RÅ 2003 not 35

Not 35. Ansökan av AEC Fastigheter KB (bolaget) om rättsprövning av ett beslut ang. bygglov. -Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Vaxholms kommun (1998-10-20) beviljade Storholmens tomtägarförening (föreningen) bygglov för bl.a. en befintlig brygga på Storholmen 1:280 i kommunen. Bolaget överklagade och anförde bl.a. följande. Beslutet strider mot både första, andra, tredje och åttonde kapitlet plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Enligt lagen gäller att allmänna intressen skall beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelsen och att anläggningen inte skall medföra fara eller betydande olägenhet för omgivningen. Bolagets fastighet ligger inklämd mellan föreningens brygganläggning och den brygga som hör till Storholmen 1:66. Framkomligheten till fastigheten är starkt begränsad och ibland obefintlig. Brygganläggningen omöjliggör nyttjande av bolagets strand som uteplats och för badande. Barn kan skadas av båtar och propellrar. Till detta kommer giftiga olje- och avgasutsläpp. Brygganläggningen tillkom 1985 i strid mot gällande strandskyddsbestämmelser och utan bygglov. Bolaget har endast fått yttra sig beträffande ansökningen om förlängning av bryggan. - Länsstyrelsen i Stockholms län (2000-02-10) avslog överklagandet och anförde: Av utredningen i ärendet framgår att länsstyrelsen genom beslut den 12 september 1998 meddelat strandskyddsdispens för den befintliga bryggan. Vidare framgår att bolaget beretts tillfälle till yttrande beträffande ansökningen om förlängning av bryggan, varvid bolaget haft möjlighet att yttra sig även beträffande den befintliga delen, som ju var den större delen av anläggningen. - Slutligen framgår av det överklagade beslutet att prövning enligt vattenlagen erfordras enligt nämndens bedömning för erhållande av rätt att disponera vattenområdet. - Vattenlagen har den 1 januari 1999 ersatts av miljöbalken (1998:808). - Mot denna bakgrund och då en allmän anpassning är nödvändig tomtägare emellan i skärgården beroende på tillgänglighet vid bryggorna med hänsyn till tomtbredd, bryggornas placering, antal båtar m.m. finner länsstyrelsen att brygganläggningen måste godkännas även med hänsyn till vad som stadgas i PBL. Överklagandet skall därför avslås. - Bolaget överklagade länsstyrelsens beslut. Kammarrätten överlämnade genom beslut den 30 januari 2001 med eget utlåtande ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten anförde därvid bl.a. att - mot bakgrund av vad som upplysts om bryggans tillkomst, storlek samt användning - de olägenheter som bolaget hade av den befintliga bryggan inte kunde anses så betydande att hinder enligt 3 kap. plan- och bygglagen (1987:10), PBL, mot bygglov förelåg. - Hos regeringen yrkade bolaget att bygglovet skulle upphävas eftersom det beviljats som en följd av att felaktiga och ofullständiga uppgifter hade lämnats i ärendet. Till stöd för sin talan anförde bolaget bl.a. följande. Bygglovet kränker bolagets äganderätt. Bolaget äger strandfastigheten Storholmen 1:67 som gränsar till föreningens strandfastighet Storholmen 1:280. Vattenområdet utanför Storholmen 1:280 tillhör Storholmen 1:2. Ansökan om bygglov avser därför Storholmen 1:2 och inte föreningens fastighet. Ägarna till Storholmen 1:2 har motsatt sig bygglov. Bolagets fastighet liksom grannfastigheterna och föreningens fastighet är avsedda för rekreation och bad. På Storholmen 1:67 finns en brygga och på Storholmen 1:280 en iordningställd, barnvänlig badplats med sandstrand och sol hela dagen. Det är den enda badplatsen i området. Småbåtsanläggningen har uppförts utan bygglov. Vid dess tillkomst togs således ingen hänsyn till naturvårdssynpunkter och närboende, inte heller till allmänhetens och grannfastigheternas behov av bad och rekreation. Den smala viken domineras av brygganläggningen som alstrar avgaser, buller, vågsvall och oljeutsläpp. Anläggningen inkräktar på bolagets fastighet och vattenområde samt medför störningar, konflikter och insyn. Fastigheten kan inte nyttjas för rekreation och bad. Vidare utgör anläggningen ett hinder vid båtupptagning och transporter. Bygglovansökan borde ha bedömts som om bryggan inte fanns. Hade en intresse- och lämplighetsprövning skett hade det visat sig att föreningen disponerar över flera platser som är bättre lämpade från miljösynpunkt. Bryggans läge, utseende och utformning går inte att utröna. Bolaget anser inte att ansökan prövats i enlighet med bestämmelserna i PBL och gällande miljölagar. - Regeringen (2001-03-22, Miljödepartementet) avslog bolagets överklagande och anförde som skäl för sitt beslut: Regeringen, som i detta ärende endast prövar frågan om bygglov för den befintliga bryggan, konstaterar att kammarrätten, i likhet med länsstyrelsen, funnit att hinder mot bygglov inte föreligger enligt 3 kap. PBL. - Regeringen finner att vad AEC Fastigheter KB framfört i ärendet inte utgör tillräckliga skäl för regeringen att med anledning av överklagandet ändra länsstyrelsens nu överklagade beslut. Överklagandet bör därför avslås. - Frågan om föreningen har rätt att disponera aktuellt vattenområde för anläggningen prövas inte i detta ärende. Regeringen erinrar dock om att bygglovet inte innebär något tillstånd att disponera över området i strid mot någon annans dispositionsrätt. - Bolaget ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva bygglovet. Till stöd för sin ansökan anförde bolaget i allt väsentligt detsamma som tidigare framförts hos länsstyrelsen och regeringen. - Regeringsrätten (2003-03-07, Lavin, Wennerström, Ersson, Dexe, Nord): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Vaxholms kommun beslutade den 20 oktober 1998 att meddela Storholmens tomtägarförening bygglov för bl.a. en befintlig brygga på fastigheten Storholmen 1:280. Fastigheten ligger, enligt vad som upplysts, inom ett område som inte omfattas av någon detaljplan. - Bolaget har anfört att bygglovet för den befintliga bryggan saknar lagligt stöd eftersom Storholmens tomtägarförening saknar rådighet över vattenområdet för brygganläggningen och att ansökan om bygglov därför borde ha avvisats. Bolaget har vidare bl.a. gjort gällande att tillämpliga bestämmelser i PBL och miljöbalken rörande den miljöhänsyn samt de intresse- och lämplighetsavvägningar som skall göras i ärenden om bygglov inte beaktats och att bygglovet även beviljades utan att bolaget beretts tillfälle att yttra sig innan lov meddelades. - Det är inte uppenbart att sökanden av bygglovet skulle ha saknat intresse av att få sin ansökan prövad. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har därför haft fog för att pröva ansökan i sak. Regeringens beslut kan därför inte i detta avseende anses strida mot någon rättsregel på det sätt sökanden anfört. - Av 8 kap. 12 § PBL framgår att det för bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan förutsätts att kraven i 2 kap. samt 3 kap.1, 2 och 10-18 §§ samma lag är uppfyllda. Enligt 2 kap. 1 § PBL skall bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken tillämpas. Nu gällande lydelse av 2 kap. 1 § PBL trädde i kraft den 1 januari 1999 (SFS 1998:839). Av övergångsbestämmelserna och 6 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, som också trädde i kraft samma dag, följer att äldre bestämmelser skall tillämpas i ärenden som har avgjorts av kommunen före ikraftträdandet. Då kommunen i förevarande ärende fattade sitt beslut om bygglov den 20 oktober 1998 var således miljöbalkens bestämmelser inte tillämpliga. I stället skulle enligt 2 kap. 1 § PBL i dess lydelse före den 1 januari 1999 lagen (1997:12) om hushållning med naturresurser m.m. tillämpas. - De i målet tillämpliga bestämmelserna i PBL och lagen om hushållning med naturresurser m.m. är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för olika bedömningar. Det som förekommit i målet ger inte vid handen att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit det utrymme för bedömning som föreligger i bygglovsärenden. Inte heller i övrigt har från bolagets sida påtalats något som utgör grund för upphävande av regeringens avgörande. Skäl att i anledning av vad bolaget anfört upphäva regeringens beslut såsom stridande mot någon rättsregel föreligger således inte. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att regeringens beslut på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2003-02-19, I. Larsson)

*REGI

*INST