RÅ 2003 not 99

Beslut om förhandsbesked om nybyggnad av sjöbod (rättsprövning, avslag)

Not 99. Ansökan av Å.D.H. och C.D.M. om rättsprövning av ett beslut ang. förhandsbesked enligt plan- och bygglagen. - Byggnadsnämnden i Lysekils kommun beslutade den 17 juni 1999 att med stöd av 3 kap. 6 § och 4 kap. 1 §miljöbalken, MB, samt 5 kap. 1 § 2 plan- och bygglagen (1987:10), PBL, avslå en ansökan från Å.D.H. och C.D.M. med förfrågan om nybyggnad av bod för båt- och fiskeredskap på fastigheten Lyse-Fiskebäck 2:5. Som skäl för sitt beslut anförde nämnden bl.a. följande. Ärendet hade vid två tidigare tillfällen varit föremål för byggnadsnämndens behandling och då också överprövats av länsstyrelsen och regeringen, vilka avslagit överklagandena. Några nya omständigheter i förhållande till de tidigare prövningstillfällena hade inte framkommit. Fastigheten Lyse- Fiskebäck 2:6 var bebyggd med ett fritidshus medan Lyse-Fiskebäck 2:5 var obebyggd. På den senare önskade sökandena uppföra boden. Området låg utanför detaljplan men strandskydd gäller i enlighet med MB:s regler. Fastigheterna ligger i Fiskebäck inom ett område som enligt Översiktsplan -90 kommer att bli aktuellt för framtida tätortsutbyggnad av Lysekil. Området är i sin helhet av riksintresse enligt 4 kap. MB. Den mark som boden avses bli förlagd till kan inte anses ingå i hemfridszonen för fritidshuset på Lyse-Fiskebäck 2:6. En nybyggnad av sjöbod skulle dels förhindra allmänhetens framkomlighet längs vattnet, dels förhindra en framtida lämplig planläggning. -Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2001-03-01) avslog Å.D.H:s och C.D.M:s överklagande och yttrade: Fastigheterna Lyse-Fiskebäck 2:5 och 2:6 ligger inom område som inte omfattas av detaljplan. - Ansökningen till byggnadsnämnden är formulerad som en ansökan om bygglov. Några ritningar har inte bifogats till ansökningen varför byggnadsnämnden behandlat ärendet som en förfrågan om förhandsbesked. - Av 8 kap. 34 § PBL framgår att byggnadsnämnden på ansökan skall ge besked huruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen. - För områden som inte omfattas av detaljplan, skall enligt 8 kap. 12 § PBL, ansökningar om bygglov bifallas om den sökta åtgärden uppfyller kraven i 2 kap., inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmelserna i 5 kap. 1 §, inte strider mot områdesbestämmelser och uppfyller kraven i 3 kap. om byggnaders placering och utformning m.m. - Mark- och vattenområden skall enligt 2 kap. 1 § PBL användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall bestämmelserna i 3 och 4 kap. MB tillämpas. - Enligt 3 kap. 1 § MB skall mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Området är enligt 4 kap. MB med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i sin helhet av riksintresse. - Det antecknas att regeringen vid två tillfällen, 1994 och 1998, prövat frågan om bygglov på Lyse-Fiskebäck 2:5 och 2:6. Länsstyrelsen finner inte att förhållandena förändrats så påtagligt att det finns skäl att nu göra annan bedömning än som tidigare gjorts i ärendet. - Å.D.H. och C.D.M. överklagade länsstyrelsens beslut. - Regeringen (2002-01-24, Miljödepartementet) yttrade: Av handlingarna framgår att boden är avsedd att uppföras inom område som har natur- och kulturvärden av riksintresse enligt 4 kap. MB. Vidare framgår att fastigheten Lyse-Fiskebäck 2:5 är obebyggd och omfattas av strandskydd. - Regeringen finner - i likhet med byggnadsnämnden och länsstyrelsen - att de allmänna intressena talar emot att en bod får uppföras på sökt plats. Den omständigheten, att pågående planläggning inte avses omfatta det strandnära område inom vilket klagandenas fastigheter ingår, innebär inte att de allmänna intressen som talar emot ytterligare bebyggelse vid stranden försvagas. Vad Å.D.H. och C.D.M. framfört utgör vid en avvägning inte skäl att ändra myndigheternas beslut. Överklagandet bör därför avslås. - Å.D.H. och C.D.M. ansökte om rättsprövning och yrkade att regeringens beslut skulle upphävas. De anförde bl.a. följande. Byggnadsnämnden hade avslagit deras begäran om förhandsbesked avseende bygglov med två i förhållande till varandra motstridiga motiveringar. Nämnden åberopade att byggnationen stred mot dels kommunens framtida planläggningsbehov, dels natur- och kulturvärdena på platsen. Det sist nämnda har anförts med hänvisning till att kuststräckan har förklarats vara av riksintresse för det rörliga friluftslivet och till att strandskydd gäller. Under ärendets handläggning har kommunen detaljplanerat intilliggande områden men utelämnat deras fastigheter, vilket lett till antagande att en byggnation på fastigheten inte längre har någon betydelse för kommunens framtida planläggningsbehov. Av planförslaget framgick att boden skulle komma att vara belägen utanför det område som kommunen bedömt vara av stort värde för det rörliga friluftslivet. Eftersom den föreslagna sjöboden skulle placeras ca 30 meter från stranden och ca 6-8 meter ovanför vattenytan kommer allmänheten inte att störas. Aktuell kustremsa kring Gullmarsfjorden är relativt otillgänglig och någon naturlig vandringsled eller stig finns inte i området. Det förekom över huvud taget inte någon friluftsaktivitet längs strandlinjen för aktuell fastighet. De föreslagna byggåtgärderna skulle inte i någon nämnvärd utsträckning hindra allemansrättens utövande. Däremot innebar ett byggförbud ett påtagligt ingrepp i ägarnas naturliga användning av fastigheten och marken. Vid tillämpningen av proportionalitetsprincipen måste myndigheterna ta stor hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet för att på ett rättvisande sätt kunna pröva det allmännas intresse mot de enskildas intressen. - Regeringsrätten (2003-05-28, Lindstam, Hulgaard, Schäder, Almgren, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Vad som förekommit i målet ger inte vid handen att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det bedömningsutrymme som föreligger i ärenden om förhandsbesked enligt PBL eller att vid handläggningen förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2003-05-14, Hammarberg)

*REGI

*INST