RÅ 2003 not 214

Not 214. Överklagande av Riksskatteverket ang. allmän fastighetstaxering 1994. - Vid 1994 års allmänna fastighetstaxering indelade fastighetstaxeringsnämnden byggnad tillhörig Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga som hyreshus. - Kyrkan överklagade och yrkade, under åberopande av att byggnaden var tillgänglig endast för kyrkans medlemmar och endast i samband med tempelarbete, att byggnaden skulle indelas som specialbyggnad/ecklesiastikbyggnad/. -Länsrätten i Stockholms län (1995-10-30, ordf. Fellenius) lämnade överklagandet utan bifall. - Kyrkan överklagade. - Kammarrätten i Stockholm (1999-04-15, Almgren samt nämndemännen Skoglund och Eriksson) biföll överklagandet och anförde: Enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, skall kyrka eller annan byggnad som används för religiös verksamhet indelas i byggnadstypen specialbyggnad; ecklesiastikbyggnad. Byggnadstypen skall enligt 2 kap. 3 § FTL bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnaden till övervägande del är inrättad för och på det sätt byggnaden till övervägande del används på. - Enligt uttalanden i förarbetena till 2 kap. 2 § FTL skall till specialbyggnad, ecklesiastikbyggnad, hänföras förutom kyrkor och andra byggnader som används för gudstjänst även andra byggnader som används för religiös verksamhet, t.ex. församlingshem och byggnader för kyrklig barn- och ungdomsverksamhet (SOU 1979:32 s. 283, prop. 1979/80:40 s. 76 och 77). - Enligt kammarrättens bedömning får gästhemmet anses använt i religiös verksamhet i sådan utsträckning att byggnaden skall hänföras till byggnadstypen specialbyggnad, ecklesiastikbyggnad. - Kammarrätten bifaller överklagandet och fastställer byggnadstypen till specialbyggnad, ecklesiastikbyggnad. - (F.d. kammarrättsrådet Grimby och kammarrättsrådet Hellnervar skiljaktiga och ansåg att överklagandet skulle avslås.) - Riksskatteverket (RSV) anförde i sitt överklagande bl.a. följande. Av lagtexten framgår direkt att kyrkobyggnad och byggnad som, rent tekniskt, används för skötsel av begravningsplats skall indelas som ecklesiastikbyggnad. Av bostadsbyggnader träffas - enligt 2 kap. 2 § FTL i dess i målet tillämpliga lydelse - uttryckligen endast prästgård som avses i 41 kap.kyrkolagen (1992:300). I förevarande fall återstår att klarlägga frågan om innebörden i uttrycket "annan byggnad som används för religiös verksamhet". Kammarrätten har i sin dom funnit stöd i förarbeten till FTL att församlingshem och byggnader för kyrklig barn- och ungdomsverksamhet bör betraktas som ecklesiastikbyggnader. Något stöd för att undanta t.ex. en bostadsbyggnad belägen i anslutning till en frikyrka kan inte utläsas ur vare sig lagtext eller förarbeten. Tvärtom måste angivandet av prästgård ses som en klarläggande begränsning när det gäller att indela bostäder som specialbyggnader. Det kan därför inte komma i fråga att, i FTL:s mening, betrakta en byggnad som ecklesiastikbyggnad när den till övervägande delen används som gästhem. I begreppen församlingshem respektive kyrklig barn- och ungdomsverksamhet kan för övrigt inte innefattas någon boendefunktion. Den omständigheten att i detta fall de två översta våningarna i gästhemmet, utöver övernattning, även används för studier och enskild andakt är inte heller ett sådant användningssätt som kan anses kvalificera gästhemmet för en indelning som specialbyggnad/ecklesiastikbyggnad/. - Kyrkan bestred RSV:s överklagande och anförde bl.a. följande. Templet i Västerhaninge utgör kyrkans enda tempel i Norden och tjänar församlingsmedlemmarna i Ryssland, Vitryssland, de baltiska staterna och Norden. Församlingsmedlemmarna i upptagningsområdet kommer till Västerhaninge för att under en period om en, ibland två veckor förkovra sig i kyrkans liturgi och utöva sin tro. Då tillgång till övernattningsmöjligheter är en förutsättning för den kyrkliga verksamheten har ett gästhem uppförts i anslutning till templet. Gästhemmet, som är tillgängligt endast för kyrkans medlemmar och endast i samband med tempelarbete, är inrett i tre våningar varav övernattningsdelen upptar de två övre planen. Den ifrågavarande byggnaden skall fungera som en plats för enskild meditation och andakt, vilka är viktiga inslag i religionsutövandet för kyrkans medlemmar. Församlingsmedlemmarna ägnar ca sex schemalagda timmar per dag åt kyrkliga aktiviteter i själva tempelbyggnaden. Under övrig tid bedrivs studier och enskild meditation i bl.a. det nu ifrågavarande gästhemmet och dess gästrum. Gästrummen är med hänsyn till ändamålet mycket enkelt inredda med 2-6 bäddar och saknar TV, radio eller annan utrustning som normalt får anses ingå i standardutrustningen för ett sedvanligt "övernattningshem". Det nedre planet består huvudsakligen av gemensamma utrymmen i form av samlingslokal m.m. De gemensamma utrymmena används bl.a. för kontemplation, söndagsskoleverksamhet och kyrkliga sammankomster. Det faktum att gästhemmet möjliggör övernattning för de kyrkomedlemmar som besöker templet utgör, i och för sig, en nödvändig förutsättning för den kyrkliga verksamhet som bedrivs inom tempelområdet. Boendefunktionen utgör liksom själva övernattningen en helt underordnad funktion till den religiösa verksamhet som bedrivs inom tempelområdet och för vilken ifrågavarande byggnad är uppförd att tjäna. Man kan möjligen hävda att byggnaden till övervägande del används för "icke-kvalificerande" verksamhet om bedömningen grundas endast på en byggnadsteknisk beskrivning och om man lägger vikt endast vid att de två översta våningarna innehåller rum med bäddar och utrymmen för personlig hygien. Om man däremot tar i beaktande att dessa rum, utöver övernattning, även används för enskild andakt och för studier - kyrkan saknar i övrigt avskilda utrymmen för dessa ändamål - måste slutsatsen bli en annan, nämligen att byggnaden skall indelas som specialbyggnad/ecklesiastikbyggnad/. - Regeringsrätten (2003-12-18, Nordborg, Eliason, Wennerström, Dexe, Kindlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 2 kap. 2 § FTL skall byggnader för fastighetstaxeringsändamål indelas i någon av de byggnadstyper som anges i paragrafen. - Frågan i målet är huruvida en kyrkan tillhörig byggnad som används bl.a. som gästhem och ligger i omedelbar anslutning till ett av kyrkans tempel skall indelas som specialbyggnad/ecklesiastikbyggnad/ eller som hyreshus. - Med hyreshus avses bl.a. byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande medan med specialbyggnad/ecklesiastikbyggnad/ avses bl.a. kyrka eller annan byggnad som används för religiös verksamhet. - Definitionen av hyreshus utgår således från det ändamål som byggnaden är inrättad för medan man vid definitionen av en specialbyggnad alltid utgår från användningssättet. En byggnad som är inrättad som hotell skall således inte delas in som hyreshus, utan som specialbyggnad, om den används för ett sådant ändamål som stämmer överens med definitionen av en specialbyggnad (jfr prop. 1979/80:40 s. 194). - Enligt 2 kap. 3 § första stycket FTL gäller vidare bl.a. att byggnadstypen skall bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnaden till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnaden till övervägande del används på. Valet av byggnadstyp skall således, om detta låter sig göras, ske med ledning av den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Om en byggnad delvis används för specialändamål, t.ex. religiös verksamhet, och delvis för det bostadsändamål som byggnaden är inrättad för blir därför som regel huvudsaklighetsprincipen avgörande för valet av byggnadstyp (se a. prop. s. 194). - Kyrkans nu aktuella gästhemsbyggnad utgörs, enligt vad handlingarna i målet utvisar, av en byggnad där de två översta våningarna innehåller enkelt inredda gästrum medan det nedre planet huvudsakligen består av gemensamma utrymmen i form av samlingslokaler m.m. Byggnaden är således i huvudsak inrättad för ett gästhemsboende. Såvitt framgår har gästhemsbyggnaden även uppförts i anslutning till kyrkans tempel i Västerhaninge just för att ge medlemmar i kyrkan tillgång till övernattningsmöjligheter när man besöker templet och rummen nyttjas inte heller annat än i samband med sådana besök. Vid nu angivna förhållanden framstår rummens funktion av bostadsrum som det primära. Gästhemsbyggnaden får mot denna bakgrund i huvudsak anses använd för det boendeändamål som större delen av byggnaden är inrättad för. Till följd härav skall byggnaden vid fastighetstaxeringen indelas som hyreshus och inte som specialbyggnad/ecklesiastikbyggnad/. RSV:s talan skall därför bifallas. - Regeringsrättens avgörande. Med upphävande av kammarrättens dom fastställer Regeringsrätten det slut som länsrättens dom innehåller. (fd II 2003-10-29, Haggren)

*REGI

*INST