RÅ 2003 not 208
Behov av program och miljökonsekvensbeskrivning? (avslag)
Not 208. Ansökan av HSB:s Bostadsrättsförening Sjötungan i Tyresö om rättsprövning av ett beslut ang. detaljplan. -Kommunfullmäktige i Tyresö kommun (2001-11-22) antog detaljplan för kv. Pirålen. - Beslutet överklagades men överklagandet avslogs av Länsstyrelsen i Stockholms län (2002-01-04). - I överklagande till regeringen anförde HSB:s Bostadsrättsförening Sjötungan i Tyresö bl.a. att något programsamråd inte skett och att miljökonsekvensbeskrivningen var bristfällig. - Regeringen (Miljödepartementet, 2002-09-12) avslog överklagandet och motiverade sitt beslut på följande sätt: Regeringen finner att detaljplanen inte kan anses medföra sådana olägenheter för klagandena i form av skuggverkan, ökad insyn, ökade bullerstörningar eller på annat sätt att planen av sådana skäl inte kan godtas. Regeringen finner vidare med hänsyn till planens karaktär, att invändningarna om uteblivet programsamråd och bristfällig miljökonsekvensbeskrivning inte utgör tillräckliga skäl att upphäva beslutet att anta planen. Vad de klagande anfört utgör inte heller i övrigt skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandena bör därför avslås. - I ansökningen om rättsprövning anförde bostadsrättsföreningen bl.a. följande. Eftersom planärendet är av sådan betydelse att ett fullständigt planförfarande krävts och också genomförts - dock med uteslutande av programsamrådet - samt detaljplanen saknar stöd i översiktsplanen, får reglerna i 5 kap. 18 § första stycket och 20 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, tolkas så att program och programsamråd är ett krav. Med anledning härav innebär det uteblivna programsamrådet ett förfarande som strider mot rättsreglerna i angivna lagrum. Vidare kan miljökonsekvensbeskrivningen närmast betecknas som summarisk. Bl.a. gäller detta den planerade bebyggelsens inverkan på den befintliga bebyggelsen i föreningens fastighet men också den i beskrivningen angivna ökade belastningen av näringsämnen och tungmetaller i närbelägna Albysjön. Miljökonsekvensbeskrivningen har sådana brister att den inte ryms inom ramarna för den handlingsfrihet som lagen ger beslutsfattarna. Regeringens beslut strider således enligt föreningens mening även mot rättsregeln i 5 kap. 18 § andra stycket PBL. - Boverket anförde i yttrande till Regeringsrätten bl.a. följande. Boverket anser dels att planen inte kan handläggas med enkelt planförfarande, dels att planen inte har det uttalade stöd i kommunens översiktsplan som avses i förarbetena, varför det inte mot denna bakgrund finns något som talar för att program för detaljplanen skulle vara uppenbart onödigt. Mot bakgrund av en sammanvägning av planärendets speciella förutsättningar, bl.a. planområdets ringa utbredning, inga särskilt utpekade intressen inom planområdet, tidigt givna förutsättningar för planens utformning och att kommunen före planarbetet informerat berörda bostadsrättsföreningar, hade nyttan av ett program varit begränsad. Ett formellt programskede skulle knappast ha tillfört ärendet ytterligare underlag av väsentlig betydelse för planarbetet. Boverket gör därför ändå den bedömningen att program för den aktuella detaljplanen inför dess upprättande (och antagande) kan anses ha varit onödigt. - Regeringen anförde i yttrande till Regeringsrätten bl.a. att planen i och för sig inte hade stöd i översiktsplanen men inte heller stred mot denna, att planärendet föregåtts av en dialog med de berörda bostadsrättsföreningarna, att detta förfarande redovisats i samrådsredogörelsen och i planbeskrivningen och att ärendet inte skulle ha tillförts något ytterligare med ett formellt programförfarande med därtill hörande programsamråd. Avsaknaden av planprogram utgjorde enligt regeringens uppfattning i det aktuella fallet inte tillräckligt skäl för att upphäva planen. - Regeringsrätten (2003-12-16, Lindstam, Almgren, Dexe, Melin): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Den i målet aktuella detaljplanen avser ett begränsat planområde, ca 2 000 kvadratmeter, på vilket ett flerbostadshus i sju våningar med sammanlagt 34 lägenheter avsedda för seniorboende skall kunna uppföras. Planen ersätter en tidigare stadsplan från år 1970. Av denna framgår att området skall användas för centrumändamål och att byggnadshöjden inte får överstiga vad som motsvarar envåningsbebyggelse. - Bostadsrättsföreningen har som grund för sitt yrkande att regeringens beslut skall upphävas anfört att de i lagstiftningen uppställda kraven på programsamråd och miljökonsekvensbeskrivning inte uppfyllts. - Enligt 5 kap. 18 § första stycket PBL skall en detaljplan grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. I andra stycket samma paragraf stadgas att en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas, om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. - Såvitt gäller miljökonsekvensbeskrivning medger den aktuella detaljplanen enligt Regeringsrättens mening inte en sådan användning av mark eller byggnader som medför att en miljökonsekvensbeskrivning måste upprättas enligt 5 kap. 18 § PBL. - Beträffande program kan enligt förarbetena till nu gällande lagstiftning (se prop. 1994/95:230 s. 74 och 117) ett sådant anses onödigt huvudsakligen i de fall där detaljplanen är av sådan beskaffenhet att den skulle kunna behandlas enligt reglerna om enkelt planförfarande. I vissa fall bör det dock vara möjligt att undvara program även om förutsättningarna för enkelt planförfarande inte är uppfyllda. Som exempel på när så kan vara fallet nämns att kommunen i översiktsplan dragit upp sådana riktlinjer för detaljplanearbetet att innebörd och konsekvenser kan utläsas tillräckligt tydligt. Det får då också förutsättas att förslaget till detaljplan har stöd i översiktsplanen och att det är förenligt med länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplanen. - Den aktuella detaljplanen är visserligen av begränsad omfattning men möjliggör ändå en sådan förändring av stadsmiljön i Tyresö centrum att den inte kan anses sakna intresse för allmänheten. Planen har handlagts med normalt förfarande. Den har inte något uttalat stöd i översiktsplanen. Den aktuella situationen motsvarar därför inte något av de exempel som anges i förarbetena. - Utformningen av bestämmelsen om att detaljplan skall föregås av ett programarbete, om det inte är onödigt, begränsar inte tillämpningen till de i förarbetena lämnade exemplen på när ett program kan vara onödigt. I stället måste kravet på program bedömas utifrån planeringssituationen i det enskilda fallet. Bestämmelsen ger alltså beslutsfattarna ett visst handlingsutrymme. Mot bakgrund av den aktuella detaljplanens begränsade omfattning och det planeringsarbete som föregått planen finner Regeringsrätten att bedömningen att program kunnat undvaras i förevarande fall får anses ligga inom ramen för det handlingsutrymme som lagstiftningen ger i detaljplaneärenden. - Regeringsrätten finner således att regeringens beslut inte kan anses strida mot någon rättsregel på det sätt som bostadsrättsföreningen angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2003-11-26, Bäckström)