RÅ 2003 not 139

Not 139. Överklagande av S.O. ang. prövningstillstånd i kammarrätt i mål om arbetsskadeförsäkring. - Vid ett olycksfall den 17 oktober 1997 ådrog sig S.O. frakturer på fyra framtänder. Malmöhus läns allmänna försäkringskassa beslutade den 25 maj 1998 efter omprövning att inte ändra ett tidigare beslut att inte utge ersättning för tandvård enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, LAF. Kassan motiverade beslutet med att de aktuella tänderna redan vid olyckstillfället varit i mycket dåligt skick genom förekomsten av omfattande kariesangrepp och att vårdbehov förelåg samt att det inträffade olycksfallet endast kunnat aktualisera sagda vårdbehov, men således inte orsakat detsamma på sätt som förutsätts vid tillämpningen av bestämmelsen i 2 kap. 2 § LAF. S.O. överklagade beslutet.Länsrätten i Skåne län (1999-03-08) avslog överklagandet. Efter nytt överklagande från S.O:s sida beslutade Kammarrätten i Göteborg (beslut i protokoll 2000-03-02) att inte meddela prövningstillstånd. - S.O. yrkade att Regeringsrätten skulle meddela henne prövningstillstånd för prövning i kammarrätten av hennes talan om tandvårdsersättning enligt LAF. - Riksförsäkringsverket (RFV) ansåg att S.O. borde beviljas prövningstillstånd. RFV anförde att målet rörde den principiellt intressanta - och i praxis sparsamt klarlagda - frågan om räckvidden av principen om att den försäkrade är försäkrad i befintligt skick. Enligt verkets mening torde det därför vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att kammarrätten prövade överklagandet. - Regeringsrätten (2003-07-03, Nordborg, Nilsson, Wennerström, Ersson, Dexe): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 34 a § andra stycket 1 förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall kammarrätten meddela prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt. - S.O. har vid färd till arbetet råkat ut för ett olycksfall som medförde ett akut behov av tandvård. - Enligt vad som följer av 3 kap. 3 § LAF kan vid arbetsskada ersättning utgå för bl.a. tandvård. Länsrätten har dock i detta fall vägrat S.O. ersättning med hänvisning till att hon skulle behövt den nu aktuella tandbehandlingen inom överskådlig tid även om olycksfallet inte inträffat och att erforderligt orsakssamband därför inte kunde anses föreligga mellan tandskadan och olyckan. Frågan i målet i sak är således bl.a. vilken betydelse för S.O:s ersättningsanspråk det har att det vårdbehov som utlöstes av hennes färdolycksfall bedömdes ha förelegat oavsett om olyckan inträffat eller ej. - Enligt LAF, i dess i målet tillämpliga lydelse, gäller att arbetsskadeersättning kan utgå när den försäkrade varit utsatt för olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet och övervägande skäl talar för att den skada som den enskilde ådragit sig är orsakad av den skadliga inverkan som han eller hon utsatts för (2 kap. 1 och 2 §§). - I förarbetena till lagstiftningen uttalas att orsakssambandet därvid skall prövas mot bakgrund av en individuell bedömning i varje fall relaterad till den enskilde försäkrade och med beaktande av dennes förutsättningar; man är så att säga försäkrad i befintligt skick. Det innebär att vid bedömningen hänsyn skall tas till individfaktorer som kan bidra till t.ex. längre läkningstid än normalt eller att skadan blir svårare än som annars skulle ha blivit fallet (jfr prop. 1954:60 s. 120, SOU 1992:39 s. 100 och prop. 1992/93:30 s. 20 och 25). - Den närmare innebörden av principen om försäkrad i befintligt skick är emellertid, som RFV framhållit, föga belyst i praxis. Detta gäller särskilt när fråga är om kombinationer av stor konstitutionell svaghet och liten påverkan i arbetet eller som i detta fall där det görs gällande att den försäkrade med all sannolikhet ändå skulle ha behövt genomgå den behandling som aktualiserades genom hennes färdolycksfall (jfr Grönwall, Hessmark, Jansson; Arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, sjätte upplagan, s. 94 ff.). Rättsläget i nu berörda hänseenden får således anses som oklart. - Mot bakgrund av det anförda finner Regeringsrätten att kammarrätten enligt 34 a § andra stycket 1 förvaltningsprocesslagen borde ha meddelat tillstånd till prövning av S.O:s talan. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver det överklagade beslutet och meddelar S.O. prövningstillstånd för prövning i Kammarrätten i Göteborg av hennes överklagande av Länsrättens i Skåne län dom den 8 mars 1999 i mål nr 6646-98. Handlingarna överlämnas till kammarrätten för fortsatt handläggning. (fd I 2003-06-11, Hedlund)

*REGI

*INST