RÅ 2002 not 164

Not 164. Ansökan av E.H. om rättsprövning av beslut om bygglov. - Miljö- och byggnämnden i Sotenäs kommun beslutade den 9 augusti 2001, på ansökan av E.H., att bevilja bygglov för nybyggnad av fritidshus och garage/förråd på Långevik 1:76 i kommunen. - Sedan beslutet överklagats beslutade Länsstyrelsen i Västra Götalands län den 25 september 2001 att avslå överklagandet. - K.G. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. De vidhöll därvid vad som tidigare framförts och anförde bl.a. följande. Byggnaden har placerats på ett synnerligen olämpligt sätt i ett terrängavsnitt som tidigare varit tillgängligt för det rörliga friluftslivet. Det aktuella kustavsnittet är ett synnerligen hårdexploaterat område. En bygglovsprövning borde ha föregåtts av detaljplaneläggning av hela området. Byggnaden är placerad på ett orimligt framträdande sätt och stör därmed landskapsbilden. Byggnadens utseende och placering intill deras tillfartsväg och på område som skulle reserveras för det rörliga friluftslivet utgör betydande olägenheter. De framför också kritik mot kommunens handläggning av ärendet. - Kammarrätten i Göteborg hade genom beslut den 29 november 2001 med eget utlåtande överlämnat ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten, som hållit syn på platsen, hade därvid anfört bl.a. följande. Vid bedömningen enligt första meningen i 1 § i 3 kap. plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall en prövning av byggnadens anpassning till omgivningen göras. I detta ligger att särskild hänsyn skall tas inom områden som utgör värdefulla miljöer. Det är inte bara byggnader som kan anses utgöra värdefulla miljöer utan även det omgivande naturlandskapet kan ha betydelse. Bestämmelsen innebär också ett krav på att byggnader skall utformas med hänsyn till lokal tradition i fråga om byggnadens form i stort, t.ex. höjd och takform eller i detalj, t.ex. materialval, färgsättning och fönsterformer. När byggnader placeras fritt i landskapet utan anknytning till andra byggnader har även områdets topografi och landskapstypen betydelse. Den fastighet som ansökan om bygglov avser ligger inom område som enligt 4 kap.miljöbalken med hänsyn till natur- och kulturvärdena i området är av riksintresse och som också utgör strandskyddsområde. I översiktsplanen avseende fastigheten sägs att ny bebyggelse får tillkomma endast som komplettering eller förtätning av befintlig bebyggelse där det ej påtagligt skadar naturmiljön eller strider mot naturvårdens och friluftslivets intressen. Vid byggnation i ett område som det aktuella måste stora krav ställas på god anpassning till omgivningen. Särskilt betydelsefullt är detta när marken är högt belägen och landskapet kargt. I förevarande fall är fritidshuset väl synligt från flera håll. Från havet sett bryter det horisontlinjen till skillnad mot de närliggande husen som följer bergens konturer. Det avviker också från bohuslänsk tradition vad avser formen på flera av fönstren och den med vinklat tak försedda fönsterutbyggnaden på fasaden mot havet. Det skiljer sig även från närliggande hus genom att det har spetsigare takvinklar och fönster i övre plan. Mot bakgrund härav anser kammarrätten att fritidshusets placering och utformning inte är lämplig med hänsyn till landskapsbilden och naturvärdena på platsen. Kammarrätten anser således att det sökta bygglovet inte uppfyller kraven i 3 kap. 1 § PBL. Vad som åberopats beträffande 3 kap. 2 § PBL utgör inte skäl att jämlikt denna bestämmelse vägra bygglov. - E.H. inkom med ett flertal skrivelser och anförde bl.a. annat följande. De vidhåller att såväl fritidshusets placering som dess utformning är lämplig med hänsyn till landskapsbilden och naturvärdena på platsen. Utvändig fasadpanel är av lärkträ vilket är ett mycket miljövänligt material. Fasadpanelen är inte avsedd att behandlas utan kommer av naturliga skäl att få en patina som är grå och som väl smälter in i naturen. Fönstrens utformning och placering är valda för att få maximal mängd solljus in i byggnaden. Ytterligare två hus i omgivningen har samma utformning och placering av fönster som den aktuella byggnaden. Det är inte något område med obruten karaktär. Byggnationen medför inte någon inverkan på floran eller på området i övrigt. Fråga om vad den bohuslänska byggnadstraditionen består av bör utredas. - Sotenäs naturskyddsförening och Miljö- och byggnämnden i Sotenäs kommun inkom med skrivelser i ärendet. -Regeringen (Miljödepartementet, 2002-05-30): Regeringen, som prövar ärendet på talan av K.G. m.fl., finner att ärendet kan tas upp till slutlig prövning utan ytterligare utredning. - Regeringen konstaterar att kammarrätten, som hållit syn på platsen, funnit att byggnadsföretaget inte uppfyller kraven i 3 kap. 1 § PBL. Vad E.H. anfört utgör inte skäl för regeringen att göra annat ställningstagande i den frågan. Med hänsyn till vad som framkommit i ärendet finner regeringen att överklagandet bör bifallas och att miljö- och byggnämndens beslut den 9 augusti 2001 om bygglov för nybyggnad av fritidshus och garage/förråd därmed bör upphävas. - Regeringen upphäver, med ändring av länsstyrelsens beslut, miljö- och byggnämndens beslut den 9 augusti 2001 att bevilja bygglov för nybyggnad av fritidshus och garage/förråd på Långevik 1:76 i Sotenäs kommun. - E.H. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att beslutet skulle upphävas och målet visas åter till regeringen för ny handläggning. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Regeringens beslut strider mot 3 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Regeringen har utan egen utredning beslutat att bygglovet bör upphävas med hänvisning till kammarrättens utlåtande. Länsstyrelsen har i sitt beslut kommit fram till att byggnadens placering och yttre form bör kunna godtas och att den får anses förenlig med kraven i 3 kap. 1 § PBL. Kammarrätten har kommit till motsatt uppfattning och bl.a. ansett att byggnaden är väl synlig från flera håll. Detta är ett förhållande som delas med andra byggnader på platsen. Av bildutredningen framgår att samtliga byggnader är väl synliga varvid omkringliggande byggnader är mer framträdande. Kammarrätten har vidare angivit att byggnaden avviker från bohuslänsk tradition. Han har hos regeringen begärt en utredning av vad denna bohuslänska byggnadstradition skulle omfatta. En sådan utredning har inte gjorts. Regeringens beslut har därigenom kommit att baseras på ett bristfälligt underlag. Enligt företrädare för kommunen finns inte någon entydig bohuslänsk byggnadstradition på den aktuella platsen. Kammarrätten har också konstaterat att byggnaden skiljer sig från närliggande hus genom att ha spetsiga takvinklar och fönster i övre plan. Av fotomontage framgår att byggnaden, efter det att fasaden som är i lärkträ har antagit sin naturliga grå färg, mycket väl smälter in i landskapet. - Regeringsrätten höll den 2 oktober 2002 muntlig förhandling i målet. - Regeringsrätten (2002-10-28, Lindstam, Schäder, Ersson, Nord, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Fastigheten Långevik 1:76 i Sotenäs kommun är belägen inom ett område som enligt 4 kap.miljöbalken med hänsyn till natur- och kulturvärdena i området är av riksintresse och som också utgör strandskyddsområde. Området omfattas inte av detaljplan. Av 8 kap. 12 § PBL framgår att för bygglov förutsätts att kraven i 3 kap. 1 § samma lag är uppfyllda. Byggnader skall enligt 3 kap. 1 § PBL placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall vidare ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. - De i målet tillämpliga bestämmelserna är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för olika bedömningar. Regeringen har som underlag för sin bedömning bl.a. haft ett utlåtande från Kammarrätten i Göteborg som hållit syn på fastigheten. - Vad som förekommit i målet ger enligt Regeringsrättens mening inte vid handen att regeringen, när den fattade sitt beslut rörande bygglovet, på grund av bristande underlag eller på annat sätt skulle ha felbedömt fakta eller överskridit det handlingsutrymme som ifrågavarande lagregler ger. Utredningen i målet visar inte heller att det vid handläggningen av nu aktuellt ärende förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att regeringens klandrade avgörande på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2002-09-18, Lindqvist)

*REGI

*INST