund av bestämmelse, som beslu- tats av kommun eller landstings— kommun, är berättigad att uppbä- ra lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse, äger Ko- nungen föreskriva undantag helt eller delvis från vad som är stadgat om rätt till sjukpenning och för- äldrapenning. Har undantag som i första stycket. sägs icke föreskrivits eller gäller det endast delvis, äger ar- betsgivaren i den ordning Konung- en bestämmer från allmän fö'rsäk- ringskassa erhälla arbetstagaren tillkommande sjukpenning eller föräldrapenning, i den mån nämn- da förmåner icke överstiga den ut- betalda lönen.

Överenskommelse att arbetsgi-' vare, som vid arbetstagares sjuk- dom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse utgivit lön till ar- betstagaren, skall hos allmän för- säkringskassa äga uppbära arbets- tagaren tillkommande sjukpenning eller föräldrapenning är bindande för kassan endast såframt överens- kommelsen har form av kollektiv- avtal och 5 arbetstagarsidan slutits godkänts av organisation, som enligt lagen om förenings- och förhandlingsrätt är att anse såsom huvudorganisa'tion. Förelig- ger dylikt kollektivavtal, må. det av arbetsgivare. som är bunden av avtalet. efter överenskommelse åberopas jämväl beträffande ar- betstagare, vilken icke omfattas av avtalet men sysselsättes i sådant" arbete för vilket avtalet gäller.

Har försäkrad, som drabbats av sjukdom utom riket. därvid erhäl- lit underhäll genom utrikesförvalt-

Prop. l973:46

Nuvarande lydelse ningens försorg, äger förvaltningen i den ordning Konungen beställt-. mer från allmän försäkringskassa erhålla den försäkrade tillkom— mande sjukpenning jämte barn- tillägg. i den mån nämnda förmå— ner icke överstiga utgivet under- häll.

l4

Föreslagen lydelse ningens försorg, äger förvaltningen i den ordning Konungen bestäm- mer frän allmän försäkringskassa erhålla den försäkrade tillkom- mande sjukpenning, i den mån sjukpenningen icke överstiger utgi- vet underhåll.

17511

Sjukpenning jämte barntillagg må indragas eller skäligen nedsät- tas, om försäkrad

Sjukpenning må indragas eller skäligen nedsättas, om försäkrad

a) vägrar att mottaga besök av person, som av den allmänna försäk- ringskassan erhällit uppdrag att verkställa sjukkontroll;

b) under sjukdom ändrar vistelseort utan att underrätta den allmänna försäkringskassan därom eller avreser till utlandet, där ej kassan medgivit att sjukpenning må utgå under vistelse därstädes:

elutan giltigt skäl underlåter att på sätt stadgas i 65 första stycket anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden, .som är av betydelse för placeringen isjuk- penningklass.

Angående nedsättning eller in- dragning av sjukpenning i andra fall stadgas i 20 kap. 3 5.

c) utan giltigt skäl underlåter att på sätt stadgas i 65 första stycket, anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden, som är av betydelse för rätten till sjuk- penning eller för sjukpenningens star/ek.

Vad i första stycket sägs äger motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning.

Angående nedsättning eller in- dragning av ersättning som här avses stadgas i 20 kap. 3 5.

18512

På framställning av nykterhets'v nämnd äger allmän försäkringskas- sa besluta, att sjukpenning jämte bar/trillagg samt mmlerskapspen- ning tillkommande försäkrad, som är-= hemfallen ät alkoholmissbruk och beträffande vilken föreligger omständighet i övrigt som i 15 &”

Pii framställning av nykterhets- nämnd äger allmän försäkringskas- sa besluta, att sjukpenning eller föräldrapenning tillkommande. försäkrad, som är hemfallen åt alkoholmissbruk och beträffande vilken föreligger omständighet i övrigt som i 155 första stycket

11Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning av bifall till prop. 1973147. 12Senaste lydelse 1969:161. Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning av bifall till prop. l973:47.

Prop. l973:46

Nuvarande lydelse första stycket lagen om nykter- hetsvård sägs, helt eller delvis skall utbetalas till kommunal myndig- het eller den försäkrades make eller annan person att användas till den försäkrades samt, vad an- går sjukpenning jämte barntillägg, hans familjs och, i fråga om mo- derskapspenning, barnets nytta.

Beträffande moderskapspen- ning, som tillkommer kvinna vil- ken ej uppnått tjugu års ålder, må försäkringskassan på framställning av barnavårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt vad i första stycket sägs.

Är kvinna vid tiden för ned- komsten intagen i barnhem, ung- domsvårdsskola, fångvårds- eller tvångsarbetsanstalt eller allmän vårdanstalt för alkoholmissbruka- re, må försäkringskassan på fram- ställning av föreståndare för in- rättningen besluta. att moder- skapspenningen skall utbetalas till honom att användas till kvinnans och barnets nytta.

Föreslagen lydelse lagen om nykterhetsvård sägs, helt eller delvis skall utbetalas till kom- munal myndighet eller den försäk- rades make eller annan person att användas till den försäkrades samt, vad angår sjukpenning. hans familjs och, i fråga om föräldra- penning, barnets nytta.

Beträffande föräldrapenning, som tillkommer försäkrad vilken ej uppnått tjugu års ålder. må försä'kri-ngskassan på framställning av barnavårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt vad i första stycket sägs.

Är kvinna vid tiden för barnets födelse intagen i barnhem, ung— domsvårdsskola, fångvårdsanstalt eller allmän vårdanstalt för alko- holmissbrukare, må försäkrings- kassan på framställning av före- ståndare för inrättningen besluta, att kvinnan tillkommande föräld- rapenning skall utbetalas till ho- nom att användas till kvinnans och barnets nytta.

4 kap.

35”

För tid efter ingången av den månad. varunder försäkrad fyllt sextiosju år eller dessförinnan bör- jat åtnjuta ålderspension enligt denna lag. må ersättning för sjuk- husvård utgå för högst trehundra- sextiofem dagar och sjukpenning för högst etthundraåtlio dagar. För tid, varunder den försäkrade åtnjuter hel förtidspension. ma" ersättning för sjukhusvård utgå för

högst trehundrasextiofem dagar;

och skall med sådan tid jämställas

13 Senaste lydelse 19692650.

För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sextiosju år eller dessförinnan bör- jat åtnjuta ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjuk- husvård utgå för högst trehundra- sextiofem dagar. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning för tid, varunder den försäkrade åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan tid jämställas efterföljande tid, därest förtidspensionen upp- hört att utgå med månaden näst

Prop. l973:46 16

Nuvarande lydelse efterföljande tid. därest förtids- pensionen upphört att utgå med månaden näst före den, varunder den försäkrade fyller sextiosju ar.

Föreslagen lydelse före den, varunder den försäkrade fyller sextiosju år.

7kap. 1514

Rätt till folkpension i form av fö r t i d s p e n si o n tillkommer försäkrad, som fyllt sexton år och som ej åtnjuter ålderspension enligt denna lag. för tid före den månad. då han fyller sextiosju år, därest hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig.

Rätt till förtidspension tillkom— mer även äldre försäkrad, som är arbetslös och som i egenskap av medlem i erkänd arbetslöshets-

kassa uppburit ersättning från så-' dan kassa under den längsta tid- ersättning kan utgå eller som un- der 21 månader uppburit omställ- ningsbidrag enligt 102 _? arbets- marknadskungörelsen (] 96 6 :368), därest hans möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört el- ler genom annat för honom till- gängligt lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften och nedsätt- ningen kan anses varaktig.

Rätt till förtidspension tillkom- mer även försäkrad, som fyllt sex- tio år och som till följd av arbets- löshet uppburit ersättning från er- känd arbetslöshetskassa under den längsta tid sådan ersättning kan ut- gå eller uppburit kontant arbets- marknadsstöd ' enligt lagen (1973:000) om kontant arbets- marknadsstöd under f_vrahundra- femtio dagar,-därest hans möjlig- het att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt lämpligt ar- bete är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varak- tig. Rätt till förtidspension enligt vad nu sagts tillkommer försäkrad som uppburit kontant arbetsmark- nadsstöd utan hinder av att stödet ej utgått under fvrahundrafemtio dagar, såvida han dessförinnan ut- tömt sin rätt till stöd.

Kan nedsättning av arbetsförmågan icke. anses varaktig men kan den antagas bliva bestaende avsevärd tid. äger den försäkrade rätt till folkpension i form av sju k bid r a g. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid; och skall i övrigt vad som är stadgat om förtidspension gälla

beträffande sjukbidrag.

14 Senaste lydelse 19721166. Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning av bifall till prop. l973156.

Prop. l973:46 17 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse l 1 kap. 2 51 5 Med inkomst av an- Med inkomst av an-

st ä ll ni n g avses den lön i pen- ningar eller naturaförmäner i form av kost eller bostad, som försäk— rad ätnjutit såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock icke från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön, som under ett är ej uppgått till femhundra kronor.

stil ll nin g avses den lön i pen- ningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. som försäk- rad åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. 'l'ill sådan inkomst hänföres dock icke från en och samme arbetsgivare. ätnjuten lön, som under ett är ej uppgått till femhundra kronor. Så- som inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen [1954:243) om yrkes- skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av Ko- nungens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbets- tagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 5,

d) dagpenning från erkänd ar- betslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (l973:00) om kontant arbetsmarknadsstöd samt

f/ utbildningsbidrag enligt ar- betsmarknadskungörelsen (1966368) iform av grundbidrag, h_vresbidrag pä hemorten och barntillägg.

Ersättning i penningar eller nalurafc'irmäner som i första stycket sägs för arbete som försäkrad utfört för annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall. om ersättningen under ett är uppgått till minst femhundra kronor, anses sasom inkomst av anställning, sävida den försäkrade och den som utgivit ersättningen varit ense därom; och skalli dylikt fall den förre anses sasom arbetstagare och den senare såsom arbetsgivare.

' SSenaste lydelse 1972560. Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning av bifall till prop. 1973147. 197356 och 1973260.

Prop. 1973:46 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn icke tagas till lön eller annan ersättning. som försäkrad ätnjutit frän arbetsgivare, vilken är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, i annat fall än då den försäkrade sysselsatts vid skötseln av här i riket belägen fastighet eller i rörelse som bedrives från här beläget fast driftställe. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare, såframt svenska staten eller. där lönen härrör från utländsk juridisk person, svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse. har att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap, l &.

Hänsyn skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning från främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare, vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare eller den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, såframt utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. l 5.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses säsom arbetsgivare.

3?”

Medinkomst av annat förvärvsarbete avses

a') inkomst av här i riket bedriven rörelse;

b) inkomst av här belägen jord- b) inkomst av här belägen jord- bruksfastighet, som brukas av den bruksfastighet, som brukas av den försäkrade; samt

c) ersättning i penningar eller naturaförmäner i form av kost el- ler bostad för arbete för annans räkning."

försäkrade;

c') ersättning i penningar eller naturaförmäner i form av kost el- ler hostad för arbete för annans räkning;samt

d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1954:243) om yrkes- skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av Ko- nungens förordnande, iden män ersättningen träder i stället för inkomst som ovan nämnts;

allt i den mån inkomsten icke enligt 2 % är att" hänföra till inkomst av

anställning.

llar inkomst som avses i första stycket a), b") eller c) icke uppgått till femhundra kronor för är, tages den ej i beräkning.

Prop. 1973 :46

Nuvarande lydelse

För varje år, för vilket pensions- grundande inkomst fastställts för försäkrad, skall p e n s i o n s - p 0 ä n g tillgodoräknas honom. I den mån pensionsgrundande in- komst härrör från inkomst av an- nat förvärvsarbete mä dock pen- sionspoäng tillgodoräknas den för- . säkrade endast såvida tilläggspen- sionsavgift enligt 19 kap. 3 & för året till fullo erlagts inom föreskri— ven tid. Utan hinder av att sådan avgiftsbetalning icke skett skall pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade för det år varunder han fyllt sextiofem år eller. där den försäkrade eller efterlevande till honom ansöker om pension enligt denna lag för tid före det år varun- der den försäkrade skulle uppnå sextiosju års ålder, för de båda är som närmast föregått det då pen- sion vid bifall till ansökningen skulle börja utgå.

65

19

Föreslagen lydelse

För varje är. för vilket pensions-. grundande inkomst fastställts för försäkrad, . skall p e n s i o n s -

. p 0 ä ng tillgodoräknas honom. 1

den . mån pensionsgrundande in- komst härrör från inkomst av an- nat förvärvsarbete må dock pen- sionspoäng tillgodoräknas den för- säkrade endast. såvida tilläggspen- sionsavgift enligt 19 kap. 3 & för året-till fullo erlagts inom föreskri- ven tid. Utan hinder avlatt sådan . avgiftsbetalni'ng icke skett skall

pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade för det är varunder han fyllt sextiofem år eller, där den försäkrade. eller efterlevande till honom ansöker om pension enligt . denna lag för tid före det år varun- der den försäkrade'skulle uppnå sextiosju års ålder, för de båda är som närmast föregått det då pen- sion vid bifall till ansökningen skulle börja utgå. Pensionspoäng ”skall [vidare alltid tillgodoräknas förl pelnsionsgrzmdande inkomst härrörande frän inkomst som av— ses i 3 _f' första stycket d). ' '

Pensionspoäng som i första stycket sägs är den. pensionsgrundande inkomsten delad med det vid årets ingång gällande basbeloppet. Pensions- poång beräknas med två decimaler.

För år, varunder försäkrad åtnjutit förtidspension enligt 13 kap. 2 &, . skall den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng motsvarande vad enligt nämnda paragraf skall antagas hava tillgodoräknats honom för samma år.

13 kap.

Är den försäkrade vid tidpunk- ten för pensionsfallet placerad lägst i den sjukpenningklass, som svarar mot en årsinkomst av för- värvsarbete uppgående till det vid

%

Uppgår den försäkrades sjuk-a penninggrundande inkomst. vid tidpunkten för pensionsfallet lägst till ett belopp som motsvarar det vid årets ingång gällande basbelop-

Prop. l973:46

Nuvarande lydelse årets ingång gällande basbeloppet, eller har pensionspoäng tillgodo- räknats honom för minst tre av de fyra år, som närmast föregått det år då pensionsfallet inträffar. skall förtidspension utgå med tillämp- ning av bestämmelserna i andra stycket. Detsamma skall gälla för det fall den försäkrade icke är placerad i sjukpenningklass som nu sagts men skulle hava varit placerad i sådan klass, därest den allmänna försäkringskassan haft kännedom om samtliga de förhål— landen som skola ligga till grund för placeringen i sjukpenningklass.

Föreslagen lydelse

pet, eller har pensionspoäng tillgo- doräknats den försäkrade för minst tre av de fyra år, som närmast föregått det år då pen- sionsfallet inträffar. skall förtids- pension utgå med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket. Detsamma skall gälla då vid tid— punkter: för pensionsfallet sjuk- penninggrundande inkomst uppgå- ende till belopp som nu sagts icke fastställts, men skulle ha fast- ställts, därest den allmänna försäk- ringskassan haft kännedom om samtliga de förhållanden som sko- la ligga till grund för fastställan- det.

Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspen- sion. som skulle tillkomma den försäkrade, därest sådan pension skulle. börja utgå från och med den månad varunder han fyller sextiosju år. Härvid skall älderspensionen beräknas under antagande att den försäkra- de för varje år från och med det då förtidspensionen börjar utgå till och med det då han uppnår sextiofem års ålder tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av de pensionspoängtal, vilka tillgodoräknats honom under de fyra år som närmast föregått det år då pensionsfallet inträffade eller, om pensionen därigenom blir större, under samtliga är från och med det då han fyllt sexton år till och med det som närmast föregått pensionsfallet. Vid beräkningen av nämnda medeltal bortses från de år intill ett antal av hälften, för vilka pensionspoäng ej tillgodoräknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är lägst.

Pension enligt denna paragraf må ej utgå. om undantagande enligt 11 kap. 7 & ägde giltighet för den försäkrade då pensionst'allet inträffade samt undantagandet tillika föranlett. att den försäkrade för något av de fyra närmast föregående åren gått förlustig mer än en pensionspoäng. Ej heller må pension som nu sagts utgå. om den försäkrade vid sextiosju års ålder icke kan komma i åtnjutande av ålderspension enligt 12 kap.

15 kap. 2 516

Har försäkrad, som är född är 1927 eller tidigare. visst är under mer än nittio dagar uppburit sjuk-

16 Senaste lydelse 1968z239.

Prop. l973:46

Nuvarande lydelse penning enligt denna lag eller la- gen om _vrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt la- gen om ersättning åt smittbärare och har han därvid varit placerad lägst i den sjukpenningklass, vil- ken han skulle hava tillhört om hans årsinkomst av förvärvsarbete uppgått till det vid årets ingång gällande basbeloppet, skall vid be- räkning av det i 12 kap. 2 3? första stycket angivna medeltalet av pen- sionspoäng bortses frän nämnda är. därest medeltalet därigenom hö/es, samt vid tillämpningen i öv- rigt av 12 kap. anses som om pen- sionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för det året. Vad nu sagts skall icke avse är, då den försäkrade ätnjutit ålderspension eller förtidspension enligt denna lag eller dä undantagande enligt Il kap. 7 j? varit gällande för ho- nom och md ej tillämpas med av- seende ä mer än tre. är.

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning, dä försäkrad, som är född är 192 7 eller tidigare, visst är under mer än sextio dagar uppburit dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa el- ler då han för jämförlig tid uppbu- rit utbildningsbidrag, därest han var berättigad till dagpenning när bidraget bör/"ade utgä, eller om— ställningsbidrag. Utbildningsbidrag eller omställningsbidrag för hel manad motsvarar härvid dagpen- ning under t/"ugutvä dagar. Bidrag för del av månad motsvarar dag- penning under det antal dagar som erlzälles. om det tal, som angiver förhållandet mellan det uppburna beloppet och beloppet för hel mä- nad multipliceras med tjugutva". Brutet dagantal avrundas till när- mast högre tal.

Föreslagen lydelse

Prop. 1973 :46

Nu varande lyd else

I.) (J

. Föreslagen lydelse

17 kap. 1 517

Det pensionsbelopp, som först förfaller till betalning efter bcvil- jande av förtidspension, skall minskas med den försäkrade till- kommande sjukpenning jämte barntillägg enligt denna lag i den mån pension och sjukförsäkrings- förmäner belöpa på samma mål- nad. Bcviljas förtidspensionen att utgå i omedelbar anslutning till sjukbidrag, skall minskning dock göras endast 51 belopp, varmed pensionen i anledning av ytterliga- re nedsättning av arbetsförmågan överstiger sjukbidraget. [ första hand minskas folkpension.

llar vid omprövning jämlikt 3 kap. 5 5 första stycket e) den försäkrade placerats isjukpenning- klass för tid efter det pensionen beviljats, skall för dag. då hel sjuk- penning utgivits, sjukförsäkrings— förnzänerna föranleda minskning av pensionen endast i den mån de överstiga vad som skulle hava ut- gått enligt den sjukpenningklass, i vilken den försäkrade är placerad efter det pensionen beviljats.

Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande tillämp- ning beträffande belopp, varmed förtidspension ökas i anledning av ytterligare nedsättning av arbets- förmågan.

Det pensionsbelopp. som först förfaller till betalning efter bevil- jande av förtidspension,- skall minskas med den försäkrade till- kommande sjukpenning enligt denna lag i den mån pension och sjukpenning belöpa på samma må- nad. Beviljas förtidspensionen att utgå i omedelbar anslutning till sjukbidrag. skall minskning dock göras endast & belopp. varmed pensionen i anledning av ytterliga- re nedsättning av den försäkrades . förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom förvärvsarbete överstiger sjukbidraget. I första hand minskas folkpension.

Har vid omprövning jämligt 3 kap. 5 % första stycket c') befun- nits att den försäkrade även efter det pensionen beviljats är berätti— gad att vid sjukdom uppbära sjuk- penning, skall för dag, då hel sjuk- penning utgivits, sjukpenningen föranleda minskning av pensionen endast i den mån den överstiger vad som skulle hava utgått om sjukdomsfallet inträffat efter det pensionen beviljats.

Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande tillämp- ' ning beträffande belopp, varmed

förtidspension ökas i anledning av ytterligare nedsättning iden för- säkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomstgenom för- värvsarbete.

4518

Det pensionsbelopp som först förfaller till betalning efter beslut om pension eller om ökning av pension eller upphävande av förordnande som

17 Senaste lydelse 1970 :141. l & Förslaget framläggs under förutsättning av bifall till prop. 1973156.

Pr'op. 1973 :46 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse i 16 kap. 3 5 andra stycket sägs mä, där den pensionsberättigade under den tid :i vilken pensionsbeloppet belöper i väsentlig män erhållit sin försörjning av allmänna medel, till den del pensionsbeloppet motsvarar vad den myndighet som tillhandahållit försörjningen visar sig hava för nämnda tid utgivit för den pensionsberättigades samt hans makes och minderåriga barns försörjning uppbäras av myndigheten.

Det pensionsbelopp som först förfaller till betalning efter beslut om ålderspension eller förtidspen- sion eller om ökning av sådan pension eller upphävande av för- ordnande enligt 16 kap. 3 5 andra stycket beträffande sådan pension skall, där den . pensionsberättigade under den tid på vilken pensions- beloppet belöper uppburit dag- penning från erkänd arbetslöshets- kassa eller kontant arbetsmark- nadsstöd enligt lagen (1973:00l om kontant arbetsmarknadsstöd minskas med den del av arbetslös-' hetsstödet som visas ha utgivits utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet förelegat vid utbetalningen av stödet. Vad nu sagts skall, i de fall kontant arbets- marknadsstöd utgått, gälla även efter beslut som avser änkepen- sion. '

18 kap. 5 9174

Allmän försäkringskassa mä cj bedriva annan verksamhet än som angives i denna lag eller i bestäm- melser, som utfärdats med stöd av densamma.

Allmän försäkringskassa må ej utan stöd av särskilt lagstadgande bedriva annan verksamhet än som angives i denna lag eller i bestäm- melser. som utfärdats med stöd av densamma.

[ den mån Konungen sä förordnar, är allmän försäkringskassa pliktig att biträda vid handhavandet av annan statlig social försäkrings- eller un- derstödsverksamhet ävensom att tillställa socialregister behövliga uppgif- ter,

Allmän försäkringskassa skall tillhandagå statlig eller kommunal myn- dighet. försäkringsinrättning samt arbetsgivare med yttranden och upp-

Prop. l973:46 34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse lysningar, i den mån hinder enligt lag eller författning ej möter samt mera betydande olägenhet ej därigenom uppkommer för kassan.-Myndighet, som handhar arbetslöshetsförsäkring, eller lokalt organ som i 1 kap. ?. & sägs mä ej av allmän försäkringskassa förvägras begärt biträde.

19 kap. 1519

Arbetsgivare skall enligt vad nedan sägs för varje år erlägga avgift dels till sjukförsäkringen. dels till försäkringen för tilläggspension.

Avgift till sjukförsäkringen utgär ä summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmäncr i form av kost eller bostad utgivit säsom lön eller, där fall som avses i 3 kap. "3 & andra stycket sista punkten är för handen, annan ersättning för utfört arbete.

Avgift till försäkringen förtill- läggspension utgår & summan av vad arbetsgivaren under året till

arbetstagare hos honom i pen-- ningar eller naturaförmäneri form av kost eller bostad utgivit säsom lön eller, där fall som avses i ll kap. 2 å andra stycket är för han- den, annan ersättning för utfört arbete, sedan frän nämnda summa dragits ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande bas- beloppet multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren un- der äret. Härvid skall arbetstagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under året varit anställd i mindre omfattning, medräknas i motsvarande män. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl för- anleda därtill, mä avgift beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Avgift till försäkringen förtill- läggspension utgår & summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i pcn- ningar eller naturaförmäneri form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall. som avses i ll kap. 2 5 andra stycket är för han- den, annan ersättning för utfört arbete. sedan frän nämnda summa dragits ett det vid årets ingång gällande bas- beloppet multiplicerat med det

belopp motsvarande

beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren un- der äret. Härvid skall arbetstagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under året varit anställd i mindre omfattning, medräknas i motsvarande män. Det antal ar- betstimmar per år som iallmänhet skall anses motsvara full arbetstid fastställes av Konungen efter för- slag av riksförsäkringsverket. (ie-- nomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om sär— skilda skäl föranleda därtill, mä

19Senaste lydelse l972z560. Förslaget framläggs under förutsättning av bifall till prop. 1973247.

Prop. l973:46 ' 35 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avgift beräknas på sätt som av- viker frän vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resul- tat.

Vid beräkning av avgift enligt denna paragraf skall hänsyn icke tagas till arbetstagare, vars lön under året ej uppgått till femhundra kronor, och ej heller till arbetstagares lön eller ersättning i vad den för är räknat överstiger sju och en halv gänget" det vid årets ingång gällande basbelop- pet. Vad gäller sjukförsäkringen skall vidare, där ej fall som avscsi 3 kap. ?. å andra stycket sista punkten är för handen. vid beräkning av avgift bortses fran arbetstagare. som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om _vrkesskadeförsäkring. Sävitt angär försäkringen för tilläggspension skall bortses frän arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem ärs ålder, så ock frän arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom antingen enligt 11 kap. "2 % tredje eller fjärde stycket icke räknas säsom inkomst av anställning eller. om arbetstagaren icke är svensk medborgare. och ej heller är bosatt härstädes, avser arbete utom riket.

Avgift erlägges icke för arbets- tagares lön vid sjukdom eller ledig- het för vård av sjukt barn eller med anledning av burits födelse till den del lönen motsvarar sjukperi— ning eller ft'iräldrapannt'ng, som ar- betsgivare— 3 kap. 16 5.

Om redares avgift för lön till vissa sjömän stadgas särskilt.

äger uppbära enligt

2 520

Försäkrad. som vid utgången av visst är är inskriven hos allmän .

l-"örsäkrad, som visst är är in- skriven hos allmän försäkringskas- sa, skall för nämnda är till kaSsan erlägga sjukförsäkrings- a v g i f t, som enligt vad nedan sags avser kassans utgifter för sjuk- vrirclscrsättning, grundsjukpenning

och tilläggssjukpenning.

Avgift avser utgifter för sjuk- värdsersättning, vari inbegripas de utgifter för läkemedel som ärila de allmänna jörszi'kringskassorna, skall erläggas under jk'irutsältning

3 0 Senaste lydelse 19702141 .

försäkringskassa och ej. fyllt sex- tiosju är och ej heller för decem- ber månad samma år åtnjulit äl- derspension eller förtidspension enligt denna lag, skall för nämnda är till kassan erlägga sju k fö r - säkringsavgift- under för— utsättning att till statlig inkomst- skatt beskattningsbar inkomst be- räknats för honom vid taxering äret närmast efter det är avgiften avser.

Prop. l973:46

Nuvarande lydelse att vid taxering året närmast efter det är avgiften avser till statlig inkomstskatt beskattningsbar in- komst beräknats för den försäk- rade. Sådan avgift skall dock icke erläggas, om den försäkrade vid utgången av det år avgiften avser upphört att vara inskriven hos all- män försäkringskassa eller fvllt sextiosju är eller för december månad samma år åtnjutit ålders— pension eller förtidspension enligt denna lag.

Avgift avseende utgifter för grundsjukpenning, vari inbegripas utgifterna för barntillägg och rna— derskapspenning, skall erläggas un- der förutsättning dels att den för— säkrade under det är avgiften avser varit placerad i sjukpenningklass. dels att vid taxering året närmast efter det år avgiften avser till stat- lig inkomstskatt beskattningsbar inkomst beräknats för den försäk- rade.

Avgift avseende utgifter för tilläggssjukpenning skall erläggas under förutsättning att den för- säkrade under det är avgiften avser varit placerad isjukpenningklass' nr 3 eller högre sjukpenningklass.

' Föreslagen lydelse

&

36

Försäkrad. för vilken för visst är fastställts pensionsgrundande inkomst på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete, skall för nämnda år erlägga [' i l l .1 g g s p e n si ons a v gi ft å den pensionsgrundande in- komsten, i vad denna härrör från inkomst av annat förvärvsarbete.

för

A vgi ft erlägges icke

in-

komst, som avses i ll kap. 359 första stycket d ).

"Prop. l973:46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4521

AVgift till sjukförsäkringen en- ligt l 5 skall utgå med tre och två tiondels procent av det belopp. varä aniften skall beräknas. Av avgiften skola tolv trettiotväonde- [ar användas till bestridande av de allmänna försäkringskassornas ut- gifter för sjukvärdsersättning och återstoden till bestridande av kas— sornas utgifter för tilläggss/"ukpen- ning i vad den svarar mot inkomst av anställning. Medlen fördelas mellan kassorna i förhållande till deras utgifter för vartdera ända- målet under året; och skola därvid de utgifter för läkemedel, som åvila kassorna, anses ingå i utgif- terna för sjukvårdsersättning. Konungen äger med'riksdagen för- ordna, att viss del av de medel, som enligt vad nu sagts skola till- godOföras de allmänna försäk- ringskassorna, i stället skall ingå till en fond, benämnd & l l' m ä n - na sjukförsäkrings-" fo n d e 11, vilken förvaltas enligt grunder som fastställas i enahanda ordning.

Avgift till sjukförsäkringen en- ligt l 5 skall utgå med tre och åtta tiondels procent av det belopp, varå avgiften skall beräknas. In- flutna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna i förhållande" till deras utgifter un- der året för sjukförsäkringsförmå- ner, inberäknat de utgifter för lä-

' komedel, som åvila kassorna, samt

för förvaltning. Konungen äger

- förordna, att viss del av medlen

skall ingå till en fond, benämnd allmänna sjukförsäk- ri n 'gs fo n d e n, vilken förval- tas enligt grunder som fastställasi enahanda ordning.

6 522

Sjukförsäkringsavgift fastställes av riksförsäkringsverket efter den allmänna försäkringskassans hö- rande. Sådan avgift utgår för varje' avgiftspliktig med visst belopp-i hela kronor, varvid öretal bortfal- ler.

Avgift avseende utgifter för sjukvårdsersättning beräknas för hela året, avgift avseende utgifter för grundsjukpenning för varje

21 Senaste lydelse l972:67l . ” Senaste lydelse 1971274.

Sjukförsäkringsavgift fastställes - av riksförsäkringsverket efter den allmänna försäkringskassans hö- rande. Sådan avgift beräknas för helt år och utgår för varje-avgifts- pliktig med visst belopp i hela kronor, varvid öretal bortfaller.

Prop. 1973 :46

Nuvarande lydelse månad under vilken den försäkra- de varit placerad i" sjukpenning- klass och avgift avseende utgifter för tilläggssjukpenning för varje månad under vilken den försäkra- de varit placerat! i sjukpenning- klass nr 3 eller högre sjukpenning- klass.

Avgifterna avseende utgifter för sjuk1-'tirdsersättning, grundsjukpen- ning och tilläggssjukpenning skola var för sig vara avvägda sä, att de i

förening med andra medel som - äro tillgängliga för motsvarande del av försäkringen förslå till be- stridande av den allmänna försäk- ringskassans utgifter för den delen samt till förvaltningskostnader och erforderlig fondering.

.Ll vgifterna avseende utgifter för sjukvärdsersättning och grundsjuk— penning skola var för sig vara lika stora för samtliga avgiftspliktiga försäkrade i den allmänna försäk- ringskassa/1. liörsäkrads avgifter för dessa ändamål mä för år räk- nat tillsammans icke överstiga ett belopp motsvarande en tiondel av hans till statlig inkomstskatt be- skattningsbara inkomst vid taxe- ring äret närmast efter det är sjuk- försäkringsavgiftcn avser. I första hand nedsättes avgiften avseende utgifter för sjukvårdsersättning.

Avgifterna avseende utgifter för tillåggssjukpenning skola, till den del sådan sjukpenning svarar mot inkomst av anställning, vara lika- stora för alla försäkrade iden allmänna jörsäkringskassan, sorti med avseende pä sädan inkomst tillhöra samma sjukpenningk/ass. Till den svarar mot inkomst av annat för- varvsarbetc skola avgifterna vara lika stora för samtliga försäkrade i

del tilläggssjukpenning

Föreslagen lydelse

Avgiften skall vara avvägd sä, att den i förening med andra me- del som äro tillgängliga för mot- svarande ändamål försltir till be- stridande av den allmänna försäk- ringskassans utgifter för sjukför- säkringsförmåner. inberäknat de utgifter för- läkemedel som åvila kassan, samt till förvaltningskost- nader och erforderlig fondcring.

Avgiften består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen skall vara lika stor för samtliga avgifts- pliktiga försäkrade i landet. Den rörliga delen skall utgöra en kvot- del av den försäkrades inkomst av förvärvsarbete det år avgiften av- ser. Vid fastställande av denna kvotdel skall beaktas om inkoms- ten härrör från anställning eller från annat förvärvsarbete. Ilärrör inkomsten från annat förvärvsar- bete än anställning skall även be- aktas om karenstid gäller för sjuk- penningförsäkringen.

Vid beräkning av inkomst enligt tredje stycket gälla bestämmelser- na i 3 kap. 2 _s i tillämpliga delar. Hänsyn tages dock ej till län eller annan gottgörelse som utgör be- ' skattningsbar inkomst enligt för- ordningen (1958295) om sjö- mansskatt.

Försäkrads

gift ma icke överstiga ett belopp

sju k försäkringsav-

motsvarande en tiondel av hans till statlig inkomstskatt beskatt-

Prop. 1973 :46

Nuvarande lydelse kassan. för vilka den nämnda de- len av sjukpenningen är lika stor och för vilka försäkringen är lika i fräga om karenstid.

Är försäkrad på grund av vad i 4 kap. 3 ,6 stadgas vid ingången av månad, för vilken avgift avseende utgifter för grundsjukpenning eller tilläggssjukpenning skall utgå, icke berättigad till sjukpenning för minst nittio dagar. nedsättes avgifl ten till hälften av det belopp, var— till den eljest skolat uppg/i. Har försäkrad under visst är uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar inkomst eti- ligt förordningen (1958295f om sjömansskatt. skall sådan avgift av—- seende utgifter för grundsjukpen— ning eller tilläggssjukpenning, sotn hänför sig till samma är, nedsättas med en tolftedel för varje period om trettio dagar, för vilken sädan lön eller gottgörelse uppburits. Avgift utgifter för tilläggssjukpenning skall ieke er- läggas av den som uppburit sådan

avseende

lön eller gottgörelse om vid taxe- ring dret närmast efter det är i avgiften avser ieke för honom lie- räknats till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst.

Den sotn fullgör värnplikts- tjänstgt'iring eller vapenfri tjänst är befriad ft'dn avgift avseende utgif— ter för grundsjukpenning eller tilläggssjukpenning för varje hel manad av tjänstgöringstiden.

Föreslagen lydelse ningsbara inkomst vid taxering året närmast efter det år avgiften avser.

7å23

Till allmän försäkringskassa ut- gär för varje är s t a i s b id ra g med femtio fetn proeent av kassans

2 3 Senaste lydelse 19701141.

Statsbidrag utgär för varje år med en tredjedel av all- män fr'irst'ikringskassas utgifter för

Prop. 1973.46

Nuvarande lydelse utgifter för a) sjukvårdsersättning, dock ej ersättning för sjukhusvård i riket; b) grundsjukpenning; c) barntillägg; d) moderskapspenning.

30

Föreslagen lydelse sjukförsäkringsförmåner, inberäk- nat de utgifter för läkemedel som åvila kassan, samt för förvaltning.

20 kap.

Ersättning enligt denna lag må indragas eller skäligen nedsättas, om - den som är berättigad till ersättningen

al uppsåtligen åsamkat sig sjukdom eller skada, som orsakat den utgift eller nedsättning av arbetsförmågan, för vilken ersättning begäres;

b) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid förövandet av handling, för vilken ansvar genom lagakraftägande dom ädömts honom;

c)vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller att följa läkares föreskrifter eller eljest gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur

hälsosynpunkt;

d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhällande, som är av betydelse för rätten till ersätt-

ning.

Vägrar försäkrad utan giltig an- ledning att underkasta sig åtgärd av beskaffenhet som avses i 4 kap. 2 5, må sjukpenning jämte barn- tillägg eller förtidspension helt el— ler delvis tills vidare förvägras ho- nom, under förutsättning att han erinrats om denna påföljd.

Vägrar försäkrad utan giltig an- ledning att underkasta sig åtgärd av beskaffenhet som avses i 4 kap. 2 &, må sjukpenning eller förtids- pension helt eller delvis tills vidare förvägras honom, under förutsätt- ning att han erinrats om denna påföljd.

45

Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra honom åvilande uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller annor- ledes förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit ersättning och har han skäligen bort inse detta, skall åtcrbetal- ning ske av vad för mycket utbetalats, där ej i särskilt fall anledning föreligger att helt eller delvis eftergiva äterbetalningsskyldighet.

Har atcrbctalningsskyldighet l-lar älagts nägon enligt första stycket. . mä vid senare utbetalning till ho— nom i avräkning a vad för mycket

äterbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket. mä vid senare utbetalning t:ill.ho- nom i avräkning ä vad för mycket utgått innchällas skäligt belopp. Avdrag ä tilläggspension mä tillika

utgätt innehällas skäligt belopp. Avdrag il tilläggspension mä tillika

Prop. 1973 :46

Nuvarande lydelse göras för ogulden tilläggSpensions- avgift, såvida enligt 11 kap. 65 första stycket pensionspoäng till- godoräknats den försäkrade. för det är som avgiftcn avser.

3l

Föreslagen lydelse göras för ogulden tilläggspensions— avgift, såvida enligt 11 kap. 6 & första stycket pensionspoäng som svarar mot avgiften tillgodoräk- nats den försäkrade för det år som avgiften avser.

21 kap.

1524

Försäkrad, som är placerad i sjukpenningklass och som ej åtnju- ter förtidspension enligt denna lag, skall, såframt han är gift och stadigvarande sammanbor med sin make eller, i annat fall, stadigva- rande sammanbor rned barn under sexton år till honom eller hans make eller med någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn, genom frivilliga avgifter kunna hos den allmänna försäk—l ringskassa, hos vilken han är in— skriven, försäkra sig för erhållande av visst sjukpenningtillägg.

Genom frivilliga avgifter skall ock hOS allmän försäkringskassa försäkrad, vilken till följd av studier eller annan utbild- ning, som beräknas pågå minst ett halvt är, icke eller endast i ringa utsträckning ägnar sig åt förvärvs- arbete. kunna hos kassan försäkra inskriven sig för erhållande av viss sjukpen- ning jämte barntillägg eller av visst tillägg till den sjukpenning, vartill han är berättigad enligt 3' kap. Sjukpenning som avses i denna paragraf mä c-j uppgä till högre belopp än femton kronor för dag. Ej heller ma sjukpenningtillägg uppgå till högre belopp än som

2 4 Senaste lydelse 1970 :] 41.

Försäkrad, som enligt bestäm- melserna i 3 kap. är berättigad att vid sjukdom uppbära sjukpenning och som ej åtnjuter förtidspension enligt denna lag, skall, såframt han är gift och stadigvarande samman- bor med sin make eller, i annat fall, stadigvarande med barn under sexton är till ho-

sammanbor

nom eller hans make eller med' någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn, ge- nom frivilliga avgifter kunna hos den allmänna försäkringskassa, hos vilken han är inskriven. för- säkra sig för erhållande av visst sjukpenningtillägg.

Genom frivilliga avgifter skall ock hos allmän försäkringskassa inskriven vilken till följd av studier eller annan utbild- ning, som beräknas päga minst ett

försäkrad,

halvt är icke eller endast i ringa utsträckning ägnar sig åt förvärvs- arbete, kunna hos- kassan försäkra sig för erhållande av viss sjukpen— ning eller av visst tillägg till den sjukpenning, vartill han är berätti- gad enligt "3 kap.

Sjukpenning som avses i denna paragraf mä cj uppgå till högre belopp än tjugu kronor för dag. Ej heller ma sjukpenningtillägg uppgä till högre belopp än som motsva-

Prop. l973:46 32 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

motsvarar skillnadcn mellan fem- rar skillnaden mellan tjugu kronor mn kronor och den sjukpenning och den sjukpenning. vartill den vartill den försäkrade är berättigad försäkrade är berättigad enligt 3 enligt 3 kap. kap.

Vid tillämpning av 16 kap. ] å andra stycket och l7 kap. ] 5 skall med sjukpenning som där sägs likställas sjukpenning och sjukpenningtillägg på grund av försäkring som avses i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den l januari 1974. De nya bcstämmelsernai 19 kap. l & tredje stycket skall dock träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt därä meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i fråga om avgift och statsbidrag för tid före ikraftträdandet.

Den som är inskriven hos allmän försäkringskassa och vid utgången av är 1973 placerad i sjukpenningklass men som inte skulle bli sjukpenning- försäkrad enligt de nya bestämmelserna skall vid sjukdom uppbära sjuk— penningjätnte barntillägg enligt äldre bestämmelser så länge hans inkomst av förvärvsarbete uppgår till ettuscnättahundra kronor men ej till fyra- tusenfemhundra kronor. I fråga om ändring av sjukpenningklass skall dock de nya bestämmelserna i 3 kap. 5 % äga motsvarande tillämpning.- Sjukpenning som här avses hänförcs ej till pensionsgrundande inkomst för tilläggspension. '

Den som vid ikraftträdandet har sjukpenningförsäkring som beträffan- de tilläggssjukpenning gäller med karenstid får utan hinder av de särskilda villkoren i 3 kap. 11 5 andra stycket övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid, sävida han gör framställning härom till den allmänna försäkringskassan före utgången av mars månad 1974.

Bestämmelserna i 15 kap. "25 skall fortfarande gälla sävitt avser tid före ikrafttt'ädandc't. ' '

Beträffande den som är berättigad att uppbära omställningsbidrag enligt 102 & arbetsmarknadskungörelsen (1966368) efter utgången av år 1973 skall i fråga om rätt till förtidspension enligt 7kap. ] å andra stycket samt i fräga om tillgodoräknande av pensionsgrundandc inkomst för tilläggspcnsion enligt ll kap. 2 % bestämmelserna om försäkrad som uppbär kontant arbetsmarknadsstöd i tillämpliga delar gälla. Dä beslut om äldcrspension eller förtidspension meddelas i fall dä någon uppburit omställningsbidrag, skall bestämmelserna i 17 kap. 4 5 andra stycket om kontant arbetsmarknadsstöd i tillämpliga delar gälla.

Prop. l973:46

2. Förslag till

33

Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (19542243) om yrke-sskadeför— säkring1 ,

JEIS att 14 och 15 55 skall upphöra att gälla. dels att 4, 9, ll, 13. 17, 18, 28, 30. 37 och 47 åå skall ha nedan

angivna lydelse—_

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4s2

Frän försäkringen undantages arbetstagare, som är gift med arbetsgiva-

ren.

Jämväl arbetstagare. som äri . rätt upp- eller nedstigande släkt- skap eller svägerlag med arbetsgi- varen eller dennes make och som varaktigt lever i hushållsgcmen- skap med arbetsgivaren. är undan— tagen från försäkringen. dock en- dast sävida arbetstagaren ej är pla- cerad i sjukpenningklass enligt la- gen om allmän försäkring.

Jämväl arbetstagare. som är i rätt upp- eller nedstigande släkt- skap eller svägerlag med arbetsgi- varen eller d'ennes make och som varaktigt lever i hushållsgemen— skap med arbetsgivaren. är undan- tagen från försäkringen. dock en- dast såvida arbetstagarens inkomst av förvärvsarbete för år räknat ej uppgår till ettusenättahundra kro- nor.

Utföres arbetet för två eller flera arbetsgivares gemensamma räkning. skall vad i första och andra styckena är stadgat om undantag från försäkringen icke äga tillämpning, med mindre- förutsättningarna därför äro uppfyllda i förhållande till envar av arbetsgivarna.

9 53.

Med ä r lig a r b e t s fö r ( _j ä n st avse-s. där ej annat följer av vad nedan sägs. det belopp. vartill försäkrads inkomst av förvärvsarbete. utan" hänsyn till övergående. sjukdom. tillfälligt övertidsarbete eller annan särskild omständighet, vid tid då skada inträffar kan antagas uppgä för är räknat.

Har hUShällsarbete i hemmet. Har hushållsarbete i hemmet hindrat försäkrad att utföra för- värvsarbete i full utsträckning, skall efter vad som prövas skäligt. hushällsarbetet likställas med för—

1 Lagen otntryckt 19622408. 2 Senaste lydelse 19712882. 3 Senaste lydelse. 19672916.

hindrat försäkrad att utföra för- värvsarbete i full utsträckning skall efter vad som prövas skäligt hushållsarbetet likställas med för—

Prop. l973:46

Nuvarande lydelse värvsarbete. Värdet av hushållsar- bete i hemmet ävensom inkomst av förvärvsarbete för egen räkning mä ej beräknas högre än som mot- svarar i orten gängse avlöning för liknande arbete- för annans räk- ning. Utgöres inkomst helt eller delvis av naturaförmäner. skola dessa uppskattas efter de regler, som tillämpas vid taxering till

34

Föreslagen lydelse

värvsarbete. Värdet av hushällsar— bete i hemmet ävensom inkomst av förvärvsarbete för egen räkning må ej beräknas högre än som mot- svarar i orten gängse avlöning för liknande arbete för annans räk- ning. Utgöres inkomst helt eller delvis av naturaförmäner, skola dessa uppskattas efter de regler, som tillämpas vid beräkning av

ko mmunal inkomstskatt. preliminär skatt.

För försäkrad. som vid tiden för skadans inträffande ej fyllt tjugufem år, skall den årliga arbetsförtjänsten vid bestämmande av ersättning för tid efter det han uppnär nämnda ålder eller av livränta till efterlevande beräknas till det belopp, vartill hans inkomst av förvärvsarbete skäligen kan, med hänsyn till arten av hans sysselsättning vid tiden för skadans inträffande, antagas hava kommit att uppgå vid denna älder. därest skadan ej inträffat. På motsvarande sätt skall. om den försäkrade ej fyllt tjuguett är, hans sannolika inkomst vid tjuguett års ålder läggas till grund för bestämmande av ersättning till honom för tid mellan tjuguett och tjugufem års ålder och, om den försäkrade ej fyllt adel-ton är, hans sannolika inkomst vid aderton års ålder läggas till grund för bestämmande av ersättning till honom för tid mellan aderton'och tjuguett års ålder.

Undergär försäkrad vid tiden för skadans inträffande yrkesutbildning, må den årliga arbetsförtjänsten icke bestämmas till lägre belopp än det. vartill hans inkomst av förvärvsarbete skäligen kan antagas hava uppgått. om han. därest skadan ej inträffat. vid denna tidpunkt avbrutit yrkestit- bildningen och i stället ägnat sig ät dylikt arbete. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning därest den försäkrade vid den senare tidpunkt, som enligt tredje stycket skall vara avgörande för arbetsförtjänstens beräkning, skulle hava ägnat sig åt yrkesutbildning, om skadan ej inträffat. '

Ätnjöt försäkrad i anledning av tidigare skada pension. livränta eller annan ersättning, skall efter vad som finnes skäligt sädan ersättning anses såsom inkomst av förvärvsarbete vid bestämmande av livränta till efterle- vande.

Har försäkrad, som ådragit sig skada genom långvarig inverkan av sådan beskaffenhet som avses i 6 5 första stycket b") eller e). först avsevärd tid efter skadans yppande varaktigt upphört att arbeta i verksamhet, i vilken fara föreligger för dylik ' skada, mä den ärliga arbetsförtjänslen vid bestämmande av ersättning för tid efter arbetsavhrottet ieke beräknas till lägre belopp än som skolat fastställas, om skadan lyppats vid tiden för arbetsavbrottet. '

Uppgär den årliga arbetsförtjänsten icke till ettusenättahundra kronor, skall den beräknas till detta belopp. Överstiger den årliga arbetsförtjäns—

Prop. l973:46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ten ett belopp motsvarande fem gånger det basbelopp" enligt 1 kap. 6 5 - lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring som'gällde vid ingången av det är då skadan inträffade; tages överskjutande belopp icke i

beräkning.

1154"

Drabbas nägon, som är omfat— tad av sjukförsäkringen enligt la— gen om allmän försäkring. av yr- kesskada, äger han för tid till och med nittionde dagen efter den då skadan inträffade. dock längst till den dag skadan medför rätt till livränta eller till och med den dag rätten till sjukpenning upphör en- ligt 4 kap. 3 j' nämnda lag (5 am - o r dn in g s t i (1) rätt att _från.

allmän försäkringskassa erhålla er- sättning enligt som vid annan sjukdom.

samma

Är skadad, som avses i första stycket, under samordningstiden eller del därav ej berättigad till sjukpenning från allmän försäk- ringskassa, skall för sådan tid till honom utgivas sjukpenning enligt denna lag med belopp motsvaran- de vad han skulle hava ägt uppbä- ra frän försäkringskassan. därest han varit placerad i sjukpenning- klass enligt lagen om allmän för- säkring. Vad nu sagts skall icke gälla försäkrad, som avses i 35 andra stycket denna lag. och ej heller arbetstagare, som enligt 3 kap. 16 5 första stycket lagen om allmän försäkring undantagits frän placering i sjukpenningklass.

grunder .

Drabbas någon, som är omfat- tad av sjukförsäkringen enligt la- gen (.l962.'38l) om allmän försäk- ring, av yrkesskada, äger han för tid till och med nittionde dagen efter den då skadan inträffade, dock längst till den dag skadan medför rätt till "livränta eller till och med den dag rätten'tilt sjuk- penning upphör cnligt 3 kap. 35 första stycket, andra punkten nämnda lag (5 a m 0 r d nin g 5 - tid) rätt att-frän allmän försäk- ringskassa erhålla ersättning enligt samma grunder som vid annan sjukdom.

Är skadad, som avses i första stycket.. under samordningstiden' eller del-däravej berättigad till sjukpenning från allmän försäk- ringskassa, skatt för sådan tid till honom utgivas sjukpenning enligt denna lag med belopp motsvaran- de vad han skulle hava ägt uppbä- ra från försäkringskassan, därest han varit sjukpenningförszikrad jämlikt_3 kap. lagen om allmän försäkring. Vad nu sagts skall icke gälla _försäkrad, som avses i 35 andra stycket denna lag. och ej heller. arbetstagare, som enligt 3 kap. 16 5 första stycket lagen om allmän försäkring undantagits från rätt till sjukpenning vid sjukdom.

Är den, som drabbas av yrkesskada, under samordningstiden eller del därav cj omfattad av sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring, skall för sådan tid till honom utgivas ersättning enligt denna lag med

4 Senaste lydelse 1967z916.

Prop. 1973:46 36

belopp. som han skulle hava ägt uppbära, därest 2 och 3 kap. lagen om allmän försäkring varit tillämpliga ä honom. .

Medför yrkesskada under samordningstiden behov av sjukvård utom riket eller tandläkarvärd eller sådana särskilda hjälpmedel, som avses i 12 &, skola erforderliga kostnader härför, utgifter för nödiga resor inräknade, ersättas enligt denna lag, i den mån ersättning icke utgår enligt lagen om allmän försäkring. Vad nu sagts skall ock gälla i fråga om kostnader för särskild vård, som på riksförsäkringsverkets begäran lämnas den skadade.

1355

Förorsakar olycksfall eller inverkan, som avses i 6 5, efter samord- ningstidens utgång sjukdom, äger den skadade uppbära 11 el sju k — p e n n i n g för varje dag. sjukdomen medför förlust av arbetsl'örmägan, och h alv sj uk p e n n i n g för varje-dag, arbetst'örrnägan till följd av sjukdomen är nedsatt med minst hälften.

Sjukpenningens storlek bestäm- mes, där ej annat följer av vad i fjärde stycket sägs. av den sjuk- penningklass, till vilken den skada- de med hänsyn till sin årliga ar- betsförtjänst är att hänföra.

Sjukpenningklasserna oeh be- loppet av hel sjukpenning inom varje klass bestämmas med ledning ' av tabellen i _? kap. 4 _é' lagen om allmän försäkring. Med inkomst av förvärvsarbete för är avses därvid den skadades ärliga arbetsförtjänst beräknad enligt 9 &.

Slllkpenning mä ej i något fall utgå med lägre belopp än som skolat utgå i sjukpenning från all- män försäkringskassa, därest ska- dan ej utgjort yrkesskada. För tid, beträffande vilken livränta. som tillerkänts den skadade. enligt 16 5 första stycket andra punkten icke mä uppbäras, må hel sjukpen- ning jämte harntillägg, som avses i 14 £. icke utgå med lägre belopp än som motsvarar livräntan för dag räknad.

5 Senaste lydelse l967z9l6.

Ifråga. om sjukpenn ingens stor- lek och avdrag pä sjuk-penning för dag då _vrkesskada föranleder sjuk- husvård äga bestämmelserna i 3 kap. 4 5 lagen (1962.'381) om all- män försäkring tillämpning. Med sjukpenning- grundande inkomst avscs därvid den skadades årliga arbet'sförtjänst beräknad enligt () Q'. ' '

motsvarande

Sjukpenning mä ej i något fall utgå med lägre belopp än som skolat utgä i sjukpenning från all- män försäkringskassa. därest ska- dan ej utgjort yrkesskada. För tid. beträffande vilken livränta, som tillerkänts den skadade. enligt 16 5 första stycket andra punkten icke mä uppbär-as, mä hel sjukpen- ning icke utgä med lägre belopp än som motsvarar livräntan för dag räknad.

Prop. 1973 :46

Nuvarande lydelse

Är skadan vid tillämpning av lagen om allmän försäkring eller med stöd av densamma meddelade bestämmelser berättigad till barn- tillägg till sjukpenning eller skulle han hava varit berättigad till sä- dant tillägg. därest han omfattats av sjukförsäkringen enligt nämnda lag, skall bara tillägg utgä jämväl till sjukpenning enligt den- na lag; och skola därvid bestäm- melserna i3 kap. 9 sl och 20 kap. 2 5? lagen om allmän försäkring äga motsvarande tillämpa ing.

rss6

För tid, då _vrkesskada föranle- der sjukhusvård, skall sjukpenning minskas med tio krattor för dag, dock med högst hälften av sjuk- penningens belopp.

För skadad. som stadigvarande sammanbor med eget eller makes barn eller fosterbarn under tio år, utgör sjukpenningen vid sjukhus- värd lägst sex kronor för dag.

Är försäkrad till följd av _vrkes- skada under längre tid ur stånd att reda sig själv, förhöjes honom till- kommande sjukpenning eller liv- ränta under tiden med v ä r d b i- dl'ag. Sädant bidrag-utgår dock ej under tid. då han på grund av skadan ätnjuter sjukhusvård. Bi- dragets storlek bestämmes. när den skadade är intagen på vård- hcm eller annan anstalt. med hän-

6 Senaste lydelse 1972:673.

175

37

Föreslagen lydelse

145

'Upphär försäkrad sjukpenning eller livränta till följd av _vrkesska— da och är han pä grund av skadan under längre tid ur stånd att reda sig själv utgär v ä r d ]) id r a g. Så- 'dant bidrag utgår dock ej under -tid. då han på grund av skadan

åtnjuter storlek bestämmes, när den skada- de är intagen. pä vårdhem eller anstalt, med hänsyn till-

sjukhusvård. Bidragets

annan

Prop. l973:46

syn till vårdavgiftens storlek och eljest med hänsyn till vårdbeho- vets omfattning.

38

värdavgiftens storlek och eljest med hänsyn till värdbeliovets om- fattning.

Vid bidragets bestämmande skall hänsyn jämväl tagas till förmån, som den skadade för motsvarande ändamål åtnjuter jämlikt lagen om allmän försäkring. Bidraget må ej sättas högre än till fem kronor för dag, om den . skadade uppbär sjukpenning, och ettusenåttahundra kronor för år. om han uppbär livränta.

1857

Arbetstagare, som på anmodan av riksförsäkringsverket eller med dess samtycke under någon tid avhåller sig från arbetet isyfte att förebygga att yrkesskada uppstår, återuppstår eller förvärras. äger. såvida omständigheterna ej föran- leda till annat, under tiden upp- bära skälig ersättning motsvarande högst hel sjukpenning jämte barn- tillägg.

Arbetstagare, som på anmodan av riksförsäkringsverket eller med dess samtycke under någon tid avhåller sig från arbetet isyfte att förebygga att yrkesskada uppstår,

"återuppstår eller förvärras, äger,

såvida omständigheterna ej föran- leda till annat, under tiden upp- bära skälig ersättning motsvarande högst hel sjukpenning.

28 58

Sjukpenning jämte barntillägg samt livränta, som avses i 16 &, må skäligen nedsättas, såframt den försäkrade ådragit sig skadan vid förövande av handling, för vilken straff genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller, sedan ska- dan inträffat, gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt eller medvetet eller av grovvärds- löshet lämnar oriktig eller vilsele- dande uppgift angäende förhållan- de, som är av betydelse för rätten till ersättning. -.

Sjukpenning och livränta, som avses i 16 &, må skäligen nedsät--- tas, såframt den försäkrade. ådragit sig skadan vid förövande av hand- ling, för vilken straff genom laga- kraftägande dom ådömts honom, eller, sedan skadan inträffat, gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt eller medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angåen-' de förhållande, som är av betydel- se för rättentill ersättning.

Vägrar den skadade utan giltig anledning att rätta sig efter föreskrift, som i syfte att förkorta sjukdomstiden eller eljest lindra menliga följder av skadan givits av riksförsåkringsverket ellerarbetsgivaren eller läkare, och har till följd härav skadan medfört väsentligt mera långvarig eller höggradig nedsättning av arbetsförniägan, mä ock skälig nedsättning ske av ersättning som avses i första stycket.

7 Senaste lydelse 1967z9l6. 5 Senaste lydelse 1967z9l6.

Prop. l973:46

Nuvarande lydelse

39

Föreslagen lydelse

Livränta till efterlevande må skäligen nedsättas, säframt denne annor- ledes än i 27 & sägs vållat dödsfallet genomhandling, för vilken straff . genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller medvetet eller av grov

vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållan— . _ . de. som är av betydelse. för rätten till livräntan.

3059

Är någon. som har rätt till sjuk- penning, barntillägg eller livränta, icke svensk medborgare och är han ej bosatt i riket. äger riksför— säkringsverket att med hans sam- tycke när som helst i stället för sådan ersättning till honom utgiva ett belopp för en gång, motsvaran- de högst femtio och minst tjugu procent av ersättningens kapital- värde. llar utbyte som nu nämnts ägt rum. föreligger ej rätt till vida- ' re ersättning på grund av skadan.

Är någon. som har rätt till sjuk- penning eller livränta. icke svensk . medborgare-och är han ej bosatti riket. äger riksförsäkringsverket att med hans samtycke när som ' helst i' stället för sådan ersättning

till honom utgiva ett belopp för" en gång, motsvarande högst fem- tio och minst tjugu procent av ersättningens kapitalvärde. llar ut- byte som nu nämnts ägt rum, föreligger ej rätt till vidare ersätt- ning på grund av skadan.

37ä10

Riksförsäkringsverket äger att, om anledning föreligger härtill, i stället för sjukpenning eller livränta eller del därav bereda den, som är hemfallen åt dryckenskap eller allvarligt läkemedelsmissbruk. ersättning i naturaför- måner.

På framställning av nykterhets- nänmd äger riksförsäkringsverket besluta. att sjukpenning jämte barnrillägg tillkommande _ den, som är hemfallen ät alkoholmiss- bruk och beträffande vilken före- ligger omständighet i övrigt som i 15 5 första stycket lagen om nyk- terhetsvärd sägs, skall utbetalas till kommunal myndighet eller den er- sättningsberättigades make eller annan person att användas till den ersättningsbcrättigades eller hans familjs uppehälle.

9 Senaste lydelse l967:916. '0 Senaste lydelse 19671916.

Pä framställning av nykterhets- nämnd äger riksförsäkringsverket besluta. att sjukpenning tillkom- mande den. som är hemfallen ät alkoholmissbruk och beträffande vilken föreligger omständighet i övrigt som i 15% första stycket lagen om nykterhetsvard sägs. skall utbetalas till kommunal myndighet eller den ersättningsbe- rättigades make eller annan person att användas till den ersättningsbe- rättigadcs eller hans familjs uppe— hälle.

Prop. l973:46

Nuvarande lydelse

I fråga om ersättning på grund av den frivilliga försäkringen skall gälla vad som stadgats beträffande ersättning på grund av den obliga- toriska försäkringen. Från ersätt- ning, som avses i 12—15 55 och som belöper på tid innan den ska- dade blivit berättigad till livränta.-

skall dock avdragas vad som för motsvarande ändamål utgår i sjuk- hjälp frän allmän försäkringskassa.

475

40

Föreslagen lydelse

[ fråga om ersättning på grund av den frivilliga försäkringen skall gälla vad som stadgats beträffande ersättning på grund av den obliga- toriska försäkringen. lirän ersätt- ning. som avses i 12 eller 13 _é' och som belöper pä tid innan den ska- dade blivit berättigad till livränta. skall dock avdragas vad som för motsvarande ändamål utgår i sjuk- hjälp från allmän försäkringskassa.

[ försäkringsavtalet mä rätten till ersättning begränsas utöver vad som följer av första stycket.

Denna lag träder i kraft den I januari 1974. Beträffande sjukpenning och barntillägg till skadad vars årliga arbets- förtjänst ej uppgår till fyratusenfemhundra kronor skall äldre bestämmel- ser fortfarande äga tillämpning. Sjukpenning som här avses hänföres ej till pensionsgrundande inkomst enligt ll kap. lagen (1962381) om allmän

försäkring.

Äldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga om avgift för tid före ikraftträdandet.

Prop. 1973 :46

3. Förslag till

41

Lag om ändring i lagen (1962. 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom förordnas. att 5 &" lagen (l96'2239'3) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antagaskomma att åtnjuta under den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas icke all- tnänt barnbidrag. folkpension. tilläggspension enligt- lagen om all- män försäkring till den del pensio-- nen föranlett minskning av pen- sionstillskott enligt3 pensionstillskott eller av barn- tillägg enligt 9 kap. ket lagen om allmälän försäkring. livränta som avses i 17 kap..2'å nyssnämnda lag i vad den enligt

åsista styc-

samma lagrum avdragits frän pen- sion. ersättning pä grund av sjuk- försäkring i allmän försäkringskas— sa eller understöd som någon på grund av skyldskap eller svågerlag ma vara föranledd att utgiva.

551

5 lagen 0111 -

Föreslagen lydelse

Med årsinkomst avses'i denna lag den inkomst. för år räknat. som någon kan antagas komma att åtnjuta under den närmaste tiden.

.Såsom inkomst räknas icke all-

mänt ..barnbidrag, folkpension. tilläggspension enligt lagen om all- män försäkring till den del pensio- nen= föranlett minskning .av pen- sionstillskott enligt3 & lagen om' pensionstillskott eller. av tillägg enligt 9 kap. l ket lagen om allmän försäkring.- livränta som avses i 17 kap. 25 nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från pen- sion eller understöd som någon på

barn- 5 sista styc-

grund av skyldskap eller svågerlag mä vara föranledd att utgiva.

Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med tio procent av det belopp. varmed förmögenheten må överstiga för den som är gift fyrtiotuscn kronor. och för annan femtiot'usen kronor.

Värdet av naturaförmäner skall uppskattas efter regler. som fastställas av Konungen.

Ifråga om tnakar skall ärsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och vardet av förmögenhet _ beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet. Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmaste hela tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari l974.

' Senaste lydelse l9701189.

Prop. l973:46

4. Förslag till

42

Lag om ändring i militärersättningsförordningen ( 1950:261 )

Härigenom förordnas, att (1 5 "2 mom., 12 ä 2 mom., 21 åloeh "22 a 5: militärersättningsförordningen (1950:261)' skall ha nedan angivna lydelSe.

Nuvarande lydelse

2 m 0 m.2

65

Föreslagen lydelse

Har olycksfallet medfört sjukdom. som varat mer än två

dagar efter dagen för olycksfallet, utgives, där ej annat följer av 5 mom., från och med dagen efter sistnämnda dag sjukpenning så länge sjukdomen förorsakar förlust av arbetsförmångan eller nedsättning av denna med minst hälften. Vid förlust av arbetsförmågan utgives för varje. dag hel sjukpenning och vid nedsättning av. arbetsförmågan halv sjukpenning. '

Sjukpenningens storlek bestäm- mes, där ej annat följer av vad i fjärde stycket sägs, av den sjuk- penningklass. till vilken den skada- de med hänsyn till sin årliga ar- betsförtjänst är att hänföra.

Sjukpenningklasserna och be— loppet av hel sjukpenning-inom varje klass bestämmas med ledning av tabellen i 3 kap. 4 5 lagen om

allmän försäkring. Med inkomst av -

förvärvsarbete för fir-avses därvid den skadades ärliga arbetsförtjänst '

beräknad enligt 9 5. - '

För tid beträffande vilken liv- ränta, som tillerkänts den skada- de, enligt 3 mom. första stycket andra punkten icke mä uppbäras. mä hel sjukpenning jämte barn- tillägg. som avses i'nästa stycke, icke utgå med lägre belopp än som motsvarar livräntan för dag räk- nad.

[ fråga om utgivande av barn- .

tillägg till sjukpenningen och om sjukpenning under tid för sjrrkhus— . värd skola bestämmelserna i '14 och 15 N' lagen om _vrkesskade- försäkring äga motsvarande till- läm p ning.

' Förordningen omtryckt l954:460. 2 Senaste lydelse I967z918.

! fråga 'om sjukpenningens stor- ' lek oeh'avdrag pä sjukpenning för dag då skada till följd'av'olyeksfizll

' - som ovan" avses föranleder sjuk-

husvård äga bestämmelserna" i 3 kap. 4 39 lagen (1962-381) om all- män . försäkring motsvarande tillämpning. 'Med "sjukpenning- grundande inkomst avses därvid den skadades ärliga arbetsförtjänst beräknad enligt 9 €. '

För tid beträffande vilken liv- ränta, som tillerkänts den skada- de, enligt 3 mom. första stycket andra punkten icke må uppbäras, mä hel sjukpenning-icke utgå med lägre belopp än_ som motsvarar livräntan för dag räknad.

Prop. 1973 :46

Nuvarande lydelse

125

2 mo m.3 Sjukpenning jämte

barntillägg samt livränta, 50111 till- kommer den skadade, mä skäligen-

nedsättas, säframt denne ådragit sig skadan vid förövande av hand- ling. för vilken straff genom.1aga- kraftägande dom ådömts honom, eller, sedan skadan inträffat, gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt eller medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angåen— de förhallande, som är av betydel- se för rätten till ersättning.

43

Föreslagen lydelse

2 m 0 m. Sjukpenning och liv- ränta, som tillkommer den skada- de, mä skäligen nedsättas, såframt denne ådragit sig skadan vid för- övande .av. handling-, för vilken straff genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller, sedan ska- dan inträffat, gör 'sig skyldig till

.grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt

eller medvetet eller av grov värds- löshet lämnar oriktig eller vilsele- dande uppgift angående förhållan- de, som är 'av betydelse för rätten till ersättning. '

Vägrar den skadade utan giltig anledning att rätta sig efter föreskrift som i syfte att förkorta sjukd'o'ms'tidcn eller eljest lindra menliga följder av skadan givits av militär myndighet, riksförsäkrings'verket eller läkare, ' och har till följd härav skadan medfört väsentligt mera långvarig eller' höggradig nedsättning av arbetsförmågan mä ock skälig nedsättning ske av ersättning som avses i första stycket.

Livränta till etterlevand'e. m'a skäligen ne'dsättas såframt denne'annor- ledes .in i 1 mom. sägs vallat dödsfallet genom handling, för vilken straff genom lagakraftägande dom ädömts honom, eller medvetet eller av grov vardslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållan-

de. som är av betydelse för rätten till livräntan.

Är någon. som har rätt till sjuk- .

penning. barntillägg eller livränta enligt denna förordning. icke svensk medborgare. och är han ej i riket bosatt, äger riksförsäkrings- verket att med hans samtycke när som helst i stället för sådan ersätt- ning till honom utgiva ett belopp för en gang, motsvarande högst femtio och minst tjugu procent av ersättningens kapitalvärde. Har ut- byte som nu nämnts ägt rum före-

3 Senaste lydelse 1962:409. 4 Senaste lydelse 1962:409.

"71

åå4

Är nägonssom har rätt till sj'uk- ' ' '

penning eller livränta enligt denna' förordning, icke svensk medborga- re. och är han ej ilriket bosatt, äger riksförsäkringsverket att med hans samtycke när som helst i stället för sådan ersättning till 110- nom utgiva ett belopp för en gäng, högst

tjugu procent

femtio och

av ersätt- 1lar utbyte som nu nämnts ägt rum föreligger motsvarande minst ningens kapitalvärde.

Prop. l973:46 44 ligger ej rätt till vidare ersättning ej rätt till vidare ersättning på

pa grund av skadan. grund av skadan.

'.22 ägs

Har en värnpliktig under grundutbildning eller motsvarande utbildning enligt 27 ä 1 mom. 1). värnpliktslagen eller Linder repetitionsutbildningi direkt anslutning till grundutbildning ådragit sig sjukdom, som efter tjänstgöringens slut medför nedsättning av arbetsförmågan. med minst hälften men som ej berättigar till ersättning enligt denna förordning. har han rätt till särskild sjukpenning. Detsamma gäller om han efter tjänstgöringens slut ådragit sig sjukdomen under utryckningsmånaden eller månaden närmast efter denna.

Den särskilda sjukpenningen ut- går med det belopp som skulle ha utgått enligt lagen om' allmän fö'r- säkring, om placering i sjukpen- ningklass grundats på den 19% denna förordning angivna lägsta ärliga arbetsförtjänsten. Ifråga om barntillägg till sjukpenning liga be-

stämmelserna i lagen om allmän försäkring nmtsvarande tillämp- ning. Från den särskilda sjukpen- ningen skall avräknas sjukpenning som utgår enligt lagen 0111 allmän försäkring eller lagen om yrkesska— deförsäkring eller enligt grunderna för sistnämnda lag.

Den särskilda sjukpenningen ut- går med det belopp som skulle ha utgått enligt lagen om allmän för- säkring vid en sjukpenninggrtm- dande inkomst svarande mot den i förordning

arbetsförtjänstcn. Frå'nld'en särskilda sjukpenningen

9 .»5 denna angivna lägsta årliga skall avräknas sjukpenning som ut- går enligt lagen om allmän försäk- ring eller lagenom _vrke'sskadeförj säkring eller e'nljgt'gruntlernii för sistnämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974. Beträffande sjukpenning och barntillägg till skadad vars årliga arbets- förtjänst ej uppgär till fyratusenfemhundra kronor skall äldre bestämmel- ser fortfarande äga tillämpning. Sjukpenning som'här avses hänföres ej till pensionsgrundande inkomst enligt 11 kap. lagen (1962381') om allmän försäkring. ' '

5 Senaste lydelse 197031 1.

mp. 1973 :46

5. Förslag till

45

Lag om ändring i lagen ( 19561293') om ersättning åt smittbärare

Härigenom förordnas, att 3—5 55 "lagen (19561293') 0111 ersättning ät smittbärare skall ha nedan angivna lydelse-.

Nuvarande lydelse

3' '_'

Ersättningen för inkomstbort- fall åt den som omfattas av sjuk- försäkringen enligt lagen om all- män försäkring utgår för dag räk— nat med det högsta belopp som han vid sjukdom är berättigad att uppbära i sjukpenning. barntillägg och sjukpenningtillägg på grund av försäkring enligt nämnda lag eller med stöd därav meddelade be- stämmelser; dock att ersättning åt den som åtnjuter annan inkomst av förvärvsarbete än inkomst av anställning alltid skall bestämmas till det belopp för dag räknat som skulle hava utgått till honom. därest hela hans årsinkomst av för- värvsarbete utgjort inkomst av an- ställning.

lj'rsätlningen åt den som vid icke är berättigad till sjukpenning på grund av försäk- ring som i första stycket sägs skall med tillämpning av de i nämnda

sjukdom

stycke angivna grunderna utgå med det belopp för dag räknat som han skulle hava ägt uppbära från allmän försäkringskassa. därest han varit placerad 'i sjuk- penningklass jämlikt 3 kap. lagen

om allmän försäkring.

Föreslagen lydelse

Ersättningen för inkomstbort— fall åt den som omfattas av sjuk— försäkringen enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring utgår för dag räknat med det" högsta be- lopp som han vid sjukdom är be- rättigad att uppbära isjukpenning och sjukpenningtillägg på grund av försäkring enligt nämnda lag eller med' stöd därav meddelade be- stämmelser: dock att ersättning åt den som åtnjuter annan inkomst av förvärvsarbete än inkomst av anställning alltid skall bestämmas till det belopp för dag räknat som skulle hava utgått till honom. därest hela hans årsinkomst av för- värvsarbete utgjort inkomst av an- ställning.

] annat fall (in i första stycket avses skall ersättningen år tillfällig smittbärare för inkomst/mrtfall med tillämpning av de. i nämnda

stycke angivna grunderna utgå

.med det belopp'för dag räknat som han' skulle hava ägt uppbära från allmän försäkringskassa. därest han varit sjukpenningför-i säkrad jämlikt 3 kap. lagen om allmän försäkring.

Den som ej fyllt sexton år må ej åtnjuta ersättning med mindre han visar att han genom ingripandet går miste 0111 arbetsinkomst.

' Senaste lydelse 19621410.

Prop. ] 973146

Nuvarande lydelse

46

Föreslagen lydelse

452.

Är den till ersättning berättiga- de intagen ä sjukhus som i lagen om allmän försäkring omförmäles, skall ersättningen för inkomst- bortfall minskas med tio krattor för dag. dock med högst hälften av ersättningens belopp. Det lägsta ersättningsbeloppet till den_- som stadigvarande eget eller makes barn eller foster- barn under tio år. skall för tid då han är intagen & sjukhus utgöra titta krattor för dag.

sammanbor med

Frän ersättningen för inkomst- bortfall skola avräknas sjukpen- ning, barntillägg och sjukpenning- tillägg, vartill smittbäraren under tiden för ingripandet mä vara be- rättigad pä grund av försäkring enligt lagen om allmän försäkring eller med stöd därav meddelade bestämmelser. lagen med särskilda bestämmelser om frivillig sjukpen- ningförsäkring i allmän sjukkassa eller lagen om yrkesskadeförsäk— ring.

553

För dag då den till ersättning berättigade är intagen å sjukhus som i 2 kap. 4 ji lagen (] 962.381) om allmän försäkring omförmäles, skall ersättningen för inkomst— bortfall minskas med motsvarande. tillämpning av bestämmelserna i_? kap. 4 'å' andra stycket nämnda lag.

Från ersättningen för inkomst- bortfall skola avräknas sjukpen— ning och sjukpenningtillägg, vartill smittbäraren under tiden för ingri- pandet må vara berättigad på" grund av försäkring-enligt lagen (196238!) om allmän försäkring eller med stöd därav meddelade ( 1954:774 ) med särskilda bestämmelser om bestämmelser. lagen frivillig sjukpenningförsi'ikri-ng i allmän sjukkassa eller lagen (19.54.2457 om yrkesskadeförsäk— ring.

Frän ersättningen skola jämväl avräknas sjukpenning som för tid för ingripandet utgar enligt annan lag eller enligt särskild författning eller enligt Konungens förordnande och som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket eller bolag som omförmäles i l 5 lagen om yrkes- skadeförsäkring ävensom livränta. som någon åtnjuter på grund av att han är smittbärare. till den del den belöper å tid för ingripandet.

Vad i nästföregäende stycke sägs skall äga motsvarande tillämpning.

? Senaste lydelse l972:668. 3 Senaste lydelse 1962:41().

Prop. l973:46 47 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

därest smittbäraren äger uppl.—värn ersättning enligt främmande rnakts lagstiftning om yrkesskzidclörsiikring. ' ' '

Denna lag träder i kraft "den i januari 1974. Den som vid lagens ikraftträdande uppbär ersättning enligt 35 på grund av årlig arbetsförtjänst som ej uppgår till fyratusenfemhundra kronor, får under återstoden av den tid som anges i 2 % behålla utgående förmåner med tillämpning av äldre bestämmelser.

Prop. l973:46

6. Förslag till

48

Lag om ändring i lagen (l967z9l9) om värdesäkring av. yrkesskade-

livräntor m. m.

Härigenom förordnas. att 45 lagen (19671919) om värde-säkring av yrkesskadelivräntor in. in. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Har livränta utgått, fär hel sjuk- penning som senare utgår i anled- ning av samma skada icke under- stiga en j_"vrahundrat'ledel av den livränta, som efter värdesäkring enligt denna lag skulle ha utgått till den skadade vid förlust av arbetsförmågan.

4.3

Föreslagen lydelse

Har livränta utgått, får hel sjukpenning som senare utgår i anledning av samma skada icke understiga en lrehundrasextiajem- rede] av den livränta, som efter värdesäkring enligt denna lag skulle ha utgått till den skadade vid förlust av arbetsförmågan.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1974.

Prop. l973:46

7. Förslag till

49

Lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.

Härigenom förordnas, att 5 & förordningen (1954:519) angående kost- nadsfria och prisnedsatta läkemedel m.m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse

Kostnaden för tillhandahållan- de av läkemedel enligt denna för- ordning bestrides av statsmedel med belopp för kalenderår mot- svarande en krona ]5 öre för en- var, som vid utgången av det är kostnaden avser är inskriven hos allmän försäkringskassa, och i öv- rigt av de allmänna försäkrings- kassorna i förhållande till antalet inskrivna försäkrade vid nämnda tidpunkt, vilka äro pliktiga att er- lägga sjukförsäkringsavgift enligt lagen om allmän försäkring.

Föreslagen lydelse

Kostnaden för tillhandahållan- de av läkemedel enligt denna för- ordning bestrides av de allmänna försäkringskassorna i förhållande till antalet inskrivna försäkrade vid utgången av det är kostnaden avser.

Denna lag trädcri kraft den 1 januari 1974. Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i fråga om avgift och statsbidrag för tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av rubriken l972zl88.

Prop. l973:46 ' 50

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.

Närvarande: Statsministern PALME. ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON. LÖFBERG, LlDBOM, CARLSSON.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om utform- ningen av beskattad sjukpenning, m. m. och anför_

]. Inledning

Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1970 ät numera överdirektören Hans Järnbrink att utreda" de tekniska förutsättningarna för att inordna sjukpenningen i beskattningssyslemet. Utredningen skulle även omfatta förmåner som utgår vid arbetslöshet. Genom beslut den 28 januari 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt utredningen -- som antagit namnet sjukpenning- utredningenl -— att överväga också förutsättningarna för en beskattning av det utbildningsbidrag som utgår enligt arbetsmarknadskungörelsen.

Utredningen har i sitt nu överlämnade betänkande (SOU 1972:60.) Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m.m. funnit att tekniska förutsättningar finns att beskatta de förmåner det här gäller och framlagt förslag till de författningsmässiga och administrativa åtgärder som behövs vid en övergäng till skattepliktiga förmåner.

Över utredningens förslag har efter remiss yttranden avgetts av riksför- säkringsverket. arbetsmarknadsstyrelsen, riksskatteverket, försäkringsin- spektionen, socialstyrelsen, riksrevisionsverket, statskontoret, statens av- talsverk. universitetskanslersämbetet, yrkesskadeförsäkringskommittén, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Stockholms. llallands, Skara- borgs. Västmanlands och Norrbottens län. Svenska landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Svenska arbetsgivareföreningcn (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisalion (TCO), Sveriges akademikers centralorganisalion (SACO). Statstjänste- männens riksförbund (SR), Sveriges arbetares centralorganisation (SAC), Försäkringskasseförbundet, Arbetslöshetskassornas samorganisation. Svenska Personal-Pensionskassan (SPP). Svenska Försäkringsbolags riks— förbund. Folksam. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svensk industriför-

1 Experter, numera kanslirådet Gunnar Björne, numera departementsrådct Björn Sjöberg. numera kammarrättsrådet Sten Bergh. numera försäkringsdomaren Ingemar Cosmo. direktörsassistenten inge Svensson, sekreteraren Lars-Olof Lundberg. utred- ningssekreterarcn Bo Johansson. numera avdelningsdirektören Tore Lundin. byrå- chefen Göran Ossung och byrådirektören Olof Cohn.

Prop. l973:46 51

ening. Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHlO), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Fredrika-Bremer-Förbundet och Hus— modersförbundet Hem och Samhälle. Yttrande har därjämte avgetts av De fria sjukkassornas förbund. Några remissinstanser har bifogat yttran- den som de inhämtat.

På grundval av vad utredningen redovisat lägger chefen för finansdepar- tementet senare denna dag fram förslag om skatteplikt för de förmåner det här gäller. Mot den bakgrunden tar jag här upp frågan om den framtida utformningen av sjukförsäkringsförmånerna. Motsvarande frågor avseende förmånerna vid arbetslöshet och utbildningsbidragen kommer senare att anmälas av chefen för inrikesdepartementet.

De av familjepolitiska kommittén framlagda förslagen om föräldrapen- ning. som avses ersätta moderskapsförmåner enligt 3 kap. lagen (1962: 381) om allmän försäkring (AFL), och rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn kommer att tas upp av statsrådet Odhnoff senare denna dag. I detta sammanhang avser jag emellertid att till samlad behandling ta upp frågan om de ändringar av finansieringsreglerna för sjukförsäkringen som påkallas såväl av omläggningen av sjukpenningreglerna som av införandet av en allmän tandvårdsförsäkring som föreslås i en särskild proposition denna dag och av omformningen av nuvarande moderskapsförsäkring m. m. till en föräldraförsäkring. Vidare avserjag att lägga fram förslag till de ändringar i bestämmelserna om tilläggspension som behövs för att de förmåner som sjukpenningutredningen och familjepolitiska kommittén behandlat skall kunna tillgodoräknas som pensionsgrundande inkomst. Därutöver avser jag att behandla vissa särskilda frågor, bl. a. rörande förtidspension enligt AFL, som föranleds av de av chefen för inrikesde— partementet föreslagna ändringarna beträffande förmåner vid arbets- löshet.

Prop. 1973 :46 5 2

2. Gällande ordning m. 111.

2.1. Sjukpenning inom sjukförsäkringen

De grundläggande bestämmelserna om sjukförsäkringen finns i AFL. Sjukförsäkringen avser dels sjukvårdsersättning. dels sjukpenning samt kontanta förmåner vid moderskap. [ (len följande redogörelsen bortses från sjukvårdsersättning. Till den allmänna försäkringen är ansluten en frivillig sjukpenningförsäkring.

2.1.1. Obligatorisk sjukpenning

Sjukpenningförsäkringen omfattar försäkrade som är inskrivna i för- säkringskassa. Försäkrade är enligt huvudregeln svenska medborgare och i Sverige bosatta utlänningar (1 kap. 3 å). Den som är försäkrad skall. om han är bosatt i riket. vara inskriven hos allmän försäkringskassa fr. o. m. den månad då han fyller 16 år (1 kap. 4 5). De närmare bestämmelserna om sjukpenning och moderskapsförmåner finns i huvudsak i lagens 3 kap. Paragrafhänvisningarna i det följande gäller detta kapitel där inte annat sägs.

Den försäkrades rätt till sjukpenning är beroende av att han är placerad i sjukpenningklass. Varje försäkrad, som har en inkomst av förvärvsarbete (anställning eller annat förvärvsarbete) på minst 1 800 kr. om året, skall vara placerad i sjukpenningklass (2 % första stycket). .

Under vissa förutsättningar är dock försäkrad. som är inskriven hos försäkringskassa. placerad i sjukpenningklass fastän han inte har en årsinkomst av förvärvsarbete som uppgår till 1 800 kr. Undantaget utgörs av den s. k. hemmamakeförsäkringen. Förutsättningama för sådan försäk- ring är att vederbörande är gift och stadigvarande sammanbor med maken eller, i annat fall, stadigvarande sammanbor med barn under 16 år — egna eller makes barn eller fosterbarn — eller stadigvarande sammanbor med någon som han tidigare varit gift med eller har eller har haft barn med (2 9” sista stycket"). Hemmamakeförsäkringen upphör senast med utgång- en av den månad då den försäkrade fyller 67 år (3 ä').

För ålderspensioniir är sjukpenningförsäkringen begränsad till 180 dagar sammantaget efter pensioneringen. Förtidspcnsionär med hel för- tidspension kan inte vara sjukpenningförsäkrad (4 kap. 3 34 och 3 kap. 3 5).

Sjukpenningklasserna är 21 till antalet (4 5). Den som omfattas av hemmamakeförsäkringen är placerad i sjukpenningklass nr 1. där hel sjukpenning utgör 6 kr. för dag. lnplaceringen i de övriga klasserna sker med hänsyn till storleken av inkomsten av förvärvsarbete. Storleken av hel sjukpenning i de olika klasserna framgår av följande tabell.

Prop. l973:46 53

Sjukpenningklass lnkomsten av förvärvsarbete Sjukpenning nr uppgår för år kr. till men ej till kr. kr. 2 1 800 "2 600 6 3 2 600 3 400 . 7 4 3 400 4 200 8 5 4 200 5 000 9 6 5 000 5 800 10 7 5 800 6 800 12 8 6 800 8 400 14 9 8 400 ' 10 200 16 10 10 200 12 000 19 11 12 000 14 000 22 12 14 000 16 000 25 13 16 000 18 000 28 14 18 000 21 000 31 15 21 000 24 000 34 16 24 000 . . . 27 000 37 17 27 000 30 000 40 18 30000 ' 33 000 ' 43 19 33 000 36 000 46 20 36 000 39 000 49 21 39 000 -— 52

Av sjukpenningbeloppet i varje klass utgör 6 kr. grundsjukpenning och återstoden tilläggssjukpenning. Sjukpenningen i klasserna 1.0eh 2 är alltså enbart grundsjukpenning. .

Sjukpenningklassplaceringen beslutas vid inskrivningen i försäkrings- kassa. Placeringen i sjukpenningklass skall omprövas när försäkringskas- san fått kännedom om att den försäkrades förhållanden undergått ändring av betydelse (5 54"). Försäkrad är skyldig att snarast och senast inom två veckor anmäla stadigvarande inkomständring av betydelse för placeringen i sjukpenningklass (6 5). .

Det är den försäkrades årsinkomst av förvärvsarbete som skall ligga till grund för klassplaceringen. Med årsinkomst av förvärvsarbete avses den inkomst — antingen av anställning eller av annat förvärvsarbete än anställning — i pengar eller naturaförmåner (kost eller bostad) som den försäkrade kan antas komma att fä för den närmaste framtiden (ett & två år framåt). lnkomsten skall beräknas som en genomsnittsinkomst och tillfälliga ändringar i inkomstläget uppåt eller nedät skall alltså inte tillmätas betydelse. I praxis tillämpas en sexmänadersregel, innebärande att man vid inkomstbedömningen bortser från inkomstvariationer som avser högst ett halvt år. För att den som går ut i förvärvsarbete skall få bli placerad i sjukpenningklass fordras på motsvarande sätt att förvärvsarbe- tet har minst ett halvt ars varaktighet. Kortare perioder av förvärvsarbete än nu nämnts medför inte placering i sjukpenningklass såvida inte förvärvsarbetet är säsongarbete som återkommer regelbundet, vilket kan gälla t. ex. studerande som arbetar varje sommarlov. lnkomsten av förvärvsarbete under säsongen betraktas då som årsinkomst och medför

'Prop. 1973.46 54

placering i sjukpenningklass. Den försäkrade kvarstår i denna sjukpen- ningklass även under tid då han inte förvärvsarbetar.

Vid inplacering i sjukpenningklass på grund av inkomst som härrör av annat förvärvsarbete än anställning gäller att inkomsten inte får beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Har emellertid en egen företagare under en följd av är deklarerat för lägre inkomst än den som i orten brukar åtnjutas av en anställd person i motsvarande ställning, uppskattas enligt praxis hans inkomst vid inkomstbedömningen i regel inte till högre belopp än som följer av deklarationerna. Driver makar förvärvsverksamhet gemensamt eller driver den ena maken sådan verksamhet med biträde av den andra, fördelas inkomsten från verksamheten på makarna iförhällande till beräknade värdet av vardera makens arbetsinsats i verksamheten.

Sjukpenning utgär vid sjukdom som förorsakar nedsättning av arbets— förmågan med minst hälften. Är arbetsförmågan helt förlorad utgår hel 'sjukpenning, eljest halv sjukpenning (7 å).

Om den försäkrade åtnjuter sjukhusvård minskas sjukpenningen med 10 kr., dock med högst hälften av sjukpenningens belopp. Minskningen skall intill ett belopp av 3 kr. anses belöpa på grundsjukpenningen. Sammanbor en försäkrad stadigvarande med barn under tio år till honom eller hans make eller till någon, med vilken han stadigvarande sammanbor . och med vilken han varit gift eller har eller har haft barn, utgår dock även vid sjukhusvård alltid sjukpenning med lägst 6 kr. (4 5).

Till sjukpenning utges barntillägg för den försäkrades eller hans makes barn under 16 år, med vilket den försäkrade stadigvarande sammanbor. Barntillägg kan också under vissa förutsättningar utgä för barn som den försäkrade är underhållsskyldig för men inte stadigvarande sammanbor med. Barntillägg till hel sjukpenning utgör 1 kr. för ett eller två barn, 2 kr. för tre eller fyra barn samt 3 kr. för fem eller flera barn. En försäkrad som stadigvarande sammanbor med barn under tio år får dock alltid lägst 2 kr. i barntillägg till hel sjukpenning. Till halv sjukpenning utgår barntillägg med hälften av nu angivna belopp. Vid tillämpning av bestämmelserna om barntillägg jämställs med make annan som den försäkrade stadigvarande sammanbor med under förutsättning att de tidigare varit gifta eller har eller har haft barn tillsammans (9 5). Sjukpenning utgår enligt huvudregeln fr. 0. m. dagen efter insjuknan- dedagen. Förlorar den försäkrade dagpenning från erkänd arbetslöshets- kassa på grund av sjukdomen eller är det fråga om sjukperiod som börjar inom 20 dagar från föregående sjukperiods slut utgär ersättning även för den dag som den försäkrade insjuknar. För sjukperioder som inte varar mer än sex dagar utöver insjuknandedagen gäller en s. k. fridagsregel. som innebär att sjukpenning utgår endast för dag då den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning. Under en sjukpe— riod borträknas dock högst två fridagar enligt regeln. Fridagsregeln gäller inte hemmamakeförsäkrade och inte heller sådana förvärvsarbetande som är sjukpenningklassplacerade för enbart grundsjukpenning (sjukpenning-

Prop. l973:46 ' 55

klass 2) och som skulle ha varit hemmamakeförsäkrade om deras årsinkomst av förvärvsarbete understigit ] 800 kr. (10 5). Den gäller inte heller försäkrad som vid sjukperiodens början har rätt till dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och tillämpas vidare inte på semesterdagar.

Vad gäller tilläggssjukpenning som grundas på annat förvärvsarbete än anställning kan en karenstid på 3. 33 eller 93 dagar tillämpas på begäran av den försäkrade, som därmed vinner att avgiften till sjukförsäkringen sätts lägre än eljest (11 å).

Kungl. Maj:t kan föreskriva undantag från bestämmelserna om .sjuk- penningklassplacering för arbetstagare. som enligt statliga föreskrifter eller på grund av kommunala bestämmelser är berättigade-'till'lön'vid ' sjukdom eller barnsbörd. Om sådant undantag inte föreskrivits kan s. k'". arbetsgivarinträde ske för de nämnda gruppernas del. Detta innebär att ' arbetsgivaren i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer har rätt att erhålla sjukpenning och barntillägg som tillkommer arbetstagaren i den mån nämnda förmåner inte överstiger den utbetålda lönen. Arbetsgivarinträde kan också komma till stånd genom kollektivavtal, som på arbetstagarsi- dan slutits av huvudorganisationen (16 å). ' ' '

2.1.2. Frivillig sjukpenning

De grundläggande bestämmelserna om den frivilliga sjukpenningförsäk-' ringen finns i 21 kap. AFL. Den frivilliga försäkringen'hos allmän försäkringskassa står i princip öppen för två kategorier försäkrade, nämligen dels hemmamakeförsäkrade och sådana som skulle ha omfattats av hemmamakeförsäkringen om de inte haft förvärvsinkomst, dels vissa ' studerande. ' ' '

För att hemmamakeförsäkrade och därmed jämställda skall få tillhöra den frivilliga försäkringen gäller som villkor att de inte har förtidspen- ' sion. Den frivilliga försäkringens förmåner utgår som komplement till den. obligatoriska försäkringen i form av sjukpenningtillägg. ' ' '

Studerandeförsäkringen står öppen för försäkrade, som till följd av studier eller annan utbildning som beräknas pågå minst ett halvt år inte alls eller enbart i ringa utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete". Försäk- ' ringen gäller sjukpenning jämte barntillägg eller. i fråga om den som är 'sjukpenningklassplaeerad, sjukpenningtillägg till den obligatoriska sjuk- penningen. ' '

Närmare bestämmelser om den frivilliga försäkringen finns i kungörel- ' sen ('1962z402) om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkrings- kassa ('ändrad senast 1971 :946). Enligt denna skall försäkring för ' sjukpenningtillägg gälla helt krontal mellan 1 och 9 kr. för dag. Tillägget får dock tillsammans med sjukpenning från den obligatoriska försäk- ringen inte uppgå till mer än 15 kr. för dag. Försäkring för sjukpenning skall gälla helt krontal mellan 6 och" 15 kr. för dag. I fråga om den frivilliga försäkringen för hemmamakar m. fl. skall efter'dcn försäkrades val gälla en karenstid av 3. 18, 33 eller 93 dagar. Försäkrad som är placerad i sjukpenningklass nr 1 eller '2 kan även välja försäkring utan '

Prop. 1973 :46 '5 6

karenstid. F_ör studerandeförsäkringen gäller alltid en karenstid av 18 dagar. Sjukpenning eller sjukpenningtillägg enligt studerandeförsäkringen utgår endast vid sjukdom som medför förlust av hela arbetsförmågan.

Frivillig sjukpenningförsäkring får i allmänhet meddelas endast den som inte fyllt 55 är och som har god hälsa. Viss möjlighet finns till kollektiv anslutning av medlemmar i en sammanslutning eller elever vid en undervisningsanstalt.

2.1.3. Moderskapsförmåner

Beträffande dessa förmåner hänvisas till den redogörelse som statsrådet Odhnoff kommer att lämna senare i dag i samband med att hon lägger fram förslag om förbättrade familjeförmäner inom den allmänna försäk- ringen, m.m.

2.1.4. Smittbärarersättning

Enligt lagen (1956z293) om ersättning ät smittbärare utges ersättning av statsmedel till smittbärare som på grund av myndighets ingripande, företaget med stöd av smittskyddslagen, livsmedelslagen eller mejeristad- gan. underkastas observation eller isolering eller eljest inskränkning i arbetet till förekommande av smittspridning. Med smittbärare avses i lagen den som lider av smittsam sjukdom eller eljest är smittförande utan att detta lett till förlust av arbetsförmågan. Även den som misstänks föra smitta anses enligt lagen som smittbärare. Den som inte är föremål för ingripande längre tid än 90 dagar i följd benämns tillfällig smittbärare. Består ingripandet längre benämns han efter utgången av denna tid kronisk smittbärare (] ä).

Ersättning till tillfällig smittbärare utgår dels för inkomstbortfall, dels för resor (2 €). Till den som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen utgår ersättningen för inkomstbortfall under tiden för ingripandet med det högsta belopp som han är berättigad till i sjukpenning, barntillägg och sjukpenningtillägg på grund av AFL eller med stöd av AFL meddelade bestämmelser. Ersättning till den som har annan inkomst av förvärvs- arbete än inkomst av anställning skall dock alltid utgå med det belopp som skulle ha utgått om inkomsten härrört från anställning. Den som vid sjukdom inte är berättigad till sjukpenning har rätt till ersättning som om han varit placerad i sjukpenningklass enligt 3 kap. AFL. Den som inte fyllt 16 år måste dock för att få ersättning visa att han genom ingripandet går miste om arbetsinkomst (3 5). .

Från ersättning görs avdrag vid sjukhusvård enligt samma normer som för sjukpenning enligt 3 kap. 4 & AFL (4 5). Vidare avräknas sjukpen- ningförmäner enligt AFL och andra författningar liksom livränta som någon uppbär på grund av att han är smittbärare, till den del förmånerna belöper på samma tid som ingripandet (5 €). Den som under tiden för ingripandet är tillförsäkrad lön av allmänna medel har rätt till ersättning för inkomstbortfall endast i den mån lönen understiger förmänema enligt

Prop. l973:46 57

smittbärarlagen (6 5). På ersättning åt tillfällig smittbärare' skall bestäm- melser i AFl, äga motsvarande tillämpning i åtskilliga avseenden, bl. a. i vad avser verkan av arbetsgivarinträde (9 5). Ersättningsärenden hand- läggs av allmän försäkringskassa.

Kronisk srnittbärare som till följd av ingripandet tillfogats inkomst- bortfall eller annan förlust kan erhälla ersättning med belopp som prövas skäligt med hänsyn till ersättningsbehovet, förlustens storlek och övriga omständigheter i det särskilda fallet (10 :$). Ersättningsfrågorna rörande kroniska smittbärare prövas av länsstyrelse (11 5).

2.2. Sjukpenning inom yrkesskadeförsäkringen

Bestämmelserna om yrkesskadeförsäkringfinns huvudsakligen i lagen (1954343) om yrkesskadeförsäkring (.YFL), som omfattar dels obligato- risk, dels frivillig yrkesskadeförsäkring.

2.2.1. Obligatorisk yrkesskadeförsäkring

Den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen omfattar i stort sett alla arbetstagare i allmän eller enskild tjänst med vissa undantag för anställda som är anförvanter till arbetsgivaren. I den mån Kungl. Maj :t så förordnar gäller den obligatoriska försäkringen även för eleveri yrkesutbildning m. m. (3- 5 ååå).

Till ersättningsberättigande yrkesskador hänförs skador till följd av olycksfall i arbetet, sjukdomar till följd av kemiska invcrkningar i arbetet och vissa ytterligare lräls(_)rubbningar av andra orsaker än olycksfall. Till olycksfall i arbetet räknas även olycksfall vid färd till eller från arbetet, om färden föranleds av och står i nära samband med arbetet (6 $).

Vid yrkesskada ersätts kostnader för sjukvård (läkar— och tandläkar- värd, sjukhusvård. resor m. m.). Nedsättning av arbetsförmågan berättigar vid sjukdomstillstånd till sjukpenning och vid invaliditet till livränta. Om yrkesskadan medfört döden utgår. förutom bcgravningshjälp, livräntor till efterlevande.

[ fråga om bl. a. sjukpenningförmåner är yrkesskadeförsäkringen under viss tid samordnad med den allmänna sjukförsäkringen. En yrkesskadad som är sjukförsäkrad äger för tid t.o.m. nittionde dagen efter den då yrkesskadan inträffade — dock längst till den dag skadan medfört rätt till livränta eller t. o. m. den dag rätten till sjukpenning upphör enligt 4 kap. 3 & AFL — rätt att från allmän försäkringskassa få sjukpenning enligt samma grunder som vid annan sjukdom, alltså enligt AFL. Om den skadade väl är sjukförsäkrad men inte har rätt till sjukpenning från sjukförsäkringen eller om denne inte alls omfattas av sjukförsäkringen får han i regel ändå ersättning under samordningstiden. Sjukpenningen bestäms då till det belopp som skulle ha gällt med tillämpning av sjukpenningförsäkringens bestämmelser men utgår enligt YFL (] l 5).

Efter samordningstiden utgår sjukpenningen enligt YFL. Därvid be- stäms sjukpenningen av den sjukpenningklass (enligt tabellen i 3 kap. 4 5

Prop. l973:46 58

AFL) som motsvarar den försäkrades ärliga arbetsförtjänst. Denna ärliga arbetsförtjänst beräknas enligt lagen till det belopp, vartill den skadades inkomst av förvärvsarbete uppgår vid tiden för skadan, frånsett övergåen- de sjukdom, tillfälligt övertidsarbete oeh andra särskilda omständigheter. När arbetsförtjänsten är högre än 5 gånger det basbelOpp som enligt Al"—L gäller vid skadeårets början, tas det överskjutande beloppet inte i beräkning. För ungdomar, personer i yrkesutbildning, deltidsarbetande hustrur m. fl. gäller särskilda regler om arbetsförtjänstens beräkning.

Vissa garantiregler gäller för beräkningen av Sjukpenningen enligt nyss återgivna principer. Sjukpenning får sålunda inte utgå med lägre belopp än som skulle ha utgått från försäkringskassa om skadan inte utgjort yrkesskada. Detta är av betydelse främst när verkliga arbetsförtjänsten överstiger 5 gånger basbeloppet. Det får även betydelse när en försäkrad som på grund av inkornstökning efter skadan har placerats i högre sjukpenningklass sjukskrivs på nytt på grund av skadan. Vid förnyad sjukskrivning för samma skada sedan invaliditetslivränta har blivit be- stämd får vidare Sjukpenningen inte understiga livräntans dagsbelopp.

llel sjukpenning utgår om arbetsförmägan är helt förlorad. Är arbets- förmågan nedsatt med minst hälften men ej helt borta utgår halv sjukpenning (13 5).

Till sjukpenning enligt YFL utgår barntillägg och görs avdrag på sjukpenningen vid sjukhusvistelse enligt samma regler som i AFL (14 och 15 åå). Sjukpenningen kan förhöjas med ett vårdbidrag av högst 5 kr. per dag om den skadade under längre tid är ur stånd att reda sig själv (17 5).

2.2.2. Frivillig yrkesskadeförsäkring

Vid sidan av den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen ger YFL möjlighet till frivillig yrkesskadeförsäkring. som kan meddelas enskilt åt Varje svensk medborgare som är bosatt i Sverige liksom åt här bosatt och mantalsskriven utlänning. Frivillig försäkring kan också meddelas åt arbetsgivare för arbetstagare hos honom, ät utbildningsanstalt för eleverna där och åt yrkes- eller fackorganisation till förmån för dess medlemmar (45 5). För de obligatoriskt yrkesskadeförsäkrade blir frivillig försäkring enligt YFL enbart gällande för skador utom arbetet, under det att frivilliga försäkringar för andra kategorier t. ex. egna företagare och husmödrar — avser skador både i och utom arbete. Förrnänerna på grund av denna försäkring är i princip desamma som i den obligatoriska försäkringen men försäkringens omfattning kan begränsas i försäkringsavtalet. Från ersättning under sjukdomstid dras av vad som utgår i sjukhjälp från allmän försäkringskassa för motsvarande ändamål (46—47 så).

2.2.3. Yrkesskadeförsäkringen närstående ersättningssystem

Kring YFL grupperar sig ett flertal författningar. enligt vilka ersätt- ningar utges efter principer som i stort sett överensstämmer med de i YFL fastslagna.

Prop. l973:46 59

Beträffande skador under militärtjänst finns bestämmelser i militärer- sättningsförordningen (l950c26l). Denna förordning äger tillämpning på värnpliktiga och vissa med'dem likställda. personal i hemvärnet och åtskilliga andra frivilliga försvarsorganisationer rn. fl. Ersättning utgår för skada på grund av olycksfall eller sjukdom som ådras under militärtjänst- göringen. [ fråga om förmånerna ansluter sig militärersättningsförordning- en i allt väsentligt till YFL. Vissa särbestämrnelser förekommer dock. Sålunda skall sjukpenning och livränta i regel inte utgå så länge anställningen eller tjänstgöringen varar. Vidare gäller det att den årliga arbetsförtjänsten för värnpliktiga m. fl. inte får beräknas till lägre belopp ' än två och en halv gånger det basbelopp som gällde vid skadeärets ingång. För värnpliktiga som är till minst hälften arbetsoförmögna på grund av sjukdom när tjänstgöringen upphör eller som insjuknar under utryck- ningsmånaden eller månaden näst efter denna utan att sjukdomen har orsakssamband med tjänstgöringen finns en rätt till särskild sjukpenning. Denna innebär rätt till sjukpenning, baserad på den nyssnämnda minimiinkornsten, och träder in ide fall den värnpliktige inte är placerad i högre sjukpenningklass på grund av bestämmelserna i AFL.

Ersättning enligt i stort sett samma regler som i YFL ut'g'är vidare enligt förordningen (l954:249) om ersättning i anledning av kroppsska- da, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m.m. och kungörelsen (l961:457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m.'m., förordningen (19542250) om ersättning i anledning av kroppsskada. ådragen under vistelse å anstalt m.m. och lagen (19541246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl.

2.3. Den allmänna pensioneringen

Den allmänna pensioneringen utgörs av folkpensionering och tilläggs- pcnsionering. Vart och ett av systemen Omfattar ålders-. förtids- och' familjepensionering. inom folkpensioneringen finns därutöver vissa tilläggsförmåner. Grundläggande bestämmelser finns i AFL. Redogörelsen i det följande avser enbart tilläggspensioncringen, vilken berörs av sjukpenningutredningens förslag om tillgodoräknande av förmåner vid sjukdom och arbetslöshet samt'utbildningsbidrag såsom pensionsgrundan- de inkomst. ' '

A !Imäm om !z'l/äggrpensioneringen

Ålderspcnsion utgår i regel från 67 års ålder men kan tas ut från 63 års ålder. ' '

Förtidspension utgår till den vars arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är varaktigt nedsatt med minst hälften. I vissa fall kan förtidspension enligt regler som trätt i kraft den 1 juli 1972 utgå vid" varaktig

Prop. 1973:46 60

arbetslöshet utan särskild medicinsk prövning. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig, utgår tidsbegränsad förtidspension i form av sjukbidrag. Är arbetsförmågan nedsatt i sådan grad att intet eller endast en ringa del återstår, utgår hel förtidspension. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälften utgår två tredjedelar av hel förtidspension. [ övriga fall utgår halv pension. En motsvarande gradering tillämpas i fråga om förtidspension vid varaktig —- total eller partiell — arbetslöshet.

Änkepension tillkommer änka efter den försäkrade om äktenskapet- varat i minst fem år och ingåtts senast den dag då den försäkrade fyllde 60 år. Om inte nyssnämnda förutsättningar är uppfyllda utgår ändå änkepcnsion om i äktenskapet finns gemensamma barn. Till den försäkrades barn som ej fyllt 19 år utgår barnpension.

Pensiansgrundande inkomst

Medan pensionerna inom folkpensioneringen utges med enhetsbelopp oberoende av tidigare inkomster eller avgiftsbetalning, byggs pensionsrät- ten inom tilläggspensioneringen upp genom förvärvsarbete individuellt för varje försäkrad.

Pensionsrätt inom tilläggspensioneringen byggs sålunda upp kalender- årsvis av svenska medborgare och här bosatta utlänningar genom att inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete tillgodoräk- nas dem som pensionsgrundande inkomst. Beräkning av pensionsgrundan- de inkomst görs dock inte för år före 16 års ålder eller efter 65 års ålder och inte heller för år då ålderspension eller förtidspension enligt Al—"L utgått (1 kap. 3 5, 11 kap. l ä).

Anställning

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäkrad åtnjutit som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänförs dock inte från en och samme arbetsgivare ätnjuten lön som under året inte uppgått till 500 kr. Med inkomst av anställning kan, om parterna är ense, likställas ersättning för arbete som försäkrad utfört för annans räkning utan att anställning förelegat. Hänsyn tas som regel inte till ersättning från utomlands bosatt arbetsgivare. utländsk juridisk person eller främmande makts beskickning eller konsulat (11 kap. 2 å).

A nnar förl-'z'irvsarbe te

Med inkomst av annat förvärvsarbete avses dels inkomst av rörelse som bedrivs i Sverige, dels inkomst av här belägen jordbruksfastighet som brukas av den försäkrade. dels i den mån inkomsten inte är att hänföra till inkomst av anställning —— ersättning i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad för arbete för annans räkning. Inkomst som inte uppgått till 500 kr. för år tas ej i beräkning (ll kap. 3 5).

Prop. 1973:46 61

Beräkningen av tilläggspension

Den pensionsgrundande inkomsten för ett år utgörs av summan av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete, varvid man bortser från inkornstdelar som understiger det vid årets ingång gällande basbeloppet (sådana inkomstdelar täcks av folkpensioneringen) eller överstiger 7.5 gånger detta basbelopp (11 kap. 5 5). För varje år då pensionsgrundande inkomst fastställts för försäkrad tillgodoräknas denne pensionspoäng som motsvarar den pensionsgrundande inkomsten divide- rad med det vid årets ingång gällande basbeloppet (11 kap. 6 5).

Inom ålderspensioneringen utgör pensionen 60 % av produkten av basbeloppet för den månad som pensionen avser och medeltalet av de pensionspoäng som tillgot'loräknats den försäkrade.. Har pensionspoäng tiltgodoräknats för mer än 15 år, görs medeltalsberäkningen enbart på de 15 högsta poängtalen. Har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade mindre än 30 år. sker en proportionell reduktion av pensionen. Special- regler finns för fall då undantagande från tilläggspensioneringen gällt under något år. Likaledes finns regler om minskning av pensionens årsbelopp vid uttag från tidigare pensionsålder än 67 år (12 kap. "2 5).

Inom förtidspensioneringen förekommer två olika metoder vid pen- sionsberäkningen. Den ena används då den försäkrade vid tidpunkten för pensionsfallet antingen är placerad i lägst den sjukpenningklass, som svarar mot en årsinkomst av förvärvsarbete uppgående till det vid årets ingång gällande basbeloppet. eller har tiltgodoräknats pensionspoäng för minst tre av de fyra åren närmast före pensionsfallet. Samma beräknings- sätt gäller där den försäkrade. inte är placerad i sjukpenningklass som nyss angivits men skulle ha varit placerad i sådan klass om försäkringskassan känt till alla relevanta omständigheter.

1 nu nämnda fall skall hel förtidspension motsvara den ålderspension sotn skulle tillkomma den försäkrade från 67 års ålder. Vid beräkningen antas att den försäkrade för tiden till dess han uppnår 65 års ålder tillgodoräknas pensionspoäng som motsvarar ett medeltal av de poäng som tidigare tiltgodoräknats. antingen under de fyra åren närmast före pensionsfallet eller under samtliga är från det då han fyllde 16 år till året som närmast föregått pensionsfallet. När medeltalet beräknas bortses från år, intill ett antal av hälften. för vilka pensionspoäng ej tiltgodoräknats eller för vilka poängantalet är lägst (13 kap. 2 åå).

Den beräkningsmetod som nu beskrivits för förtidspension får ej användas i vissa fall då undantagande från tilläggspensioneringen gällt och inte heller då den försäkrade vid 67 års ålder inte kan komma i åtnjutande av ålderspension inom tilläggspensioneringen. ] dessa fall liksom övriga fall då den förut beskrivna beräkningsmetoden inte är tillämplig gäller att förtidspension utgår med belopp motsvarande vad den försäkrade skulle ha varit berättigad till i ålderspension om han uppnått 67 års ålder detär då pensionsfallet inträffat.

Beträffande familjcpensionerna som utgår till efterlevande gäller att beräkningen av pensionsbeloppet knyter an till det belopp som utgått

Prop. 1973:46 62

eller skulle ha utgått till den avlidne som egenpension inom förtids- eller ålderspensioneringen enligt förut redovisade beräkningsmetoder. Om den avlidne vid dödsfallet var ålders- eller förtidspensionär. avgörs således storleken av den efterlevandes pension i princip av storleken av den utgående egenpensionen. I annat fall är utgångspunkten'den förtidspen- sion som skulle ha utgått om rätt till sådan pension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Änkepensionens årsbelopp utgör 40 % av den nämnda egenpensionens årsbelopp eller 35 571.- om efter den försäkrade också finns pensionberättigat barn. Barnpension för ett barn utgår, om någon samtidigt är berättigad till änkepcnsion. med 15 % av egenpensionens årsbelopp och eljest med 40 % av detta belopp. Är barnen flera ökas barnpensionsbeloppet med 10 % för varje barn varefter det sammanlagda beloppet fördelas lika mellan barnen (14 kap. 3 och 5 åå).

Den allmänna tilläggspensioneringen infördes år 1960 och pensions- grundande inkomst tillgodoräknas först fr.o.m. sagda år. Vissa över- gångsbestämmelser har införts i 15 kap. AFL till förmån för personer som med hänsyn till sin ålder inte med tillämpning av de allmänna reglerna skulle ha möjlighet att tjäna in pensionspoäng för 30 år före pensioneringen.

Övergångsreglerna innebär att älderspensitm till den som är född senast 1914 beräknas med utgångspunkt från att 20 pensionsgrundande år krävs för full pension. För den som är född något av åren 1915— 1923 ökas det nyssnämnda talet 20 med ett för varje år som han är född senare än 1914 (l 5).

Vidare gäller vissa undantagsregler till förmån för alla som är födda senast 1927 och som drabbas av längre perioder av sjukdom eller arbetslöshet. Har en sådan försäkrad ett visst är uppburit sjukpenning under mer än 90 dagar enligt AFL eller YFL eller motsvarande ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. och har han därvid varit placerad lägst i den sjukpenningklass som han skulle ha tillhört om hans inkomst uppgått till det vid årets ingång gällande basbeloppet. skall vid beräkning av medeltal pensionspoäng för ålderspension bortses från nämnda år om medeltalet därigenom -höjs och i övrigt vid tillämpning av 12 kap. anses som om pensionspoäng tillgodoräknats för året. Dessa bestämmelser skall äga motsvarande tillämpning för fall. då den försäkra- de visst år under mer än 60 dagar uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller då han för jämförlig tid uppburit utbildningsbi- drag — förutsatt att han var berättigad till dagpenning när bidraget börja— de utgå — eller omställningsbidrag. Nu återgivna bestämmelser tillämpas ej på år då den försäkrade åtnjutit ålders- eller förtidspension och får ej tillämpas med avseende på mer än tre år (2 €).

2.4. Finansiering av förmåner enligt AFL och YFL 2.4.1 Sjukförsäkringen

Sjukförsäkringen finansieras genom avgifter från de försäkrade. arbets- givaravgiftcr och statsbidrag (19 kap. AFL).

Prop. 1973 :46 63

Arbetrgz'varavgifl

Arbetsgivaravgiften utgår på summan av utbetalda löner. Därvid bortses från den del av varje arbetstagares lön som för år räknat överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Hänsyn tas inte heller till arbetstagare, vars lön under året understigit 500 kr. Avgiften utgår med 3,2 %. Därav går 12/32 till täckande av försäkringskassornas utgifter för sjukvårdsersättning inräknat läkemedel. Återstoden används för att täcka utgifter för tilläggssjukpenning i vad den svarar mot inkomst av anställning (] och 4 åå). Som riktpunkt gäller att arbetsgivaravgifterna skall täcka 75 % av kostnaderna för tilläggssjukpenning.

Den försäkrades avgift

Den försäkrades avgift (sjukförsäkringsavgifren), som till storleken bl. a. är beroende av vilken försäkringskassa den försäkrade är inskriven i, uttas i samband med uppbörd av direkt skatt och uträknas av försäkringskassan efter den klass den försäkrade tillhör. Avgiften avser kassans utgifter för sjukvårdsersättning, grundsjukpenning och tilläggs— sjukpenning (2 5). Sjukförsäkringsavgiften fastställs av riksförsäkringsver- ket efter försäkringskassans hörande (6 5). Avgiftsbestämmelserna är följande.

Avgift för sjukvårdsersättning, beräknad för helt år, skall erläggas av inskriven försäkrad, för vilken beräknats till statlig inkomstskatt beskatt- ningsbar inkomst vid taxeringen året efter det år avgiften avser. Avgiften skall dock inte erläggas om den försäkrade vid utgången av det år avgiften avser upphört att vara inskriven i kassan eller fyllt 67 år eller för december månad samma år åtnjutit ålderspension eller förtidspension (sjukbidrag) enligt Al"-"L.

Avgift för grundsjukpenning, beräknad månadsvis, skall erläggas under förutsättning dels att den försäkrade under det år avgiften avser varit placerad i sjukpenningklass. dels att det för honom beräknats till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst för det år avgiften avser.

Avgifterna för sjukVårdsersättning och grundsjukpenning skall var för sig vara lika stora för alla avgiftpliktiga försäkrade inom samma försäkringskassa. Dessa avgifter får dock tillsammans inte överstiga en tiondel av den försäkrades till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst.

Avgift för tilläggssjukpenning skall erläggas av den som under det år avgiften avser varit tillförsäkrad tilläggssjukpenning och beräknas för varje månad under vilken den försäkrade varit placerad i sjukpenningklass nr 3 eller högre. Denna avgift varierar med inkomsten men skall vara lika stor för alla inom en försäkringskassa som tillhör samma sjukpenning- klass.

Den som fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst befrias från avgift för grundsjukpenning och tilläggssjukpenning för varje hel månad av tjänstgöringstiden. För sjömän gäller särskilda regler.

Prop. l973:46 64

F.n. varierar storleken av sjukförsäkringsavgiften mellan försäkrings— kassorna beroende främst på regionala variationer i utgifterna för försäkringen men också på varierande förvaltningskostnader.

Statsbidrag

Statsbidrag utgår med 55 % av kostnaderna för sjttkvärdsersättning. grundsjukpenning. barntillägg och moderskapspenning. Till de kostnader för sjukvårdsersättning som avser sjukhusvård i Sverige utgår dock inte statsbidrag (7 5).

2.4.2. Yrkesskadeförsäkringen

Den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen finansieras helt genom ar- betsgivaravgifter och den frivilliga på motsvarande sätt genom avgifter av dem som tecknat försäkringen. Underlaget för arbetsgivaravgiften är i princip detsamma som gäller för avgiften till sjukförsäkringen.

2.4.3. Den allmänna pensioneringen

Tilläggspcnsioneringen finansieras i vad gäller inkomst av anställning genom avgifter frän arbetsgivarna. Avgiftsunderlaget är i stort sett detsamma som för arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen. Vid bestäm- mandet av avgiftsunderlaget avräknas emellertid ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräkna- de genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året (19 kap. l % AFL). Av försäkrad som haft pensionsgrundande inkomst på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete än anställning tittas egenavgift — tilläggspensionsavgift —— svarande mot denna inkomst (19 kap. 3 & AFL').

2.5. Administrationen enligt AFL och YFL

Den allmänna försäkringen och yrkesskadeförsäkringen handhas av riksförsäkringsverket, försäkringskassorna och de lokala skattemyndighe- terna. Som besvärsinstanser tillkommer dessutom försäkringsrädet och försäkringsdomstolen.

2.5.1. Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighct för ärenden om den allmänna försäkringen och har därvid bl. a. att utöva tillsyn över de allmänna försäkringskassorna. att vara besvärsmyndighet för frågor rörande förmåner inom denna försäkring, att betala ut allmän pension, att debitera och uppbära arbetsgivaravgifter och att bedriva försäkrings- verksamhet enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och militärersättnings- förordningen m.fl. författningar.

Prop. l973:46 65

Tillsynen över lokalorganisationen, i första hand försäkringskassorna men även i viss utsträckning de. lokala skattemyndigheterna, handhas av verkets tillsynsbyrå. Vad beträffar de lokala skattemyndigheterna avser tillsynsverksamheten arbetet med beräkning av pensionsgrundande in- komst. Byrån utarbetar anvisningar för lokalorganisationen och lämnar direktiv och räd i övrigt rörande verksamhetens bedrivande.

I besvärsärenden rörande den allmänna försäkringen är riksförsäkrings- verket första besvärsinstans. lnom verket finns för denna arbetsuppgift en besvärsavdelning.

Utbetalningen av allmän pension omhänderhas av riksförsäkringsver- kets tekniska byrå. Genom byråns dataanläggning ombesörjs också utbetalning av yrkesskadelivräntor, och anläggningen utnyttjas även för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter. Arbetet i övrigt med att debitera och uppbära arbetsgivaravgifter till den allmänna försäkringen och yrkesskadeförsäkringen ("liksom byggnadsforskningsavgift, allmän arbetsgivaravgift, lönegarantiavgift, arbetarskyddsavgift och redareavgift för sjöfolks pensionering) utförs av verkets avgiftsbyrä.

Den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen och närstående ersättnings- system administreras numera av riksförsäkringsverket ensamt. De s.k. socialförsäkringsbolagen som tidigare varit verksamma på detta område vid sidan av verket kan dock t.o.m. år 1973 fortsättningsvis sköta regleringen av skadefall som inträffat före år 1969.

Till följd av bestämmelserna om samordning m'ellan sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen i fråga om utbetalning av ersättning för yrkesskadefall under de 90 första dagarna efter skadedagen (samordnings- tiden), regleras mer än 90 % av alla yrkesskadefall helt av försäkringskas- sorna enligt AFLzs bestämmelser.

Oavsett om yrkesskadefallet slutrcglerats under samordningstiden eller ej, sänds anmälan om yrkesskada in till riksförsäkringsverket. Regleringen av yrkesskadefall som pågår efter samordningstidens utgång sköts av riksförsäkringsverket. 1973 års riksdag har dock bemyndigat Kungl. Maj:t att förordna om decentralisering av skaderegleringen i första instans i yrkesskadeärenden till försäkringskassorna (prop. 197314, SfU l973zl, rskr 1973215).

2.5.2 De allmänna försäkringskassorna

För varje landstingskommun liksom för varje kommun som inte tillhör landstingskommun skall finnas en allmän försäkringskassa. Då särskilda förhållanden föranleder det, kan dock en försäkringskassas verksamhets- område omfatta två landstingskommuncr eller en landstingskommun och landstingsfri kommun. Antalet försäkringskassor är f. n. 26.

Ledningen av verksamheten inom kassaområdet utövas från kassans centralkontor.

IFör sjukförsäkringen är försäkringskassorna försäkringsgivare och kassorna har ett självständigt ekonomiskt ansvar för denna verksamhet.

De. mera kvalificerade sjukförsäkringsärendena handläggs av central-

PrOp. 1973:46 66

kontoren medan lokalkontor handhar de löpande ärendena, huvudsakli- gen utbetalning av sjukpenning och ersättning för sjukvårdskostnader samt med dessa uppgifter sammanhängande utrednings-, kontroll- och redovisningsfunktioner. Vidare ankommer det på lokalkontoren att föra erforderliga register, fatta beslut om placering av de försäkrade i sjukpenningklass och medverka vid debiteringen av sjukförsäkringsavgif— terna.

lnorn pensioneringen är försäkringskassorna enbart förvaltningsorgan. Kassorna har sålunda inte ekonomiskt ansvar för pensioneringen.

Försäkringskassorna medverkar f. n. i administrationen av yrkesskade- försäkringen med mottagning, granskning och vidaresändning av skade- anmälningar samt med utbetalning av sjukpenning under samordnings- tiden. Efter samordningstidens utgång har kassan i vissa fall att förskottera utbetalning av ersättning enligt sjukförsäkringens regler till dess riksförsäkringsverkct avgjort om ersättning skall utgå enligt yrkes- skadeförsäkringslagen. Avsikten är att försäkringskassorna med början - den 1 juli 1973 skall överta skaderegleringen av huvuddelen av sjukersättningsärendena inom yrkesskadeförsäkringen från riksförsäk- ringsverket.

2.5.3. De lokala skattemyndigheterna

De lokala skattemyndigheterna beräknar varje år den pensionsgrundan- dc inkomst som ligger till grund för rätten till tilläggspension. Beräkning- en sker med ledning av samma uppgiftsmaterial som används vid taxeringen, dvs. självdeklarationer. kontrolluppgifter m. m. Den pensions- grundande inkomsten rapporteras till länsdatakontoret varefter uträkning sker av pensionspoäng. Länsdatakontoren framställer och tillställer årligen vederbörande försäkringskassa pensionspoängrcgister omfattande alla försäkrade och deras registrerade poäng för samtliga tidigare år.

De. lokala skattemyndighcterna medverkar också med granskning av de arbetsgivaruppgifter som läggs till grund för arbetsgivarnas avgifter till bl. a. tilläggspensioneringen, sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkring- en.

2.6. Sjuklöneförmäner för vissa grupper av anställda

I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för sjukförmäner för statsanställda, de allmänna försäkringskassornas anställda, kommunal- och landstingsanställda samt för tjänstemän och arbetare ienskild tjänst. För en utförligare beskrivning hänvisas till sjukpcnningutredningcns betänkande ('s. 28 ff.).

2.6.1. Statsanställda och anställda hos försäkringskassorna

För huvuddelen av de statsanställda gäller 5. k. arbetsgivarinträde. vilket innebär att arbetsgivaren betalar ut sjuklön till den anställde ochi

Prop. 1973:46 67

gengäld enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 % AFL erhåller den sjukpen- ning som tillkommer arbetstagaren. Sjuklönenivån är densamma under hela sjukdomstiden. Sjuklönen regleras genom avdrag på lönen. varieran- de mellan 8 och 11 %. Sjuklönen utgör skattepliktig inkomst.

Undantag från arbetsgivarinträdc gäller för vissa extra tjänstemän och för tjänsteman som anmäler till arbetsgivaren att han själv önskar uppbära sin sjukpenning. I dessa fall utgår sjuklön endast under insjuknandedag då sjukpenning inte utgår.

Olycksfall i tjänsten och yrkessjukdom jämställs i allmänhet under sjukperiodens första 90 dagar med sjukdom. Om tjänstledighet av sådan orsak sträcker sig över nämnda tidsrymd prövas fallet av riksförsäkrings- verket. Befinns därvid att orsaken till ledigheten är yrkesskada, utbetalas ett retroaktivt belopp som motsvarar de sjukavdrag som gjorts under de första 90 dagarna. [ princip gäller nämligen för sjuklöneberättigad att full lön skall utgå vid yrkesskada. Om kroppsskada åsamkats i tjänsten och arbetsgivaren bedömer skadan vara förorsakad av uppenbart olycksfall utbetalas full lön löpande även under den första tiden.

När anställd uppbär sjukpenning enligt lagen om yrkesskadeförsäkring på grund av yrkesskada i statligt reglerad anställning — arbetsgivarinträde förekommer inte enligt YFL — innebär detta att en del av lönen blir skattefri. För att inte denna skattefrihet skall leda till överkompensation görs ett s. k. yrkesskadeavdrag från lönen.

Under tjänstledighet för barnsbörd utgår avlöningsförmåner efter samma regler som vid sjukdom. Lön vid barnsbörd kan erhållas under högst 180 dagar. Förutsättningen för sådan lön är att anställningen varat viss tid, i regel minst 270 dagar.

För löneplansanställda hos försäkringskassorna gäller i fråga om sjuklön, lön vid olycksfall och yrkessjukdom samt lön vid barnsbörd samma bestämmelser som för statsanställda. För övriga anställda hos försäkringskassorna utgår vid sjukdom sjukpenning enligt AFL.

2.6.2. Kommunal- och landstingsanställda

Kommunal- och landstingsanställda uppbär enligt avtal — utöver sjukpenning från försäkringskassan enligt AFL — kompletterande ersätt- ning (sjuklön) från arbetsgivaren. Den anställde garanteras en total kompensation för inkomstbortfall under tjänstledighet för sjukdom eller havandeskap motsvarande 90 % av lönen oberoende av sjuktidens längd. Havandeskapslön kan utgå under högst 180 dagar. Tillfälligt anställd personal saknar dock rätt till sjuklön vid sjukdom och havandeskap.

Vid frånvaro på grund av olycksfall, misshandel eller smittosam sjukdom i samband med tjänsten utgår ersättning motsvarande full lön under högst 365 kalenderdagar. För tid därefter utgör sjuklöncn i regel 90 % av lönen. Vid annan i tjänsten ädragen yrkesskada utgör Sjuklönen 90 % under samordningstiden. Varar ledigheten längre utgår i efterhand full kompensation från första dagen.

För de sjukdagar, då sjukpenning enligt AFL inte utgår, svarar

Prop. l973:46 68

arbetsgivaren för den garanterade Sjuklönen i dess helhet. För övriga sjukdagar inom sjuklönetiden sker en samordning av sjukpenning från försäkringskassan och de sjuklöneförmåner från arbetsgivaren som den anställde erhåller. Från dagslönen görs av arbetsgivaren ett s. k. sjukpen- ningavdrag, vars storlek bestäms med beaktande av den skattefrihet som gäller för sjukpenning.

2.6.3. Tjänstemän i enskild tjänst

Beträffande tjänstemän i enskild tjänst är bestämmelserna om sjuklön likartade för de TCO-anslutna förbunden. Bestämmelserna om sjuklön finns i kollektivavtalen om allmänna anställningsvillkor.

För dag då sjukpenning från försäkringskassa enligt AFL inte utges, utgår full lön. För övriga sjukdagar inom sjuklönebcrättigad tid görs av arbetsgivaren sjukavdrag från dagslönen enligt särskild tabell. Återstoden av dagslönen, minskad med sjukavdraget. utgör sjuklön. Tillsammans ger förmånerna från försäkringskassa och arbetsgivare i princip full kompen- sation för inkomstbortfallet under sjukdom. Sjuklönetiden varierar mellan olika branscher och är även beroende av anställningstidens längd. [ regel utgår sjuklön under ca tre månader. Havandeskapslön utgår i regel under två månader. Storleken därav varierar och viss tids anställning är en förutsättning för sådan lön.

2.6.4. Arbetare i enskild tjänst

Med några undantag har de privatanställda inom LO-kollektivet tidigare inte haft några sjuklöncförmåner. Till undantagen har hört handeln samt vissa andra områden, där sjuklön av varierande konstruk- tion förekommit. [ 1971 års avtalsuppgörelse mellan LO och SAF ingick en överenskommelse om en avtalsgruppsjukförsäkring (AGS). Denna trädde i kraft den I september 1972 och kan beräknas komma att omfatta ca 1,2 milj. anställda.

AGS är en s. k. lång sjukförsäkring, som utfaller efter en karenstid av 30 dagar. Ett särskilt bolag, Arbetsmarknadsförsäkringar sjukförsäkrings- aktiebolag (.AMF-sjukförsäkring) handhar administrationen av försäkring- en.

Försäkringen gäller anställda mellan 18 och 67 år och ett villkor är att den anställde är placerad i sjukpenningklass enligt AFL. För att kunna omfattas av försäkringen fordras vidare att den anställde fullgjort viss kvalifikationstid hos en arbetsgivare eller, i branscher där arbetsförhällan- dena är sådana att man normalt byter arbetsgivare relativt ofta. inom branschen. Kvalifikationstiden är 208 timmar under ett kalenderkvartal. Sedan kvalifikationstiden fullgjorts gäller försäkringen för den anställde. så länge vederbörande arbetar minst 208 timmar varje kalenderkvartal. Försäkringen gäller med ett efterskydd under två kalenderkvartal vid arbetslöshet eller övergång till anställning där någon försäkring cj gäller. Efterskyddct kan i vissa fall förlängas.

Prop. 1973:46 69

Om den försäkrade erhåller sjuklön genom annan anställning eller får ersättning genom annan avtalsenlig sjukförmän, nedsätts dags- resp. mänadsersättningen från AGS med värdet av de övriga ersättningarna efter avdrag för eventuell skatt.

Då hel sjukpenning utges från försäkringskassan, lämnas hel dagsersätt- ning frän AGS. Vid halv sjukpenning lämnas halv dagsersättning. Hel dagsersättning är lägst tvä kr, (i sjukpenningklass 2—10) och högst 10 kr. (i sjukpenningklass 21). Ersättningen frän AGS är skattefri.

Överenskommelsen om AGS gäller t.v. och med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader. Den kan dock inte uppsägas att upphöra före den 1 januari 1980. Mellan förbunden på ömse sidor har träffats kollektivavtal om AGS. [ förhandlingsprotokollet mellan SAF och LO angående AGS anges bl. a. följande (5 11):

Om förutsättningarna för avtalet eller för denna överenskommelse skulle undergå mer väsentliga förändringar, skall avtalet kunna upphöra eller ändras på grund härav utan iakttagande av regeln om uppsägningstid. Exempel på sådana väsentliga förändringar utgör ändringar av den allmänna försäkringen, annan sociallagstiftning eller skattelagstiftning — såsom införande av skatteplikt för Sjukpenningen jämlikt AFL.

Sedan den 1 januari 1972 finns en trygghetsförsäkring för anställda inom bleck- och plåtslageri- samt stuveribranseherna. Enligt denna har arbetstagare som skadats genom olycksfall i arbetet bl.a. rätt till ersättning motsvarande inkomstbortfallet. För tid upp t. 0. m. 30 dagar beräknas inkomstbortfallet på grundval av den sjukpenningklass som den skadade tillhör. För tid därefter ger försäkringen ersättning enligt skadeståndsrättsliga regler; dock ersätts endast nettoförlusten, vilket innebär att exempelvis erSättning enligt AFL och YFL samt förmåner frän AGS avräknas. Den nu nämnda trygghetsförsäkringen har stått som förebild för ett avtal om liknande förmåner som senare träffats för statsanställda.

2.7. Tidigare överväganden

Obligatorisk sjukförsäkring genomfördes är 1955. I samband därmed togs i prop. 1954z64 upp frågan om den skattemässiga behandlingen av sjukpenning från sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen. Beträffan- de sjukförsäkringen framhöll departementschefen i propositionen ('s. 21) att de olägenheter som i vissa fall kunde uppkomma genom skattefrihet för ersättningsbeloppen i varje fall i då radande läge var mindre tungt vägande än de olägenheter som skulle bli följden om ersättningarna gjordes skattepliktiga. I fråga om yrkesskadeförsäkringen uttalade depar- tementschefen (s. 45 f) att det måhända skulle vara rikligast att beskatta utfallande belopp. Emellertid skulle, framhöll departementschefen, en beskattad sjukpenning vid yrkesskada bli av lägre värde än den Obeskattade sjukpenningen enligt sjukförsäkringslagen. Med hänsyn till samordningen mellan de nämnda ersättningsformerna ansåg sig departe- mentschefen kunna föreslå att inte heller sjukpenning inom yrkesskade-

Prop. l973:46 7 0

försäkringen skulle beskattas hos mottagaren. Propositionen bifölls av riksdagen.

Frågan om skatteplikten för angivna förmåner har under tiden efter 1955 tagits upp i olika sammanhang.

År 1959 yrkades i motioner att riksdagen skulle begära utredning av frågan om de sociala förmånernas beskattning i hela dess vidd. Bevill- ningsutskottet (BeU 1959157) ville inte bestrida att en samlad översyn av gällande beskattningsregler på detta område ur vissa synpunkter kunde vara motiverad. Emellertid utgick utskottet från att Kungl. Maj:t hade uppmärksamheten riktad på frågan och att åtgärder för att åstadkomma största möjliga likformighet i fråga om de sociala understödens och bidragens beskattning efter hand skulle bli vidtagna. Utskottet ansåg därför anledning inte föreligga att begära särskild utredning.

I sitt betänkande (SOU 196129) Förtidspensionering och sjukpen- ningförsäkring m.m. föreslog 1958 års socialförsäkringskommitté att skattefrihet för sjukpenning skulle behållas. Kommittén framhöll att, om skatteplikt infördes, frågan uppkom huruvida skattskyldighet borde föreligga för samtliga utbetalade sjukpenningbelopp oavsett deras storlek eller huruvida förmåner understigande visst belopp per år eller belöpande på viss kortare tid borde undantas från beskattning. En begränsning på ena eller andra sättet skulle enligt kommittén säkerligen bli nödvändig. Skulle Sjukpenningen bli skattepliktig, måste sjukkassorna bli skyldiga att åtminstone i viss omfattning göra avdrag för källskatt och att lämna taxeringsniyndigheterna uppgift om utgivna belopp. Sådan skyldighet skulle medföra avsevärt merarbete för sjukkassorna. Praktiska skäl talade således enligt kommittén mot beskattning. Vidare skulle det bli erforder- ligt att väsentligt höja beloppen i sjukpenningskalan. En sådan höjning skulle såväl öka de försäkrades avgifter till försäkringen som kräva en höjning av arbetsgivarnas bidrag till denna, framhöll kommittén.

Betänkandet låg till grund för prop. 1962190 med förslag till lag om allmän försäkring, m. rn. I propositionen (s. 275) anförde departements— chefen att, vilken uppfattning i saken som än kunde vara den principiellt riktiga eller den mest konsekventa, han ansäg att det av uppbördstekniska och andra praktiska skäl inte dä var möjligt att göra Sjukpenningen skattepliktig.

Vid 1966 års riksdag diskuterades ånyo frågan om beskattning av sjukpenning i samband med en proposition med förslag om utökning av antalet sjukpenningklasser och höjning av sjukpenningens kompensations- grad. Dessa åtgärder vidtogs under förutsättningen att Sjukpenningen liksom dittills skulle vara skattefri. Detta medförde att kompensations- graden kunde variera beroende på bl. a. inkomstläge och bcskattningsför- hällanden, t. ex. om sambeskattning tillämpades eller inte. 1 den nämnda propositionen framhölls (prop. 19661113 s. 31) att en annan ordning torde förutsätta beskattad sjukpenning, varigenom Sjukpenningen skulle bli mer jämförbar med sjuklön i fråga om anpassning till individuella förhållanden. Avslutningsvis uttalades att hithörande frågor avsågs bli prövade i ett annat sammanhang. Andra lagutskottet (ZLU 1966z47

Prop. 1973 :46 71

s. 42) förordade att verkningarna av reformen skulle följas och att. om erfarenheterna gav anledning därtill, den översyn av reglerna som visade sig påkallad skulle verkställas. Utskottet anslöt sig alltså till propositionen i denna del.

Frågan om beskattning av socialförsäkringsförmåner har därefter be- handlats vid 1968 och 1969 års riksdagar.

Prop. l973:46 72

3. Utredningen 3.1 Skattefrihetens effekter m. m.

Utredningens uppgift har enligt direktiven varit att utreda de tekniska förutsättningarna för att inordna bl. a. Sjukpenningen i beskattningssyste- met. Därvid har utredningen haft att ägna särskild uppmärksamhet åt frågor om sammanträffande av olika förmåner och överkompensation. För att belysa överkompensationsproblemet har utredningen gjort en analys av skatteeffektcn inom sjukpenningförsäkringen.

Analysen har skett med hänsyn dels till lönekuverteffekten -— dvs. arbetsinkomsten efter preliminärskatteavdrag — och dels till slutskatte- effekten. Innebörden av dessa båda begrepp belyses av följande exempel. Det antas att vid en årsinkomst av 24 000 kr. (2 000 kr./månad) den slutliga skatten uppgår till 30 %. alltså 7 200 (600x 12) kr. och att skatten vid en årsinkomst av 20 000 kr. (1 666 kr./månad) utgör 27 % av inkomsten eller 5 400 (450 x 12) kr. Den preliminära skatten vid den högre inkomsten är 600 kr./månad och vid den lägre 450 kr./månad. Om en skattskyldig, som vid arbete hela året har en årsinkomst på 24 000 kr., på grund av sjukdom förlorar sin arbetsinkomst under två månader. blir hans skattesituation i exemplet som följande. Den preliminära skatt som inbetalas för var och en av de tio månaderna han arbetar uppgår till (10 x 600) 6 000 kr. På grund av inkomstbortfallet under två månader blir hans skattepliktiga årsinkomst (24 000—2 000—2 000) 20 000 kr. och hans slutliga skatt 5 400 kr. Resultatet blir en överskjutande skatt på 600 kr. Den sjukpenning som uppburits under sjuktiden påverkar inte beräkningen eftersom Sjukpenningen är skattefri.

Exemplet visar att den skattskyldige av sin arbetsinkomst netto efter (preliminär) skatt på grund av sjukdomen förlorar 1400 kr./månad (2 000—600) eller ca 46 kr./dag (lönekuverteffekt). Uppbär han under sjuktiden en skattefri sjukpenning enligt sjukpenningklass 16 med 37 kr./dag erhåller han då genom sjukpenningen en kompensation för inkomstbortfallet som uppgår till ca 80 %. Men därutöver får han i samband med den slutliga skatteregleringen ett ytterligare belopp (600 kr.) i form av skatteåterbäring. Vad han på detta sätt sammanlagt erhåller (slutskatteeffekten) blir över 100 %, således en överkompensation.

Utredningen har funnit att, om man enbart ser till lönektwerteffekten, nuvarande system ger en kompensationsnivå av i genomsnitt något över 80 %. Den lägsta kompensationsnivån är 74 % och den högsta 88 %. Ser man däremot till slutskatteeffekten är kompensationsnivån genomgående högre. Från sjukpenningklass 10 upp till klass 17 ligger nivån i klassbotten (inkomst i nedre delen av sjukpenningklassen) något över 100 % och i klasstoppcn något därunder. Från klass 18 (motsvarande inkomster mellan 30 000 och 33 000 kr.") upp till inkomster något under 50 000 kr. i klass 21 ligger kompensationsnivån genomgående över 100 %. I vissa inkomstlägen — 33 000. 36 000 och 39 000 kr. — stiger kompensationsnivån upp mot 130 %.

Prop. 1973:46 73

Som framgår av dessa siffror har utredningen funnit att kompensa- tionsgraden, om man ser till slutskatteeffckten, varierar avsevärt såväl inom varje klass som mellan de olika klasserna. Spridningen i kompensa- tionsgrad mellan klassbotten oeh klasstoppen _utgör omkring 15% i flertalet klasser. Språnget i kompensationsgrad vid övergång från en klass till en intilliggande uppgår i några fall till över 20 %. från klass 18 till klass 19 inemot 30 %.

Mot bakgrund av analysen uttalar utredningen att det till följd av skattesystemets konstruktion f. n. föreligger ett betydande överkompen- sationsproblcm. Utredningen framhåller att denna överkompensation i huvudsak kommer de korttidssjuka till del. För dem som är sjuka under längre tid uppkommer inte någon överkompensation -av betydelse på grund av skattereglerna.

Utredningen har vidare i detta sammanhang pekat på att genom att sjukpenningen är skattefri de genom beskattningen redovisade inkomster- na inte utvisar de verkliga inkomsterna för den som råkat ut för sjukdom. Detta kan leda till att, i de fall en social förmån är inkomstprövad med anknytning till storleken av den beskattningsbara inkomsten —— t.ex. bostadstillägget till barnfamiljer — den som uppburit sjukpenning kan erhålla sådan förmån även om hans faktiska inkomstnivå egentligen inte skulle motivera det. Vid en beskattning av sjukpenningen kan en mera rättvis jämförelse mellan olika personers inkomstförhällanden härvidlag åstadkommas.

Nuvarande system medför som regel att en avsevärddel av den totala kompensationen kommer den berättigade till del först efter den slutliga skatteavräkningen. Denna del av kompensationen kan man — med hänsyn till att förmånen skall ge stöd under den tid då inkomstbortfallet föreligger -- enligt vad utredningen påpekar inte räkna med när man fastställer regler om förmåner vid olika former av inkomstbortfall. Följden blir antingen överkompensationseffekter eller en låg förmånsnivå under stödtiden. Utredningen har funnit att, vare sig följden blir den ena eller andra, fog finns för omdömet att de insatser som görs för att trygga försörjningen under tid då den ordinarie inkomsten bortfallit inte kommer till optimal nytta.

3.2. Utredningens förslag 3.2.1 Allmänt

Enligt utredningens uppfattning bör -— om en övergång till beskattade förmåner beslutas — skatteplikten omfatta sjukpenning enligt AFL, YFL och närstående ersättningssystem som grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kr. för år. Om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn införs i enlighet med familjepolitiska kommitténs förslag i betänkandet (SOU 197234) Familjestöd. bör också dessa förmåner beskattas. Vad beträffar ersättning vid arbetslöshet bör dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arhetsmarknadsstöd bli skatteplik-

Prop. l973:46 74

tiga. Det f.n. utgående omställningsbidraget, som 'dVSCS bli bibehållet övergångsvis. är redan skattepliktigt. Om utbildningsbidragct vid arbets— marknadsutbildning skall föras in i skattesystemet. föreslår utredningen att beskattningen skall omfatta grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg.

3.2.2. Sjukpenningens utformning

Om sjukpenningen görs skattepliktig och i samband därmed beloppen höjs, blir sjukpenningen mer jämförbar med sjuklön, 1 ett sådant system bör enligt utredningen sjukpenningen kompensera bortfall av fi.")rvärvsin- komst med en för samtliga sjukpcnningberättigade lika stor andel av bortfallen inkomst.

Klassplaceringssystemet har, framhålls det. ett begränsat antal klasser med stora intervaller mellan klassbotten och klasstoppen. Försäkradc med upp till 3 000 kronors skillnad i årsinkomst sammanförs till en och samma sjukpenningklass. Härigenom är i systemet inbyggt ett moment som motverkar en från kompensationssynpunkt likformig sjukersättning. Skillnaderna i kompensationsgrad kan bli betydande. Vid beskattning av sjukpenningen och med de förhållandevis höga sjukpenningbelopp som i samband därmed blir aktuella accentueras nyss påtalade nackdelar. Med hänsyn härtill förordar utredningen att klassplaccringssystemet överges.

Utredningens förslag innebär att den sjukpenning som skall utgå anknyts direkt till den hos försäkringskassan registrerade årsinkomstcn titan tillämpning av några sjukpenningklasser. Med årsinkomst avses liksom f. n. den framtida beräknade inkomsten av förvärvsarbete. Sjukpenningen föreslås utgå som en viss bestämd procentuell andel av den för dag räknat bortfallna inkomsten. Härigenom undviks de variationer i kompensationsgrad som följer av systemet med sjukpenning— klasser_ För att den registrerade inkomsten, varpå sjukpenningen grundas, skall bli så rättvisande som möjligt, förordar utredningen att försäkrings- kassan självmant, i den utsträckning som skäligen påkallas. genom förfrågningar hos de försäkrade och på annat lämpligt sätt införskaffar uppgifter om ändringar i inkomstförhållandena och andra omständigheter som har betydelse för s_jukpenningförsäkringen. Det är avsett att de försäkrade i princip årligen efter förfrågan från kassan skall få tillfälle att lämna aktuella inkomstuppgifter. Utredningen förutsätter att riksförsäk- ringsverket lämnar närmare anvisningar om tillvägagångssättet och om- fattningen av kontrollen. Utöver detta skall den försäkrade. liksom hittills, ha rätt och skyldighet att till kassan anmäla inkomständringar av betydelse i sammanhanget.

Enligt nuvarande ordning bestämmer de lokala skattemyndigheterna pensionsgrundande inkomst för tilläggspension. Därvid beaktas inkomst av förvärvsarbete ned till ett belopp motsvarande det vid inkomstårets ingång gällande basbeloppet. Utredningen föreslår att skattemyndigheter- na i fortsättningen även tar med inkomst av förvärvsarbete ned till deklarationspliktsgränsen 4 500 kr. Den av skattemyndighetcrna sålunda

Prop. l973:46 75

bestämda årsinkomsten av anställning och av annat förvärvsarbete förs över till ADB-systemet för att bl. a. tjäna till ledning vid den årliga uppföljningen av de försäkrades inkomstförhållanden.

För varje inskriven försäkrad med förvärvsinkomst som berättigar till anslutning till sjukpenningförsiikringen skall enligt utredningens förslag försäkringskassan fastställa en årsinkomst. avrundad till jämnt hundratal kronor. Denna inkomst utgör den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Därvid skall man, såsom f. n., skilja på inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.

I fråga om tidpunkt för försäkringskassans beslut om ändring av sjukpenninggrundande. inkomst föreslar utredningen att en väntetid av 15 dagar alltid skall tillämpas från det anmälan om inkomständring kommit in. Detta innebär att det nuvarande förbudet mot ändring av sjukpenning— ens storlek under sjukdom upphävs. Sedan 15 dagar gått efter det anmälan om ändrad inkomst kommit in till försäkringskassan skall sjukpenningen alltid grundas på den nya inkomsten. När sjukpenning- grundande inkomst fastställs i samband med inskrivning i försäkringskas- sa bör dock enligt utredningen, på motsvarande sätt som nu sker, den fastställda inkomsten gälla fr. o. m. tidpunkten för inskrivningen.

3.2.3 lnkomstgränser m. m.

Den nedre inkomstgränsen för tillhörighet till sjukpenningförsäkringen har enligt vad utredningen konstaterar genom åren tämligen nära följt deklarationspliktsgränsen. Nuvarande inkomstminimum. 1 800 kr., be- stämdes vid AFL:s tillkomst är 1962. Med hänsyn till utvecklingen sedan dess anser utredningen befogat att gränsen nu höjs på samma sätt som deklarationspliktsgränsen och att saledes nedre inkomstgränsen för tillhörighet till sjukpenningförsäkringen sätts vid 4 500 kronors ärlig förvärvsinkomst. Den övre gränsen för årsinkomst av förvärvsarbete som skall grunda rätt till sjukpenning bör enligt utredningen liksom inom tilläggspensioneringen direkt anknytas till basbeloppet enligt AFL och vara 7,5 gånger det basbelopp som gäller vid ingången av året. På grundval av 1973 års förhållanden skulle högsta sjukpenninggrundande inkomst därigenom bli avrundat 54 700 kr.

I anslutning till förslaget om höjning av den nedre inkomstgränsen föreslår utredningen att försäkrade som vid tiden för lagändringens genomförande är sjukpenningförsäkrade men vilkas inkomster ligger under den nya inkomstgränsenövergångsvis får behålla sin sjukpenning- försäkring cnligt nuvarande bestämmelser så länge de har inkomst uppgående till nu gällande 1 800 kr. per är. Sådan sjukpenning avses vara skattefri även i fortsättningen.

3.2.4. Sjukpenningens kompensationsnivå m. m.

Sjukpenningen ger f. n. omkring 80 % kompensation för inkomstbort- fallet under sjuktiden (lönekuverteffekt). Den nuvarande skattefriheten

Prop. l973:46 76

för sjukpenningen medför, såsom förut nämnts. att den sjuke förutom själva sjukpenningen får även en skatteåterbäring vid den slutliga skatteavräkningen. Vid ett införande av beskattad sjukpenning öppnas, framhåller utredningen, möjlighet att göra den totala kompensationen tillgänglig redan under sjuktiden. En förstärkning av kompensationsnivån inom sjukförsäkringen är därför befogad enligt utredningen, som anser att en kompensationsnivå inom den allmänna sjukförsäkringen uppgåen— de till 90 % av inkomstbortfallet är försvarbar från samhällsekonomisk synpunkt.

Om kompensationsnivån inom sjukförsäkringen fastställs till 90 %, bör sjukpenningen per dag utgöra 1/365 av 90 % av den enligt vad förut sagts fastställda sjukpenninggrundande inkomsten. Sjukpenningbeloppet av- rundas till helt krontal (50 öre och högre uppåt, 49 öre och lägre nedåt).

Till den nuvarande sjukpenningen utges barntillägg för barn under 16 är. Utredningen framhåller att detta har gällt alltsedan den allmänna sjukförsäkringen infördes år 1955. Eftersom sjukpenningens kompensa- tionsgrad bedömdes uppgå till ca två tredjedelar av nettoinkomsten, kunde det då vara naturligt att ge ett ytterligare ekonomiskt stöd till försäkrad med barn. Med hänsyn till att kompensationsgraden inom sjukförsäkringen sedan dess har höjts till ca 80 % och att det nu föreslås en ytterligare höjning till 90 % finns det enligt utredningen inte lägre fog för att utge barntillägg till sjukpenningen.

Sjukpenning från hemmamakeförsäkringcn och den frivilliga sjukpen- ningförsäkringen föreslås bli undantagen från beskattning. Mot bakgrun- den av förslaget att barntillägget till sjukpenningen skall avskaffas konstaterar utredningen att det uppkommer behov av en uppräkning av sjukpenningen till hemmamake. Barntillägg utgår f. n. i drygt hälften av sjukfallen i hcmmamakeförsäkringen. På grund av garantireglerna uppgår barntillägget vanligen till 2 kr. per dag. Med bortseende från att inte alla hemmamakar är berättigade till barntillägg finner utredningen det av administrativa skäl lämpligast att generellt räkna upp hemmamakesjuk- penningen från 6 till 8 kr.. skattefritt. Utredningen föreslär även en höjning för studerande och hemmamakar av det belopp för vilket frivillig sjukpenning resp. sjukpenningtillägg skall kunna tecknas, sa att de. totala sjukpenningförmånerna kan uppgå till högst 20 kr.. skattefritt.

3.2.5 Sammanträffande av förmåner

l direktiven till utredningen uttalades att risk för överkompensation kan uppkomma genom att den försäkrade under sjukdom uppbär sjuklön från arbetsgivare och försäkringsförmäner från annat håll eller genom att den försäkrade samtidigt uppbär förmåner från olika försäkringar. Utredningen skulle därför överväga behovet av lagstiftningsåtgärder ägnade att begränsa möjligheten till sådan överkompensation. Därvid borde utredningen även överväga lämpligheten av viss från samhällseko- nomiska synpunkter motiverad självriSk vid sjukdomsfall.

Utredningen erinrar om ett uttalande av föredragande departements-

Prop. l973:46 77

chefen när den allmänna sjukförsäkringen infördes (prop. 1953zl78). Departementschefen anförde där dels att den försäkrade inte genom sjukpenningen fick försättas i bättre ekonomiskt läge än då han är frisk, dels att den obligatoriska sjukpenningförsäkringen borde vara den grund för medborgarnas skydd under sjukdom, efter vilken kompletterande hjälpformer borde avpassas.

Mot bakgrund av de angivna principerna tillkom under år 1955 efter samråd med socialdepartementet en överenskommelse inom försäkrings- branschen som innebar att kompletteringsförsäkringar i enskild regi skulle så begränsas. att den totala kompensationen med hänsyn tagen till skatt uppgick till högst 80 a 90 %.

Sedan betydande utvidgningar av den allmänna försäkringen genom— förts och tilläggsförmåner för anställda vid sjukdom genom kollektivavtal vunnit ökad utbredning och omfattning, utfärdade försäkringsinspek- tionen år 1963 en rekommendation som avlöste den tidigare ordningen. Denna, som accepterades av försäkringsbolagen. innebar att förmånerna frän frivillig sjuk- och olycksfallsförsäkring skulle så begränsas att de tillsammans med förmånerna från den allmänna försäkringen och eventuella förmåner på grund av kollektivavtal eller andra tjänsteförmå— ner kompenserar högst 93 % av den försäkrades förlorade inkomst efter skatt. Den rekommendationen gäller i princip fortfarande.

Utredningen anser att det rav-samhällsekonomiska skäl är motiverat att upprätthålla principen om en viss självrisk och anser att självriskmomen- tet bör finnas antingen i form "av en karenstid, varigenom man undviker att de kompletterande förmånerna utgår vid korttidsfrånvaro, eller, om förmånen utgår utan karenstid, genom att ersättningen ej ger täckning för hela inkomstbortfallet. Vid sjukfall av kortare varaktighet bör enligt utredningen den sammanlagda kompensationen aldrig överstiga 95 %, vilket överensstämmer med den av Utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet föreslagna överförsäkringsgränsen i arbetslöshetsförsäk- ringen.

Utredningen erinrar om att de problem som f. n. sammanhänger med bestämmandet av kompensationsnivån vid sjukdom blir väsentligt förenk- lade vid en omläggning till skattepliktig sjukpenning. I avbidan på att erfarenheter vinns av hur ett system med beskattad sjukpenning faller ut i tillämpningen föreligger därför enligt utredningen inte anledning att på det berörda området gå in med lagstiftningsåtgärder. Utredningen förutsätter att försäkringsinspektionen utfärdar sådana rekommendatio- ner att de uppställda begränsningarna iakttas vid meddelande av kompletteringsförsäkringar.

Det anförda tar sikte på kompletterande sjukersättning i allmänhet. I vissa typer av fall föreligger särskilda omständigheter. Utredningen syftar här på fall där ersättning för inkomstförlust utgår enligt gällande regler om skadestånd. Dessa innebär i princip att den som uppsåtligen eller genom vårdslöshet vållar personskada är skyldig att till den skadelidande utge full ersättning för den förlust denne lidit. Skadeståndet skall alltså täcka inkomstbortfallet helt och hållet. Skadestånd kan också i vissa fall

Prop. l973:46 78

utgå oberoende av vållande. Det kan jämkas med hänsyn till den skadelidandes eget medvållande till skadan. Vid beräkningen av skade- ståndsbeloppet avräknas bl. a. förmåner från den allmänna försäkringen och yrkesskadeförsäkringen (20 kap. 7 & AFL och 51 & YFL). Skade- ståndsrättsliga regler blir ofta aktuella vid olycksfall i arbetet men också i många andra sammanhang, t. ex. vid trafikskador.

Till de nu nämnda reglerna ansluter och kommer i framtiden att ansluta vissa särskilda försäkringsanordningar, t. ex. de på arbetsmarkna- den förekommande trygghetsförsäkringama. Dessa anordningar baserar sig på avtal som i princip innebär att arbetsgivaren åtar sig ett utvidgat skadeståndsansvar till förmått för arbetstagaren, dvs. skadestånd kan utgå oavsett om vållande kan läggas arbetsgivaren till last. Ersättningen enligt trygghetsförsäkringen utgår sålunda i princip enligt skadeståndsreglerna, vilket bl. a. innebär att full ersättning för inkomstbortfallet skall utgå.

Utredningen erinrar om att ersättning i form av skadestånd -- liksom ersättningen från en anordning av trygghetsförsäkringens typ — är skattepliktig när den utgår för att täcka inkomstbortfall. Emellertid beaktas vid prövning av skadeståndsanspråk inte att annan samtidigt utgående ersättning, t. ex. sjukpenning kan vara skattefri. Detta kan f. n. leda till att den försäkrade överkompenseras, dvs. hans totala ersättning överstiger den verkliga inkomstförlusten. Utredningen framhåller att beskattningen av sjukpenningen löser det nuvarande problemet med överkompensation i hä.r berörda fall. Någon särskild reglering för att eliminera risken för överkompensation erfordras därför inte. Utredningen diskuterar även frågan om den självriskprincip utredningen har hävdat skall gälla även i här avsedda fall och finner att det inte kan bli fråga om att göra gällande någon sådan princip utan att det i skadeståndsfallen får anses riktigt med full ersättning för inkomstbortfallet.

Ett annat specialproblcm som utredningen tar upp gäller fall då den skadelidande skyddas av egen sjuk- eller olycksfallsförsäkring med karaktär av s.k. summaförsäkring, dvs. försäkringen lämnar ersättning med på förhand bestämt belopp vid inträffat försäkringsfall utan hänsyn till skadans omfattning i det konkreta fallet. Denna försäkringsform medför f. 11. att ersättningen över huvud taget inte beaktas när skadestånd eller annan ersättning skall bestämmas. Utredningen anser att man här, i vart fall t.v., får acceptera viss kompensation över lOO-proeentnivån. Problemet med överkompensation i dessa fall övervägs f. n. inom skadeståndskommittén och resultatet härav bör enligt utred- ningens mening avvaktas innan behovet av särskild reglering inom detta begränsade område blir föremål för prövning.

3.2.6. Pensionsgrundande inkomst för tilläggspension

Om förmånerna vid sjukdom och arbetslöshet m. m. görs skattepliktiga öppnas möjlighet att på ett enkelt sätt göra dem pensionsgrundande för tilläggspension. Utredningen föreslår att samtliga förmåner som avses bli skattepliktiga hänförs till pensionsgrundande inkomst för tilläggspension.

Prop. 1973.46 79

Förutom sjukpenning enligt AFL och YFL samt närstående ersättnings- system är dessa förmåner —- förutsatt att KSA-utrcdningens förslag följs — kontant arbetsmarknadsstöd. statligt omställningsbidrag, dagpenning från arbetslöshetsförsäkringcn samt utbildningsbidrag vid arbetsmark- nadsutbildning i form av grundbidrag. hyresbidrag pä hemorten och barntillägg. Vidare föreslår utredningen att om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn införs. även dessa förmåner skall vara pensionsgrundande. Som en följd härav anses att de nuvarande bestäm- melserna i 15 kap. 2ä AFL om förmånligare pensionsberäkning vid sjukdom och arbetslöshet för vissa äldre försäkrade kan utgå.

De pensiongrundande inkomster som enligt förslaget skulle tillkomma uppskattar utredningen komma att utgöra ca 8 'f'z av de sammanlagda framtida pensionsgrundande inkomsterna för år. Om hela det tillkom- mande beloppet av pensionsgrundande inkomster skulle slå igenom på förmånssidan påverkades väsentligt finansieringen av tilläggspensionering- en. Femton- och trettioårsreglerna samt specialreglernai 15 kap. 2 åAFL motverkar emellertid redan nu att de från den försäkrades synpunkt sämre ären drar ned pensionsförmånerna. Med hänsyn härtill finner utredningen anledning anta att ökningen av utgående förmåner kommer att bli mera begränsad än det i det föregående angivna procenttalet kunde synas ge vid handen.

3.2.7. Administration

År 1970 utbetalades sjukpenning till 2.5 milj. försäkrade för ca 5,3 milj. sjukfall i ca 9 milj. poster. Vid beskattning måste kassorna registrera de utbetalda sjukpenningbeloppen för varje försäkrad och ackumulera uppgifterna så att kontrolluppgifter avseende under året utbetald sjukpenning kan tillställas skattemyndigheterna och de försäkrade under januari månad nästföljande år. Utredningen har funnit att det med den omfattning sjukpenningutbetalningarna har torde- få anses alltför betung- ande att i ett manuellt system klara denna arbetsuppgift.

Utredningen har samrått med RAFA-utredningen som f. n. arbetar med utformningen av ett nytt administrativt system för den allmänna pensioneringen. Det nya systemet, som kommer att börja tillämpas under är 1973. innebär bl. a. ökad användning av avancerad ADB-teknik. En ny ADB-anläggning för administrationen av den allmänna försäkringen är under uppbyggnad i Sundsvall.

Vidare bedriver RAFA-utredningen försöksverksamhet inom sjukför- säkringen för att automatisera en betydande del av nuvarande manuellt förda register. bl. a. försäkringsregistret. Även aviseringsförfarandet mel- lan den allmänna försäkringens register och i första hand folkbokföring- ens och upphördsväsendcts register avses bli automatiserat. Både central- och lokalkontor avses bli utrustade med bildskärmsterminaler. i regel med därtill kopplade skrivare. ADB-anläggningen förutsätts då vara försedd med s. k. direktåtkomstminnc. vilket innebär att lokalkontoren genom bildskärmsterminaler kan få uppgifter direkt från det centrala

Prep. l973:46 80

registret. Enligt en preliminär tidsplan beräknas genomförandet kunna ske successivt under ären l975-—-l977. Det anses dock vara möjligt att påskynda utbyggnaden av ADB-systemet för sjukförsäkringen.

[ ett färdigutvecklat ADB-system för sjukförsäkringen bör enligt utredningen flertalet av försäkringskassornas arbetsuppgifter med skatte- avdrag kunna utföras utan att den manuella hanteringen av skatteavdra- gen i kassorna behöver bli så omfattande,

! ADB-anläggningen förutsätts sjukförsäkringens försäkringsregister lagras för hela landet. Terminaler anslutna till datorn Skall finnas vid varje central- och lokalkontor. Uppgifter om de försäkrades preliminärskatte— förhallanden överförs vid varje årsskifte datatekniskt från skattemyndig- heterna till försäkringsregistret. Beslut om jämkning eller existensmini- mum måste dock den försäkrade själv meddela till försäkringskassan, varefter kassan via terminal överför dessa uppgifter till det centrala registret.

I det automatiserade systemet kommer sjukanmälningar att via terminalen matas in i datorn. Blankett till den försäkran som behövs för utbetalningen av sjukpenning tillställs därefter den försäkrade direkt från dataanläggningen. Före utsändandet anger datorn på blanketten med ledning av registrerade uppgifter dels den sjukpenning som skall utges, dels det preliminära A-skatteavdrag som skall göras, båda beloppen angivna per dag.

När sjukperioden varat en vecka eller vid friskanmälan dessförinnan skall den försäkrade lämna in denna försäkran ifylld till lokalkontoret. När sjukpenning utbetalas, innehålls A—skatt med det belopp per dag som angivits på denna försäkran. Den försäkrade behöver alltså inte visa upp debetsedel på preliminär A—skatt för kassan. Genom att tillämplig sjukpenning och tillämpligt skatteavdrag anges på den utsända blanketten erhåller den försäkrade full inblick i förfarandet och får tillfälle att anmäla eventuella felaktigheter i de registerade uppgifterna.

Efter varje utbetalning av sjukpenning inrapporterar försäkringskassan utbetalt bruttobelopp och innehållen A-skatt via terminal till datorn, där beloppen ackumuleras för varje försäkrad. I det slutliga ADB-systemet kan utbetalningshandlingen skrivas ut automatiskt och tillställas den försäkrade direkt från dataanläggningen så snart erforderliga uppgifter rapporterats in från försäkringskassan. Skatteredovisning sker därefter under resp. uppbördsmänader genom s. k. summarisk redovisning.

För försäkrad med B—skatt sker utbetalning utan skatteavdrag. Det utbetalda sjukpenningbeloppet registreras dock även i detta fall i datorn för att beaktas vid framställning av kontrolluppgift.

Datorn framställer vid årets utgång kontrolluppgifter, som sänds ut till de försäkrade. Kontrolluppgift till skattemyndigheterna blir överflödig genom att uppgift om utbetald bruttosjukpenning och innehållen A-skatt datatekniskt förs över till taxeringsavin.

I fråga om kvarstående skatt uppkommer särskilda problem. Utred- ningen förordar att kassorna. för att undvika en allt för betungande administration, befrias från att obligatoriskt innehålla sådan skatt även

Prop. l973:46 81

med ett fullt utbyggt ADB-system. Detta behöver inte hindra att försäkringskassorna i särskilda fall, t. ex. vid lång sjukfrånvaro, kan göra avdrag för kvarstående skatt efter särskild anmodan av den försäkrade eller lokal skattemyndighet.

Det här beskrivna ADB-systemet för sjukpenningförsäkringcn beräknas inte kunna vara i funktion förrän under år 1975. Vid ett införande av skattepliktiga sjukpenningförmåner dessförinnan fordras därför ett provi- soriskt system i ingångsskedet. Utredningen har funnit att en nödvändig förutsättning för ett provisorium är att sjukförsäkringens försäkringsregis- ter förs in i ADB-systemet. Därigenom skulle de arbetsuppgifter som i samband med skatteavdrag på sjukpenning oundgängligen kräver medver- kan av ett ADB-system — registrering av utbetald sjukpenning och innehållen skatt, Skatteredovisning och framställning av kontrolluppgifter kunna ske på avsett sätt. Detta kräver att kassornas centralkontor utrustas med terminaler vid en tidigare tidpunkt än planerats. Övriga arbetsmoment bör enligt utredningen övergångsvis kunna utföras ma- nuellt.

Även om, som förutsatts, försäkringsregistret förs in i ADB-systemet oeh terminaler för sjukförsäkringens behov installeras vid centralkonto- ren, kan vid sjukanmälan utskrift av blankett för försäkran för erhållande av sjukpenning inte ske automatiskt genom datasystemets försorg. eftersom terminaler för inmatning av sjukanmälan ej finns vid varje kontor. Denna utskrift måste liksom f. n. ombesörjas av lokalkontoren. En konsekvens av detta är att kontoren ej kan automatiskt genom notering på blanketten få uppgift om vilket skatteavdrag som skall tillämpas. Detta avdrag kan dock för provisorietiden göras efter en schablontabell. Tabellen skulle uppta en enda avdragskolumn, upprättad som ett genomsnitt av preliminärskattetabellerna för hela landet. Schabloniseringen medför givetvis en 'särskild risk för kvarstående eller överskjutande skatt. Utredningen menar dock att denna nackdel inte bör överdrivas och erinrar om att ca 65 % av alla sjukfall varar högst sju dagar. I fråga om det stora flertalet sjukfall kan således antas att skatteavdrag enligt schablontabell inte vållar några större problem. Intet hindrar att man i mera långvariga sjukfall baserar avdraget på den i det särskilda fallet tillämpliga skattetabellen. Den som erhållit beslut om jämkning eller existensminimum får själv förete beslutet för kassan för att det skall kunna beaktas.

I fråga om sjukpenning enligt YFL och närstående ersättningssystem, som betalas ut av riksförsäkringsverket. bör skatteavdrag regelmässigt ske enligt tillämplig skattetabcll och -kolumn.

För försäkrad som har B-skatt skall skatteavdrag ej verkställas hos försäkringskassan. För att kassan skall få kännedom om vilka som har sådan preliminär skatt bör den försäkrade ange detta på försäkran för erhållande av sjukpenning.

Prop. 1973:46 82

3.2.8. Frågor om sjuklönoch arbetsgivarinträde

[ utredningens direktiv har framhållits'som en viktig uppgift att åstadkomma regler som så långt möjligt förenklar administrationen i kassorna i fråga om skatteavdragen. Med hänsyn härtill har utredningen tagit upp frågorna om sjuklön och om arbetsgivarinträde beträffande arbetstagaren tillkommande sjukpenning. '

Vad gäller sjuklön med arbetsgivarinträde har utredningen funnit att sådant arbetsgivarinträde liksom hittills bör vara beroende av att kollektivavtalad sjuklön föreligger (frivilligt arbetsgivarinträde). Arbets— marknadsparternas medverkan ger en viss garanti för att-denna form av sjuklön förbehålls fall där en godtagbar tillämpning kan påräknas. I samband med att sjukpenningen görs skattepliktig och sjukpenningbelop- pen därmed höjs, skapas enligt utredningens mening förutsättningar för en utvidgad användning av sjuklön med arbetsgivarinträde.

Utredningen har även övervägt möjligheterna att införa en skyldighet för arbetsgivare att obligatoriskt och utan återkravsrätt mot sjukförsäk- ringen utge sjuklön under begränsad tid när en anställd blir sjuk. Utredningen erinrar att enligt tillgängliga statistiska uppgifter ca 65 % av alla sjukfall för försäkrade med anställningsinkomst är avvecklade efter sju dagar. Drygt 4,8 milj. försäkrade är f.n. sjukpenningklassplacerade, och av dem är ca 3,6 milj. försäkrade med enbart anställningsinkomst. Om en obligatorisk sjuklöneperiod vid sjukdom sattes" till sju dagar, kunde, framhåller utredningen, mer än hälften av samtliga sjukfall regleras utan att sjukförsäkringen behövde träda in. Med en skattepliktig sjukpenning skulle detta, totalt sett, innebära betydande förenklingar.

Mot den nyss angivna bakgrunden har utredningen som ett alternativ för vidare bearbetning framfört förslag att för arbetsgivare föreskrivs skyldighet att under de- sju första dagarna av varje sjukperiod. inräknat insjuknandedagen, utge sjuklön vid sjukdom till arbetstagare, som utfört arbete i anställning hos arbetsgivaren av viss varaktighet. Den som inte uppfyller kravet på anställning av viss varaktighet eller är arbetslös skulle ha rätt att vid sjukdom få sjukpenning från försäkringskassan enligt vanliga regler. Tre av utredningens experter har i särskilda yttranden framfört erinringar mot övervägandena om obligatorisk sjuklön. Exper- terna Johansson och Lundberg har främst hävdat att systemet skulle medföra ett ökat beroende för de anställda i förhållande till arbetsgivaren och att arbetsgivarna skulle få ett ökat intresse av att styra sin personalrekrytering på ett sådant sätt att sjukfrånvaron hölls nere. Experten Svensson har anfört att skyldighet att utge sjuklön inte kan åläggas alla arbetsgivare oavsett verksamhetens storlek och art. Såväl omfattningen som utformningen av en arbetsgivarbetald period är frågor som det bör tillkomma arbetsmarknadsparterna att träffa avtal om.

3.2.9. Kostnads- och finansieringsfrågor

Sjukpenningutredningen beräknar att de totala kostnaderna för sjuk- penningförsäkringen med den föreslagna utformningen ökar från f. n. ca

Pr0p. 1973:46 83

2 850 milj. kr. till närmare 4 400 milj. kr. för åri samband-med övergång till skattepliktiga förmåner, allt på grundval av 1971 års förhållanden.

I finansieringsfrägan anför utredningen att, om de beräknade kostna- derna för sjukpenningförsäkringen skulle finansieras på samma sätt som f. n., ökningen skulle komma på arbetsgivaravgifterna och de försäkrades avgifter medan statsbidraget skulle bli oförändrat eller 320 milj. kr. Utredningen påpekar dock att ett annat sätt att finansiera kostnaderna är att det allmänna, som på grund av att sjukpenningen görs skattepliktig får ökade skatteintäkter, svarar för de ökade kostnaderna. Utredningen finner det naturligt att de i anledning av skattebeläggningen ökade skatteintäkterna i första hand används för att finansiera kostnadsökning- en.

Vad gäller sjukpenning enligt YFL och närstående ersättningssystem anför utredningen att arbetsgivarna med nuvarande finansieringsmetod skulle svara för kostnadsökningen inom yrkesskadeförsäkringen, medan staten skulle svara för övriga kostnader. Med hänsyn till att utgiftsökning- en förorsakas av att sjukpenningen blir skattebelagd, är det enligt utredningen även här ett alternativ att det allmänna svarar för hela kostnadsökningen, vilken kan uppskattas bli drygt 20 milj. kr.

Enligt utredningens mening bör de aktiva svara för avgifterna till ATP även i fråga om den rätt till tilläggspension som blir följden av att sjukpenning m. fl. här avsedda förmåner görs pensionsgrundande-. Arbets- givaravgifterna liksom egenavgifterna till tilläggspensioneringen bör såle- des avpassas så att de täcker även här avsedda pensionskostnader. På grund av att ökningen av ATP-förpliktelserna torde bli begränsad, anser utredningen emellertid något särskilt beslut avseende avgifterna till ATP med anledning av förslagen t.v. inte vara påkallat. Konsekvensemai kOStnadshänseende kan i stället beaktas i samband med att ATP—avgifter- na fastställs för kommande femårsperioder. Först när de nya bestämmel- serna tillämpats nägra år torde man enligt utredningens uppfattning med någon säkerhet kunna bedöma deras inverkan på kostnaderna för tilläggspensioneringen.

Sjukförsäkringsavgifterna uträknas f. 11. av försäkringskassorna och debiteras av de lokala skattemyndigheterna. Sjukpenningutredningen föreslår att uträkningen av avgifterna för försäkrade med inkomst av anställning läggs över på de lokala skattemyndigheterna, som bör kunna räkna ut avgifterna med ledning av den av dem bestämda årsinkomsten av anställning. Avgiften bör fastställas till viss procent av denna årsinkomst. Utredningen framhåller att denna metod att räkna ut sjukpenningavgiften för försäkrade i lägre inkomstlägen ger en lägre sammanlagd sjukförsäk- ringsavgift än nuvarande beräkningsregler. ] samma riktning verkar utredningens förslag att nuvarande avtrappningsregel, vilken innebär att avgift för sjukvårdsförmåner och grundsjukpenning tillsammans inte får överstiga en tiondel av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten, i fortsättningen skall tillämpas på hela sjukförsäkringsavgif- ten. Det föreslagna förfarandet förutsätter att skattemyndigheten liksom f. n. får uppgift från försäkringskassan om vilka som skall påföras avgift.

Prop. l973:46 84

Försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning kan enligt vad utredningen framhåller bli tillförsäkrad en sjukpenning som i-vi'ss mån avviker från den sjukpenning som skulle ha föranletts av den sedermera taxerade inkomsten. Av den anledningen föreslås uträkningen av avgiften för dessa försäkra'de- liksom f. n. ske hos kassan. Detsamma föreslås gälla för sjukpenningförsäkrad med årsinkomst understigande 4 500 kr. enligt övergångsreglerna.

Prop. l973:46 . . 85

4. Remissy ttra ndena 4.1 Allmänt

Mot tanken att beskatta sjukpenningen har inte rests några invändning- ar. Tvärtom uttalas från de flesta håll tillfredsställelse över att en beskattning nu kan genomföras. Man pekar därvid på att de ojämnheteri - fråga om kompensation som nuvarande klassystem medför .—..såväl mellan klasserna som inom dessa -- elimineras liksom överkompensationspro-

blemet. Vidare framhålls allmänt som en fördel att ert-beskattning av, . sjukpenningen möjliggör att man genom taxeringen får en mera rättvisan- de bild av den försäkrades verkliga inkomstförhållanden, vilket är av betydelse för prövningen av rätten till inkomstprövade förmåner. Slutligen uttalas genomgående tillfredsställelse över. att sjukpenningen blir pensionsgrundande inkomst.

SACO uttalar dock att 1972 års skatteutrcdning har i uppdrag att utreda beskattningens totala marginaleffekter och i samband därmed. överväga såväl konstruktionen av statliga bidragssystem som-frågan om beskattning i stället för inkomstprövning av bidragen. Det är enligt SACO möjligt att denna utredning därvid kommer fram till förslag som inte överensstämmer med de konstruktioner Sjukpenningutredningen nu presenterat. SACO finner dock att rent principiella skäl föreligger för en beskattning av sjukpenningen. Om det bedöms så angeläget att nu införa denna ordning att man inte kan avvakta skatteutredningens förslag kan även enligt SACO:s mening sjukpenningutredningens förslag i sina huvuddrag läggas till grund för lagstiftning. .

Beträffande tidpunkten för reformens ikraftträdande anmäler länssty- . relsen [ Stockholms län betänkligheter av främst ekonomisk natur mot ett genomförande innan ett ADB-system är fullt utbyggt. Enligt länsstyrelsen förutsätter förslaget bl. a. att aviseringen från folkbokfö- ringens och uppbördsväsendets register blir automatiserade. Skulle ett. provisoriskt system för beskattad sjukpenning genomföras år 1974 torde detta enligt länsstyrelsens mening kräva någon form av centralt register inom folkbokföring och uppbörd.

Länsstyrelsen z Hallands län anser att reformen inte kan genomföras förrän ADB- -utrustningen hos försäkringskassorna möjliggör helt automa- tiserade rutiner. Även länsstyrelserna i Skaraborgs och Norrbottens län förordar en sådan senareläggning av reformen och åberopar särskilt den betydande tillfälliga ökning av expeditionspersonal hos försäkringskassor- na som det provisoriska systemet förutsätteroeh som avsevärt fördyrar genomförandet. Riksrevisionsverket är likaså kritiskt mot den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet. Verkets uppfattning är att utredningen inte redovisat bärande motiv för provisorisk övergångslösning som skapar administrativa problem och ökade kostnader. Kammarrätten i Göteborg förordar -- bl. a. mot bakgrund av den långa tid nuvarande system varit rådande — att ikraftträdandet uppskjuts till dess ett fullt fungerande administrativt system finns.

Prop. 1973:46 86

Riksförsäkringsverket konstaterar att det finns möjligheter att genom- föra en beskattning av sjukpenningen redan med början den 1 januari 1974. Verket anser dock att utredningens förslag säkerligen skulle kunna anpassas bättre till pågående rationaliseringsarbete inom försäkringskas- sorna om tidpunkten för genomförandet sättes till den 1 januari 1975. Det skulle dessutom- ge kassorna möjlighet att bättre förbereda reformen.

RiksskatteVerket finner inte anledning att ifrågasätta det provisoriska - system utredningen föreslagit i avvaktan på ett fullt utbyggt ADB-system för sjukförsäkringen. Man' betonar dock att skattemyndigheternas kon- trollmöjligheter inte får eftersättas eller försvåras. En manuell hantering av det omfattande materialet kan enligt verket medföra risker härför.

Försäkringskasseförbundet anmärker" att anspänningen av kassornas resurser under provisorietiden blir betydande men anser dock fördelarna med det föreslagna systemet så vägande att man trots betydande svårigheter och kostnadsökningar . måste acceptera" ett genomförande - redan från ingången av år 1974. En förutsättning härför sägs dock vara att skatteavdrag får verkställas efter en "enhetlig schablontabell. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Västmanlands län.

I övrigt har utredningens förslag om ikraftträdandetidpunkt tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

4.2. Sjukpenningens utformning

Utredningens förslag att slopa det nuvarande klassplaceringssystemet för att nå en likformig sjukersättning stöds eller lämnas utan erinran av riksförsäkringsverket, riksskatteverket, riksrevisionsverket, statskontoret, liimå'Wre/sen i Hallands län, Landstingsförbundet, Kommunförbundet,- LO, TCO, Försäkringskasseförbunder, Svenska försäkrt'ngsbolags riksfär- bund, Folksam, LRF och Svensk industriförening.

Riksförsäkringsverket konstaterar därvid att ett övergivande av klass- placeringssystemet inte är någon ovillkorlig förutsättning för beskattning av sjukpenningen men godtar förslaget att införa sjukpenning direkt knuten till sjukpenninggrundande inkomst på 'de skäl utredningen redovisat. Verket anser dock att vissa justeringar bör ske beträffande skyldigheten att ta hänsyn till beräknade inkomstförändringar. Verket menar att det vanligen föreligger stora svårigheter för den försäkrade att uppskatta sin årsinkomst "av förvärvsarbete med sådan noggrannhet att inkomsten annat än tillnärmelsevis kommer att motsvara den faktiska. Mot bakgrund härav anser verket att en årlig förfrågan till de försäkrade rutinmässigt skall göras av försäkringskassorna först då en inte oväsentlig förändring inträtt i försäkrads inkomstförhållanden. Om inkomstavvikel- sen skall anges i krontal — den kan möjligen också anges i procent — anser verket att avvikelsen i vanligare inkomstlägen bör uppgå till minst 2 400 kr. per år — motsvarande ca 100 kr. i månaden efter skatt. När det gäller skyldighet att anmäla inkomstförändring anser verket — med hänsyn till att de intervallgränser utredningen tänkt sig har för liten spännvidd och medför avsevärt arbete för försäkringskassorna -— att

Prop. 1973:46 87

motsvarande gräns bör övervägas. Däremot anser-inte verket att rätten för den försäkrade att anmäla mindre ändringar bör inskränkas. Även statskontoret anser att endast de försäkrade vars uppgifter uppvisar större differenser bör erhålla förfrågan om inkomständring. Riksrevisionsverket, statskontoret och Försäkringskasseförbundet anser likaså att en höjning av den gräns vid vilken inkomstförändring skall anmälas bör ske. Därvid föreslär de båda senare instanserna ett intervall om ca 800 kr.

LO ser ett genomförande av utredningens förslag om en årlig uppföljning av registreringen av sjukpenninggrundande inkomst som en" förutsättning för att det.nya systemets fördelar skall få full effekt. Liknande synpunkter anlägger Folksam och TCO.

SAF ställer sig negativ till förslaget om att ersätta det nuvarande klassplaceringssystemet med ett system grundat på sjukpenninggrundan- - de inkomst och menar att det föreslagna systemet innebär spekulations-. risker. Föreningen anser att en av-. de väsentliga svagheterna. i det nuvarande klassplaceringssystemet — den ”eftersläpande” klassplacering- en —- skulle kunna undanröjas och vissa avlutredningsförslagets fördelar kunna uppnås inom det nuvarande klassplaceringssystemets ram om försäkringskassan varje år — med upplysning om aktuell klassplacering —- tillfrågade de försäkrade om de beräknar att förvärvsinkomsten skall föranleda ändrad klassplacering. Är detta inte genomförbart måste enligt föreningen sjukförsäkringsavgiften beräknas efter sådana regler att spekulationsrisken undviks.

Beträffande den tidpunkt från vilken ändrad inkomst skall föranleda ändrad sjukpenning förordar riksförsäkringsverket en väntetid av 30 dagar i enlighet med det förslag verket tidigare lagt- fram. Svenska- jörsäkringsbolags riksförbund avstyrker ändring av nuvarande regler i detta avseende med motiveringen att inkomstens storlek i många fall inte kan bestämmas rent objektivt. Det skulle därför bli svårt för försäkrings- kassan att fatta beslut angående ändring av sjukpenninggrundande inkomst och risk för tvister mellan försäkringskassa och den försäkrade skulle uppkomma. Riksförsäkringsverket liksom även riksskatteverket påpekar att de föreslagna reglerna inte utesluter möjligheter till spekula- tion. Riksförsäkringsverket erinrar emellertid om de kontrollmedel som står försäkringskassorna till buds för förhindrande härav.

4.3 lnkomstgränser m. m.

Kommitténs förslagi detta avseende lämnas utan erinran eller tillstyrks- av de flesta remissinstanser.

Fredrika-Breraer-Förbundet avstyrker förslaget om höjning av den nedre inkomstgränsen för sjukpenningförsäkringen och hävdar att all utgående sjukpenning inräknat sjukpenning från hemmamakeförsäk- ringen och den frivilliga försäkringen, måste kunna hänföras till pensions- grundande inkomst för tilläggspension.

Vad gäller yrkesskadeförsäkringen konstaterar riksfärsäkringsverket och _vrkesskadeförsäkringskommitten. att 9 & sista stycket YFL innehåller

Prop. 1973:46 88

en regel att den årliga arbetsförtjänsten skall beräknas till 1 800 kr. även om den inte uppgår till detta belopp och att utredningen — i samband med förslaget om höjning till 4 500 kr. av den lägsta inkomstgränsen för sjukpenning enligt AFL — föreslagit en höjning av detta belopp till 4 500 kr. Kommittén konstaterar att förslaget ger bättre sjukpenningförmåner efter samordningstidens slut för en yrkesskadad med en arbetsinkomst understigande 4 500 kr. Däremot får en yrkesskadad med årsinkomst mellan 1 800 och 4 500 kr. enligt kommittén trots den föreslagna ändringen ingen sjukpenning under samordningstiden. Denna försämring kan inte kommittén tillstyrka. Kommittén konstaterar vidare att höjning- en av nyssnämnda minimigräns från 1 800 till 4 500 kr. har betydelse även för beräkningen av yrkesskadelivräntor. Om utredningens förslag skulle antas blir den minsta årliga arbetsförtjänst'som ligger till grund för beräkningen av livräntans storlek 4 500 kr. i stället för 1 800 kr. Kommittén ifrågasätter Om en sådan höjning av livräntenivån varit avsedd och menar att en ändring av livräntenivån innebär ett föregripande av kommitténs arbete med en reformering av yrkesskadeförsäkringen. Kommittén anser sig emellertid sakna anledning att motsätta sig den höjning av livräntorna som utredningens förslag skulle medföra.

Även LO påpekar att de som drabbas av yrkesskada inte kommer att få sjukpenning under samordningstiden om de uppnått en ärlig arbetsför- tjänst av 1 800 kr. men ej 4 500 kr.

Såväl riksförsäkringsverket som yrkesskadeförsäkringskommittén före- slår att sjukpenning som utgår från den frivilliga försäkringen enligt YFL inte bör omfattas av skatteplikten. En beskattning skulle medföra en höjning av kostnaderna för denna försäkring. Då en premiehöjning skulle bli nödvändig utan att försäkringstagaren skulle komma i åtnjutande av någon ökad förman och då denna försäkringsform drivs efter försäkrings— mässiga grunder och i konkurrens med privat försäkringsverksamhet bör enligt de båda instanserna den frivilliga yrkesskadeförsäkringen undantas från skatteplikten. Riksförsäkringsverket föreslär därjämte att även sjukpenning i de äldre skadefallen inom den obligatoriska försäkringen undantas från beskattning.

Mot den föreslagna övre inkomstgränsen vid 7,5 gånger basbeloppet har invändningar rests endast av länsstyrelsen iHaIlana's län och SR. Båda instanserna hävdar att gränsen efter införande av beskattad sjukpenning medför en skärpt ogynnsam effekt i fråga om sjukförsäkringens kompen- sationsgrad i inkomstlägen över 7,5 gånger basbeloppet. 1 övrigt har gränsen tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

4.4. Sjukpenningens kompensationsnivä m. m.

Utredningens förslag om en kompensationsnivå om 90% och ett avskaffande av uppdelningen av sjukpenningen i grundsjukpenning och tilläggssjukpenning godtas av de flesta remissinstanser som uttalat sig i frågan.

Rz'ksförsäkringsverket påpekar att de egna företagarna vid undantagan-

Prop. l973:46 89

de förlorar sitt grundskydd vid sjukdom genomatt uppdelningen igrund- och tilläggssjukpenning försvinner. vilket. i vissa fall kan medföra avsevärda nackdelar. Verket anser därför att övergångsbc-stämmelser bör införas för dessa fall.

Kammarrätten i Göteborg anmärker att, om man väljer ett sjuklöne- systcm och en generell karenstid för sjukpenningförsäkringen om sju dagar, kompensationsgraden utan olägenhet kan bestämmas till 100 %.

SAF liksom SPP betonar vikten av effektiv sjukkontroll från försäk— ringskassornas sida då den under sjukdomstiden omedelbart tillgängliga kompensationen blir så hög som 90 %.

Beträffande hemmamakeförsäkringen anser kammarrätten i Göteborg att en karenstid om sju dagar bör införas i anslutning till genomförande av obligatorisk sjuklön för anställda. Det belopp som sparas genom karenstidsregeln bör användas till att höja sjukpenningbeloppen för hemmamakeförsäkringen. .

SAF uttalar att de skäl utredningen anfört för skattefrihet för hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringcn mås- te anses bärandc även om det är förenat med nackdelar att för ett och samma försäkringsområde ha skilda principer. Även TCO stöder utred- ningens förslag i detta-hänseende.

Försäkringskasseförbunder föreslår att hemmamakeförsäkringen. med hänsyn till penningvärdeförsämringen. höjs till IO kr. per dag skattefritt. Merkostnaden i förhållande till utredningens förslag uppskattar förbun- det till ca 20 milj. kr. per är.

Svenska försäkringsbolags riksförbund anser att såväl hemmamakar som studerande med utredningens förslag får svårigheter att inträda i eller utträda ur den frivilliga försäkringen allt eftersom inkomsten varierar. Det blir enligt förbundets mening besvärligt att kontinuerligt upprätthålla en optimal kombination av obligatorisk och frivillig försäkring. [ och med att systemet inte är enhetligt uppbyggt uppstår tröskeleffekter och förbundet hävdar att en konsekvent utformad beskattning av sjuk- penningförmäncr vore en bättre lösning.

LRF uttalar att det inte är konsekvent att från beskattning undanta hemmamakeförsäkringens förmåner och det sjukpenningtillägg som utgår på grund av frivillig försäkring. Det bör därför enligt LRF övervägas om inte hemmamakesjukpenning liksom det frivilliga sjukpenningtillägget skall utgöra skattepliktig inkomst men samtidigt räknas upp så att de tillhopa kan uppgå till minst 30 kr. per dag. Detta skulle medföra att premier och avgifter för sådana försäkringar skulle vara skattemässigt avdragsgilla. .

Husmoderrförbundet Hem och Samhälle förordar att barntillägget bibehålls och höjs till 3 kr. och att hemmamakeförsäkringen höjs till 9 kr. per dag skattefritt. Därjämte anser förbundet att, om familjepolitiska kommitténs förslag om skattepliktig föräldrapenning genomförs, det bör övervägas att införa en grundsjukpenning för hemmamake om "20 kr. per dag. Skattskyldighcten bör därvid åvila den make som har den högsta inkomsten.

Prop. l973:46 90

Folksam och TCO betonar det väsentliga i att den som enligt nuvarande regler är sjukförsäkrad vid det nya systemets ikraftträdande inte har en årsinkomst på 4500 kr. bereds tillfälle att behålla sin nuvarande sjukpenning som utredningen föreslagit.

Statskontoret ifrågasätter om inte försäkrade som vid förslagets ikraftträdande är sjukpenningklassplaeerade på grund av inkomst mellan 1 800 kr. och 4 500 kr. skulle kunna få sina intressen tillgodosedda på ett från administrativ synpunkt enklare sätt än utredningen tänkt sig. Statskontoret föreslår att dessa försäkrade placeras in i det föreslagna systemet enligt reglerna för hemmamakeförsäkrade och således får åtta kronor i sjukpenning så länge inkomsten ligger mellan 1 800 kr. och 4 500 kr. Därigenom skulle den särskilda avgiftsdebiteringen för denna kategori kunna utgå. Vidare skulle reglerna om barntillägg kunna försvinna helt ur sjukpenningförsäkringen. Slutligen skulle blanketter och formulär inte behöva tyngas av uppgifter som berör enbart ett förhållandevis litet antal försäkrade.

4.5 Sammanträffande av förmåner

Utredningens förslag i detta avseende har hos de remissinstanser som särskilt yttrat sig i den delen rönt ett blandat mottagande.

För utredningens förslag uttalar sig SAF, LO, Försäkringskasseförbun— der, Folksam, SHIO och De fria sjukkassornas förbund.

SAI—' motiverar sitt ställningstagande med hänvisning till det problem frånvaron i arbetslivet numera utgör, vilket problem gör att principen om viss självrisk även i fortsättningen bör upprätthållas.

LO understryker betydelsen av att efter föreslagen karenstid en kompensation upp till lOO-procentsnivån accepteras. Några vägande skäl kan enligt LO:s mening inte framföras mot att den försäkrade genom försäkringsanordningar av typen AGS erhåller full täckning för inkomst- bortfall.

SACO och SAC hävdar att någon övre gräns för kompensationsnivån under 100 ”o inte bör fastställas. SACO anser att den föreslagna regleringen begränsar friheten för arbetsmarknadens parter att sluta avtal om fullständig kompensation vid sjukdom.

Även TCO uttalar att den frihet som föreligger för arbetsmarknadens parter att sluta avtal om full täckning inte får begränsas genom lagstiftning och biträder de synpunkter experten i utredningen Johansson anfört i särskilt yttrande. Det betonas att en högre kompensationsgrad än 95 % är angelägen särskilt för de långtidssjuka. Dessutom bör enligt TCO:s mening den ekonomiska tryggheten vara densamma oavsett om inkomstbortfallet orsakats av sjukdom eller yrkesskada.

SPP anser att det behövs en spärr i form av självrisk i början av sjuktiden för att motverka oberättigade sjukanmälningar. Men även under den fortsatta sjuktiden bör det finnas ett incitament i form av viss självrisk för att den försäkrade skall få ökat intresse att återinträda i arbete. SPP anser emellertid liksom utredningen att lagstiftning om högsta kompensa-

Prop. 1973.46 91

tionsnivå inte är påkallad. Det bör enligt-SFP:s mening ankomma pä arbetsmarknadens parter att ta ställning till frågan om sjukpenningen från den allmänna försäkringen skall kompletteras med sjuklön eller försäk-. ringsruässigt ordnad ersättning på grund av tjänst liksom också till frågan om den sammanlagda kompensationsnivä som därvid skall gälla.

Svenska försäkringsbolags riksförbund instämmer i utredningens åsikt att lagstiftning om kompensationsgrad inte är påkallad. Riksförbundet framhåller att försäkringsbolagen kommer att beakta riskerna för överkompensation, i första hand genom att karenstiden så gott som undantagslöst blir 30 dagar. Vidare kommer bolagen att söka utforma användbara regler för bestämning av högsta kompensation vid sjukdom med differentiering efter inkomsttagarkategori (anställda, företagare, hemmamakar och studerande).

Försäkringskasseförbundet, som likaså stöder utredningens förslag, erinrar om att försäkringsinspektionen kan ingripa om överkompensation skulle förekomma men framhåller att lagstiftning måste tillgripas om inte problemet kan bemästras den vägen.

Försäkringsinspektionen konstaterar att utredningens förslag om själv- risk innebär en liberalisering i förhållande till gällande ordning. Förslaget innebär för statstjänstemännens del att de t. ex, i enskild gruppsjukför- säkring kan helt försäkra de s.k. A-avdragen vid sjukdom (ca 10% av bruttolönen) med en karenstid om 30 dagar. Vad beträffar AGS ' var parterna vid tillkomsten därav överens om att 93-proeentsrcgeln skulle respekteras och inspektionen tillstyrkte koncession för det nya försäkringsbolaget. Vid ett godkännande av utredningens förslag bereds AGS möjlighet att inteckna kvarstående utrymme upp till 100 %.-

lnspektionen anser att den totala kompensationen från allmän och enskild sjuk— och olycksfallsförsäkring inte bör överstiga 90 % före skatt och anser det inte vara förenligt med en sund utveckling av försäkringsvä- sendet att försäkringar med sjukpenningförmäner erbjuds personer som genom allmän försäkring är garanterade en kompensationsnivå av 90 % brutto under sjukpenningtid. Med en sådan uppfattning finns endast utrymme för försäkring genom försäkringsbolag-för inkomstdclar över ' 7,5 gånger basbeloppet samt för försäkringar med s. k. ATP-karens,'dvs. försäkringar där löpande ersättning utgår först i samband med förtidspen- sionering inom den allmänna försäkringen. En konsekvens av inspektio- nens inställning blir att AGS-försäkringen måste omkonstrueras så att den får ATP-karens om den skall finnas kvar. llärför finns möjligheter enligt förbehåll i kollektivavtalet om AGS. ' ' '

inspektionen framhåller även-de rationaliseringsvinster som uppnås ' genom att tillräckliga förmåner under sjukpenningtid kan erhållas från ett enda ersättningssystem. Inspektionens ställningstagande påverkas inte av att vissa tjänsternannagrupper f. n. åtnjuter oavkortad sjuklön under den första sjuktiden. Enligt inspektionen bör det ligga nära till hands för arbetsmarknadens parter att omkonstrucra de anställdas anställningsför- mäner så att, för anställda med inkomster upp till 7,5 gånger basbelop- pet. inkomsten under sjukledighct skall motsvara beloppen från allmän

Prop. 1973 :46 92

försäkring. Därigenom skulle en rationell lösning med respekt för principen om en viss mindre självrisk vara nådd. Däremot motsätter sig inspektionen inte utredningens förslag beträffande de 5. k. trygghetsför- säkringarna som kommit till på yrkesskadeområdet.

4.6. Pensionsgrundande inkomst för tilläggspension

Remissinstanserna anser det tillfredsställande att socialförsäkringsför— månerna kan göras pensionsgrundande för tilläggspension. Ingen invänd- ning har rests mot förslaget i denna del. Uttryekligt stöd har uttalats av riksförsäkringsverket. socialstyrelsen, kammarrätten i Göteborg, Svenska landstingsförbundet, SAF, LO, SR, SAC, Försäkringskasseförbunde! och Folksam.

4.7. Administration

Frånsett vad som refererats i avsnitt" 4.1 och som gäller provisoriska lösningar för tiden intill dess ett fullt utbyggt ADB-system för sjukför- säkringen föreligger lämnar remissinstanserna genomgående de administ- rativa lösningar utredningen föreslagit titan erinran. Riksförsäkringsverket ställer sig liksom Försäkringskasseförbunder positivt till den föreslagna utformningen av administrationen. Från länsstyrelserna i Stockholms och Norrbottens län påpekas att arbetsbördan för länsstyrelsernas uppbörds- enheter och de lokala skattemyndigheterna kommer att öka och medföra behov av personalförstärkningar. Statskontoret ifrågasätter om försäk- ringskassorna alltid skall vara skyldiga att beakta beslut om jämkning av preliminär skatt. Enligt statskontoret talar administrativa skäl för att sådan skyldighet ej bör föreligga vid korttidssjukfall förslagsvis understi- gande sju dagar.

Landstingsförbundet ifrågasätter om man i analogi med förslag i betänkandet Förenklad löntagarbeskattning i vissa fall skulle kunna tillämpa ett förfarande med definitiv källskatt beträffande sjukpenning- en. Enligt förbundet skulle effekten av eventuella skillnader mellan ett som definitivt betraktat källskattcavdrag vid korttidssjukdom och ett slutligt skatteavdrag för denna ersättning vara'hclt utan ekonomisk betydelse för ersättningsberättigade korttidssjuka.

4.8. Frågor om sjuklön och arbetsgivarinttäde

Remissinstanserna är eniga om att såsom utredningen föreslagit arbetsgivarinträde liksom hittills bör vara beroende av att kollektivavtalad sjuklön föreligger.

Utredningens överväganden om obligatorisk sjuklön utan arbetsgivarin— träde under de sju första sjukdagarna har fått ett blandat mottagande.

Kammarrätten i Göteborg anser ett system med obligatorisk sjuklön enligt de riktlinjer utredningen tänkt sig vara förenat med så avgörande fördelar att det allvarligt bör prövas. Kammarrätten pekar på att systemet

Prop. 1973:46 93

- utöver den administrativa lättnaden - skulle utgöra ett incitament för arbetsgivarna att göra arbetsförhållanden och arbetsmiljö så sunda och trivsamma som möjligt. Den effektivare sjukkontroll som skulle bli följden av systemet är vidare, framhåller kammarrätten, ägnad att tränga tillbaka den allmänna uppfattningen att de sociala förmånerna blir föremål för missbruk samt leda till sänkta kostnader för sjukfrånvaro och minskat produktionsbortfall. Enligt kammarrättens mening utgör de starka arbetstagarorganisationerna en garanti för att ett sjuklönesystem skulle komma att tillämpas på ett från sociala synpunkter tillfredsställan- de sätt. .

Socialstyrelsen och Svensk industriförening anför liknande synpunk- ter. De anser dock att ett sjuklönesystem förutsätter sänkning av arbetsgivarnas avgifter enär arbetsgivarna skulle belastas med ökad administration. På grund av de administrativa problemen ifrågasätter socialstyrelsen därjämte om inte systemet skulle kunna tillämpas enbart beträffande företag av en viss storlek.

Statskontoret, som inte vill motsätta sig att systemet närmare utreds, uttalar att det -— sett från administrativa synpunkter - är tveksamt om fördelarna med ett sådant system uppväger nackdelama. Försäkringsz'n- spektionen anser systemet väl värt att närmare utredas. Även Svenska försäkringsbolags riksförbund anser att frågan behöver utredas ytterliga- re.

Riksförsäkringsverket anser att systemet med sjuklön förtjänar att undersökas närmare främst för att få administrativa förenklingar till stånd. Detta bör dock enligt verket ske först sedan utredningens föreliggande förslag genomförts.

Förslaget avstyrks däremot av länsstyrelserna iHallands, Skaraborgs, Västmanlands och Norrbottens län, Landstingsförbundet, Kommunför- bundet, SAF, LO, SA CO. SA C. Försäkringskasseförbundet, Folksam och LRF. Avtalsverket uttalar stor tveksamhet i frågan. '

Flertalet av dessa remissorgan hänvisar till vad som anförts i denna fråga i de särskilda yttrandena i betänkandet. Länsstyrelsen i Skaraborgs län uttalar därjämte att administrativa fördelar kan nås inom ramen för nuvarande system genom att man i ökad omfattning använder systemet med kollektivt avtalad'sjukpenning med arbetsgivarinträde. '

Landstingsförbundet och Kommunförbundet anser förslaget om obli- gatorisk sjuklön innebära en omotiverad överflyttning av administrativt arbete från försäkringskassorna till arbetsgivarna och ett brytande av ett enhetligt och ADB-anpassat system för administrationen av sjukförsäk- ringen. Det ifrågasätts också om inte ett ”blandat” system blir mera kostnadskrävande rent samhällsekonomiskt.

SAF uttalar att obligatorisk sjuklön utan arbetsgivarinträde inte bör utifrån påtvingas arbetsmarknadens parter och anser att anledning f.n. saknas att vidtaga någon lagstiftning på detta område.

LRF hänvisar till det särskilda yttrandet av experten i utredningen Svensson och betonar de särskilda svårigheter systemet skulle medföra för lantbruket.

Prop. l973:46 94

4.9. Kostnads— och finansieringsfrågor

Allmänt förordas att de kostnadsökningar som förslaget om beskattad sjukpenning medför — i enlighet med vad utredningen funnit naturligt — skall finansieras av de ökade skatteintäkterna mcd avräkning mellan kommunerna och staten.

Uttalanden härom har gjorts av riksrevisionsverket, avtalsverket, länsstyrelsen i Skaraborgs län, I,an(1st1'ngsf(")'rbundet, Kommunförbundet, SAF, SACO, Försäkringskasseförbzuzdet, LRF, Svensk industriförening och SHIO. Beträffande kostnaderna har riksrevisionsverket uttalat att de variabler utredningen valt synes vara riktiga men framhållit osäkerheten i de gjorda beräkningarna.

Flera remissinstanser har uttalat att den skillnad som kommer att uppstå mellan ökade skatteintäkter och ökade kostnader bör återföras till den allmänna försäkringen. Sålunda ifrågasätter SAF om inte nettoskatte- ökningen för stat och kommun bör komma samtliga nuvarande försäk- ringsfinansiärcr till godo, dvs. även arbetsgivarna och de försäkrade själva. Liknande synpunkter anför Svensk: industriförening och SHIO. SACO förordar att intäktsöverskottet används för att möjliggöra en sänkning av förekommande egenavgifter.

Beträffande egenavgifterna konstaterar TCO att om sjukförsäkringsav- giften skall fastställas till viss procent av den försäkrades sjukpenning- grundande inkomst detta kommer att medföra lägre avgifter för försäkrade med lägre inkomster vilket TCO ser som en fördel. TCO ifrågasätter emellertid om inte sjukförsäkringen i större utsträckning borde finansieras av arbetsgivarna. SACO uttalar att det inte ges någon upplysning om hur omfördelningen av egenavgifterna kommer att inverka på de nuvarande avgiftstarifferna. SACO säger sig inte kunna tillstyrka ökade sjukförsäkringsavgifler för någon grupp i ett sammanhang där syftet endast är att övergå från skattefri till beskattad försäkring. Försäkringsförbundet anser det riktigt att, som utredningen föreslagit, bibehålla den försäkringstekniskt vedertagna relationen mellan kostnader och avgifter inom varje kassaomräde.

Beträffande finansieringen av merkostnader som uppkommer för tilläggspensioneringen vid ett genomförande av förslaget delar riksförsäk- ringsverket utredningens uppfattning att ökningen av ATP-förpliktelserna torde bli begränsad och att kostnadsutvecklingcn i anledning av den utökade tilläggspensioneringen bör ingå bland de faktorer som verket har att beakta vid framläggande av förslag rörande arbetsgivaravgiftcns storlek under kommande femårsperioder.

SAF framhåller att den kostnadsökning förslaget medför väl ryms inom nuvarande avgiftsuttag. LRF säger sig tvivla på riktigheten av utredningens slutsats att beslut angående höjning av avgiften för tilläggspensioneringen med anledning av förslaget inte är erforderligt f. n. Enligt LRF mäste förslaget på sikt innebära en avsevärd merkostnad för arbetsgivarna. LRF anser dock en sådan kostnadsökning för arbetsgivarna orealistisk i nuläget. '

Prop. l973:46 95

5. Departementschefen

5.1. Allmänt

Enligt gällande bestämmelser är sjukpenning som tillfallit den försäk- rade på grund av försäkring enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ("AFL") eller lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL) befriad från inkomstskatt. Vidare föreligger skattefrihet för motsvarande ersätt- ning som enligt annan författning utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete.

Som framgått av den tidigare redogörelsen har frågan om skatteplikt beträffande sjukpenningen vid flera tillfällen varit uppe till debatt bl. a. i riksdagen. Därvid har man allmänt varit ense om att sjukpenningen i princip borde bedömas som skattepliktig inkomst, eftersom den i regel träder i stället för en arbetsinkomst som skulle ha beskattats. Man har dock tidigare varit nödsakad att avstå från beskattning med hänsyn till bl.a. de administrativa svårigheter som förelegat i fråga om källskatte- avdrag och taxeringskontroll.

Ett system med beskattad sjukpenning rymmer många fördelar. Rättvisa kan skapas mellan grupper som enbart har sjukförsäkringen att lita till och grupper som uppbär ersättning av arbetsgivaren vid sjukdom och olycksfall. Den ersättning som utgår från den allmänna försäkringen vid sjukdom blir i likhet med sjuklön direkt jämförbar med lönen och kan på ett enkelt sätt göras pensionsgrundande för tilläggspension (ATP).

Skattepliktig sjukpenning medför inte endast rättvisa mellan grupper med olika sjukersättningssystem utan även mellan de enskilda försäkrade. En bärande tanke vid utformningen av reglerna om sjukpenning har varit att förmänens storlek skall anknytas till det beräknade inkomstbortfallet. Kombinationen av beskattad arbetsinkomst och skattefri ersättning vid bortfall av denna inkomst har emellertid till följd av skattesystemets konstruktion försvårat denna anknytning. Nuvarande system medför att en del av den totala kompensationen — sjukpenningen — utgår under sjukdomstiden då inkomstbortfallet inträffar, medan en annan del — en återbäring på tidigare erlagd preliminärskatt —- kommer den försäkrade till godo långt senare. Kombinationen har även, främst på grund av att den statliga skatten är progressiv. medfört att den försäkrade i vissa fall totalt kunnat bli överkompenserad, dvs. summan av sjukpenningen och skatteminskningen på grund av sjukskrivningen har överstigit den behållna inkomst den försäkrade skulle ha haft om han varit frisk.

Om sjukpenningen görs skattepliktig kan dessa nackdelar elimineras. Dessutom bör reglerna kunna utformas så att kompensationsgraden blir jämnare.

Även på annat sätt uppnås fördelar om sjukpenningen görs skatteplik- tig. Genom att förmånen f.n. inte är skattepliktig utvisar de genom beskattningen redovisade inkomsterna inte de verkliga inkomsterna för den som råkat ut för sjukdom. Detta leder bl. a. till att", i de fall rätten till annan social förmän är knuten till exempelvis storleken av den beskattningsbara inkomsten, den som uppburit sjukpenning kan erhålla

Prop. l973:46 96

sådan förmån även om den faktiska inkomstnivå han därigenom fått" egentligen inte skulle motivera det. Vid en beskattning av förmånerna kan en mera rättvis jämförelse mellan olika personers inkomstförhållan- den härvidlag åstadkommas.

Sjukpenningutredningen har i betänkandet (SOU 1972160) Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m.m. lagt fram förslag till ett system med beskattad sjukpenning. Utredningen har däri kommit fram till att de svårigheter. främst av administrativ art, som man tidigare funnit förhindra införandet av en sådan ordning numera kan bemästras genom användande av den moderna datatekniken. Denna uppfattning delas också av remissinstanserna. På grundval av vad utredningen redovisat lägger chefen för finansdepartementet fram förslag om 'skatteplikt för sjukpenningförmåner med ikraftträdande fr.o.m. inkomståret 1974. Mot den bakgrunden tar jag här upp frågan om den framtida utform- ningen av sjukpenningförsäkringens förmåner. I detta sammanhang tar jag också upp frågan om de ändringar av finansieringsreglerna för sjukförsäk- ringen som påkallas såväl av omläggningen av sjukpenningreglerna som av införandet av en allmän tandvårdsförsäkringoch en föräldraförsäkring. Jag lägger vidare fram förslag till de ändringar i bestämmelserna om tilläggspension som behövs för att de förmåner som sjukpenningutred- ningen och familjepolitiska kommittén behandlat skall kunna tillgodo- räknas som pensionsgrundande inkomst.

Utöver vad nyss sagts behandlarjag i det följande vissa särskilda frågor, främst frågor rörande förtidspension enligt AFL, som föranleds av de ändringar som chefen för inrikesdepartementet senare denna dag kommer att föreslå beträffande formerna för kontantstöd vid arbetslöshet.

5.2. Sjukpenningens utformning

Sjukpenningutredningen har tagit upp frågan om det nuvarande klassplaceringssystemct inom sjukpenningförsäkringen skall behållas eller ej. Detta system är behäftat' med både för- och nackdelar.

Fördelarna med nuvarande system är främst av administrativ art. Ersättning kan vid sjukdomsfall utbetalas utan föregående utredning om den försäkrades ekonomiska situation. Därigenom undviks dröjsmål med utbetalningen och tvister mellan den försäkrade och försäkringsorganeni samband med sjukdomsfallet. Vidare medför systemet med ett begränsat antal sjukpenningklasscr och stora intervaller mellan klassbotten och klasstoppcn att inte varje inkomständring behöver föranleda beslut om ändrad klassplacering. En annan fördel är att sjukpenningens storlek inte påverkas av perioder av sjukdom, arbetslöshet eller kortvarigt inkomst- bortfall av annan anledning.

Den allmänna inkomstutvecklingen och reformer av socialförsäkringen sedan klassplaceringssystcmet infördes har emellertid medfört att syste- met fått betydande nackdelar. Främst är det den successiva utbyggna- den av sjukpenningskalan med allt större sjukpenningbelopp och högre kompensationsnivå samt skattesystemets utveckling som förändrat de

Prop. l973:46 97

ursprungliga förutsättningarna för systemet. Skillnaderna i kompensa- tionsgrad för olika inkomstlägen i samma sjukpenningklass och för närliggande inkomster i olika klasser har skärpts, särskilt i de högre sjukpenningklasserna,

En annan nackdel, som främst beror på att klassplaeeringssystemet förutsätter inkomstanmälan från den enskilde, är att en stor del av de försäkrade är placerade i felaktig, oftast för låg sjukpenningklass.

Bl. a. med hänsyn till att de försäkrades avgifter debiterats på grundval av klassplaceringen har det vidare ansetts nödvändigt att för förhindrande av spekulation upprätthålla kravet på att klassändring inte får ske under sjukdom. Följden av en för låg klassplacering kanemellertid därigenom drabba den sjuke hårt.

Om man skall slopa det nuvarande klassplaceringssystemet, vilket är nödvändigt för att komma till rätta med problemet med varierande kompensationsgrader, är det väsentligt att finna ett sätt att anknyta sjukpenningen så nära som möjligt till den aktuella inkom sten. Samtidigt är det viktigt att ersättningens storlek är känd såväl för den försäkrade som för försäkringskassan dä ersättningsbehovet uppkommer. Sjukpen- ningen får inte försenas av att inkomstförhällandena först måste utredas.

Utredningens förslag uppfyller båda dessa villkor. Förslaget innebär att försäkringskassan liksom i det nuvarande klassplaceringssystemet bestämmer den sjukpenninggrundande inkomsten på grundval av den förvärvsinkomst som den försäkrade kan antas komma att ha under det närmaste året. Till denna hos försäkringskassan registrerade årsinkomst anknyts direkt och utan tillämpning av några sjukpenningklasser den sjukpenning som skall utgå. Sjukpenningen avses utgöra en viss enhetlig procentuell andel av den för dag bortfallna inkomsten.

För att den sjukpenninggrundande inkomsten skall bli så rättvisande som möjligt skall enligt förslaget försäkringskassan i den utsträckning som skäligen påkallas genom förfrågningar hos de försäkrade och på annat lämpligt sätt ta in uppgifter om ändringar i inkomstförhällanden och andra omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäk- ringen. Tanken är att den försäkrade genom skriftlig förfrågan varje år skall få tillfälle att till försäkringskassan lämna aktuella inkomsluppgifter.

När försäkringskassan bestämmer den försäkrades sjukpenninggrundan- de inkomst skall kassan liksom f.n. skilja på inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Varje förändring av sjukpenning- grundande inkomst meddelas den försäkrade genom att nytt försäkrings- besked sänds ut. Den försäkrades skyldighet att under löpande år anmäla sådan ändring av den beräknade årsinkomsten som föranleder ändring av sjukpenningen kvarstår enligt utredningens förslag. En erinran härom föreslås intagen i det försäkringsbesked som sänds ut.

Utredningens förslag har mottagits välvilligt av remissinstanserna. När det gäller förslaget Om en ärlig uppföljning av inkomstförhållandena anser dock riksförsäkringsverket liksom även statskontoret att en rutinmässig årlig förfrågan till den försäkrade om den beräknade ärsinkomsten skall ske först då en inte oväsentlig skillnad mellan den vid taxeringen

Prop. l973:46 98

bestämda ärsinkomsten för föregående år och den registrerade sjuk- penninggrundande inkomsten föreligger. Denna skillnad bör enligt verkets mening vara minst "2 400 kr. per år i de vanligare inkomstlägena motsvarande en ändring av sjukpenningen om 6 kr. Nämnda gräns bör enligt verket gälla även i fråga om den försäkrades skyldighet att anmäla inkomstförändring. Därvid har anförts dels att det vanligen föreligger stora svårigheter för den försäkrade att uppskatta sin framtida årsinkomst med någon större noggrannhet, dels att en mera vidsträckt förfrågningsskyldighet medför en alltför stor arbetsbörda för försäkrings- kassorna. Även riksrevisionsverket, statskontoret och Försäkringskassc- förbundet anser att en höjning av den gräns vid vilken inkomstförändring skall anmälas bör ske. De två senare instanserna föreslår att gränsen höjs _så att-den motsvarar en ändring av sjukpenningen om 2 kr. - dvs. ca 800 kr. i ändrad årsinkomst. LO däremot uttalar som sin mening att en ärlig uppföljning av den sjukpenninggrundande inkomsten är en förutsättning för att det nya systemet skall få full effekt. Liknande synpunkter framförs av TCO och Folksam.

Genom utredningens förslag att kIassplaceringssystemet avskaffas och sjukpenningen skall utgöra viss procentuell andel av den sjukpenning- grundande inkomsten undviks nuvarande problem med varierande kom- pensationsgrader inom varje sjukpenningklass och en språngvis förändring av kompensationsgraden vid klassgränserna. Sjukpenningen kommer alltså att kompensera bortfallet av förvärvsinkomst med en för samtliga sjukpenningberättigade lika stor andel av den bortfallna inkomsten. Jag förordar därför att det föreslagna systemet med sjukpenninggrundande inkomst införs.

Vad gäller åtgärderna för att eliminera det nuvarande problemet med den ”eftersläpande" klassplaceringen, dvs. att en stor del av de försäkrade inte är placerade i rätt sjukpenningklass, är det väsentligt att uppföljningen av inkomstförhållandena verkligen tar sikte på en så långt som möjligt aktuell inkomst. Åtgärderna bör därvid sträcka sig längre än hittillsvarande jämförelse mellan den till kassan senast anmälda inkomsten och en inkomstberäkning på grundval av senaste årets pensionsgrundande inkomst — alltså en beräkning som även den avser en förfluten tids inkomstförhällanden. Jag delar därför utredningens mening att inkomst- uppgifter i princip bör tas in regelbundet av alla försäkrade med sjukpenningförsäkring grundad på förvärvsinkomst. För att ett aktuellt underlag för bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst skall finnas då det nya systemet träder i kraft kommer under är 1973 inkomst- uppgifter att infordras från samtliga sjukpenningförsäkrade som kan beröras av lagändringen. l fråga om den fortlöpande kontrollen av inkomstförhållandena bör det överlämnas åt riksförsäkringsverket att pröva formerna och tekniken för denna inkomstkontroll. Jag vill idetta sammanhang erinra om att en särskild utredning prövar möjligheterna att använda uppgifterna om sjukpenninggrundande inkomst som underlag för bedömningen av inkomstförhällandena även i samband med pröv- ningen av rätten till bostadstillägg. Uppgifternas aktualitet kan därför

Prop. 1973:46 99

komma att få än större betydelse. Resultatet av utredningens arbete bör avvaktas innan man tar slutgiltig ställning till hur uppföljningen av inkomstförhållandena skall utformas.

Den försäkrade bör självfallet ha rätt att när som helst" anmäla inkomstförändring som föranleder ändrad sjukpenning. Skyldighet för den försäkrade att anmäla inkomstförändring måste likaledes i princip föreligga för varje inkomstförändring som föranleder ändrad sjukpenning. Det ligger dock i sakens natur att det är svårt för den försäkrade att med större mått av noggrannhet bedöma ändring av sin framtida årsinkomst. När det därför gäller att för underlåten anmälan tillämpa särskilda påföljder i form av indragning av sjukpenning eller återkrav av för mycket uppburen sjukpenning måste därför ställas krav på en markant avvikelse från den registrerade sjukpenninggrundande inkomsten. Enligt min mening bör avvikelsen i regel uppgå till 10 % innan sådan påföljd inträder. För att påföljden skall inträda bör dock avvikelsen uppgå till minst ] 000 kr.

Enligt utrcdningsförslaget skall till undvikande av spekulationsrisker ändring av sjukpenninggrundande inkomst alltid gälla med verkan fr. o. m. femtonde dagen efter det anmälan om inkomständring skett. ] gengäld skall till skillnad mot vad nu gäller ändring av utgående sjukpenning kunna ske under löpande sjukperiod. Anknytningen av ändringsbesluten till månadsskifte bryts.

Mot detta förslag har några remissinstanser invänt att det inte undanröjer spekulationsriskerna. Riksförsäkringsverket har förordat att anmälan om ändrad inkomst skall gälla med verkan från nästkommande månadsskifte, dock med en väntetid på trettio dagar om den försäkrade uppbär sjukpenning då anmälan görs.

Vad beträffar spekulationsriskerna vill jag — i likhet med riksförsäk- ringsverket — erinra om de kontrollmöjligheter som står försäkrings- kassorna till buds och betona nödvändigheten av att dessa möjligheter utnyttjas. Har en försäkrad av någon orsak kommit att bli registrerad för felaktig inkomst bör felaktigheten, som utredningen föreslagit, kunna rättas till även under pågående sjukdomstid. Detta har särskild betydelse vid långvarig sjukdom. Enligt min mening bör man här anknyta till den karenstid som jag i det följande föreslår beträffande fall av sammanträf- fande av förmåner dvs. trettio dagar. Det innebär också ett närmande till vad riksförsäkringsverket föreslagit. Väntetiden bör emellertid som utredningen förordat vara lika oavsett om den försäkrade är frisk eller sjuk. Jag förordar således att anmälan om inkomstförändring får verkan på den sjukpenninggrundande inkomsten efter en väntetid av trettio dagar från det anmälan skett.

5.3 Inkomstgränser m. m.

Alltsedan den obligatoriska sjukpenningförsäkringen infördes har den nedre inkomstgränsen för tillhörighet till försäkringen tämligen nära följt deklarationspliktsgränsen. Sjukpenningutredningen förordar --— frånsett

Prop. 1973 :46 100

vissa övergångsanordningar som jag återkommer till — att den nedre gränsen sätts vid 4 500 kr., som efter 1970 års skattereform utgör nedre gräns för deklarationsplikt. Denna gräns knyter an till grundavdraget vid taxeringen, vilket medför att det regelmässigt inte blir någon skatt på inkomster understigande nämnda belopp.

I ett system med beskattad sjukpenning blir anknytningen mellan å ena sidan deklarations- och skattepliktsgräns och å andra sidan den nedre gränsen för av förvärvsarbete grundad tillhörighet till sjukpenningförsäk- ringen än mera motiverad. Dessa båda gränser bör därför överensstämma. För den föreslagna höjningen av den nedre inkomstgränsen talar också den allmänna löneutvecklingen sedan år 1962 då den nuvarande gränsen bestämdes.

Vid en nedre inkomstgräns av 4 500 kr. skulle försäkrade som f. 11. har en årlig förvärvsinkomst mellan 1 800 och 4 500 kr. komma att ställas utanför sjukpcnningförsäkringcn. För att möjliggöra att personer som vid tiden för lagändringens ikraftträdande är sjukpenningförsäkrade på grund av sådan inkomst inte skall få en försämring i skyddet vid sjukdom förordar jag att dessa försäkrade i enlighet med utredningens förslag övergångsvis får behålla sin sjukpenningförsäkring enligt nuvarande regler så länge de har inkomst uppgående till 1 800 kr. per år. Sådan sjukpenning blir skattefri även i fortsättningen.

Några remissinstanser har tagit upp en särskild fråga om sjukpenning för yrkesskadade med en årsinkomst understigande 4 500 kr. Denna fråga kommer jag att närmare beröra i specialmotiveringen till de ändringar som föresläsi YFL.

Den nu gällande övre inkomstgränsen är 39 000 kr. lnkomst därutöver leder inte till högre sjukpenning. Denna gräns som fastställdes år 1966 bestämdes i anslutning till då gällande ATP-tak, Som utredningen framhållit är det naturligt att, i ett system där såväl den allmänna pensionen som sjukpenningen är skattepliktig och där sjukpenningen är pensionsgrundande för tilläggspension, taket för den årsinkomst som skall grunda rätt till sjukpenning sätts vid samma nivå som gäller för rätt till tilläggspension och att det således bör vara 7,5 gånger det basbelopp som gäller vid årets ingång. Efter 1973 års förhållanden innebär detta att den högsta sjukpenninggrundande inkomsten efter den avrundning som avses ske till närmast lägre hundratal kronor skulle bli 54 700 kr.

5.4. Sjukpenningens kompensationsnivä

Då den allmänna sjukförsäkringen infördes ansågs cn kompensations- nivä motsvarande två tredjedelar av inkomstbortfallet efter källskattc- avdrag vara lämplig i sjukpenningskalans högre inkomstlägen. ] fråga om de lägre och medelhöga inkomstlägena ansågs skäl föreligger för en något högre kompensationsnivå. Det fastslogs dock att det inte var möjligt att konstruera en skala som gav den avsedda kompensationsgraden i varje särskilt fall. Beskattningens variation med hänsyn till civilstånd och kommunal utdebitering utgjorde hinder härför. Även karenstiden på—

Prop. l973:46 101

verkade kompensationsgraden vid kortvariga sjukdomsfall.

I samband med att karenstiden togs bort och sjukpenningskalan byggdes ut fr. o. m. 1967 höjdes sjukpenningen överlag. Det fastslogs då att sjukpenningen för dag räknat skulle ersätta i genomsnitt 80 % av den förlorade nettoinkomsten för dem som låg i klassmitten. Beräkningen av kompensationsnivån byggde på en jämförelse med den genom sjukdomen förlorade arbetsinkomsten efter preliminärskatteavdrag, den s.k. löne- kuverteffckten.

Som tidigare berörts har den nuvarande skattefriheten för sjuk- penningen den effekten att den försäkrade avsevärd tid efter sjukdoms- fallet kan få ytterligare kompensation i form av skatteåterbäring. Den totala kompensationsnivån kan i vissa fall avsevärt överstiga 100 % om man tar hänsyn till denna effekt på den slutliga beskattningen.

Vid införande av beskattad sjukpenning bortfaller det nyss beskrivna slutskatteproblemet och därigenom kan man även göra den totala kompensationen tillgänglig för den försäkrade redan under sjukdoms- tiden. 1 ' samband därmed har utredningen förordat en höjning av kompensationsnivån inom sjukförsäkringen. Utredningen har som ut- gångspunkt för sina bedömanden om lämplig kompensationsgrad tagit sjuklönenivån för statligt och kommunalt anställda. För den förra gruppen är kompensationsnivån 89—92 % av bruttolönen medan den för de kommunalanställda är 90 %. Inte minst mot bakgrund av önskvärd— heten av att göra sjukpenningen mera jämförbar med sjuklön finner jag denna utgångspunkt lämplig. Jag delar även utredningens uppfattning att en kompensationsnivå av 90 % är försvarbar frän samhällsekonomisk synpunkt. Remissinstanserna har genomgående tillstyrkt förslaget. Jag förordar därför att kompensationsnivån bestäms till 90 % av varje försäkrads sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenningen per dag bör då vara 1/365 av 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Som utredningen funnit saknas vid denna konstruktion av sjukpen- ningen motiv för att behålla en uppdelning av sjukpenningen igrundsjuk- penning och tilläggssjukpenning. Bestämmelserna därom bör därför utgå.

Till den nuvarande sjukpenningen utges barntillägg för barn Linder 16 år. Utredningen framhåller att detta har gällt sedan den allmänna sjukförsäkringen infördes år 1955. Eftersom sjukpenningens kompensa- tionsgrad då utgjorde endast ca två tredjedelar av nettoinkomsten, kunde det vara naturligt att ge ett ytterligare ekonomiskt stöd till försäkrad med barn. Med hänsyn till den väsentligt höjda kompensationsnivån som den nya sjukpenningen kommer att ligga på finns som utredningen framhållit inte längre anledning att behålla ett system med särskilda barntillägg till sjukpenning. Till följd härav bör bestämmelserna om barntillägg upp- hävas.

Vad jag tidigare har sagt om kompensationsnivå berör inte hemma- makeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen, vilka inte knyter an till bortfall av förvärvsinkomst. Hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen berörs heller inte av den skatteplikt som föreslås för sjukpenningförmåner. Vissa ändringar i bestämmelserna

Prop. l973:46 102

för dessa förmåner är emellertid påkallade i detta sammanhang.

l—lemmamakesjukpenning utgår f. n. med 6 kr. per dag. Avskaffas som jag tidigare har förordat barntilläggen till sjukpenning, uppkommer ett behov av uppräkning av sjukpenningen till hemmamake med barn. Barntillägg utgår f. n. i drygt hälften av sjukfallen i hemmamakeförsäk- ringen och uppgår vanligen till 2 kr. per dag. Utredningen har av administrativa skäl föreslagit en generell uppräkning av hemmamakesjuk- penningen, oavsett om det finns barn eller inte i hemmet. Jag ansluter mig till utredningens förslag i dessa frågor.

När det gäller att bedöma utredningens förslag i fråga om hemma- makesjukpenningens nivå är att märka att en skattefri hemmamakesjuk- penning om 8 kr. ungefär motsvarar nettobehållningen av den skatteplik- tiga sjukpenning — ll kr. eller strax däröver —- som kommer att utgå på grund av förvärvsinkomst i de lägsta inkomstlägena över 4 500 kr. Om sjukpenningen till hemmamake sätts högre än 8 kr. skulle detta alltsa innebära att såldansjukpenning vid bibehållen skattefrihet för hemmamakeförsäkringens förmåner skulle ge högre nettobehällning än den lägsta sjukpenning som grundas på förvärvsarbete. Att göra hemma- . makesjukpenningen skattepliktig bör enligt utredningens mening heller inte ifrågakomma. Utredningen har diskuterat möjligheterna att i samband med en höjning av hemmamakesjukpenningen i princip hänföra den till skattepliktig inkomst. Detta skulle emellertid bl. a. leda till att de särskilda administrativa åtgärder som skatteplikt för sjukpenning föran- leder fick vidtas trots att intäkten regelmässigt inte skulle leda till slutlig beskattning hos den som uppburit sjukpenningen. Däremot skulle den uppbuma hemmamakesjukpenningen medföra att den förvärvsarbetande makens skattereduktion i princip minskade med 40 % av det uppburna beloppet. Jag ansluter mig även i denna del till utredningens övervägan- den och förordar att hemmamakesjukpenningen bestäms till 8 kr. och förblir skattefri.

I anslutning till detta förordar jag i enlighet med vad utredningen föreslagit en höjning av det belopp för vilket frivillig sjukpenning och frivilligt sjukpenningtillägg skall kunna tecknas. Förslaget innebär att de totala sjukpenningförmånerna kan uppgå till högst 20 kr. mot nuvarande 15 kr.

5.5 Sammanträffande av förmåner

Frågor om sammanträffande av olika förmåner vid sjukdom och om hur möjligheterna till överkompensation bör begränsas i sådana fall hari enlighet med direktiven särskilt uppmärksammats av utredningen.

Enligt en urvalsundersökning som utredningen genomfört hade ca 7 % av de försäkrade enbart sjuklön och berördes alltså av arbetsgivarinträde i sjukförsäkringen. Av de som själva uppbar sjukpenning hade drygt 85 % enbart sjukpenning vid sjukdom. Ca 7 % hade sjuklön utöver sjukpen- ningen och ca (& % hade försäkringsförmåner av privat natur. Man måste utgå från att andelen försäkrade med kompletterande t'örsäkringsför-

Prop. l973:46 103

måner sedan undersökningen gjordes har stigit väsentligt genom tillkoms- ten av den s. k. AGS-försäkringen på LO-SAF-området.

Den grupp som enbart har sjuklön utgörs huvudsakligen av statsanställ- da, för vilka gäller s.k. arbetsgivarinträde i sjukpenningen. För denna grupp varierar sjuklönen mellan 89 och 92 % av den ordinarie lönen och är beskattad. I dessa fall kan det sålunda inte bli fråga om någon överkompensation. Det kan däremot bli fallet när ersättning utöver Sjukpenningen utgår i form av kompletterande sjuklön eller i form av ersättning från privat försäkring, särskilt om förmånerna är skattefria. Dessutom kan det bli fråga om överkompensation när skadestånd utgår för inkomstbortfall på grund av kroppsskada.

Utredningen erinrar om att föredragande departementschefen när den allmänna sjukförsäkringen infördes (prop. 19531178) uttalade dels att den försäkrade inte genom sjukpenningen fick försättas i bättre ekono- miskt läge än då han är frisk, dels att den obligatoriska sjukpenningför- säkringen borde vara den grund för medborgarnas skydd under sjukdom, efter vilken kompletterande hjälpformer borde avpassas. Dessa grund- satser har följts upp genom riktlinjer för privat försäkring. F. n. gäller enligt rekommendation från försäkringsinspektionen i princip att för- måner från frivillig sjuk- och olycksfallsförsäkring bör tillsammans med förmåner från den allmänna försäkringen och sådana som följer av kollektivavtal eller av annat skäl kompensera högst 93 % av den försäkrades förlorade inkomst efter skatt.

Utredningen har funnit att det av samhällsekonomiska skäl är motiverat att upprätthålla principen om en viss självrisk och anser att självriskmomentet bör finnas antingen i form av en karenstid. varigenom man undviker att de kompletterande förmånerna utgår vid korttidsfrån- varo, eller, om förmånen utgår utan karenstid, genom att ersättningen ej ger täckning för hela inkomstbortfallet. Vid sjukfall av kortare varaktig- het bör enligt utredningen den sammanlagda kompensationen aldrig överstiga 95 %.

Utredningen erinrar om att de problem som f. n. sammanhänger med bestämmandet av kompensaticmsnivån vid sjukdom blir väsentligt förenk- lade vid en omläggning till skattepliktig sjukpenning. l avvaktan påatt erfarenheter vinns av hur ett system med beskaffad sjukpenning faller uti praktiken finns därför enligt utredningen inte anledning att på det berörda omrädet gå in med lagstiftningsåtgärder. Utredningen förutsätter att försäkringsinspektionen utfärdar sådana rekommendationer att de uppställda begränsningarna iakttas vid meddelande av kompletteringsför- säkringar.

Utredningens förslag till rekommendationer stöds av bl. a. SAF. LO och Folksam. Däremot motsätter sig TCO, SACO och SAC förslagen. TCO ansluter sig till de synpunkter som anförts av en expert i utredningen i särskilt yttrande. och vilket går ut på att ett genomförande av utredningens förslag bl.a. skulle leda till försämrade avtalsenliga förmåner för privatanställda tjänstemän. Försäkringsinspektionen anser att den totala kompensationen från allmän och enskild sjuk- och

Prop. l973:46 104

olycksfallsförsäkring inte bör överstiga 90 % före skatt. Inspektionen finner det inte vara förenligt med en sund utveckling av försäkrings- väsendet att försäkringar med sjukpenningförmåner erbjuds personer som genom allmän försäkring är garanterade en kompensationsnivå av 90 % under sjukpen ningtid.

Jag finner det angeläget att slå fast att vad som uttalades i denna fråga då den obligatoriska sjukförsäkringen infördes alltjämt äger giltighet. Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen bör alltså vara den grund för medborgarnas skydd under sjukdom, efter vilken kompletterande hjälp- förmåner bör anpassas, samtidigt som den försäkrade inte genom sjukför- månerna bör få en bättre ekonomi än då han är frisk.

I likhet med utredningen och huvuddelen av remissinstanserna anser jag att det av samhällsekonomiska skäl är motiverat med en viss självrisk för det sammanlagda försäkringsskyddet vid sjukdom. Denna självrisk bör inte sättas högre än som är nödvändigt och i första hand ta sikte på de mera kortvariga sjukdomsfallen. Eftersom sjukpenningen från den all- männa försäkringen ger så hög kompensationsnivå som 90 % kan någon anledning att kompletterande sjukersättning skall utgå vid korttidssjuk- dom inte anses föreligga. Kompletterande ersättningar bör enligt min mening kunna komma i fråga endast vid längre. sjukdomsfall och därför medges efter en karenstid som bör sättas till minst 30 dagar. En riktpunkt för kompensationsnivån i dessa fall bör vara att komplette- ringsförmåner och sjukpenning inte tillsammans ger högre ersättning för inkomstbortfallet än omkring 95 %, varvid, om kompletteringsförmå— nerna är skattefria, hänsyn givetvis måste tas till detta.

Redan enligt nu gällande riktlinjer tillåts kompletterande försäkring med karenstid för smärre belopp -— högst 3 kr. per dag skattefritt — utan att några närmare undersökningar om maximigränsen överskrids behöver göras. Av praktiska skäl bör det, efter den angivna karenstiden av minst 30 dagar, även i fortsättningen finnas möjlighet att schablonmässigt ge kompletteringsförmåner inom ramen för detta belopp.

Karenstiden 30 dagar för kompletterande förmåner bör anses uppfylld även då detta dagantal uppnåtts genom flera sjukperioder som inträffat under det senaste året och som var och en omfattat minst en vecka. Kompletterande ersättning bör dock inte i sådant fall utgå förrän den pågående sjukperioden varat minst en vecka.

Jag förordar sålunda att självriskmomentet anordnas i form av dels en karenstidsregel och dels en begränsning av det kompletterande skyddet efter karenstidens utgång. Under förutsättning att försäkringar och avtalsmässiga uppgörelser håller sig inom ramen för här angivna regler anser jag att det f.n. inte finns anledning att på det berörda området gå in med lagstiftningsätgärder.

Jag förutsätter således att de riktlinjer som här förordas när det gäller kompletterande sjuklön beaktas av arbetsmarknadens parter vid införan- de av nya sjuklöneförmåner. Med anledning av vad TCO anfört i sitt remissyttrande vill jag framhålla att vad jag här har sagt inte tar sikte på redan avtalade sjuklöneförmåner. Från allmän synpunkt framstår det

Prop. [973146 105

emellertid som angeläget att förut angivna principer om karenstid och begränsning av den sammanlagda kompensationsnivån kommer att gälla generellt vid införande av nya sjuklöneförmåner. Även med här förordade begränsningar kommer det att finnas utrymme för arbetsmarknadspar- terna att träffa avtal om kompletterande anordningar av den typ som t. ex. AGS-försäkringen representerar.

I fråga om kompletteringsersättningar i försäkringsform ankommer det pä försäkringsinspektionen att utfärda sådana rekommendationer att den här förordade begränsningen iakttas.

Det sagda gäller kompletterande sjukförmäner i allmänhet och i motsvarande delar även sådana förmåner som exempelvis inom AGS—för- säkringen utgår till den som uppbär förtidspension. Särskilda omständig- heter föreligger enligt utredningens mening i vissa typer avfall, främst de fall där ersättning utgär enligt gällande regler om skadestånd och därtill anslutande speciella försäkringsanordningar. t. ex. de på arbetsmarknaden förekommande s.k. trygghetsförsäkringarna som i princip innebär att arbetsgivaren åtar sig ett utvidgat skadeständsansvar vid olycksfall i arbete. Jag är ense med utredningen och de remissinstanser som särskilt yttrat sig i denna fråga att det inte bör komma i fråga att göra gällande någon princip om självriski dessa fall.

5.6. Pensionsgrundande inkomst för tilläggspension

Som jag inledningsvis berört är ett av syftena med beskattad sjukpenning att skapa ökad jämlikhet" mellan grupper som enbart har sjukpenningen att lita till och andra grupper som uppbär ersättning från arbetsgivaren vid sjukdom och olycksfall. Ett viktigt moment härvidlag är att eliminera den olikhet som ligger i att sjukpenning i motsats till sjuklön inte är pensionsgrundande för tilläggspension (ATP). I båda fallen utges ersättning för en bortfallen arbetsinkomst som skulle ha varit pensionsgrundande.

Sjukpenningutredningens förslag innebär att sjukpenningen görs pen- sionsgrundande i samma utsträckning som den i fortsättningen blir skattepliktig inkomst.. Genom anknytningen till skatteplikten och där- igenom till taxeringen kan uppburen sjukpenning beaktas på ett enkelt sätt vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst.

På motsvarande sätt föreslär utredningen att ersättning från arbetslös- hetsförsäkringen och annat kontant stöd vid arbetslöshet samt utbild- ningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning i form av grundbidrag. hyres- bidrag på hemorten och barntillägg skall hänföras till pensionsgrundande inkomst i samband med införande av skatteplikt för förmånerna. Slutligen föreslär utredningen att föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn blir pensionsgrundande i den mån sådana förmåner införs enligt familjepolitiska kommitténs förslag och görs skattepliktiga. Familjepolitiska kommittén föreslär även att det av kommittén före- slagna värdbidraget för vård av svårt handikappat barn på samma sätt skall hänföras till pensionsgrundande inkomst.

PrOp. [973246 106

Förslagen har mottagits mycket positivt av remissinstanserna. [ samband med att skattepliktiga förmåner nu avses bli införda på samtliga de områden som förslagen rör förordar jag att förmånerna hänförs till pensionsgrundande inkomst i den utsträckning de hänförs till skatte- pliktig inkomst. Inskränkningen innebär att hemmamakesjukpenning och sjukpenning från den frivilliga sjukpenningen läggs utanför. Som utred- ningen angivit är, liksom i fråga om skatteplikt för förmånerna, det grundläggande skälet härtill att sjukpenningen i dessa fall inte träder i stället för förvärvsinkomst.

Som en följd av att här berörda förmåner blir pensionsgrundande kan de nuvarande bestämmelserna i 15 kap. 2 & AFL, som tillkommit i syfte att skydda äldre försäkrade mot återverkningarna i pensionshänseende av längre sjukdoms- och arbetslöshetsperioder. för framtiden undvaras.

Hänvisningar till S5-6

  • Prop. 1973:46: Avsnitt 7.1

5.7. Administration

Som jag inledningsvis anfört bygger det föreslagna sjukpenning- systemet på att ADB-tekniken används. Utredningen har i samråd med RAFA-utredningen skisserat det administrativa förfarandet och föreslagit att det uppdras ät RAFA-utredningen att utarbeta de närmare detaljerna.

Riksförsäkringsverket och statskontoret har i oktober 1972 överläm- nat en av RAFA-utredningen utarbetad rapport angående genomförandet av ett ADB-system för sjukförsäkringen. Enligt rapporten beräknas en övergång till det nya ADB-systemet kunna påbörjas i mitten av 1974 och vara avslutad under senare delen av 1976. I rapporten redovisas också förslag till teknisk övergångslösning av de arbetsuppgifter som tillkommer vid införande av beskattad sjukpenning den I januari 1974.

Genomförandet av det nya ADB-systemet avses innebära att nuvaran- de manuellt förda försäkringsregister vid kassorna successivt förs över till ett centralt ADB-register som kan nås direkt genom terminaler vid kassakontoren. I den planerade ADB-anläggningen kommer att lagras även uppgifter om de försäkrades preliminärskatteförhållanden. Dessa överförs datatekniskt från skattemyndigheterna till försäkringsregistret. Vid ADB-anläggningen kommer därigenom blanketter till försäkran för erhållande av sjukpenning att kunna skrivas ut och tillställas dem som sjukanmält sig, varvid anges gällande sjukpenningnivå och det preliminära A-skatteavdrag som skall göras. Sedan den försäkrade lämnat in denna anmälan ifylld och undertecknad till lokalkontoret utbetalas sjukpenning med avdrag för preliminär skatt enligt de uppgifter som angivits på blanketten.

I det slutliga ADB-systemet kan även utskrift av utbetalningshand- lingar ske automatiskt. Genom att tillämplig sjukpenning och tillämpligt skatteavdrag anges på den utsända blanketten får den försäkrade full inblick i förfarandet och kan anmäla eventuella felaktigheter i de registrerade uppgifterna. I registret ackumuleras för varje försäkrad uppgift om utbetald bruttosjukpenning och innehållen A—skatt. Skatte- redovisning sker under resp. uppbördsmånader genom s.k. summarisk

Prop. l973:46 107

redovisning. För försäkrad med B-skatt sker utbetalning utan skatte- avdrag.

Vid årets utgång framställs centralt kontrolluppgifter, som sänds ut till de försäkrade. Kontrolluppgift till skattemyndigheterna blir överflödig genom att de uppgifter som behövs överförs datatekniskt.

En ny ADB-anläggning för administrationen av den allmänna försäk- ringen är under uppbyggnad i anslutning till riksförsäkringsverkets tekniska byrå i Sundsvall. Den nya anläggningen kommer under innevarande år att tas i bruk för administrationen av folkpensionering och ATP. Som nämnts beräknas ett ADB-system för sjukförsäkringen genomföras successivt med början i mitten av år 1974. I RAFA-utred- ningens rapport föreslås att ett provisoriskt centralt register för sjukför- säkringen byggs upp vid anläggningen i Sundsvall redan under hösten 1973 i avvaktan på att det fullständiga ADB-systemet för sjukförsäk- ringen kommer i funktion. Detta register avses innefatta alla sjukpenning- försäkrade i landet och utnyttjas för registrering och ackumulering av bl. a. utbetald sjukpenning och innehållen preliminär skatt. För inmat- ning av uppgifter till detta register föreslås att försäkringskassornas centralkontor förses med dataterminaler redan under år 1973.

Kungl. Maj:t har i december 1972 lämnat medgivande för riksförsäk- ringsverket och statskontoret att fortsätta och vidareutveckla pågående försöksverksamhet beträffande ADB-system för sjukförsäkringen samt att - genomföra den föreslagna övergångsanordningen avseende ett centralt försäkringsregister. Bemyndigande har också lämnats för anskaffning av erforderlig kompletterande teknisk utrustning för ändamålet.

Vissa arbetsmoment som i det fullt utbyggda ADB-systemet avses ske datatekniskt får under övergångstiden ske manuellt. På grund av att terminaler för inmatning av sjukanmälan inte kommer att finnas vid varje lokalkontor när omläggningen genomförs kommer bl.a. utskrift av blankett för försäkran för erhållande av sjukpenning att under denna tid få göras manuellt vid lokalkontoren. En konsekvens av detta blir att uppgift om tillämpligt skatteavdrag inte är tillgänglig för kontoren.

Sjukpenningutredningen har diskuterat två alternativ för skatteavdrag under övergångstiden. Det ena. alternativet innebär att A—skatt dras i enlighet med den skattetabcll och -kolumn som gäller för varje enskild försäkrad. Detta kräver att skattemyndigheternas uppgifter i dessa hänseenden förs över till. sjukförsäkringens ADB—register. varefter upp- gifterna vidarebefordras till kontoren på kort, listor e.d. Det andra alternativet. vilket utredningen finner smidigare att tillämpa. innebär att- skatteavdraget under övergångstiden görs efter en schablontabell. Tabel— len avses uppta en enda avdragskolumn, upprättad som ett genomsnitt av preliminärskattetabellerna för hela landet.

Med hänsyn till det angelägna i att inte få för stor arbetsbelastning på kassakontoren under den aktuella övergångstidcn till dess ADB-systemet kan utnyttjas för dessa-uppgifter förordar jag att det senare alternativet tillämpas. Schabloniseringen medför givetvis en särskild risk för kvar- stående eller överskjutande skatt. Eftersom flertalet sjukfall gäller endast

Prop. l973:46 108

några få dagar torde emellertid denna metod i allmänhet inte vålla några större problem. För de mera långvariga sjukfallen kan finnas skäl att basera avdraget på den i det särskilda fallet tillämpliga skattetabcllen. Det bör inte innebära någon större- arbetsbelastning för lokalkontoren att i dessa fall inhämta de uppgifter som behövs för skatteberäkningen. Motsvarande gäller i fråga om sjukpenning enligt YFL och närstående ersättningssystem. som f.n. betalas ut av riksförsäkringsverket. Det bör uppdras ät riksskatteverket att i samråd med riksförsäkringsverket fastställa närmare regler om skatteavdrag vid långvarigare sjukdom.

För skatteredovisningen måste uppgifter för samtliga sjukfall inom varje försäkringskasseområde insamlas manuellt till centralkontoret för att därifrån rapporteras in till ADB-systemet.

Det provisoriska systemet beräknas komma att kräva viss tillfällig personalförstärkning hos försäkringskassorna. Utvecklingen av personal- behovet under de följande åren blir beroende på i vilken takt olika uppgifter kan överföras till ADB-systemet. Detta utreds f.n. av RAFA- utredningen. En ny rapport från utredningen i denna fråga väntas innevarande år. Personalbehovet blir också beroende av om ytterligare arbetsuppgifter förs över till försäkringskassorna.

Sjukpenningutredningen har, främst för att nedbringa försäkrings- kassornas administration, framfört tanken på ett system med obligatorisk korttidssjuklön utan arbetsgivarinträde. Något utformat förslag till sådant system har dock inte lämnats av utredningen. För att ett sådant system skall kunna övervägas behövs ytterligare utredning, vilken inte skulle kunna genomföras inom den tid som står till förfogande innan de föreslagna lagändringarna avses träda i kraft. Ett system med obligatorisk korttidssjuklön utgör heller inte någon förutsättning för att göra sjukpenningen skattepliktig. Jag tar därför inte upp denna fråga till behandlingi detta sammanhang.

5.8. Kostnads- och finansieringsfrågor

Den omläggning av sjukpenningförmånerna från den allmänna försäk- ringen som jag förordat i det föregående innebär kraftigt ökade kostnader för försäkringen. Kostnaderna för de berörda förmånerna beräknas komma att" uppgå till omkring 6 350 milj. kr. för år 1974. Jämfört med år 1973 innebär det en ökning med drygt 2 700 milj. kr. Härtill kommer 215 milj. kr. i ökade kostnader för föräldraförsäkringen m. m. som denna dag föreslås i en särskild proposition om förbättrade familjeförmåner inom den allmänna försäkringen. Vidare har jag tidigare denna dag förordat att en allmän tandvårdsförsäkring inom sjukförsäkringens ram skall träda i kraft den I januari 1974. Kostnaderna för denna försäkring beräknas till omkring 650 milj. kr. för år 1974.

Tillsammans med automatiska kostnadsökningar beräknas dessa re- former avseende sjukpenningförsäkringen, föräldraförsäkringen och tand- vårdsförsäkringen medföra att hela sjukförsäkringens omslutning för år 1974 kommer att uppgå till omkring IO 400 milj. kr. Det innebär en

Prop. l973:46 109

ökning med omkring 3 900 milj. kr. jämfört med år 1973. De beräknade kostnaderna för de olika sjukförsäkringsförmånerna samt läkemedels- crsättning och försäkringskassornas förvaltningskostnader framgår av följande sammanställning. Med hänsyn till osäkerheten i beräknings- underlaget när det gäller kostnaderna för vissa förmåner kan avvikelser från de angivna beloppen givetvis uppstå.

__. ”_ lleräknade kol—m ader

år 1974, milj. kr.

Sjukpenning m. m.:

Sjukpenning för anställning 5 240 Sjukpenning för annat för- värvsarbete "280 Sjukpenning för hemmamakar m. m. 95 Föräldrapenning 950 (därav garantinivä) (500-) Sjukvårdscrsättning: Läkarvärd 900 Tandvård 650 Sjukhusvärd 395 Resor 150 Vissa sjukvardande åtgärder 125 Läkemedelscrsättning I 085 Iiörvallningskostnader 520

l0 390

Härtill kommer omkring 20 milj. kr. i kostnader för den frivilliga sjukpenningförsäkringen.

De nuvarande grunderna för finansieringen av sjukförsäkringen är relativt invecklade med olika regler för skilda delar av försäkringen. Tilläggssjukpenningen finansieras till 75 % genom arbetsgivaravgifter och till 25 % genom avgifter från de försäkrade. Grundförinånerna från sjukpenningförsäkringen finansieras till 55 % genom statsbidrag medan återstoden täcks genom avgifter från de försäkrade. För sjukvårdsförmz'i— nerna gäller flera olika finansieringsregler med varierande bidragsandelar för staten, arbetsgivarna och de försäkrade. linligt min mening finns det inte längre anledning att behålla dessa olika finansieringsregler. Genom- förandet av de här aktuella reformerna förutsätter ökade bidrag och avgifter till sjukförsäkringen. I anslutning till de ändringar av sjukförsäk- ringens finansiering som föranleds av de föreslagna reformerna. bör finansieringsreglerna förenklas och göras enhetliga för hela den obligato- riska sjuk försäkringen. I finansieringsavseendc bör därvid även kostnader- na för läkemedel samt försäkringskassornas förvaltningskostnader hänfö- ras till sjukförsäkringen.

Genom att sjukpenningförmånerna blir beskattade samtidigt som förmänsnivån höjs kommer de ökade kostnaderna för sjukförsäkringen att medföra ökade skatteintäkter. Bl.a. av detta skäl förordar jag att statsbidraget till sjukförsäkringen höjs väsentligt fr.o.m. den I januari 1974 och ges formen av ett enhetligt bidrag med en tredjedel av samtliga kostnader som hänför sig till den obligatoriska sjukförsäkringen. Statens

Prop. l973:46 ] 10

bidrag till sjukförsäkringen kan därmed beräknas uppgå till drygt 3 450 milj. kr. för är 1974, jämfört med omkring 1 000 milj. kr. för innevarande år.

jag finner det motiverat att kostnaderna för de föreslagna sjukförsäk- ringsreformc-rna delvis täcks genom arbetsgivaravgifter. Även arbetsgivar- nas sjukförsäkringsavgift bör ges formen av en enhetlig avgift som avser hela sjukförsäkringen. En riktpunkt bör här vara att ca 40 % av sjukför- säkringens kostnader -- med undantag för sjukpenning för egna företaga- re _ täcks genom arbetsgivaravgifter. För att uppnå denna täckningsgrad förordar jag att arbetsgivaravgiften i anslutning till genomförandet av Sjukförsäkringsreformerna den 1 januari 1974 höjs från nuvarande 3.2 % till 3,8 97. av det avgiftsgrundande löneunderlaget. Denna höjning beräk- nas tillföra försäkringen ca 665 milj. kr. för helt år.

Den allmänna sjukförsäkringsfonden. som nu används för att anpassa arbetsgivaravgiftens andel av utgifterna för tilläggssjukpenning. bör med de nya finansieringsreglerna kunna utnyttjas på motsvarande sätt för att reglera avvikelser mellan influtna arbetsgivaravgifter och den nyssnämnda riktpunkt'en för dessa avgifters andel av sjukförsäkringens kostnader. F. n. erfordras riksdagens medverkan för beslut om överföring av viss del av influtna arbetsgivaravgifter till denna fond. Med hänsyn till den karaktär ifrågavarande överföringar har, bör det i fortsättningen ankom- ma på Kungl. Maj:t att besluta om överföring till fonden resp. ianspråk- tagande av medel från fonden.

Med de här föreslagna niväerna för statsbidrag och arbetsgivaravgifter återstår drygt 25 % av sjukförsäkringens kostnader som skall täckas genom avgifter från de försäkrade. Frånsett de automatiska kostnadsök- ningar som med nuvarande finansieringsregler påverkar de försäkrades avgifter kan den ökning av de försäkrades avgiftssumma för är 1974 som uppstår vid genomförande av de aktuella reformerna därigenom beräknas bli begränsad till sammanlagt omkring 250 milj. kr. Den höjning av den enskildes avgifter som föranleds av de väsentligt förbättrade förmåner som följer av tandvårdsförsäkringen. föräldraförsäkringen och reforme- ringen av sjukpenningförsäkringen begränsas därmed till i genomsnitt ca 70 kr. per försäkrad.

F. n. består de försäkrades sjukförsäkringsavgifter av tre delar, nämli- gen en avgift för sjukvärdsförmäner, en för grundsjukpcnningt'örmäner, inräknat barntillägg och moderskapspenning. och en för tilläggssjukpen- ning. De två förstnämnda avgifterna utgår med lika belopp för alla avgiftspliktiga inom försäkringskassa, dvs. i princip alla som påförts statligt beskattningsbar inkomst för det är avgiften avser. Avgiften för tilläggssjukpenningförmänerna är beroende av den sjukpenningklass som den försäkrade tillhör och är därmed anknuten till förvärvsinkomsten.

De för är 1973 preliminärt fastställda avgifterna för sjukvårds- och grundsjukpenningförmåner uppgår till sammanlagt 300 kr. per försäkrad. Om nuvarande förmäns- och finansieringsregler kvarstod oförändrade, skulle höjningar av dessa avgifter behövas för är 1974 till följd av

Prop. l973:46 lll

automatiska kostnadsökningar för sjukvårdsförmänerna inom försäkring- en. Avgifterna till försäkringen för tilläggssjukpenning skulle däremot i huvudsak kunna hållas oförändrade.

Jag anser det angeläget att konstruktionen av de försäkrades sjukför- säkringsavgifter ändras så att avgiften på ett bättre sätt än nu anpassas till den enskildes inkomstnivå. Höjningen av den del av avgiften som utgår med enhetligt belopp för samtliga försäkrade i en försäkringskassa bör begränsas. Detta underlättas om avgiften för de försäkrade liksom när det gäller statsbidraget och arbetsgivaravgiften omfattar hela försäkringen utan formell uppdelning på olika förmänsgrupper.

Mot denna bakgrund förordar jag att de försäkrades avgift till sjukför- säkringen utformas som ett fast grundbelopp och en rörlig avgiftsdel som anknyter till den försäkrades inkomst. Den totala avgiften skall avse hela sjukförsäkringen. Tyngdpunkten bör ligga på den inkomstanknutna delen. Avgiftsskyldigheten bör begränsas till försäkrad som vid taxering påförts till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst för det år avgiften avser. Den fasta delen bör vara lika stor för samtliga avgiftsplik- tiga försäkrade- i hela landet. Den rörliga delen bör utgå med en viss andel av den försäkrades inkomst av förvärvsarbete det år avgiften avserintill 7,5 gånger det basbelopp som gällde vid inkomstårets början. Den samman- lagda avgiften bör inte få överstiga en tiondel av den försäkrades beskattningsbara inkomst för ifrågavarande år. F. n. gäller motsvarande regel enbart avgifter avseende sjukvårds— och grundsjukpenningförmåner- na.

Den fasta avgiften bör utgöra 300 kr., dvs. samma belopp som de preliminärt fastställda avgifterna för år 1973 avseende sjukvårds- och grundsjukpenningförmänerna. Denna avgift kommer därmed för år 1974 att i huvudsak motsvara den kostnadsandel som faller på de försäkradei fråga om Sjukvårdsförmåner, hemmamakeförsäkring och föräldrapen- ningens garantinivå.

Sjukförsäkringsavgift'ens rörliga del får avvägas med hänsyn till de kostnader som för resp. försäkringskassa återstår att täcka sedan statsbidrag, arbetsgivaravgift' och den fasta avgiftsdelen beaktats. När hänsyn tas till den del av reformkostnaderna som skall täckas genom de försäkrades avgifter liksom till de automatiska kostnadsökningarna, beräknas den rörliga avgiften för är 1974 komma att uppgå till i genomsnitt 1,3 'i'/'.. av den sjukpenninggrundande inkomsten avseende anställning. Jämfört med de. avgifter som skulle ha gällt är 1974 vid oförändrade förmäns- och finansieringsregler kommer den här förordade avgiftskonstruktionen att innebära minskade eller oförändrade avgifter för försäkrade i inkomstlägen upp till 20 000 kr. i årsinkomst. För den som har 30 000 kr. i årsinkomst blir det en avgiftshöjning med omkring 50 kr. per år, medan den som har 40 000 kr. får betala ca 100 kr. mer än han skulle ha gjort år 1974 enligt nuvarande regler. Höjningen för de högsta inkomsttagarna blir mellan 200 och 300 kr. per år. Dessa grupper fär emellertid samtidigt särskilda förbättringar av sjukpenningförmänerna genom höjningen av den övre gränsen för den sjukpenninggrundande

Prop. l973:46 112

inkomsten. ] de lägre inkomstskikten kommer således endast att ske sed- vanliga justeringar av avgifterna med hänsyn till de automatiska kostnads- ökningarna. Den tidigare nämnda avgiftshöjningen med i genomsnitt 70 kr. per försäkrad som föranleds av de nya reformerna kommer i prakti- ken inte alls att beröra försäkrade i dessa inkomstlägen.

[för egna företagare som är sjuk penningförsäk rade 'bör liksom nu gälla särskilda regler för beräkning av sjukförsäkringsavgiften. För denna grupp bör således den rörliga avgiftsdclen avvägas så att den i princip täcker försäkringskassans kostnader för utbetalda sjukpenningförmåner inom gruppen med avdrag för statsbidragsandelen. Särskilda beräkningar får därvid göras för varje karenstid.

Sjukförsäkringsavgiften bör även ifortsättningen årligen bestämmas av riksförsäkringsverket med hänsyn till de beräknade kostnader den skall täcka. Den fasta avgiftsdelen bör t. v. hållas oförändrad och anpassningen till kostnadsutvecklingcn således göras genom justering av procentsatsen för den rörliga avgiftsdelen.

'I enlighet med sjukpenningutredningens förslag bör den lokala skatte- myndigheten fastställa den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av sjukförsäkringsavgiften samt även svara för såväl uträk- ning som debitering av avgiften. För sjukpenningförsäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning bör dock försäkringskassan t.v. svara för uträkningen av avgiften.

De förordade höjningarna av sjukpenningförmånerna inom den obliga- toriska yrkesskadeförsäkringen beräknas av utredningen medföra en kostnadsökning av "20 milj. kr. per år. Denna kostnad bör finansierasi enlighet med den finansieringsmetod som gäller för yrkesskadeförsäk- ringen. Jag återkommer senare dcnna dag till frågan om avgiftsnivån för yrkesskadeförsäkringen. .

Inte heller för den frivilliga yrkesskadeförsäkringen bör omläggningen till beskattade förmåner föranleda några ändringar av finansieringsregler- na.

Jag kommer senare denna dag att anmäla frågan om AFP-avgifterna under den kommande femårsperioden. Den ökning av pensionsförpliktel- serna inom ATP som uppkommer genom att sjukpenning, föräldra- penning och vårdbidrag blir pensionsgrundande inkomst har beaktats i det förslag till avgiftsuttag som lagts fram av riksförsäkringsverket och som jag därvid kommer att redovisa. [ enlighet med vad jag har anfört vid anmälan av årets statsverksproposition (prop. 197311 bil. 7, s. 25) kommer jag samtidigt att förorda att nuvarande avgiftsnivå på 10,5 % för ATP-avgiften bibehålls oförändrad även för år 1974 i stället för den höjning till 1 l % som tidigare fastställts.

5.9. Anslagsfrägor

l årets statsverksproposition ("prop. 1973zl bil. 7 punkt B 6) har anslaget Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1973/74 preliminärt beräknats till 2 220 milj. kr.

Prop. l973:46 113

Anslaget för nästa budgetår kommer att belastas av kostnader för statsbidrag enligt nuvarande regler för försäkringskassornas utgifter under andra halvåret 1973. Dessa statsbidragskostnader beräknas uppgå till ca 500 milj. kr. Vidare kommer anslaget att belastas med kostnader för statsbidrag enligt de föreslagna nya reglerna fr. o. m. den 1 januari 1974, dvs. under första halvåret 1974. Statsbidraget under denna period beräknas komma att uppgå till 1 715 milj. kr. Det sammanlagda medels- behovet under anslaget beräknas således uppgå till 2 220 milj.-kr. för nästa budgetår.

Genomförandet av de här berörda reformerna kommer att ställa stora krav på_insatser från riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. För de ökande arbetsuppgifterna behöver verket tillföras två byrådirektörs- tjänster. Vidare behövs medel för tillfällig personal och odontologisk expertis för genomförande av tandvårdsförsäkringen. Hänsyn härtill har inte tagits vid anslagsberäkningen i årets statsverksproposition. För dessa ändamål bör verket därför få överskrida det i statsverkspropositio'nen upptagna anslaget för budgetåret 1973/74 med 465 000 kr. I fråga om försäkringskassorna ankommer det på kassorna att — i vissa fall efter medgivande från riksförsäkringsverket — besluta om de personalförstärk- ningar som kan komma att behövas.

5.10. Vissa andra frågor 5.10.1 Förtidspension

Från den 1 juli 1970 gäller på grundval av beslut vid 1970 års riksdag (prop. 1970:66, 2LU 197034, rskr 19702232, SFS l970:l86) väsentligt vidgade möjligheter för äldre förvärvsarbetande med tungt eller pressande arbete att få förtidspension i form av folkpension och tilläggspension. Möjligheterna att få sådan förtidspension har utökats ytterligare fr. o. m. den 1 juli 1972 (prop. l972z55, SfU 197221, rskr 1972zl40, SFS 19722166). Enligt de nya bestämmelserna har äldre försäkrad, som" är arbetslös och som uppburit ersättning från erkänd arbetslöshetskassa under den längsta tid sådan ersättning kan utgå, rätt till förtidspension om hans möjligheter att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat tillgängligt lämpligt arbete är nedsatta med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Motsvarande- gäller för den som inte varit arbetslöshetsförsäkrad men uppburit omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368) under minst 21 månader. '

Ersättningstiden för den grupp arbetslöshetsförsäkrade det här är fråga om är förlängd så att den i allmänhet omfattar 450 dagar. Denna förlängda ersättningstid gäller för den som fyller 60 år det försäkringsår dagpenningen börjar utgå. 1 undantagsfall gäller denna längre ersättnings- tid redan från 55 års ålder, nämligen då arbetslösheten är en direkt följd av nedläggning eller bestående ändring av driften vid företag där den arbetslöse var anställd eller avveckling av hans verksamhet som självstän-

Prop. l973:46 114

dig företagare på grund av omfattande eller genomgripande förändring i ortens näringsliv eller i näringsgrenen.

Omställningsbidrag är inte begränsat till tiden. Det utgår till den som fyller minst 60 år under kalenderåret. I de undantagsfall, som nyss angivits för arbetslöshetsförsäkrirrgens del, kan omställningsbidraget börja utgå från 55 års ålder. Ett allmänt villkor för omställningsbidrag är att den arbetstöse minst 24 månader under de tre åren närmast före arbetslöshetens inträde har haft sin huvudsakliga försörjning genom avlönat arbete eller genom sedermera avvecklad verksamhet som egen företagare.

Bestämmelserna om förtidspension innebär att en medlem iarbetslös- hetskassa, som omfattas av de nämnda reglerna om förlängd ersättnings- tid, har rätt att få förtidspension i samband med att han blir utförsäkrad från arbetslöshetsförsäkringen, under förutsättning att han är att anse - som varaktigt arbetslös. Motsvarande gäller för den som haft omställ- ningsbidrag i 21 månader, vilken tid ansetts ungefärligen motsvara ersättningstiden i arbetslöshetsförsäkringen.

Enligt förslag som chefen för inrikesdepartementet kommer att lägga fram senare i dag skall bestämmelserna för arbetslöshetsförsäkringen ändras så att maximala ersättningstiden generellt blir förlängd till 450 dagar för den som fyllt 55 år. Vidare skall omställningsbidraget ersättas av ett kontant arhetsmarknadsstöd som tillkommer alla som fullgjort arbetsvillkor liknande det som uppställs i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsvillkoret efterges för den som efter yrkesinriktad utbildning i ungdomen, vuxenutbildning eller arbetsmarknadsutbildning stått till arbetsmarknadens förfogande under en tid av fem månader. Ersättnings- tiden avses bli 150 dagar i allmänhet, men för den som fyllt 55 år 300 dagar och för den som fyllt 60 år obegränsad. I de särskilda fall då omställningsbidrag enligt nu gällande regler kunnat utgå från 55 års ålder skall kontant arhetsmarknadsstöd kunna utgå utan särskild tidsbegräns— ning från samma älder. En utförsäkrad medlem i arbetslöshetskassa avses på motsvarande sätt som nu kunna övergå till kontant arbetsmarknads- stöd i de fall detta stöd inte är tidsbegränsat.

De ändringar i bestämmelserna om stödet vid arbetslöshet som jag här beskrivit berör inte den åldersgrupp som de aktuella pensionsreglema tar sikte på, nämligen dem som är över 60 år. Jag förordar att denna åldersgräns införs i bestämmelserna om förtidspension på de grunder som här är i fråga. Den som uppnått nämnda ålder bör liksom enligt nuvarande bestämmelser vara berättigad till förtidspension om han är att anse som varaktigt arbetslös och har blivit utförsäkrad från arbetslöshets- försäkringen. Motsvarande skall gälla den som under en längre tid uppburit ersättning enligt lagen om kontant arhetsmarknadsstöd. Med hänsyn till reglerna om ersättningstid för detta nya stöd bör kravet på att stöd utgått i 21 månader som nu gäller i fråga om omställningsbidrag omformuleras så att stödtiden uttrycks i dagar. Antalet dagar som stöd skall ha utgått bör i överensstämmelse med vad som gäller ersättningen från arbetslös- hetskassa sättas till 450. Mot bakgrunden av reglerna för det nya stödet

Prop. l973:46 115

förordar jag också en annan ändring, som innebär att pension skall kunna beviljas utan hinder av att kontant arhetsmarknadsstöd inte utgått i 450 dagar i de fall den pensions-sökande dessförinnan uttömt sin rätt till stöd. Givetvis måste även i detta fall de övriga förutsättningar i fråga om ålder och varaktig arbetslöshet som jag förut angivit vara uppfyllda. Jag vill framhålla att tid varunder ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arhetsmarknadsstöd utgått givetvis skall beaktas även om den ligger före uppnådda 60 års ålder.

På motsvarande sätt som nu förordats bör den som under jämförlig tid beretts skyddad sysselsättning och uppbär partiell förtidspension kunna på egen ansökan få hel förtidspension i samband med att han lämnar sådan sysselsättning om han fyllt 60 år. Med skyddad sysselsättning avser jag här arbete i verkstad för skyddad sysselsättning, särskilt beredskaps- arbete för handikappade och arkivarbete. '

Vad jag nu förordat leder till förslag om ändring i 7 kap. l & AFL. Eftersom motsvarande bestämmelser rörande förtidspension från tilläggs- pensioneringen i 13 kap. 1 & AFL beträffande förutsättningarna för pension hänvisar till 7 kap. l % behövs ingen särskild ändring i bestämmelserna för tilläggspension. Det har inte ansetts nödvändigt att tynga lagtexten med uttrycklig bestämmelse för de nyss åsyftade fallen av förtidspension för försäkrade i skyddad sysselsättning.

I övergångsbestämmelserna bör anges att bestämmelserna för försäk- rade som uppburit kontant arbetsmarknadsstöd skall äga motsvarande tillämpning i fall då någon efter ikraftträdandet fortfarande uppbär omställningsbidrag.

5.10.2 Fastställande av årsarbetstid vid beräkning av arbetsgivaravgift till tilläggspensioneringen

I 19 kap. l & AFL— stadgas om arbetsgivares avgiftsskyldighet till försäkringen för tilläggspension. Stadgandet innebär bl.a. att avgiften skall utgå på summan av vad arbetsgivaren under året till "arbetstagare hos honom utgett såsom lön i pengar eller naturaförmåner eller, i fall som avses i 11 kap. 2 5 andra stycket AFL, på annan ersättning för utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Därvid skall arbetstagare som under hela året varit anställd med full arbetstid räknas som en arbetstagare och arbetstagare som under året varit anställd i mindre omfattning medräknas i motsvarande män.

I AFL har inte närmare utvecklats vad som avses med full arbetstid. Frågan avgörs i samband med avgiftsdebiteringen för ett visst år av riksförsäkringsverket och dess avgörande kan överklagas till försäkrings- domstolen av varje arbetsgivare. Riksförsäkn'ngsverket har i regel som mått på årsarbetstid tillämpat vissa tal som har räknats fram genom att man utgått från den genom lagstiftning och avtal reglerade arbetstiden samt å ena sidan lagt till övertidsarbete och å andra sidan dragit från tid

Prop. 1973.46 116

för bortovaro på grund av semester, sjukdom m.m.. varvid sistnämnda faktorer grundats på av SAF tillhandahållen statistik. Timantalen bestäms regelmässigt efter samråd med SAF och LO.

Dessa principer för-fastställande av normaltiden för full arbetstid har godtagits av försäkringsdomstolen i ett betydande antal domar. Principer- na innebär att ärsarbetstiden anges med ledning av ett'fåtal schabloner hänförliga till vidsträckta arbetsområden och" inte" utifrån de faktiska förhållandena vid ett visst företag eller inom ett snävt begränsat arbetsområde.

Riksförsäkringsverket har föreslagit att en bestämmelse tas in i 19 kap; 3% tredje stycket AFL av innebörd att Kungl. Maj:t skall bestämma normaltal för full arbetstid.

Som skäl för sin framställning har"-verket anfört att det är otillfredsstäl- lande att verket fattar beslut om normaltal för årsarbetstid, som sedan kan överklagas av en enskild arbetsgivare hos försäkringsdomstolen och eventuellt ändras av denna. En sådan ändring skulle i extremfallet kunna slutligen leda till att större delen av ett års avgiftsdebiteringar kom att rivas upp.

Framställningen har remissbehandlats och yttranden har inkommit från Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, SACO, TCO, SAF, LRF, Handelns arbetsgivareorganisation-och SHIO."

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt den föreslagna ändringen eller lämnat förslaget utan erinran. LO har liksom SAF förutsatt att samråd med arbetsmarknadsparterna i fråga om årsarbetstidsmåttet kommer att tillämpas även i fortsättningen.

Jag delar riksförsäkringsverkets och remissinstansernas åsikt att den föreslagna ändringen bör komma till stånd. Riksförsäkringsverket bör åläggas att till Kungl. Maj:t årligen komma in med förslag som är avsett att bilda underlag för beslutet. Liksom hittills bör riksförsäkringsverket samråda med arbetsmarknadsparterna i denna fråga. Kungl. Maj:ts beslut bör, bl. a. med hänsyn till riksförsäkringsverkets debiteringsarbete och företagens datarutiner, ges i så god tid' som möjligt före utgången av det år för vilket norm altal fastställs.

Prop. 1973:46 1 17

Hänvisningar till S5-10

  • Prop. 1973:46: Avsnitt 7.1

6. Upprättade författningsförslag

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag till . .

1. lag om ändringi lagen (l962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, '

3. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

4. lag om ändringi militärersättningsförordningen (19505261),

5. lag om ändring i lagen (19562293) om ersättning åt smittbärare,

6. lag om ändring i lagen (1967 :919) om värdesäkring av yrkesskade- livräntor m. m. I , . . I

7. lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.

Prop. 1973146 118

7. Specialmo tivering

Utöver vad jag tidigare anfört i den allmänna motiveringen föranleder de föreslagna ändringarna följande kommentarer

7.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

[ kap. 6 5

e

Eftersom basbeloppet skall användas inom sjukförsäkringen vid beräk- ning av sjukpenninggrundande inkomst kommer basbeloppet att få betydelse för samtliga grenar av den allmänna försäkringen. Detta har föranlett en omformulering av första stycket iparagrafen.

3 kap. 1 %

Avskaffandet av systemet med placering av de försäkrade isjukpen- ningklasser har föranlett betydande omredigeringar av de inledande bestämmelserna i kapitlet. De grundläggande förutsättningarna för till- hörighet till sjukpenningförsäkringen har samlats i denna paragraf. Första stycket upptar huvudfallet, nämligen försäkringstillhörighet grundad på förvärvsarbete. I andra stycket ges bestämmelser för hemmamakeförsäk- ringen.

25

I denna paragraf anges liksom hittills grunderna för beräkningen av den inkomst som ligger till grund för skydd genom sjukpenningförsäkringen. Som framgått av den allmänna motiveringen införs här ett system med beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. som får en funktion mot- svarande den nuvarande placeringen i sjukpenningklass.

Första stycket innehåller en definition av termen sjukpenninggrundan- de inkomst som knyter an till nuvarande regler för bestämning av årsinkomst av förvärvsarbete för inplacering i sjukpenningklass. Undan- tagande från försäkringen för tilläggspension medför f.n. för sjukpen- ningförsäkringens del den konsekvensen att den försäkrade, såvitt gäller inkomst av annat förvärvsarbete än anställning, är försäkrad enbart för grundsjukpenning. I och med att uppdelningen i grundsjukpenning och tilläggssjukpenning försvinner får undantagande konsekvensen att sjuk- penningförsäkringen helt träder ur funktion sävitt gäller annat än anställ- ningsinkomst. En regel härom har tagits upp i sista punkten av första stycket.

Andra stycket innehåller bestämmelser om fördelning av den sjukpen-

' ninggrundande inkomsten på anställningsinkomst och inkomst av annat förvärvsarbete när den sammanlagda inkomsten överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. Regeln, vars förebild är motsvarande regel beträffan-

Prop. l973:46 119

dc pensionsgrundande inkomst, innebär att anställningsinkomst alltid" läggs i botten. Detta får betydelse bl. a. för avgiftsdebiteringen. Avgift kommer således i första hand att beräknas på anställningsinkomsten.

I tredje stycket, som handlar om beräkningen av den sjukpenning-' grundande inkomsten, har i fråga om uppskattningen av värdet av naturaförmåner anknytningen till reglerna om taxering till kommunal inkomstskatt ersatts med en hänvisning till de regler som gäller för beräkning av preliminär skatt. Syftet med ändringen är att få ett så aktuellt värde som möjligt på förmånerna. De värden som gäller återfinns ' i preliminärskattetabellcn.

Bestämmelserna i nuvarande fjärde stycket har överförts till 1 5 andra stycket. ' '

3?)

Frånsett redaktionella ändringar har vidtagits den ändringen att regeln i 4 kap. 3 & som bestämmer omfattningen av sjukpenningförsäkringen för ålderspensionärer överförts till förevarande paragraf, vilket ansetts vara till fördel från systematisk synpunkt.

45

Som framgår av den allmänna motiveringen avses sjukpenning utgå — med en fast andel av den sjukpenninggrundande inkomsten. Tabellen som f.n. finns intagen i första stycket i paragrafen bör alltså utgå. Istället bör anges att hel sjukpenning för dag utgör 90% av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten delad med 365, alltså utslagen på kalenderdag. Regeln att sjukpenning utgår i hela kronor har avseende också på halv sjukpenning. Sjukpenningen för hemmamake har som ' utvecklats i den allmänna motiveringen räknats upp till åtta kronor i samband med att barntillägget slopats.

Andra stycket i paragrafen upptar bestämmelser om sjukpenningavdrag vid sjukhusvård. ' '

F.n. minskas sjukpenningen med 10 kr. för dag, dock högst med hälften av sjukpenningen, för tid då försäkrad åtnjuter sjukhusvård. Ett generellt sjukpenningminimum på 6 kr. gäller dock för försäkrade med barn. Avdragsbestämmelsen har motiverats med att försäkrad under tid för sjukhusvård i regel inte har några särskilda kostnader för mat, läkemedel m. m.

i samband med införande av skattepliktig sjukpenning avses att preliminärskatteavdrag på sjukpenningen skall ske oberoende av sjukhus- avdraget. De förut angivna kostnadsposter som motiverat sjukhusavdraget ' är nämligen närmast att hänföra till privata levnadskostnader, som ju inte är avdragsgilla vid beskattning. Hela sjukpenningbeloppet före avdraget blir således skattepliktigt även i. detta fall. Detta bör anges i de kontrolluppgifter som sänds ut.

De föreslagna nya bestämmelserna har utformats med denna

Prop. 1973z46 120

utgångspunkt. Liksom f. n. bör avdragsmaximum i det enskilda fallet också bli beroende av storleken av sjukpenningen (före skatt). På grund av att avdrag också skall göras för skatt har garantiregeln ansetts böra skärpas så att högst en tredjedel av sjukpenningen skall kunna tas i anspråk för avdrag vid sjukhusvård. Maximalt sjukpenningavdrag skall således göras först när sjukpenningen uppgår till 30 kr.

Som förut angivits finns ett generellt sjukpenningminimum för försäk- rad med barn under tid för sjukhusvård. Sjukpenningen vid sjukhusvård skall för sådan försäkrad f. n. utgöra minst 6 kr. Utredningen föreslår en höjning av detta belopp till 8 kr. i samband med slopandet av barntilläggen, vilka inte har berörts av avdragsreglerna.Riksförsäkrings- verket, som påtalat de administrativa och andra svårigheter som sjukpen- ningavdraget vid sjukhusvård redan nu förorsakar, har föreslagit att, om avdrag ändå skall ske. särbestämmelserna för försäkrade som sammanbor med barn utgår. Alternativt har verket föreslagit en minimisjukpenning om 8 kr. för samtliga sjukpenningförsäkrade vid hel sjukpenning oavsett sjukhusvård. Statskontoret har framfört samma mening.

Till följd av att barntilläggen inräknas i hemmamakesjukpenningen som höjs till 8 kr. aktualiseras som utredningen funnit en ändring i den särskilda garantiregeln för försäkrade med barn. Att helt slopa garanti- regeln skulle för hemmamakeförsäkrade medföra försämrade förmåner under tid för sjukhusvård jämfört med vad som nu gäller. Vid ett bibehållande av regeln talar emellertid administrativa skäl starkt för att anknytningen till barnförekomst slopas, vilket även är konsekvent med hänsyn till konstruktionen av hemmamakeförsäkringen. [ enlighet här— med har regeln i samband med att garantinivån höjts till 8 kr. omformats till en allmän garantiregel utan anknytning till barnförekomst. Iövergångs- fallen, dvs. för försäkrade som vid ikraftträdandet har sjukpenningförsäk- ring grundad på förvärvsinkomst mellan 1 800 och 4 500 kr. avses nuvarande regler om avdrag även fortsättningsvis tillämpas.-

4 5 innehåller f. n. också bestämmelser om fördelning av sjukpenning- avdraget på grundsjukpenning. tilläggssjukpenning grundad på anställ- ningsinkomst och tilläggssjukpenning grundad på inkomst av annat förvärvsarbete. Dessa bestämmelser, som haft betydelse i finansierings- hänseende, kan med hänsyn till de föreslagna ändringarna i finaniserings- reglerna utgå. [ den mån en uppdelning fortfarande är nödvändig för vissa ändamål kan den i stället grundas på schablonmässiga beräkningar.

55

Första stycket har genomgått ändringar med anledning av att sjuk- penningklassplaceringen ersätts av ett nytt förfarande för bestämmande av tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. Grundas försäkringstillhörig— heten på förvärvsarbete-skall i beslutet anges den sjukpenninggrundande inkomstens storlek och art. För den som blir sjukpenningförsäkrad som hemmamake skall detta anges.

Vad gäller de omständigheter som föranleder omprövning av försäk-

Prop. l973:46 121

ringstillhörigheten har punkten c) som avser fall av förtidspension formulerats om med hänsyn till att förtidspension enligt fr. o. m. den 1 juli 1972 gällande regler kan beviljas på enbart arbetsmarknadsmässiga grunder.

Andra stycket innehåller f. n. bestämmelser om tidpunkt för ändring av försäkrades placering i sjukpenningklass och tredje stycket ett principiellt förbud mot ändring under pågående sjukdom. [ dessa bestämmelser sker, som nämnts i den allmänna motiveringen. materiella ändringar i samband med avskaffandet av klassplaceringssystemet.

Dessa innebär för det första att förbudet mot ändring under sjukdom upphävs. [ stället införs en allmän regel att en frist om trettio dagar skall gälla för beslut om ändring av sjukpenningförsäkring förorsakad av inkomständring. Ändring av annan anledning skall ske så snart anledning till ändringen uppkommer. "

Nu nämnda ändringar hänger samman med den ytterligare ändringen att den anknytning till månadsskifte som gällt för klassplaceringsbeslut bryts vid övergången till det nya systemet. Denna anknytning, som varit föranledd av att avgift för sjukpenningförsäkring debiterats för månad, är med de nya avgiftsreglerna inte nödvändig. lntet hindrar givetvis att riksförsäkringsverket, exempelvis för att tillgodose kravet på samordning mellan sjukpenningförsäkring och pensionering, utfärdar anvisningar om tidpunkt för ändring av sjukpenningförsäkring i därav berörda fall.

I fråga om upphörande av hemmamakeförsäkring efter makes eller därmed likställd persons död gäller nu en specialregel enligt sista punkten i stycket om att beslut skall anstå till fjärde månadsskiftet efter. dödsfallet. I denna regel har enbart redaktionella ändringar vidtagits. Anknytningen till månadsskifte skall således bestå vid upphörande av . hemmamakeförsäkring _av denna" anledning. Motsvarande anknytning gäller som framgår av 35” andra stycket i fråga om upphörande av._ hemmamakeförsäkring vid 67 års ålder. .

När sjukpenninggrundande inkomst fastställs i samband med inskriv- ning i försäkringskassa skall på. motsvarandesätt som nu inkomsten gälla fr. o. m. tidpunkten för inskrivningen. .

Beträffande försäkrade som övergångsvis kvarstår i sjukpenningklass till följd av att de har en förvärvsinkomst av 1 800 men inte 4 500 kr. per år skall de nuvarande reglerna för sjukpenningförsåk ringen alltjämt gälla. I fråga om beslut om klassändring i dessa fall skall emellertid de nya reglerna i 3 kap. 5 & äga motsvarande tillämpning. ' '

65

I första stycket fastslås, i likhet med vad nu gäller, den försäkrades skyldighet att anmäla ändringar i sina inkomstförhållanden som är av beskaffenhet att påverka rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek.

1 ett andra stycke i'paragrafen- har tagits in bestämmelser om försäkringskassans skyldighet att självmant skaffa in uppgifter om den

Prop. 1973 :46 1 to I'J

försäkrades inkomstförhällanden och andra omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäkringen. Bestämmelserna har kommenterats i den allmänna motiveringen.

95

Angående skälen för upphävande av bestämmelserna om barntillägg till sjukpenning hänvisas till den allmänna motiveringen.

Beträffande försäkrade som övergångsvis är sjukpenningförsäkrade till följd av att de har en förvärvsinkomst av 1 800 men ej 4 500 kr. per år avses barntillägg fortfarande utgå till sjukpenningen enligt nuvarande

regler. Är försäkrad i den situationen att han uppfyller villkoren för hemma-

makeförsäkring enligt de nya bestämmelserna och samtidigt har rätt att vara sjukpenningförsäkrad på grund av förvärvsinkomst enligt övergångs- hestämmelserna. bör han isamband med den nya lagstiftningens ikraft- trädande ges rätt att välja det för honom gynnsammaste alternativet.

105

Denna paragraf innehåller bl. a. den s.k. fridagsregeln. Enligt bestäm- melse i tredje stycket c) tillämpas inte fridagsregeln i fråga om hemma- makeförsäkrade och inte heller i fråga om försäkrade som till följd av förvärvsinkomst placerats i sjukpenningklass 2 men annars skulle ha uppfyllt villkoren för hemmamakeförsäkring. Regeln bör i det läge som uppkommer när klassplaceringssystemet avskaffas avse enbart försäkrade som faktiskt omfattas av hemmamakeförsäkringen. De försäkrade i nuvarande sjuk penningklass 2 som omfattas av undantagsregeln kommer i fortsättningen att vara hemmamakeförsäkrade varför någon ändring i praktiken inte inträder.

Ändringen i första stycket hänger samman med införandet av rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn. Bestämmelser om denna förmån avses intagna i 9 5. Genom övriga föreslagna ändringar i 10 5 likställs kontant arhetsmarknadsstöd med dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa.

115

Ändringarna i första och fjärde styckena av paragrafen är betingade av att uppdelningen av sjukpenning i grundsjukpenning och tilläggssjukpen- ning avskaffas. Beträffande det nya tredje stycket. som avser väntetiden för ändring av sjukpenninggrundande inkomst, hänvisas till vad som sagts i denna fråga i den allmänna motiveringen. För försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete och sjukpenningförsäkring med karenstid avses, för att inte syftet med väntetidsrcgeln skall förfelas, karenstiden som gäller för sjukpenningen läggas till väntetiden. Särskilda övergångsbestämmelscr föreslås som framgår av det följande för den som vid ikraftträdandet av de nya sjukförsäkringsreglerna har sjukpenningförsäkring som beträffan- de tilläggssjukpenning gäller med karenstid.

Prop. l973:46 123

l6---l8 åå

Ändringarna i förevarande paragrafer betingas av avskaffandet av klassplaceringssystemet och barntilläggen. Dessutom har avfattningen av bestämmelserna jämkats till följd av de. förslag som läggs fram om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn.

4 kap. 3 s"

Regeln i denna paragraf om begränsning av sjukpenningtiden för . ålderspensionärer och likställda har överförts till 3 kap. 3 &.

7 kap. 1 &

Beträffande denna paragraf hänvisas till den allmänna motiveringen avsnitt 5.10.l.

ll kap. 2—355

Genom tillägg till bestämmelserna i dessa paragrafer klargörs hur sjukpenning. kontant stöd vid arbetslöshet m.fl. här avsedda förmåner skall beaktas vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst. Bestäm- melserna innebär att förmånerna, frånsett sjukpenning, schablonmässigt genomgående hänförs till inkomst av anställning ("2 5). Vad gäller sjuk- penning har med hänsyn till förmänens natur en sådan schablon inte ansetts kunna användas. Sjukpenning hänförs således, i den mån den grundas på inkomst av annat förvärvsarbete, även ifråga om tillgodoräk- nande för tilläggspension till detta inkomstslag (3 5"). Vissa särbestämmel- ser avseende tilläggspensioneringen som tar sikte på sådan sjukpenning ges emellertid i ll kap. 6 5 och 19 kap. 3 &. Bestämmelsernas avfattning medför att de beloppsminima om 500 kr. som i paragraferna uppställts för att en inkomst skall beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst inte blir tillämpliga på här avsedda intäktsposter. Med det system som avses komma till användning för redovisningen av utbetalda förmåner och som berörts i den allmänna motiveringen har nämligen de praktiska skäl som motiverat införandet av dessa beloppsminima inte den bärkraft att de bör gälla i fråga om här avsedda förmåner.

öå

När det gäller inkomst av annat förvärvsarbete skall enligt bestämmel- serna i denna paragraf pensionspoäng tillgodoräknas endast om tilläggs- pensionsavgift erlagts inom föreskriven tid. Detta bör som riksförsäkl

Prop. l973:46 124

ringsverket. påpekat i sitt remissyttrande inte gälla pensionspoäng som härrör från pensionsgrundande inkomst som en självständigt förvärvsverk- sam person haft i form av sjukpenning. En regel som klargör detta undantag har tillfogats första stycket av paragrafen. Regeln bör ses i samband med den föreslagna bestämmelsen i 19 kap. 3 5 andra stycket att tilläggspensionsavgift inte skall erläggas för sjukpenning som avses här. Sammantagna innebär dessa regler att sjukpenningen i praktiken behand- las på samma sätt som inkomst av anställning. Basbeloppsavdrag enligt 11 kap. 5 5 skall i konsekvens med detta i första hand göras på sjukpen- ningen.

Pensionsgrundande inkomst skall enligt det nyss sagda beräknas på sjukpenningen oavsett att den försäkrade inte betalt sin tilläggspensions- avgift. Skulle en person som här avses brista i betalning av tilläggspen- sionsavgift (för annan inkomst än sjukpenning") får i samband med omdebitering enligt bestämmelserna i 40å förordningen (l959:552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m. den pensionsgrundande inkomsten räknas om med uteslutande av annan i 11 kap. 3 & AFL avsedd inkomst än sjukpenning.

13 kap. 2 5

Vissa omformuleringar har gjorts med hänsyn till att fastställande av sjukpenninggrundande inkomst träder i stället för placering i sjukpen- ningklass.

15 kap. 2%

Bestämmelserna i 15 kap. 2 & AFL innehåller två Specialregler om förmånligare pensionsberäkning. Reglerna är tillämpliga på försäkrad som är född 1927 eller tidigare och som under visst är uppburit sjukpenning enligt AFL eller YFL eller motsvarande ersättning enligt smittbärarlagen i mer än 90 dagar och därvid varit placerad lägst i den sjuk penningklass han skulle ha tillhört om hans årsinkomst av förvärvsarbete uppgått till det vid årets ingång gällande basbeloppet. Med angiven förutsättning om ålder tillämpas reglerna också på den som under visst äri mer än 60 dagar uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller utbildningsbi- drag, om han var berättigad till dagpenning när bidraget började utgå, eller omställningsbidrag.

Reglerna är avsedda att tillgodose de åldersgrupper som går i pension under ATP-systemets uppbyggnadsskede. För en person i sådan ålder kan låg pensionspoäng, orsakad av inkomstbortfall i samband med t. ex. sjukdom eller arbetslöshet. ej — såsom för yngre försäkrade neutralise- ras genom den s. k. femtonårsregeln som allmänt gäller vid beräkning av medelpoängen. Likaledes kan bortfallet av pensionspoäng för något är ej

Prop. l973:46 * 125

kompenseras av den s. k. trettioärsrcgeln.

Specialreglerna i 15 kap. 2 & AFL innebär att man vid bestämmande av det poängmedeltal, som skall ligga till grund för beräkningen av tilläggs- pension bortser från år varunder sjukpenning uppburits under mer än 90 dagar, om medelpoängen därigenom höjs. Vidare gäller att, när det skall bestämmas hur många poängär den försäkrade har, det alltid skall anses som om pensionspoäng tillgodoräknats honom för är varunder förutsätt- ningarna enligt 15 kap. 2 & AFL — bl. a. det nyss angivna 90-dagarsvill- koret _ föreligger. De båda specialreglerna kan tillämpas endast med avseende på sammanlagt tre kalenderår.

[ och med att sjukpenning, arbetslöshetsersättning och utbildningsbi- drag blir pensionsgrundande inkomst framstår till en början specialregeln i 15 kap. "2 % AFL om att pensionspoäng alltid skall tillgodoräknas för år, för vilket sjukpenning utgått i mer än 90 respektive arbetslöshetsersätt- , ning m, m, utgått i mer än 60 dagar. som överflödig.

Den andra specialregeln i 15 kap. 2 _S AFL ger möjlighet att bortse från år med låg pensionspoäng vid beräkningen av poängmedeltalet. ] det övervägande antalet fall torde det vara sjukdom som medför tillämpning av regeln, Med en pensionsgrundande sjukpenning som kompenserar 90 % av arbetSinkomsten bortfaller motiven för specialregeln i fråga om sjukpenningtid. Motsvarande bedömning kan göras beträffande dagpen- ning från arbetslöshetsförsäkringen. Inte heller förhållanden i samband med utbildningsbidrag och kontant arhetsmarknadsstöd utgör anledning att behålla regeln när uppburna förmåner i princip grundar rätt till tilläggspension.

Med hänsyn till det anförda har föreslagits att specialreglerna i 15 kap. "2 & AFL skall upphävas såvitt gäller tid efter det de förmåner som här avses har gjorts pensionsgrundande. För är dessförinnan måste givetvis reglerna fortfarande gälla. Därom har bestämmelse givits i övergångsbestämmelserna.

17 kap. 1 %

Paragrafen har formulerats om med hänsyn främst till att klassplace— ringssystemct och barntilläggen avskaffas.

45

Chefen för inrikesdepartementet lägger senare i dag fram förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring och förslag till lag om kontant arbetsmark- nadsstöd.

Enligt förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring skall samordning ske mellan å ena sidan dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och å andra sidan förtidspension och ålderspension enligt AFL. Beträffande ålders- pension aktualiseras dock samordning enbart när fråga är om förtida

Prop. l973:46 » 1'26

uttag av ålderspension eftersom dagpenning upphör att utgå senast månaden innan vederbörande fyller 67 år.

Vad nu sagts i fråga om förtidspension gäller även kontant arbetsmark- nadsstöd enligt den föreslagna lagen härom. Däremot sker ingen samord- ning med ålderspension enligt AFL eftersom kontant arbetsmarknadsstöd upphör månaden innan den försäkrade fyller 67 är eller dä han dessför- innan börjar uppbära ålderspension enligt AFL. Kontant arbetsmarknads- stöd samordnas även med änkepension enligt AFL.

För de närmare bestämmelserna om samordning hänvisas till chefens för inrikesdepartementet förutnämnda förslag.

Såväl förtidspension och ålderspension som änkepension kan efter beslut om pension utga retroaktivt. Detsamma gäller efter beslut om höjning av pensionen och efter upphävande av beslut att pensionen skall hållas inne.. Retroaktiviteten innebär att, om inte särskilda samordnings- regler införs i AFI... den försäkrade kommer att för viss tidsrymd uppbära arbetslöshetsstöd och pension vid sidan av varandra. Då samordning sker av löpande förmåner bör sädan äga rum även för det fall pension utgår retroaktivt. Vad gäller kontant arhetsmarknadsstöd kan enligt vad ovan sagts sådan förmän inte utgå vid sidan av ålderspension. Förmånerna bör då ej heller utgå parallellt under retroaktivtid.

En regel om de samordningsfall som nu berörts har intagits i ett nytt andra stycke i 4 5. Genom samordningsregeln undviker man det om- ständliga förfarande med återkrav av utgiven arbetslöshetsersättning som nu måste användas.

Regeln innebär att samordning sker med tillämpning av samma regler som gäller under löpande förmånstid. Avräkningen skall dock av praktis- ka skäl ske på pensionsbeloppet. För förfarandet i övrigt hänvisas till chefens för inrikesdepartementet förslag.

F.nligt nämnda förslag skall den som vid ikraftträdandet av lagen om kontant arhetsmarknadsstöd uppbär omställningsbidrag enligt 1025 ar— betsmarknadskungörelsen (19661368) få fortsätta att uppbära sådant stöd så länge han är berättigad därtill enligt de före denna tidpunkt gällande reglerna. Även i sådana fall bör samordning ske i retroaktivfal— len. Detta innebär att omställningsbidraget skall samordnas med ålders- pension och förtidspension enligt. AFI,.

En regel härom har intagits i övergångsbestämmelserna till förevarande paragraf.

18 kap. 5 %

Enligt första stycket i denna paragraf i dess nuvarande lydelse får all- män försäkringskassa inte bedriva annan verksamhet än som angesi AFL eller i bestämmelser. som utfärdats med stöd av denna lag. Som tidigare nämnts har emellertid Kungl. Maj:t efter förslag i prop. 197314 som god— tagits av riksdagen (SfU 197311, rskr 197311 5) i särskild lag givits fullmakt att förordna om decentralisering av skaderegleringen i första instans i

Prop. 1973146 127

huvuddelen av sjukersättningsärendena inom yrkesskadeförsäkringen från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna med början den 1 juli 1973. Vidare föreslås i prop. 1973129 den ändringen i lagen (19471529) om all- männa barnbidrag att administrationen av barnbidragen förs över från kommunerna till försäkringskassorna från och med den 1 januari 1974. Slutligen bör framhållas att det enligt lagen (195612931 om ersättning åt smittbärare ankommer på försäkringskassorna att i första instans besluta om ersättning åt s. k. tillfälliga smittbärare. Mot bakgrund härav har gjorts en ändring i första stycket av förevarande paragraf som erinrar om att försäkringskassorna kan syssla med verksamhet utanför den allmänna för- säkringens område i den mån detta föreskrivs i särskild lag.

19 kap. l %

Beträffande ändringarna i tredje stycket hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 5.102). ' Arbetsgivare som träffat avtal om sjuklön med arbetsgivarinträde bör inte belastas med arbetsgivaravgift till ATP för den del av sjuklönen som motsvarar den sjukpenning försäkringskassan betalar till arbetsgivaren. Vid bestämningen av avgiftsunderlaget för ATP bör därför den från försäkringskassan till arbetsgivaren utbetalda sjukpenningen avräknas. Detta kan ske genom att arbetsgivaren i arbetsgivaruppgiften gör avdrag för sjukpenning som erhållits från försäkringskassan. Samma princip bör gälla löneförmåner som motsvarar föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn.

1 ett nytt femte stycke har därför tagits in bestämmelser som innebär att. när arbetsgivarinträde skett enligt. 3 kap. 16 &, utgiven lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse inte skall inräknas vid beräkningen av arbetsgivaravgift till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. Motsvarande bestäm- melse bör som utredningen förordat intagas i andra författningar om arbetsgivaravgift. De nödvändiga författningsändringama avser jag att anmäla i ett senare sammanhang. Jag avser därvid att behandla också de ändringar i de särskilda bestämmelserna om redarnas avgifter till sjukför- säkringen och försäkringen för tilläggspension som behövs till följd av omläggningen av finansieringssystemet för sjukförsäkringen.

25

Paragrafen har omarbetats med hänsyn till att nuvarande uppdelning av sjukförsäkringsavgiften i olika delar för täckande av utgifter för sjukvårdsersättning, grundsjukpenning och tilläggssjukpenning skall upp- höra.

För debitering av sjukförsäkringsavgift avses genomgående gälla vill- koret att den försäkrade vid taxering året efter det som avgiften avser påförts till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst. Detta villkor

Prop. 1973 :46 128

gäller f.n. inte beträffande avgiften till försäkringen för tilläggssjuk- penning.

Avgiftsskyldigheten bestäms av kassatillhörigheten vid utgången av det kalenderår avgiften avser. Den som uppbär älders- eller förtidspension före-slås bli helt befriad från avgift. Sådan befrielse gäller f.n. endast beträffande avgift för sjukvårdsförmåner.

35

Det i paragrafen införda tillägget förhindrar att försäkrad med inkomst. av annat förvärvsarbete vid sjukdom personligen belastas med ATP-avgift för den sjukpenning han erhåller. Bestämmelsen har tillkommit mot bakgrunden av att sjukpenning hänförs till pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete i den mån den ersätter bortfall av inkomst av detta slag. Motsvarande problem uppkommer inte i fråga om föräldrapenning, kontant stöd vid arbetslöshet och utbildningsbidrag, eftersom dessa förmåner genomgående i ATP—hänseende betraktas som inkomst av ' anställning.

45

Höjningen av arbetsgivaravgiften till 3,8 % har behandlats i den allmänna motiveringen. [ enlighet med vad där anförts slopas uppdel- ningen av avgiften mellan utgifterna för sjukvårdsersättning resp. tilläggs- sjukpenning.

Som anförts i den allmänna motiveringen avses arbetsgivaravgiften täcka 40 % av kostnaderna för sjukförsäkringen, inberäknat även kost- naderna för läkemedelsersättning och kassornas förvaltningskostnader. Fördelningen av medlen mellan kassorna förutsätts ske på oförändrat sätt.

Allmänna sjukförsäkringsfondens nuvarande funktion som regulator när det gäller arbetsgivaravgifternas andel i finansieringen av kostnaderna för tilläggssjukpenning utvidgas till att gälla dessa avgifters täckningsgrad avseende hela sjukförsäkringen. Som redan nämnts i den allmänna motiveringen avses det ankomma pa Kungl. Maj:t att förordna om sådana överföringar av medel till fonden resp. ianspråktaganden av medel ur fonden som erfordras för att arbetsgivaravgifterna skall motsvara den uppställda riktpunkten 40 'n av de avsedda faktiska utgifterna under ifrågavarande kalenderår. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om motsvarande överföringar även avseende åren 1971—73 med tillämp- ning av de riktlinjer som gäller för försäkringens finansiering under dessa år. Vid utgången av budgetåret 1971/72 uppgick fonden till ca 180 milj. kr. inberäknat på budgetåret belöpande räntor.

65

Denna paragraf har omarbetats med hänsyn-till den omläggning av

Prop. l973:46 129

sjukförsäkringsavgiftens konstruktion som behandlats i den allmänna motiveringen.

Det skall liksom hittills ankomma på riksförsäkringsverket att fastställa de komponenter som tillämpas vid beräkning av sjukförsäkringsavgiften för varje enskild försäkrad.

Avgiften skall beräknas för helt är oberoende av de förändringar i försäkringshänseende som inträffat under året. Avgörande för avgiftsskyl- digheten är enligt 2 & dels om beskattningsbar inkomst beräknats för det år avgiften avser och dels kassatillhörigheten vid utgången av nämnda år.

Avgiften skall som helhet beräknas så att den tillsammans med fastställd arbetsgivaravgift och statsbidrag svarar mot försäkringskassor- nas beräknade utgifter för sjukförsäkringen inberäknat utgifter för läkemedel samt förvaltningskostnader och behövlig fonder-ing. [ enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen skall avgiften bestå av en fast och en rörlig del. Den fasta delen skall — bortsett från den rcduceringsregel som berörs i det följande — uppgå till ett enhetligt belopp för alla försäkrade i samtliga försäkringskassor. Detta grundbe- lopp förutsätts bli fastställt till 300 kr. för de närmast följande åren.

Den rörliga delen av avgiften skall utgöra en viss andel av den försäkrades förvärvsinkomst det är avgiften avser. Därvid skall fördelning göras på inkomst av anställning resp. inkomst av annat förvärvsarbete. Riksförsäkringsverket skall för varje försäkringskassa fastställa den pro- centandel av förvärvsinkomsten som avgiften för visst år skall utgå med för att ge den kostnadstäckning som behövs. Därvid måste särskild avgiftsberäkning göras beträffande försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Eftersom arbetsgivaravgifter inte utgår för sådana inkomster skall de försäkrades avgifter idessa fall täcka ca 2/3 av försäkringskassans utgifter för sjukpenningförmåner inom gruppen med fördelning på olika karenstider.

Bestämmelserna innebär att försäkrade med hemmamakeförsäkring endast skall erlägga den fasta delen av avgiften. Motsvarande avses av praktiska skäl gälla för försäkrade med sjukpenningförsäkring enligt övergångsreglerna. För de nu nämnda kategorierna försäkrade blir det till följd av begränsningsreglerna i 2 5 och sista stycket av denna paragraf i praktiken endast undantagsvis fråga om avgiftsskyldighet.

[ fjärde stycket har tagits in en bestämmelse som beträffande faststäl- landet av avgiftsunderlagct hänvisar till reglerna i 3 kap. 25 avseende beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Eftersom sjömansskatten innefattar en schablonmässigt bestämd sjukförsäkringsavgift har inkomst som föranleder sjömansskatt undantagits vid den inkomstberäkning som skall ligga till grund för sjukförsäkringsavgiften. Beräkningen görs. som antytts i den allmänna motiveringen, beträffande anställda av lokal skattemyndighet som också svarar för avgiftsuträkningen. För försäkrade mcd inkomst av annat" förvärvsarbete beräknas, med hänsyn bl.a. till bestämmelserna i 3 kap. ?. & tredje stycket andra punkten. avgiftsunder- lag och sjukförsäkringsavgift av försäkringskassan.

Femte stycket innehåller en bestämmelse som begränsar den totala

Prop. l973:46 130

sjukförsäkringsavgiften till högst 10 % av den beskattningsbara inkomsten för det inkomstär som avgiften avser. F.n. finns inte motsvarande begränsning när det gäller avgift avseende tilläggssjukpenning.

I sjätte stycket finns f. n. i en första punkt ett stadgande som innebär att pensionär som till följd av bestämmelserna i 4 kap. 3 & (föreslagna 3 kap. 3 5) om begränsad sjukpenningtid har rätt till sjukpenning för mindre än 90 dagar vid ingången av den månad avgiften avser skall erlägga hälften av vanlig avgift. Som framgår av 19 kap. 2 5 skall pensionärer i fortsättningen vara befriade från sjukförsäkringsavgift. Stadgandet kan därför utgå.

Övriga reduktionsregler i sjätte stycket, vilka gäller avgifter till sjukpenningförsäkringen för sjömän i vissa fall, har kunnat utgå som överflödiga med hänsyn till övriga förändringar i avgiftssystemet. Avgift till sjukförsäkringen skall således som tidigare nämnts aldrig påföras någon som inte haft till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst och avgift för sjukpenningförsäkringen beräknas inte på inkomst som föranleder sjömansskatt.

Inte heller bestämmelserna i nuvarande sjunde stycket om befrielse från avgift för grund- och tilläggssjukpenning under tid för värnplikts- tjänstgöring har ansetts kräva någon motsvarighet i det nya systemet. Anledningen härtill är att det avbrott i förvärvsarbetet som värnplikts— tjänstgöringen innebär i fortsättningen direkt påverkar storleken av den avgiftsgrundande inkomsten och därmed avgiften till sjukpenningförsäk- ringen.

7.5

Statsbidrag skall utgå med en tredjedel av kassornas utgifter för sjukförsäkringsförmånerna inberäknat utgifter för läkemedel och kas- sornas förvaltning. Vid beräkningen av utgifterna för visst är tillämpas en kontantprincip. En utgift skall således anses hänförlig till det år utbetal- ningen gjordes även i de fall det rör sig om t. ex. en utbetalning för åtgärd som företagits under föregående år.

20 kap. 35

Ändringen betingas av att bestämmelserna om barntillägg i 3 kap. 9 & avses upphävda.

45

Ändringen har gjorts för att markera att avdrag för ogulden tilläggs- pensionsavgift inte får ske på grundval av att pensionspoäng det år avgiften avser har tillgodoräknats den försäkrade för inkomst som avses i 11 kap. 3 5 första stycket d).

Prop. l973:46 131

21 kap. 1 %

Beträffande höjningen till 20 kr. av den totalram för den frivilliga sjukpenningförsäkringens förmåner som gäller enligt-bestämmelserna i paragrafens tredje stycke hänvisas till den allmänna motiveringen.

Ö vergångsb estäm m elserna

[ enlighet med vad som angivits i den allmänna motiveringen avses försäkrade. som vid tiden för lagändringens ikraftträdande är sjukpen- ningförsäkrade men vilkas inkomster ligger under den nya inkomstgrän- sen, övergångsvis få behålla sin sjukpenningförsäkring enligt nuvarande regler sålänge de har inkomst uppgående till nu gällande 1 800 kr. per år. Stiger inkomsten till 4 500 kr. eller däröver kommer självfallet de nya reglerna att bli tillämpliga på den försäkrade. Sjukpenning enligt över- gångsbestämmelserna skall vara skattefri även i fortsättningen. Dessa regler omfattar även försäkrade som avses i 3 kap. '.)ä första stycket tredje punkten såvida förvärvsinkomsten ligger inom det skikt det här är frågan om.

Som framgått av vad som anförts under -3 kap. 9 5 kan den som vid ikraftträdandet både är berättigad till hemmamakeförsäkring och till försäkring enligt övergångsbestämmelserna välja vilken försäkringsform han önskar tillhöra. Väljer den' försäkrade att omfattas av hemmamake— försäkringen kan han därefter inte gå in under övergångsbestämmelserna.

Som tidigare nämnts skall i fråga om ändring av sjukpenningklass de nya reglerna i 3 kap. 5 & gälla. Detta innebär att beslut om ändring av" sjukpenningklass skall få verkan trettio dagar efter det beslutet fattats.

När försäkrad har sjukpenningförsäkring med karenstid enligt 3 kap". 11 % gäller karenstiden f. 11. bara ifråga om rätten till tilläggssjukpenning. ] det nya systemet kommer däremot karenstiden att omfatta sjukpen- ningen i dess helhet. Möjlighet bör därför öppnas för den som vid ikraftträdandet har sjukpenningförsäkring som gäller med karenstid att inom viss tid anmäla om han vill ändra'sin försäkring oavsett om han uppfyller eljest gällande krav på att ha god hälsa och ej ha fyllt 55 år. Bestämmelse härom har upptagits i övergångsbestämmelserna. Det förutsätts att försäkringskassorna underrättar berörda försäkrade om

denna möjlighet. _

De särskilda bestämmelserna i 15 kap. ?. & om gynnsammare pensions- beräkning för vissa äldre försäkrade skall självfallet tillämpas för tid före den nya lagstiftningens ikraftträdande.

Beträffande bestämmelserna om omställningsbidrag i sista punkten hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 5.6 och 5.101) samt till

1

kommentaren till 17 kap. 4 s

Prop. l973:46 132

Hänvisningar till S7-1

7.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (l954:243) om yrkesskadeför- säkring

Samma regler har ansetts böra gälla angående sjukpenning i yrkesska- defall oavsett om skadefallct inträffat före eller efter den nya lagstift- ningens ikraftträdande och oavsett om det rör sig om obligatorisk eller frivillig försäkring. En annan ordning skulle leda till bl. a. lagstiftnings- mässiga problem och risk för osäkerhet hos de försäkrade. Förslaget till ändringar i YFL har utformats med nyssnämnda utgångspunkt. Ett särskilt övergångsproblem tas upp i anslutning till kommentarerrm till 9 5 och till övergångsbestämmelserna.

45

Angående ändringen i denna paragraf hänvisas till vad som sägs i kommentaren till () $.

9å

Ändringen i andra stycket har vidtagits för_ att skapa likformighet mellan YFL och AFL vad beträffar värdering av naturaförmåner (jfr 3 kap. 2 & AFL).

[ sista stycket finns en regel som innebär att i fall då yrkesskadad inte har en årlig arbetsförtjänst av 1 800 kr., inkomsten ändock skall beräknas till detta belopp. [ samband med att lägsta inkomstgränsen för sjukpen— _ ning enligt AFL föreslås höjd till 4 500 kr. har sjukpenningutredningen föreslagit en höjning av nyssnämnda inkomstminimum till 4 500 kr. för att tillgodose behovet av samordning med AFL:s sjukpenningsystem i sjukersättningsfallen. [ utredningens förslag ingår vissa övergångsbcstäm- melscr avseende äldre yrkesskadefall.

Riksförsäkringsverket, yrkesskadet'örsäkringskommittén och LO hari sina remissyttranden anfört att utredningens förslag i vissa situationer leder till att en yrkesskadad med inkomst understigande 4 500 kr. inte blir tillförsäkrad sjukpenning under samordningstiden enligt 11 &.

För att undvika det berörda problemet har den lösningen valts att bestämmelserna i 9 & sista stycket lämnats orubbade och i stället regler för dessa fall upptagits i övergzingsbcstämmelser till ändringarna i YFL. Dessa kommenteras i det följande. Det erinras om att yrkesskadeförsäk- ringskommitten har i uppdrag att genomföra en allmän revision av YFL.

ils

Ändringen i första stycket föranleds av att bestämmelserna om begränsad sjukpenningtid för ålderspensionärer i AFL överförts från 4 kap. 3 5 till 3 kap. 3 5. I andra stycket företagna ändringar betingas av klassplaceringssysternets avskaffande.

Prop. l973:46 133

13—1555

Hänvisningarna i andra—tredje styckena av 135 till sjukpenningklas- serna i AFL har ersatts med ett nytt" andra stycke som hänvisar till de. nya bestämmelserna i 3 kap. 45 AFL. I samband härmed har hänvisningen utvidgats till att omfatta bestämmelserna i sagda paragraf om sjukpen- ningavdrag vid sjukhusvård varigenom bestämmelserna i 15 5 kan upp- hävas.

Avskaffandet av särskilda barntillägg till sjukpenning föranlcder upp- hävande av 14 å och enjämkning i sista stycket av 13 &.

17ä

Ändringen har vidtagits för att markera att vårdbidrag är en från ' sjukpenning resp. livränta skild förmån.

18, 28, 30. 37 och 47 åå

Ändringarna i dessa paragrafer föranleds av barntilläggens avskaffande saint upphävandet av 13— 14 Så.

Övergångsbestämmelserna

Bestämmelserna medför att i den mån den försäkrade vid skada ej är berättigad till sjukpenning enligt AFL eller övergängsbestämmclserna därtill, han skall åtnjuta sadan enligt YFL i dess äldre lydelse, som i sin tur ansluter till de äldre bestämmelserna i AFL. Detta innebär att beloppet av sådan sjukpenning (som-blir skattefri) bestäms med ledning av 3 kap. 45 AFL i dess äldre lydelse och att likaledes barntillägg kommer att utgå enligt äldre bestämmelser. ' '

7.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg Och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Regeln att ersättning på grund av sjukförsäkring i allmän försäkrings— kassa inte skulle räknas som inkomst vid tillämpningen av lagen motiverades ursprungligen med att det förelåg svårigheter att beräkna den försäkrades sjukpenning på grund av att sjukpenningen efter viss tid sattesned. l praxis inräknas emellertid numera i årsinkomsten den inkomst som motsvarar den lägsta i den sjukpenningklass vederbörande tillhör. Bestämmelsen om ersättning på grund av sjukförsäkring saknar därför numera praktisk betydelse och kan utgå.

7.4. Förslaget till lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950: 261) 6 s

Ändringarna i denna paragraf föranleds av klassplaceringssystemets avskaffande och slopandet av barntillägg till sjukpenning. Beträffande sjukpenning vid sjukhusvård har hänvisningen till 3 kap. 4 % AFL

Prop. l973:46 134

utvidgats, varigenom 2 mom. femte stycket kan upphävas (jfr. special- motiveringen till 13—15 så YFL).

12, 21 och 2221 55

Ändringarna i dessa paragrafer föranleds av klassplaceringssystemets avskaffande och slopandet av barntillägg till sjukpenning.

Övergångsb estämmelserna

Beträffande övergångsbestämmelserna hänvisas till vad som anförts rörande övergångsbestämmelserna till YFL.

7.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning till smittbärare

3€

Ändringarna i denna paragraf föranleds av klassplaceringssystemets avskaffande och slopandet av barntillägg till sjukpenning.

45

De tidigare, till reglerna i 3 kap. 4€j tredje—fjärde styckena AFL anslutande men formellt självständiga bestämmelserna i denna paragraf om sjukpenningavdrag vid sjukhusvård har i samband med barntilläggens slopande ersatts med'en bestämmelse som i likhet med motsvarande bestämmelse i 13 % YFL enbart innehåller en hänvisning till 3 kap. 4 & AFL.

5 ä Ändringen stäri samband med barntilläggens slopande.

övergångsbestäm melserna

Övergångsbcstämmelserna innebär att tillfällig smittbärare, som vid lagens ikraftträdande uppbär ersättning enligt 3 %, får behålla denna förmän ersättningsperioden ut.

7.6. Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m. m.

4å

Har livränta börjat utgä till följd av yrkesskada och medför skadan änyo sjukdomstillständ som medför rätt till sjukpenning skall livräntan

Prop. l973:46 135

under sjukdomstiden utbytas mot sådan. Enligt gällande lydelse av 4 5 får i sådant fall sjukpenningen inte understiga en fyrahundradedel av den livränta som efter värdesäkring skulle ha utgått till den skadade. Bestämmelsen har utformats under hänsynstagande till att sjukpenningen f. n. är skattefri men livräntan skattepliktig. Enär sjukpenningen nu görs skattepliktig blir de båda förmånerna jämförbara. Sjukpenning som träder istället för livränta skall därför inte understiga en trehundrasextio- femtedel av livräntan.

7.7. Förslaget till lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.

55

Ändringarna är föranledda av de. nya finansieringsreglerna för sjukför- säkringen (se den allmänna motiveringen och specialmotiveringen till 19 kap. 4 & AFL).

Prop. 1973 :46 136

8. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen dels att antaga förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. 2. lag om ändring i lagen (1 954243) om yrkesskadeförsäkring, 3. lag om ändring i lagen (19622392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension, 4. lag om ändring i militärersättningsförordningen (l950z'261), 5. lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning ät smittbärare. 6. lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskade- livräntor m. m., 7. lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m., dels att till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 ”20 000 000 kr. Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställs förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlätas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Gunnel Anderson

Prop. l973:46 137