RÅ 2002 not 75

Not 75. Ansökan av A.H. m.fl. om rättsprövning av beslut ang. antagande av fastighetsplan.- Kommunfullmäktige i Mora kommun (1996-11-28) antog fastighetsplan för Morkarlby 35:12, 35:14 m.fl. (f.d. kvarteret Hållbusänget) i Mora kommun. Beslutet överklagades av bl.a. A.H., E.H., B.H. och C.H. som i en gemensam skrivelse sammanfattningsvis ansåg att befintliga fastigheter (Morkarlby 36:9, 38:7) inte skulle avstå mark eller belastas med servitut och att fastigheten Morkarlby 40:30 skulle återfå mark mot Hållbusvägen och få bibehålla tidigare utfart över S 52. De yrkade i första hand att antagandebeslutet skulle upphävas i dess helhet. - Länsstyrelsen i Dalarnas län (1997-07-15) ändrade inte kommunens beslut. Som motivering för sitt beslut anförde länsstyrelsen bl.a. följande. För aktuellt område gäller detaljplan, fastställd av länsstyrelsen den 17 november 1987. Området redovisas i detaljplanen för bostadsbebyggelse, fristående hus, i en våning. Antagen fastighetsplan strider inte mot detaljplanen. - Fastighetsplanen föreslår att området delas upp i 12 fastigheter. Den föreslagna fastighetsindelningen stämmer i stort överens med en illustrationsplan som upprättats i samband med detaljplanen. - Föreslagna förändringar av fastigheterna, i form av avstående och erhållande av mark, är godtagbara och medför att välarronderade fastigheter, lämpliga för sitt ändamål, kan tillskapas. - Föreslaget servitut, i anslutning till befintlig huvudbyggnad, och dess utformning är godtagbart. - Den föreslagna ändrade utfarten motiveras av den gällande detaljplanen och närheten till det i detaljplanen redovisade parkstråket. - Fastighetsplanen har tillkommit för att underlätta ett genomförande av detaljplanen. Det är ett angeläget allmänt intresse att detaljplanen kan genomföras. - Fastighetsplanen har, med hänsyn till omständigheterna på platsen, fått en godtagbar utformning. Skälig hänsyn har tagits till befintlig bebyggelse och rådande fastighetsförhållande. Föreslagna fastigheter är långsiktigt lämpliga för sitt ändamål. - De olägenheter av fastighetsplanen, som de klagande framfört, är inte större än att de bör kunna tålas och föranleder inte länsstyrelsen att ändra kommunens beslut. - A.H., E.H., B.H. och C.H. överklagade länsstyrelsens beslut. De vidhöll därvid vad som tidigare framförts och framhöll särskilt att det i fastighetsplanen inte eftersträvats en planutformning som uppfyllde kravet på minsta möjliga skada för dem, att fastighetsplanen helt bortsåg från pågående och tidigare markanvändning, att fastigheterna avsiktligt lagts ut så att inlösensmöjligheter uppstod i deras samtliga fastigheter samt att deras yrkande om servitut för underhåll av byggnader i tomtgräns och för bibehållande av utfarten för Morkarlby 40:30 över Morkarlby 40:38 inte tagits upp till prövning. Vidare framhöll de att beslutet gick ut över enskild part utan att något angeläget allmänt intresse förelåg eller någon intresseavvägning eller rättslig bedömning gjorts i ärendet. De framhöll också att fastighetsplanen stred mot detaljplanen och att förutsättningar saknats att anta en fastighetsplan eftersom detaljplanens genomförandetid gått ut. Dessutom framförde de kritik mot länsstyrelsens handläggning. - Lantmäteriverket hade den 10 maj 1999 yttrat sig i ärendet. Lantmäteriverket hade därvid anfört bl.a. att de förändringar som föreslagits i fastighetsplanen var motiverade från allmän synpunkt och att den föreslagna fastighetsindelningen möjliggjorde ett genomförande av den gällande detaljplanen. Verket framhöll också att en omreglering i enlighet med fastighetsplanen skulle ge betydlig bättre förutsättningar för ett på sikt effektivt markutnyttjande än vad nuvarande fastighetsindelning innebar och att olägenheterna med den gällande indelningen enligt verkets mening var så pass stora att den lösning som fastighetsplanen redovisade borde kunna godtas. Vidare framhöll verket att såvitt verket kunde förstå försvann fastighetsägarnas möjlighet till långsiktig utfart mot Stenvägen redan i och med att detaljplanen antogs eftersom den direkta anslutningen till gata togs bort. Oavsett om kommunen enligt fastighetsägarna utlovat fortsatt användning av befintlig utfart så förändrades inte det uppkomna rättsläget genom fastighetsplanen. Enligt. Lantmäteriverket var fastighetsplanens lösning en naturlig följd av detaljplanen. Vad gällde servitutet för Morkarlby 36:7 anförde verket att en fastighetsägares möjligheter att underhålla en byggnad i eller nära fastighetsgränsen borde säkerställas på ett eller annat sätt. I de fall det behövdes en formell reglering kunde det ske genom servitut på sätt som redovisats i ärendet. - Regeringen (Miljödepartementet, 2000-03-16) avslog överklagandet och anförde som säl för sitt beslut. Regeringen finner att vad de klagande framfört om länsstyrelsens handläggning av ärendet inte utgör skäl att upphäva länsstyrelsens beslut. - Vid upprättande av en fastighetsplan skall enligt 6 kap. 4 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan in verka på planens genomförande. Om planen skall. reglera markens indelning i fastigheter skall vidare bestämmelserna i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, tillämpas. Där föreskrivs bl.a. att fastighetsbildning skall ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir varaktigt lämpad för sitt ändamål med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar. - Regeringen konstaterar att gränsen för det aktuella kvarteret fastlagts i den gällande detaljplanen, som även reglerar var anslutning till gatumark kan ske från fastigheter inom kvarteret. Vidare anger detaljplanen att kvarteret endast får användas för bostadsändamål. - Regeringen finner bl.a. mot bakgrund av detaljplanens utformning och vad Lantmäteriverket anfört att fastighetsplanens utformning inte kan anses innebära en felaktig avvägning mellan de olika intressen som skall beaktas eller i övrigt medföra sådana olägenheter för klagandena att planen av det skälet inte kan godtas. Den omständigheten att genomförandetiden för detaljplanen har löpt ut innebär inte heller att rätten för fastighetsägare och andra att erhålla bygglov för åtgärder som stämmer med planen har gått förlorad eller att hinder föreligger att upprätta och genomföra en fastighetsplan. Kommunens rätt att med stöd av 6 kap. 24 § första stycket PBL lösa fastigheter eller delar av fastigheter som tillhör olika ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en fastighet hindrar inte att fastighets ägarna själva genomför planen med stöd av 3 kap. 4 § FBL. Vad de klagande framfört utgör inte heller i övrigt skäl att upphäva beslutet att anta fastighetsplanen. Överklagandet bör därför avslås. - A.H., B.H., E.H. och C.H. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att beslutet skulle upphävas. De anförde bl.a. följande. Regeringens beslut kränker deras äganderätt och strider mot bestämmelserna i 2 kap. 18 § regeringsformen och artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Beslutet strider också mot regleringen i PBL och FBL. Vidare innebär beslutet att kraven på en rättvis rättegång enligt artikel 6.1 och rätten till ett effektivt rättsmedel enligt artikel 13 i Europakonventionen inte är uppfyllda. - Planläggningen av området har pågått sedan slutet av 1960-talet. Förfarandet har inneburit att det sedan 1969 rått byggnadsförbud beträffande fastigheterna. Byggnadslov har inte kunnat beviljas då det rått ovisshet om hur fastigheterna slutligt skall utformas och vilken mark som skall få bebyggas. Detta har fått till följd att det inte gått att sälja eller belåna fastigheterna och att deras marknadsvärde sjunkit. Fastighetsplanen medför betydande inskränkningar i deras äganderätt. Inskränkningarna har gjorts utan att man tagit hänsyn till hur fastigheterna används. Genom fastighetsplanen åläggs de långtgående tvångsåtgärder med betydande kostnader för ombildandet av fastigheterna utan att det medför någon motsvarande nytta för dem. Fastighetsplanen innebär att de fråntas möjligheten att använda befintlig utfart från fastigheten Morkarlby 40:30, vilket strider mot detaljplanen. Ifrågavarande fastighet är den enda jordbruksfastighet som i fastighetsplanen fråntas sin gårdsmark. Ombildningen av fastigheten innebär att den inte blir varaktigt lämpad för sitt ändamål, vilket strider mot detaljplanen. Fastighetsplanen får också till följd att jordbruksfastigheten belastas med ett servitut, vilket det saknas laga grund för. Enligt kommunen finns det inom överskådlig tid inte någon efterfrågan på tomter i kommunen. Fastighetsplanen strider därmed också mot aktualitetskravet i 3 kap. 1 § FBL, eftersom fastighetsbildning inte får ske om det finns grund för att anta att ändamålet med fastighetsbildningen inte kommer att uppfyllas. - Regeringsrätten (2002-05-30, Lavin, Schäder, Almgren, Melin, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Enligt 1 kap. 5 § PBL skall vid prövning av frågor enligt lagen både allmänna och enskilda intressen beaktas, om inte annat är särskilt föreskrivet. En fastighetsplan skall enligt 6 kap. 3 § PBL antas för ett område som omfattas av detaljplan, om det behövs för genomförande av en ändamålsenlig indelning i fastigheter, om detaljplanens genomförande i andra fall underlättas genom en fastighetsplan eller om en fastighetsägare begär det och planen inte är uppenbart onödig. Enligt 6 kap. 4 § första stycket PBL skall skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Enligt andra stycket i samma paragraf skall 3 kap. 1 § FBL tillämpas om planen skall reglera markens indelning i fastigheter eller om den skall ge bestämmelser om servitut och liknande särskilda rättigheter. I 3 kap. 1 § FBL föreskrivs att fastighetsbildning skall ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. De nu nämnda bestämmelserna är allmänt hållna och ger de tillämpande myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. - Regeringsrätten finner att sökandena inte visat att regeringen vid beslutsfattandet felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som den aktuella lagregleringen ger i planärenden. Något förfarandefel från länsstyrelsens eller regeringens sida som kan ha påverkat utgången i det aktuella målet har inte heller framkommit. - Regeringsrätten finner vidare att det sökandena anfört i målet inte kan anses innebära att regeringens rättstillämpning står i strid med bestämmelserna i 2 kap. 18 § regeringsformen om egendomsskydd. Inte heller finns det med anledning av vad som framkommit grund för att hävda att lagtillämpningen strider mot kraven i Europakonventionen eller det första tilläggsprotokollet. - Regeringsrätten finner således att regeringens beslut inte strider mot någon rättsregel på det sätt sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2002-05-02, Hammarberg)

*REGI

*INST