RÅ 2004 not 20

Not 20. Ansökan av J.B. och M.K. om rättsprövning av beslut om antagande av detaljplan. - Kommunfullmäktige i Strömstads kommun beslutade den 13 juni 2002 att anta detaljplan för fastigheterna Kile 1:96, 1:97, 1:112 m.fl. i Ekenäs. Syftet med planen var bl.a. att åstadkomma nya uthyrningsrum för Ekenäs Skärgårdshotell, som hade behov av moderna och vinterbonade enheter för sin pensionatsverksamhet, att för bostadsrättsföreningen Solkoster bekräfta nuvarande byggnaders placering - vilken inte medgavs i gällande plan - samt att medge ytterligare byggrätter på föreningens fastighet. Planändringen innebar en förtätning av Ekenäs samhällsområde, som ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Planen innehöll bestämmelser som skulle skydda den befintliga kulturmiljön mot större förändringar. I fördjupad översiktsplan var området utpekat som utvecklingsområde för bebyggelse. - J.B., M.K., m.fl. överklagade beslutet hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län som i beslut den 29 januari 2003 avslog överklagandena. Som skäl för sitt beslut anförde länsstyrelsen sammanfattningsvis att några allmänna intressen inte hade åsidosatts, att kommunen inte överskridit det handlingsutrymme som de materiella reglerna i plan- och bygglagen (1987:10), PBL, gav kommunen samt att planen inte bedömdes medföra sådan betydande olägenhet för några enskilda intressen att planen inte kunde godtas. - J.B. och M.K. överklagade länsstyrelsens beslut. -Regeringen (2003-06-18, Miljödepartementet) avslog överklagandena med följande motivering. Regeringen konstaterar att det av den fördjupade översiktsplanen för Kosteröarna framgår att kommunen eftersträvar en balans mellan å ena sidan en utveckling av fritidsboendet och turismen och å den andra sidan bevarandet av det orörda natur- och kulturlandskapet. En ökning av det rörliga friluftslivets anläggningar skall kunna ske som komplettering av pågående verksamheter efter detaljplaneläggning. - Regeringen konstaterar att det i planhandlingarna ingår en vattenutredning enligt vilken vattenförbrukningen utretts vid befintliga förhållanden och efter utbyggnad enligt den aktuella detaljplanen. Regeringen finner att det underlag som föreligger i detta avseende är tillräckligt för den prövning som behöver ske i planärendet. Frågor om hur vattenförsörjningen närmare skall lösas får behandlas vidare i samband med planens genomförande. Vad J.B. anfört om att avtal om vattenförsörjningen inte är bindande utgör således inte hinder mot att planen kan godtas. J.B. har också invänt mot den utökade bebyggelse i anslutning till hans fastighet som planen medger. Regeringen finner emellertid inte att planen kan anses innebära sådana olägenheter för honom att den av det skälet inte kan godtas. - Vad klagandena anfört utgör inte heller i övrigt skäl för att regeringen med anledning av överklagandena skall upphäva beslutet att anta planen. - J.B. och M.K. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. - J.B. yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva beslutet och anförde till stöd för sin talan bl.a. följande. De byggrätter som detaljplanen medgav innebar tillkommande byggnader som, framför allt genom medgivna byggnads- och nockhöjder, starkt avvek från befintlig bebyggelse. Detta medförde betydande olägenheter för hans fastighet. En plan som medgav en så betydande påverkan på natur- och kulturvärden av riksintresse och på landskapsbilden måste innehålla bakgrundsdata och beskrivning av konsekvenserna. Den måste också presenteras och illustreras så att dess konsekvenser tydliggjordes. Planen var inte klarläggande i dessa avseenden. Avsaknaden av miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap. 18 § PBL gjorde att planen inte uppfyllde de formella kraven på en detaljplan av aktuellt slag. Planen gav inte heller tillräckligt underlag för att bedöma om hänsynsreglerna i 3 och 4 kap.miljöbalken med kompletterande bestämmelser i PBL var tillgodosedda. - M.K. yrkade även för sin del att beslutet skulle upphävas och anförde bl.a. följande. Regeringens beslut saknade den omsorgsfulla vägning på detaljerad nivå av motstående intressen som skall göras i en detaljplan. Beslutet stred därför mot bestämmelserna i 1 kap. 5 §, 2 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §§ PBL samt 1 kap. 9 § regeringsformen. Något motiv för att ersätta det värdefulla naturområde, som angränsade till hans fastighet och tidigare utgjorde parkmark, med en byggrätt för enskilt ändamål hade inte framförts. Vidare hade hänsyn inte tagits till att hans tomtplats var hävdad ända fram till den stenmur som på ett avstånd av fem meter löpte parallellt med huvudbyggnaden på fastigheten. Detta hade inneburit att den byggrätt som tidigare plan tillerkänt hans fastighet beskurits. Eftersom detaljplanen medförde ett omfattande ingrepp i bestående förhållanden på hans tomt borde hans fastighet ha tagits med i planen så att en rimlig justering av fastighetsgränsen efter verkliga förhållanden kunnat göras på det sätt som förutsatts i tidigare plan. - Regeringsrätten (2004-02-10, Ragnemalm, Nordborg, Almgren, Kindlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - En miljökonsekvensbeskrivning skall enligt 5 kap. 18 § andra stycket PBL upprättas, om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Den aktuella detaljplanen medger enligt Regeringsrättens bedömning inte någon sådan användning varför en miljökonsekvensbeskrivning inte erfordrats. - Enligt 1 kap. 5 § PBL skall vid prövning av frågor enligt lagen både allmänna och enskilda intressen beaktas, om inte annat är särskilt föreskrivet. Vidare skall enligt 5 kap. 2 § första stycket PBL vid utformning av detaljplan skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Dessa bestämmelser, liksom övriga av sökandena åberopade lagrum, är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden. Det har inte heller framkommit att vid handläggningen har förekommit något annat fel som påverkat utgången i ärendet. - Regeringsrätten finner således att regeringens beslut inte kan anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2004-01-21, T. Lindvall)

*REGI

*INST