RÅ 2003 not 164

Not 164. Överklagande av advokaten K.H. ang. byte av offentligt biträde i mål om vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). - Advokaten R.H. var förordnad som offentligt biträde för E.K. och J.H. i mål om beredande av vård enligt LVU av deras dotter F. - Gottsunda distriktsnämnd i Uppsala ansökte hos Länsrätten i Uppsala län om att F. skulle beredas vård med stöd av LVU. E.K. och J.H. bestred ansökan. Länsrätten fann i dom den 7 maj 2003 att förutsättningarna för vård enligt LVU var uppfyllda. E.K. och J.H. överklagade länsrättens dom till Kammarrätten i Stockholm. J.H. återkallade härefter sitt överklagande av länsrättens dom medan E.K. vidhöll överklagandet. Under dessa omständigheter ansåg sig R.H. förhindrad att företräda någon av föräldrarna och begärde hos kammarrätten att bli entledigad som offentligt biträde. Han upplyste att E.K. och J.H. föreslagit två andra advokater som nya offentliga biträden. I beslut i protokoll den 7 juli 2003 avskrev kammarrätten målet från vidare handläggning i den del det avsåg J.H:s överklagande samt avslog R.H:s begäran om byte av offentligt biträde. - R.H. överklagade och yrkade att byte av biträde skulle beviljas. Han anförde bl.a. att föräldrarna separerat och nu hade olika uppfattning bl.a. om vems bristande förmåga som vårdnadshavare som utgjort grund för omhändertagandet av barnet. Det var advokatetiskt ohållbart att fortsättningsvis företräda den ene av två tidigare klienter som i nu aktuellt skede hade diametralt olika uppfattningar i målet. - Domstolverket medgav att R.H. entledigades från uppdraget som offentligt biträde och att nytt biträde förordnas för i vart fall E.K. -Regeringsrätten (2003-10-15, Billum, Hulgaard, Melin, Nord, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 5 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde jämfört med 26 § andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619) framgår att byte av offentligt biträde endast får ske efter särskilt tillstånd och bara om det finns särskilda skäl. - Praxis är restriktiv när det gäller byte av biträde. I de fall ett offentligt biträde förordnats för två personer gemensamt på den grunden att de ansetts ha samma intressen i målet och klienterna senare kommer att inta olika ståndpunkter kan det vara nödvändigt att medge byte beträffande den ena klienten eller båda. En bedömning måste under alla omständigheter göras med hänsyn till målets natur och risken för att den tidigare klientens förhållanden ändå kan komma att aktualiseras i målet eller risken för att biträdet genom sitt uppdrag fått kännedom om förhållanden som kan få betydelse för hans möjligheter att utföra endast den ena klientens talan. - Mot bakgrund av vad R.H. anfört om vad som åligger honom i hans verksamhet som advokat och med hänsyn till Domstolsverkets inställning får särskilda skäl anses föreligga att entlediga honom som offentligt biträde för såväl E.K. som J.H.. Det ankommer på kammarrätten att ta ställning till dels frågan om behovet av nya biträden för E.K. och J.H., dels R.H:s dit ingivna kostnadsräkning avseende arbete i kammarrätten. - Regeringsrättens avgörande. Med ändring av kammarrättens beslut entledigar Regeringsrätten advokaten R.H. från uppdraget som offentligt biträde för E.K. och J.H. i mål om vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. - (Regeringsrådet Billum anförde till utvecklande av sin mening följande. Av 5 § lagen om offentligt biträde jämfört med 26 § andra stycket rättshjälpslagen framgår att byte av offentligt biträde endast får ske efter särskilt tillstånd och bara om det finns särskilda skäl. - Praxis är restriktiv när det gäller byte av biträde. I de fall ett offentligt biträde förordnats för två personer gemensamt på den grunden att de ansetts ha samma intressen i målet och klienterna senare kommer att inta olika ståndpunkter kan det emellertid vara nödvändigt att medge byte åtminstone beträffande den ena klienten. Detta gäller i första hand när båda klienterna för talan i målet och har inbördes motstridiga intressen. Situationen kan då vara sådan att biträdet inte längre kan kvarstå för någon av dem. I det fall endast en av klienterna för talan medan den andra godtar motpartens, dvs. myndighetens, ståndpunkt, finns normalt inte samma risk för intressekonflikt. En bedömning måste då göras med hänsyn till målets natur och risken för att den tidigare klientens förhållanden ändå kan komma att aktualiseras i målet. - I förevarande fall är det fråga om ett mål om beredande av vård enligt LVU av klienternas gemensamma barn F., något som de båda tidigare har motsatt sig. Sedan föräldrarna separerat har J.H. härefter återkallat sitt överklagande av länsrättens dom och godtar således numera socialnämndens ståndpunkt, medan E.K. alltjämt bestrider att barnet skall beredas vård enligt LVU. - Frågor om vård enligt LVU är att bedöma med hänsyn till den situation som föreligger då domstolen dömer i målet. Om föräldrarna inte sammanlever är det därför i första hand förhållandena hos den förälder hos vilken barnet skall bo som kommer under domstolens bedömning. - Enligt min mening är det i den aktuella situationen tveksamt om det föreligger någon sådan risk för intressekonflikt mellan E.K. och J.H. att inte det för dem båda ursprungligen förordnade biträdet advokaten R.H. skulle kunna fullgöra sin uppgift som biträde för E.K. även fortsättningsvis. Med hänsyn till Domstolsverkets inställning i målet saknas dock anledning att gå närmare in på denna fråga. R.H. skall därför entledigas som offentligt biträde för såväl E.K. som J.H. - E.K. är fortfarande i behov av offentligt biträde för att kunna ta till vara sin rätt i målet. Det ankommer på kammarrätten att förordna nytt biträde för henne. - J.H. har återkallat sitt överklagande av länsrättens dom och för inte längre någon talan i målet. Enligt min mening saknas det i nuläget anledning att förordna nytt biträde för honom.) (fd I 2003-09-17, M. Larsson)

*REGI

*INST