RÅ 2003 not 50
Ansökan av T.M. om rättsprövning av beslut ang. detaljplan för bostadsbebyggelse. -Byggnadsnämnden i Helsingborgs kommun (1999-12-08) antog detaljplan för fastigheten Babord 4. Planens syfte var att möjliggöra utbyggnad av enbostadshus utmed södra tomtgränsen på aktuell fastighet. T.M. i egenskap av ägare till en närliggande fastighet, överklagade byggnadsnämndens beslut. Till stöd för överklagandet anförde han i huvudsak att den nya byggnad som planen medgav innebar en försämring av charmen inom området och att tillbyggnaden skulle komma att bli till stort förfång för bakomvarande fastigheter, bl.a. då hans egen fastighet Styrbord 4
Not 50. Ansökan av T.M. om rättsprövning av beslut ang. detaljplan för bostadsbebyggelse. -Byggnadsnämnden i Helsingborgs kommun (1999-12-08) antog detaljplan för fastigheten Babord 4. Planens syfte var att möjliggöra utbyggnad av enbostadshus utmed södra tomtgränsen på aktuell fastighet. T.M. i egenskap av ägare till en närliggande fastighet, överklagade byggnadsnämndens beslut. Till stöd för överklagandet anförde han i huvudsak att den nya byggnad som planen medgav innebar en försämring av charmen inom området och att tillbyggnaden skulle komma att bli till stort förfång för bakomvarande fastigheter, bl.a. då hans egen fastighet Styrbord 4. - Länsstyrelsen i Skåne län (2000-11-30) som besökte platsen avslog överklagandet och anförde som skäl för beslutet följande. Enligt 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Med hänsyn härtill äger kommunen själv inom vida ramar avgöra hur marken skall utnyttjas i den egna kommunen. Vid länsstyrelsens överprövning av ett överklagat planbeslut bör således stor vikt tillmätas de lämplighetsbedömningar som gjorts av kommunen. Vid en överprövning bör kommunens beslut om antagande av en detaljplan upphävas endast om kommunen gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda intressen eller motstående enskilda och allmänna intressen eller då kommunen förfarit felaktigt vid handläggningen av planärendet. Länsstyrelsens prövning avser därför i allt väsentligt frågor som är av betydelse för de klagande i deras egenskap av sakägare eller boende, det vill säga frågor som rör de klagandes enskilda intressen. - Enligt 1 kap. 5 § PBL skall vid prövningen av frågor enligt lagen både enskilda och allmänna intressen beaktas. Enligt 5 kap. 2 § PBL skall vid utformningen av en detaljplan skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Vägledande bestämmelser om byggnaders utformning och placering finns i 3 kap. 1 och 2 §§ PBL. I dessa lagrum föreskrivs att byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. Byggnader det skall vidare placeras och utformas bl.a. så att de eller deras avsedda användning inte medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. - För fastigheten gällande detaljplan medger friliggande hus i fastighetens norra del. Den nu antagna planen medger även byggnation i den södra tomtgränsen. Tillåten exploateringsgrad utökas emellertid inte utan begränsas till en tredjedel av fastighetens yta. - Er fastighet gränsar inte till Babord 4. En förhållandevis bred väg, Sofierovägen, ligger mellan fastigheterna. Den bebyggelse som detaljplanen medger kommer att medföra något försämrade utsiktsförhållanden från Er fastighet. Babord 4 är dock lägre belägen än Er fastighet vilket gör att den siktskymmande effekten minskar. Med hänsyn härtill och till att den tillbyggnad som detaljplanen medger har en måttfull byggnadshöjd kan inte tillbyggnaden antas komma att innebära sådana betydande olägenheter för Er som avses i 3 kap. 2 § PBL. Försämrade utsiktsförhållanden av den omfattning som är i fråga får dessutom normalt tålas i ett område av aktuell typ. Några särskilda omständigheter som medför annan bedömning i just detta ärende har inte visats föreligga. - Den närmare utformningen av tilltänkt byggnad på Babord 4 kommer att prövas samband med hanteringen av bygglovansökan. - Sammanfattningsvis finner länsstyrelsen att byggnadsnämnden gjort en rimlig avvägning mellan olika intressen och att kraven i PBL beaktats. Ni har ej anfört något om planens utformning som gör att den inte kan godtagas. - T.M. överklagade länsstyrelsens beslut. Han anförde att detaljplanen behandlats mycket godtyckligt och att ingen hänsyn tagits till de bakomliggande fastigheterna. Han yrkade att ett uppförande av ett hus i södra tomtgränsen av Babord 4 stoppades så att en del av gläntorna mellan husen fick vara kvar. - Regeringen (2001-09-06, Miljödepartementet) avslog överklagandet med följande motivering. Regeringen finner att detaliplanens utformning inte kan anses innebära sådana olägenheter för T.M. att planen av det skälet inte kan godtas. Vad han anfört utgör inte heller i övrigt skäl att upphäva beslutet att anta planen. Överklagandet bör därför avslås. - T.M. ansökte om rättsprövning och fick anses yrka att Regeringsrätten skulle upphäva regeringens beslut. Till stöd för sin talan anförde han i huvudsak följande. Om en ny byggnad får uppföras i södra tomtgränsen mellan fastigheterna Babord 3 och 4 innebär detta en indirekt förvanskning av det Q-märkta huset på Babord 4 i strid med 2 § lagen (1960:690) om byggnadsminnen och bestämmelserna i 3 kap. 1 och 2 §§ PBL. Vidare kommer den nya byggnaden att skymma en väsentlig del av utsikten mot Öresund för bakomliggande fastigheter vilket är en betydande olägenhet för honom och övriga ägare av dessa fastigheter. Babord 4 ligger dessutom inom strandskyddat område, varför beslutet strider mot 7 kap.13-16 §§miljöbalken. Vid prövningen av planfrågan har myndigheterna ensidigt gynnat ägaren till fastigheten Babord 4 och därmed gjort en felaktig avvägning av de olika enskilda intressen som skall beaktas i ärendet. - Regeringsrätten (2003-03-27, Lindstam, Hulgaard, Schäder, Melin, Kindlund): Skälen för Regeringsrättensavgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Regeringsrätten konstaterar till en början att lagen om byggnadsminnen upphört att gälla den 1 januari 1989 samt att de åberopade bestämmelserna i miljöbalken inte är tillämpliga i ärendet. - Vad som förekommit i målet ger inte vid handen att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i ärenden om antagande av detaljplaner eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2003-03-05, Liljeros)