RÅ 2002 not 77

Då kammarätt underlåtit att bereda offentligt biträde tillfälle att komma in med kostnadsräkning överlämnades ett först i Regeringsrätten framställt yrkande om ersättning för arbete i kammarrätten till kammarrätten för prövning

Not 77. Överklagande av J.M. ang. ersättning till offentligt biträde. - Länsrätten i Stockholms län förordnade den 24 september 2001 advokaten J.M. till offentligt biträde för J.T. i ett mål om beredande av vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) av J.T:s son M. Länsrätten beslutade i dom den 12 december 2001 att M. skulle beredas vård med stöd av LVU. J.T. överklagade domen den 2 januari 2002 hos Kammarrätten i Stockholm. I yttrande, inhämtat av kammarrätten, anförde socialnämnden i Tyresö kommun att J.T. numera inte var vårdnadshavare för M. och att hon därför saknade behörighet att överklaga länsrättens dom. Kammarrätten inhämtade vidare att Handens tingsrätt den 14 december 2001 interimistiskt hade förordnat M:s fader som ensam vårdnadshavare samt att Svea hovrätt den 16 januari 2002 hade fastställt tingsrättens beslut. I beslut den 28 januari 2002 avvisade kammarrätten J.T:s överklagande, eftersom hon vid tidpunkten för överklagandet inte var vårdnadshavare för sonen. J.M. hade dessförinnan inte beretts tillfälle att komma in med kostnadsräkning. - I överklagande framställde J.M. för egen del yrkande om ersättning för arbete i kammarrätten med 3 186 kr. -Regeringsrätten (2002-06-04, Schäder, Almgren, Melin, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av lagen (1996:1620) om offentligt biträde framgår att ett offentligt biträde har rätt till skälig ersättning för bl.a. arbete. Ersättningen fastställs i samband med att den rättsliga angelägenheten avgörs. - Kammarrätten har i beslut avvisat J.T:s överklagande utan att ge J.M. tillfälle att komma in med kostnadsräkning. - Regeringsrätten finner att kammarrätten borde ha berett J.M. tillfälle att komma in med kostnadsräkning. Har domstolen av förbiseende underlåtit att fatta ett beslut som skulle ha meddelats i samband med ett avgörande, får domstolen enligt 32 § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) komplettera sitt avgörande inom sex månader från det att avgörandet vann laga kraft. Det av J.M. i Regeringsrätten framställda yrkandet om ersättning för arbete i kammarrätten bör därför överlämnas till kammarrätten för prövning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten överlämnar J.M:s kostnadsräkning till kammarrätten för vidare handläggning. - (Regeringsrådet Lavin var skiljaktig och anförde: J.M. har i den överklagandeskrift som han upprättat för sin klients räkning för egen del yrkat att Regeringsrätten skall undanröja kammarrättens beslut att inte tillerkänna honom ersättning som offentligt biträde där, alternativt fastställa ersättning med 3 186 kr avseende tre timmars arbete. J.M. har inte framställt något ersättningsyrkande hos kammarrätten, och kammarrätten har självfallet inte heller prövat frågan om hans rätt till ersättning. Det beslut som J.M:s överklagande hänför sig till avser enbart frågan om hans klient kan anses ha haft klagorätt i målet och innehåller således inte något om hans rätt till ersättning. - I stället för att låta sitt ersättningsyrkande ingå i klientens klagoskrift skulle J.M. ha kunnat begagna andra rättsliga utvägar. En möjlighet hade varit att hos kammarrätten påkalla rättelse av kammarrättens beslut med hänvisning till 32 § andra stycket förvaltningsprocesslagen. Där föreskrivs att, om domstolen av förbiseende underlåtit att fatta ett beslut som skulle ha meddelats i samband med ett avgörande, domstolen får komplettera sitt avgörande inom sex månader från det att avgörandet vann laga kraft. En annan möjlighet hade varit att begära ersättning hos Rättshjälpsmyndigheten enligt 28 § andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619) (5 § lagen om offentligt biträde). Där föreskrivs att, om ett biträde inte begärt ersättning i rätt tid och därigenom förlorat rätten att få ersättningen fastställd av domstolen, Rättshjälpsmyndigheten får fastställa ersättningen under förutsättning att biträdet inte kände till att angelägenheten var anhängig vid domstolen eller att underlåtenheten beror på något annat ursäktligt misstag. Vid Rättshjälpsmyndighetens prövning bör kunna beaktas bl.a. en sådan omständighet som att det offentliga biträdet inte beretts tillfälle att lämna in sin kostnadsräkning. - Enligt min mening är Regeringsrätten förhindrad att upptaga J.M:s yrkande till prövning, eftersom det skulle innebära att Regeringsrätten gick utanför den prövningsram som det överklagade beslutet anger och beslutade i strid med den s.k. instansordningens princip. - Av vad nu sagts följer att Regeringsrätten bör avvisa J.M:s yrkande.) (fd I 2002-05-02, K. Fredriksson)

*REGI

*INST