RÅ 2003 not 36
Medgivande till fastighetsbildning (rättsprövning, avslag)
Not 36. Ansökan av A.U. och E.E-U. om rättsprövning av ett beslut ang. medgivande till fastighetsbildning. - Efter ansökan av A.U. och E.E-U. om viss fastighetsbildning avseende bl.a. den av dem ägda fastigheten Dvästa 5:41 i Nordanstigs kommun begärde lantmäterimyndigheten yttrande från kommunen i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. 25 a § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL. -Myndighetsnämnden för bygg och miljö i Nordanstigs kommun (2000-04-19) lämnade medgivande till fastighetsreglering som innebar att fastigheterna i fråga utökades i viss omfattning. - A.U. och E.E-U. överklagade beslutet och yrkade att avstyckning skulle ske i enlighet med deras ansökan om detta. Länsstyrelsen i Gävleborgs län (2000-08-24) biföll överklagandet och visade ärendet åter till nämnden för åtgärd. Som skäl för sitt beslut anförde länsstyrelsen: Enligt 3 kap. 3 § FBL får fastighetsbildning inom områden som inte omfattas av detaljplan inte ske, om åtgärden skulle försvåra områdets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig bebyggelse eller motverka lämplig planläggning av området. - Innan ett ärende hänskjuts till kommunen för prövning enligt 4 kap. 25 a § FBL skall lantmäteriet ha konstaterat att andra hinder enligt FBL inte föreligger mot en avstyckning. Bl.a. skall naturvårdsföreskrifter och allemansrättsliga aspekter beaktas enligt 3 kap. 2 § FBL. - En avstyckning i strid mot kommunens planering av ett område är som regel inte möjlig. Nämnden har emellertid i förevarande fall inte närmare motiverat sitt beslut utan endast i samband med lantmäterimyndighetens begäran om yttrande enligt 4 kap. 25 a § FBL uppgett att en ytterligare utvidgning skulle strida mot intentionen att utveckla Mellanfjärden och försvåra den pågående planeringen av Mellanfjärden. I ärendet har inte framkommit närmare om vilken planering som är aktuell för Mellanfjärden och inte heller har andra skäl mot aktuell fastighetsreglering framförts. Länsstyrelsen kan därmed inte finna att aktuell åtgärd skulle försvåra områdets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig bebyggelse eller motverka lämplig planläggning av området. Nämnden har således inte haft skäl att motsätta sig begärd avstyckning. - Myndighetsnämnden för bygg och miljö överklagade länsstyrelsens beslut och anförde bl.a. följande. I det aktuella ärendet har nämnden vägt samman olika intressen och, med beaktande av proportionalitetsprincipen, funnit att allmänhetens intresse i detta fall överväger det enskilda. Nämnden anser även att den tillmötesgått sökandena på lämpligt sätt. Vidare finner nämnden att åtgärden skulle försvåra områdets ändamålsenliga användning och motverka lämplig planläggning av området samt kunna föranleda olämplig bebyggelse. För Mellanfjärden sker översiktlig planering samt detaljplanering parallellt. Denna process pågår just nu och en väsentlig del i planeringsarbetet utgår från att tillvaratagandet av de naturresurser som finns, och som är en bidragande orsak till Mellanfjärdens goda utveckling, är en viktig del i samhällets utveckling. Det pågår en betydande utveckling i samhället med kustvägs-, hamn- och bostadsutbyggnad, samt utökning av kultur- och serviceutbudet, i syfte att göra kommunen till en attraktiv plats att bo på eller besöka. En väsentlig fråga är att de stränder som ännu är orörda förblir det och tillgängliga för allmänheten. En annan väsentlig del är att Grönviksbäcken med dess vandrande fisk- och lekplatser bevaras. Möjligheten att förverkliga kommunens principer för planering av området försämras om tomten får utökas enligt sökandens förslag. Kommunen har tillstyrkt en mindre utökning av tomten. Den begärda utökningen är inte ett acceptabelt alternativ ur kommunens perspektiv. Enligt nämnden innebär länsstyrelsens beslut att strandskyddet i området minskas, att lämplig planläggning av området motverkas och att allmänhetens tillgång till stranden minskar. - Regeringen (2002-01-10, Miljödepartementet) biföll överklagandet och anförde som skäl för sitt beslut: Regeringen konstaterar att det i första hand ankommer på myndighetsnämnden för bygg och miljö att göra den planmässiga bedömningen av den aktuella fastighetsbildningsåtgärden. Av vad nämnden anfört till regeringen framgår att olika allmänna intressen talar mot en ytterligare utökning av Dvästa 5:41 utöver den utökning som nämnden funnit godtagbar. Regeringen finner att nämnden får anses ha tillräckligt stöd för sin bedömning att bestämmelserna i 3 kap. 3 § FBL utgör hinder mot den sökta fastighetsbildningen. Vad A.U. och E.E-U. anfört utgör, vid en avvägning, inte skäl till någon annan bedömning. Kommunens överklagande bör därför bifallas. - A.U. och E.E-U. ansökte om rättsprövning och yrkade att regeringens beslut skulle upphävas. Till stöd för sin talan anförde de bl.a. följande. Nordanstigs kommuns överklagan till regeringen innehåller grova felaktigheter, antaganden och påståenden, vilket inneburit vilseledande information och därmed felaktigt beslutsunderlag för regeringen. Felaktigheter förekommer i kommunens skrivelse och karta. Deras tomtgräns berör inte Grönviksbäcken. Bäcken, som är ca en meter bred och så gott som torrlagd under sommaren, är tveksam från fiskereproduktionssynpunkt. Eftersom en bred landremsa lämnas vid stranden för allmänt beträdande skulle den begärda fastighetsbildningen inte medföra någon större inskränkning för allmänheten. Inte någonstans utefter stranden når någon tomtgräns ned till vattenbrynet och det finns varken badstrand, stig eller strövstråk som gör det troligt att allmänheten skulle ha ett stort intresse av just denna markyta. Marken, som är oländig, saknar intresse för allmänheten och det finns gott om orörda ytor i anslutning till stranden. Kilometerlånga sträckor av orörda stränder finns både norrut och söderut. Det är också oacceptabelt att den myndighet som skall fälla avgörandet om köpet inte besökt området. FBL borde tillämpas likartat längs hälsingekusten och det är inte acceptabelt att Nordanstigs kommuns tillämpning avviker på ett sätt som drabbar den enskilde från hur grannkommunen Hudiksvall tillämpar lagen. - Regeringsrätten (2003-03-11, Lindstam, Hulgaard, Schäder, Almgren, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Enligt 3 kap. 3 § FBL får, inom område som inte omfattas av detaljplan, fastighetsbildning inte ske om åtgärden skulle försvåra områdets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig bebyggelse eller motverka lämplig planläggning av området. I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha överskridit gränserna för den handlingsfrihet som denna bestämmelse medger. Det framgår inte heller att regeringen skulle ha felbedömt fakta i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2003-02-19, Hammarberg)