RÅ 2004 not 220

Not 220. Ansökan av B.H. om rättsprövning ang. beslut om vägrat bygglov för vindkraftverk. -Byggnadsnämnden i Marks kommun (1999-05-25) beslutade att avslå en ansökan om bygglov för uppsättande av ett vindkraftverk med en 70 meter hög mast och en turbin med 14 meters diameter med en effekt på 30 kW på fastigheten Skepared 3:5. Ifrågavarande fastighet låg inom ett område som inte omfattades av detaljplan. Området var upptaget i Marks kommuns Kulturmiljöprogram (FBK 11) Skepshults kyrkby. - Nämnden avslog ansökan med stöd av bestämmelserna i 2 och 3 kap.plan- och bygglagen (1987:10), PBL, och 3 kap.miljöbalken. Som skäl för avslaget åberopades kraftverkets placering, höjd och utformning samt områdets natur- och kulturvärden. I sin beredning hade nämnden bl.a. hänvisat till ett yttrande från Älvsborgs Länsmuseum den 20 augusti 1999. Museet hade anfört följande: Området anses värdefullt både vad gäller fornlämningar, bebyggelse och kulturlandskap. Enligt de riktlinjer som drogs upp i kulturmiljöprogrammet år 1991 bör stor restriktivitet iakttas vid nybebyggelse. Det planerade vindkraftverket skall enligt ansökan placeras i ett öppet läge där det enligt länsmuseet med sin höjd kommer att bli ett dominerande element i det omgivande kulturlandskapet. Det är länsmuseets uppfattning att kraftverket bl.a. genom den skalförskjutning det ger upphov till kommer att få en negativ inverkan på upplevelsen av det känsliga området. Länsmuseet rekommenderar därför att en alternativ placering utanför det markerade området prövas. Det står dock klart att även vid en alternativ placering kommer området FBK 11 vid Skepshults kyrkby att påverkas visuellt, om kraftverket får den höjd som avses i ansökan. - Nämnden hade vidare anfört att det i Naturvårdsverkets översyn av områden av riksintressen för naturvård föreslagits att området Skephult-Abborrås skall ingå som nytt område. - B.H. överklagade nämndens beslut och anförde bl.a. följande: Jag har sedan länge önskat att bygga ett vindkraftverk i Skephult men stadsarkitekten har varit väldigt negativ till vindkraft. GSM telemaster med samma utformning som jag önskar och betydligt högre (97 meter i Skephult) har inte varit något problem eller betänkligheter från kommunen. I kommunens sammanträdesprotokoll om byggavslag står många fina ord men jag förstår inte hur ett gårdsverk kan förstöra alla dessa mål. Tvärt om det berikar området. Var tid har sina byggnader. Tiden går framåt och vindkraften hör landsbygden till och inte stadskärnan som Marks kommun vill hävda. - Titta på Danmark var är deras vindkraft i städerna eller på landsbygden? - I min "närhet" finns inga natur och kulturvärden som omnämns i kulturmiljöprogrammet FBK 11 Skephults Kyrkby utan orsaken till att min åker är klassad i kulturmiljöprogrammet är att vi alla ville förhindra igenplantering av granplantor på åkrarna. Granplantorna finns där nu på grannens åker fast kommunen inte vill. Detta var orsaken att vi övertalade kommunen att min åker skulle vara med. - Marks kommun vill gärna framstå som en kommun som tänker på miljön och förnyelsebara energikällor. Därför gick man ut med information om ett uthålligt samhälle och talade om vilka regler som gäller för att få bidrag. För vindkraft kunde man få max 100 000 kr i bidrag för byggande av ett verk för eget bruk. Det fick inte vara större än man förbrukade elenergin själv med andra ord ett gårdsverk. Vad man glömde var att tala med byggnadsnämnden om kommunens nya miljövision. - Alla mina tillfrågade grannar har sagt ja och ändå måste miljönämnden krångla till det med höjden, effekten och ej tala om vad man menar angående olägenheter. Hur kunde de tillstyrka Kaskad i Skene - fanns där inga olägenheter på 500 meters radie eller gäller andra tal i tätbebyggt område. - Det är obegripligt att Skephult som ligger på landsbygden inte ska klara av byggnadsnämndens krav medan Kaskad mitt i centrum kunde klara alla krav med mycket kort handläggningstid från kommunens sida. - Jag hoppas att Länsstyrelsen ger möjlighet till ett lokalt gårdsverk i Skephult. Jag tycker att man ska följa Länsstyrelsens handledning 1999:14 vindkraft för behandling av gårdsverk under 125 kW. - Länsstyrelsen Västergötlands län (2001-10-31) som tagit del av förhållandena på platsen, avslog överklagande och anförde som skäl för sitt beslut följande. Enligt 2 kap. 2 § PBL skall planläggning och bygglovsprövning ske med beaktande av bl.a. natur- och kulturvärden. - Enligt 3 kap. 1 § PBL skall byggnader placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. - Enligt 3 kap 6 § miljöbalken skall mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot sådana åtgärder. - Naturvårdsverket har den 7 februari 2000 beslutat att ifrågavarande område skall bedömas som riksintresse För naturvård enligt 3 kap 6 § miljöbalken. - Som riksvärde har angetts odlingslandskap, slåtteräng, naturbetesmark, flora och fauna. - Länsstyrelsen anser att etableringar av vindkraftverk inom områden av riksintresse normalt inte är acceptabla. - Skephults by, som finns med i bevarandeprogrammet för Marks kommun, är en samlad miljö med stora kultur- och naturvärden. Området karaktäriseras av ett småskaligt jordbrukslandskap som ansluter till betes- och hagmarksområden samt stora skogsområden. Den äldre bebyggelsen utgörs av några kvarliggande gårdar i kyrkbyn samt ett antal utskiftade jordbruksfastigheter. Många av gårdarna har kvar sin äldre karaktär och ligger strategiskt placerade i det småkuperade landskapet. - Kyrkbyn och omgivande bebyggelse samspelar med intilliggande odlingslandskap och visar på ett pedagogiskt sätt ett småskaligt, väl sammansatt kulturlandskap som ännu var vanligt på landsbygden i början på 1900-talet. - Ett 70 meter högt kraftverk med en turbin på 14 meter i diameter skulle med den av klaganden önskade placeringen utgöra ett allt för dominerande inslag i det omgivande kulturlandskapet och vara till skada för såväl landskapsbilden som natur- och kulturmiljön. Byggnadsnämnden har därför haft fog för sitt beslut att inte meddela bygglov för vindkraftverket med den föreslagna placeringen. Överklagandet skall därför avslås. - B.H. överklagade länsstyrelsens beslut. Han vidhöll därvid vad han tidigare framfört och framhöll bl.a. följande. Han har ett eget jordbruk och vill bygga ett vindkraftverk på den egna marken. Grannar har svarat ja när de tillfrågades om vindkraftverket. Vindkraftverket kommer inte att synas från fornminnet på andra sidan kyrkan i Skephults kyrkby på grund av naturens utformning. Naturvårdsverkets beslut om att delar av Skephult skulle bedömas som riksintresse kom ett år efter hans ansökan. Kommunen har ett likadant vindkraftverk och i det ärendet gjordes inte någon miljökonsekvensbeskrivning. Han gjorde därför ingen. Byggnadsnämnden ställer nu större krav på honom för ett likadant verk. Han har kontaktat Högskolan på Gotland med specialinriktning på vindkraftverk med förfrågan om skolan kan göra en miljökonsekvensbeskrivning åt honom. Vidare vill han ha syn på platsen. Han framför också kritik mot ärendets handläggning inom kommun och länsstyrelse. - Kammarrätten i Göteborg hade genom beslut den 13 november 2001 med eget utlåtande överlämnat ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten, som ansåg att överklagandet borde avslås, hade anfört att enligt 3 kap. 1 § PBL, skall byggnader placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. landskapsbilden och naturvärdena på platsen. Byggnader skall vidare ha bl.a. en yttre form som estetiskt tilltalande. Ett uppförande av ett vindkraftverk inom ett område som hade bedömts vara av riksintresse på grund av sina naturvärden kunde med beaktande härav inte anses lämpligt. - Regeringen (2002-03-14, Miljödepartementet) avslog överklagande och anförde som skäl för beslutet följande. Regeringen finner att ärendet kan avgöras på befintligt underlag. - Enligt handlingarna är vindkraftverket avsett att uppföras inom område av riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Sådant område skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- och kulturmiljön. Regeringen finner mot bakgrund av redovisade natur- och kulturvärden att det krävs starka och väl underbyggda skäl för att tillåta en vindkraftslokalisering inom området, t.ex. stöd i en översiktlig planering. Av handlingarna i ärendet framgår att sökt lokalisering saknar stöd i sådant underlag. Vad B.H. framfört utgör vid en avvägning inte skäl att ändra myndigheternas beslut. Överklagandet bör därför avslås. - B.H. ansökte om rättsprövning och yrkade att regeringens beslut skulle upphävas. Han anförde bl.a. följande. Beslutet om att det aktuella området skulle bedömas vara av riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken fattades utan att han hade informerats om vilka konsekvenser det kunde få för berörda markägare. Detta område är väldigt stort, 450 hektar, varav ca 65 hektar åker. Skephult måste leva vidare; samhället kan inte stanna i utvecklingen och bli ett museum. Förnyelsebara energikällor måste få finnas inom området. - Regeringsrätten höll den 3 november 2004 muntlig förhandling i målet. - Regeringsrätten (2004-12-06, Nordborg, Sandström, Ersson, Dexe, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - De i målet tillämpliga bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10) och miljöbalken är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för olika bedömningar. I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som följer av ifrågavarande bestämmelser eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2004-10-27, Bäckström)

*REGI

*INST