RÅ 2004 not 219
Beslut att upphäva bygglov för servicestation med hänsyn till att åtgärden inte var lämplig från allmän synpunkt (avslag)
Not 219. Ansökan av Statoil Detaljhandel AB om rättsprövning av beslut angående bygglov. - Statoil Detaljhandel AB ansökte om bygglov för om- och tillbyggnad av servicestation på fastigheten Vivsta 3:57 i Timrå kommun. Tillbyggnaden, som enligt ansökan skulle komma att utföras i två våningsplan, avsåg främst personalutrymmen, lager och en större butiksdel. - Efter att miljöberedningen och kommunstyrelsen yttrat sig och avstyrkt ansökan, beslutade Byggnadsnämnden i Timrå kommun den 18 december 2000 att bordlägga ansökan om bygglov i avvaktan på färdigställandet av en studie över Vivsta centrums utveckling. Studien, i den del den rörde Statoils bensinstation i Vivsta centrum, syftade till att klarlägga förutsättningarna för en om- och tillbyggnad av befintlig station samt för en helt ny stationsbyggnad i alternativa lägen. Särskild vikt lades i studien vid vilka konsekvenser de olika lägena skulle få med hänsyn till explosions- och trafikolycksrisker. Ett flertal nämnder samt Sprängämnesinspektionen och räddningstjänsten uttalade sig i anledning av studien. - Den 29 oktober 2001 beslutade byggnadsnämnden att inte meddela sökt bygglov för tillbyggnad av befintlig bensinstation. Nämnden motiverade sitt ställningstagande med att kommunen med hänvisning till sina långsiktiga mål beträffande centrummiljön inte kunde tillåta en tillbyggnad till bensinstationen där olycksriskerna kvarstod för flera år framåt. Byggnadsnämnden ansåg att olycksriskerna vid anläggningen inte var förenliga med plan- och bygglagens (1987:10), PBL, krav på hälsa och säkerhet som de beskrivs i 3 kap. 2 § PBL. Nämnden ansåg slutligen att Statoil tillsammans med Timrå kommun borde söka ett annat, lämpligare läge. - Nämndens beslut överklagades av Statoil Detaljhandel AB som yrkade att länsstyrelsen skulle upphäva byggnadsnämndens beslut och bifalla Statoils ansökan om bygglov. -Länsstyrelsen i Västernorrlands län (2002-08-29) anförde: För området där fastigheten Vivsta 3:57 är belägen finns idag ingen detaljplan. Därmed är 8 kap. 12 § PBL tillämplig. - Enligt 8 kap. 12 § PBL skall sökt bygglov beviljas om vissa närmare angivna förutsättningar är för handen, nämligen om marken där den sökta åtgärden planeras uppfyller kraven i 2 kap. PBL, åtgärden inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmelserna i 5 kap. 1 § PBL, åtgärden inte strider mot områdesbestämmelser och åtgärden uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10-18 §§ PBL. - Länsstyrelsen gör följande bedömning. - 2 kap. PBL behandlar allmänna intressen vid planläggning och lokalisering av bebyggelse. Ordet ”lokaliseras” anger att det är fråga om vilka delar av kommunen som skall bebyggas. Innan byggande skall således markens fysiska förutsättningar för bebyggelse och lämplighet i byggnadstekniskt hänseende ha godtagits. - I ärendet är inte fråga om sådan ny sammanhållen bebyggelse eller ny enstaka byggnad eller bebyggelse som skall förändras eller bevaras, som avses i 5 kap. 1 § PBL. Detaljplaneläggning av området där den aktuella fastigheten är belägen är således på grund av denna bestämmelse inte aktuell. - För området finns inga områdesbestämmelser. - 3 kap. PBL reglerar hur enskilda byggnader skall placeras i detalj och hur de estetiskt skall utformas. Bland annat skall en byggnad enligt 3 kap. 2 § PBL placeras och utformas så att den inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenhet för omgivningen. Länsstyrelsen finner att den om- och tillbyggnad det i ärendet är fråga om inte kan sägas strida mot de i 3 kap. 2 § uppställda kraven, eftersom tillbyggnaden inte kommer att medföra att verksamheten som sådan kommer att öka olycksrisken för bensinstationen. Länsstyrelsen anser heller inte att trafikbelastningen i området kommer att öka nämnvärt på grund av den planerade utökningen av butiksytan. - Länsstyrelsen finner med hänsyn till vad som anförts enligt ovan att skäl torde föreligga att meddela bygglov i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 12 § PBL. Byggnadsnämnden har att vid sin prövning av om bygglov skall kunna medges ta särskilda hänsyn till vad som anförts av Sprängämnesinspektionen och räddningstjänsten. Länsstyrelsen förutsätter även att byggnadsnämnden - för det fall att nämnden överväger att medge bygglov - hör sakägare, grannar m.fl. i enlighet med bestämmelserna härom i 8 kap. 22 § PBL. - Länsstyrelsen bifaller överklagandet och upphäver Byggnadsnämndens i Timrå kommun beslut den 29 oktober 2001. - Ärendet återförvisas till nämnden för ny handläggning. - Byggnadsnämnden i Timrå kommun överklagade länsstyrelsens beslut. - Kammarrätten i Sundsvall beslutade den 4 mars 2003 att med eget utlåtande överlämna ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten anförde därvid bl.a. följande. Med avseende på de i 3 kap. PBL uppställda egenskapskraven synes hinder inte föreligga mot den tillbyggnad som avses med sökt bygglov. - Statoil Detaljhandel AB anförde bl.a. följande. Tillbyggnaden avser främst utrymmen för personal och lager. En mindre del av tillbyggnaden skall även nyttjas för att göra dagens butikslokal mer ändamålsenlig. Vad kommunen anfört om trafikkonflikter i området och om att tankbilens manöveryta är otillräcklig är grundlösa påståenden utan verklighetsförankring. Syftet från kommunens sida är endast att genom diverse invändningar försvåra för Statoil att bedriva servicestationsverksamhet på platsen. - Regeringen (2004-05-27, Miljödepartementet): Skälen för regeringens beslut. Regeringen finner att omständigheterna i ärendet är sådana att byggnadsnämnden får anses ha tillräckligt stöd för sin bedömning att den aktuella åtgärden inte är lämplig från allmän synpunkt. Vad Statoil Detaljhandel AB anfört utgör vid en avvägning inte skäl att tillåta en tillbyggnad av det slag som ansökan innebär. Länsstyrelsens beslut bör därför upphävas och byggnadsnämndens beslut om att avslå ansökan om bygglov stå fast. - Regeringens beslut. Regeringen upphäver, med bifall till överklagandet, länsstyrelsens beslut den 29 augusti 2002. Byggnadsnämndens beslut den 29 oktober 2001 står därmed fast. - Statoil Detaljhandel AB ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att beslutet skulle upphävas. Till stöd för sin talan anförde bolaget bl.a. följande. Bolagets ansökan om bygglov för om- och tillbyggnad av den befintliga servicestationen skall prövas i förhållande bl.a. till bestämmelserna i 2 kap. PBL. Den planerade ändringen medför att området fortsatt skulle komma att användas för sådant ändamål för vilket marken är väl lämpad med hänsyn till dess beskaffenhet och läge; tillbyggnaden avser främst lager- och personalutrymmen. Byggnadsnämndens prövning har i stället grundats på kommunens önskemål om att servicestationen på sikt inte skall finnas kvar på platsen. Ett sådant hänsynstagande ligger emellertid utanför kommunens prövningsrätt i bygglovsärendet. Vidare är regeringens beslut osakligt eftersom det vilar på uppgifter från byggnadsnämnden om att ombyggnationen kan antas medföra en ökad risk för explosioner och trafikolyckor. Som framgår av yttranden från Sprängämnesinspektionen och räddningstjänsten finns det ingen grund för detta antagande. - Regeringsrätten (2004-11-30, Ragnemalm, Sandström, Dexe, Stävberg, Hamberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234 ). - Av 8 kap. 12 § PBL framgår att en ansökan om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan skall bifallas under förutsättning bl.a. att åtgärden uppfyller kraven i 2 kap. Enligt 2 kap. skall vissa allmänna intressen beaktas, bl.a. att markområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. - Av förarbeten till PBL (prop. 1985/86:1 s. 96, 111 och 471) framgår att kommunen förutsätts ha ett betydande inflytande på frågan om vilken bebyggelse - och vilken ändring av befintlig bebyggelse - som utifrån kommunens bedömning av lämplig markanvändning bör få komma till stånd inom ett visst område. Utgångspunkten är att kommunens bedömning skall komma till uttryck främst i beslut om planer men också i beslut i enskilda fall om bygglov. -Servicestationen är belägen på mark som inte är detaljplanelagd och kommunens översiktsplan ger endast en begränsad vägledning beträffande vilken markanvändning och utveckling i övrigt som kommunen vill ge företräde på platsen. Detta förhållande hindrar inte att man vid prövningen av bolagets ansökan om bygglov inom ramen för 2 kap. PBL beaktar vad som anses vara lämpligt för området på sikt. I själva verket förutsätter regleringen att hänsyn tas till sådana allmänna intressen. - De i målet tillämpliga bestämmelserna i PBL är allmänt hållna och ger de tillämpande myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som följer av dessa bestämmelser. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som bolaget gjort gällande. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skull stå fast. (fd I 2004-10-27, T. Lindvall)