RÅ 2002 not 59

Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Rätt till avdrag förelåg för förlust vid avyttring av regressfordran

Not 59. Överklagande av C.P. ang. inkomsttaxering 1994. - C.P. var delägare i C.J:s Möbler AB och gick i borgen för lån som bolaget hade tagit upp. C.P. tvingades infria sina borgensåtaganden och betalade totalt 110 000 kr till Jönköpings läns utvecklingsfond samt AB Samspar. Därmed fick han en regressfordran på bolaget. Han avyttrade fordringen för 100 kr och yrkade i deklarationen avdrag för realisationsförlust med 76 930 kr, motsvarande 70 % av (110 000 kr - 100 kr =) 109 900 kr.- Skattemyndigheten i Jönköpings län (1994-10-31) godtog inte det yrkade avdraget och det gjorde inte heller, efter överklaganden från C.P:s sida, Länsrätten i Jönköpings län (1995-10-10) och Kammarrätten i Jönköping (1998-02-25). Länsrätten och kammarrätten avslog vidare C.P:s yrkanden om ersättning för kostnader med 2 000 kr respektive 3 000 kr. - C.P. fullföljde sin talan hos Regeringsrätten och yrkade också ersättning för kostnader där med 4 000 kr. - Regeringsrätten (2002-05-07, Hulgaard, Almgren, Melin, Stävberg, Kindlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Efter den redogörelse för omständigheterna som återgetts inledningsvis anförde Regeringsrätten: C.P:s avyttring av regressfordringen är en sådan avyttring som enligt 3 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, medför rätt till avdrag från intäkt av kapital för realisationsförlust. När det gäller beräkningen av omkostnadsbeloppet (24 § 1 mom. första stycket SIL) har Regeringsrätten i ett liknande mål ansett att förvärvet av regressfordran är att anse som ett med köp och byte jämförligt fång och att omkostnadsbeloppet utgörs av det belopp som den skattskyldige betalat till långivaren (RÅ 2001 ref. 57). - Skäl för annat synsätt i förevarande mål föreligger enligt Regeringsrättens mening inte. Realisationsförlusten för C.P. skall därför beräknas till (110 000 kr - 100 kr =) 109 900 kr. - Hinder för avdrag för realisationsförlust kan dock föreligga enligt 20 § andra stycket kommunalskattelagen (1928:370) om förlusten är att se som en personlig levnadskostnad (jfr RÅ 1985 Aa 204 och RÅ 2000 ref. 45). Med hänsyn till vad som framkommit om bakgrunden till förlusten saknas emellertid anledning att betrakta den som en sådan kostnad för C.P. Avdrag får därför enligt 3 § 2 mom. SIL göras med 70 procent av förlusten. - Regeringsrätten finner således att C.P. är berättigad till det yrkade avdraget. - C.P. har yrkat ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. för kostnader i länsrätten och i kammarrätten med 2 000 kr respektive 3 000 kr, samt för kostnader i Regeringsrätten med 4 000 kr. Regeringsrätten finner att ersättning bör beviljas med yrkade belopp. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar, med ändring av kammarrättens dom, att C.P. vid 1994 års inkomsttaxering har rätt till avdrag från intäkt av kapital för realisationsförlust vid avyttring av regressfordran med yrkade 76 930 kr. - Regeringsrätten beviljar C.P. ersättning av allmänna medel för kostnader i dels länsrätten och kammarrätten med 2 000 kr respektive 3 000 kr, dels Regeringsrätten med 4 000 kr. (fd I 2002-04-17, Kristiansson) - Samma dag meddelades domar i ytterligare fyra mål där omständigheterna var likartade (mål 2378-1998, 3355-2001, 427-2000 och 453-2000). Med motsvarande motivering som i målet rörande C.P. biföll Regeringsrätten klagandenas yrkanden om avdrag för realisationsförlust och ersättning för kostnader (mål 3355-2001 och 453-2000 avsåg 1995 års inkomsttaxering och avdragsrätten grundades där också på 29 § 2 mom. SIL; i mål 427-2000 och 453-2000 framställdes inget yrkande om ersättning för kostnader).

*REGI

*INST