RÅ 2004 not 72

Not 72. Ansökan av D.N. m.fl. om rättsprövning av beslut om detaljplan. -Stockholms stadsfullmäktige (2002-02-18) antog detaljplan för område vid kvarteret Ormen (Södermalm 7:84 m.m.). - Beslutet överklagades av D.N. m.fl. - Länsstyrelsen i Stockholms län (2002-04-15) avvisade den talan som förts av vissa klaganden samt avslog i övrigt överklagandena. Som motivering till sitt avslagsbeslut anförde länsstyrelsen följande. - Till stöd för sin talan har de klagoberättigade anfört i huvudsak följande. - G.H: Den planerade hotellbyggnaden skulle bli miljöförstörande och verksamhetsmässigt ha en total brist på erforderliga parkeringsplatser. Trafiksituationen är idag sådan att även leveransbilar för verksamhet blir en belastning. Planförslaget ödelägger miljön och medför minskat dagsljus för närliggande boendelägenheter och ett förödande intrång. Lägenheterna är redan mörka. Det finns redan tillräckligt med hotell i Slussen och eljest i innerstaden. Man kan uppföra en byggnad om högst en till två våningar. - J.B: Det som anförts av honom tidigare under planärendets handläggning åberopas. PEAB borde inte ha fått förtroendet att utforma bebyggelsen på en av Stockholms känsligaste platser, som är mycket olämplig för hotellverksamhet. T.ex. är garage- och trafikfrågan inte löst. Lönsamhetskravet har styrt utformningen mer än platsens egna förutsättningar. De närboendes livskvalitet har inte beaktats tillräckligt. Fastigheten bör vara föremål för en öppen idé- och arkitekttävling eller hänskjutas till "tävlingen om Slussen" i sin helhet. De föreslagna byggnaderna är för stora och dåligt anpassade till kringliggande miljö och saknar även de värden man bör kräva av modern arkitektur. - B.L: Den planerade byggnaden blir stor och skrymmande och skulle innebära en katastrofal förstörelse av den aktuella miljön, som är av riksintresse. Alla boende i de hus som blir förbyggda får sin boendemiljö helt förstörd. Stadsbyggnadskontorets presentation av den föreslagna byggnaden i form av modeller och bilder har varit undermålig och vilseledande. - C.E: Slussenområdet utgör riksintresse från kulturmiljösynpunkt varför utformningen av ny bebyggelse har stor betydelse. Planen för hela utformningen av Slussen bör avvaktas innan beslut fattas om byggande av ett eventuellt hotell. - A.S. och D.N. samt J.G: Nuvarande genomförandebeskrivning är inte tillfyllest. Det måste upprättas en miljökonsekvensbeskrivning eftersom den nya byggnaden blir mycket exponerad i det centrala Stockholm, väl synlig från stora delar av innerstaden. Manipulerat material har använts för att åskådliggöra planförslaget. Upprustningen av Slussenområdet och även flyttningen av tunnelbanespåren västerut mot Centralbron påverkas av detta föregripande beslut i randområdet. Det är oklart om detaljplanen medger hotell och/eller annat, vilket innebär att planen inte uppfyller kravet i 5 kap. 7 § punkt 3 plan- och bygglagen (1987:10), PBL, rörande specifikation om byggnadens användning. En konsekvens av den stora höga byggnaden gör att kringliggande bostadsområden blir olämpliga som bostäder, inte bara pga. bristande utsikt utan också bristande ljusförhållanden m.m. Bostadshusen på Klevgränds norra sida kommer i ständig skugga, vilket är oacceptabelt. Staden har inte gjort någon ljusstudie, varför grund saknas för stadens påståenden om ljusförhållandena. - Motivering av sakprövningen. Planområdet utgör del av Stockholms innerstad med Djurgården som enligt beslut den 5 november 1987 av Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus6er förklarats vara av riksintresse för kulturmiljövården i länet. I beslutet hänvisas bl.a. till särdrag som anpassningen till fronten mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och Mälaren, och även till vyer från viktiga utsiktspunkter samt till blickfång och till kontakten med vattnet. - Utmed den södra sidan av Peter Myndes Backe finns bebyggelse med en höjd av ungefär 30 meter. Närmast tunnelbanestationen ligger det tidigare Sjöfartshotellet, som i den överklagade planen har fått en byggnadshöjdsangivelse om +29,5 meter med undantag för ett något högre torn. Öster om Sjöfartshotellet finns en envånings stationsbyggnad för tunnelbanan. Den överklagade planen medger att bebyggelsen med flervåningshus utmed den södra sidan av Peter Myndes Backe förlängs till Katarinavägen med en hotellbyggnad som får en högsta byggnadshöjd om i huvudsak 30 meter med ett par något högre tornbyggnationer. Stadsbildmässigt är den planerade bebyggelsen anpassad till befintlig bebyggelse utmed Peter Myndes Backe och Katarinavägen. För klagandenas fastigheter kommer den planerade bebyggelsen att medföra nackdelar i form av minskning av utsikt och av ljusinsläpp. Dessa nackdelar måste vägas mot fördelarna för stadens näringsliv med det tillskott av hotellrum som möjliggörs av planen. För klagandena blir utsikts- och ljusförhållandena inte sämre än i andra äldre innerstadsmiljöer. Kommunens avvägning av näringslivsintresset mot de närboendes intressen och mot hänsynen till stadsbilden är godtagbar. - Hotellbyggnaden angörs från Katarinavägen och, när det gäller persontransporter, även från Mariagränd. Parkeringsutrymmen, med undantag för någon handikapplats, ryms inte inom planområdet utan får beredas utanför, t.ex. i Katarinagaraget. - Planförslaget har presenterats i ett antal illustrationer Dessa utgör inte planhandlingar. De omfattas inte av antagandebeslutet och kan därför inte prövas av länsstyrelsen. - Den planerade hotellbyggnaden får inte sådan inverkan på miljön i Slussenområdet att beslut om den framtida utformningen av Slussen och om en eventuellt ändrad sträckning av tunnelbanan behöver avvaktas. - Enligt 5 kap. 10 § och 6 kap 1 § PBL, skall till detaljplan fogas en genomförandebeskrivning i vilken redovisas de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och även i övrigt ändamålsenligt genomförande av planen. I ärendet har upprättats en genomförandebeskrivning i vilken nämnda åtgärder har redovisats i en utsträckning som är tillräcklig för den överklagade planen. - Enligt 5 kap. 18 § andra stycket PBL skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, om detaljplan medger en användning av mark eller byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Någon miljökonsekvensbeskrivning har inte upprättats i ärendet. Det planerade hotellet kommer att medföra siktskymning och minskat ljusinsläpp för närliggande bebyggelse, men i den tättbebyggda innerstadsmiljö som planområdet utgör del av blir hotellet ett marginellt bebyggelsetillskott som i förhållande till den befintliga bebyggelsen inte kommer att medföra en betydande omgivningspåverkan. Skyldighet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning har mot bakgrund av det anförda inte förelegat. - Enligt 5 kap. 3 § PBL skall i detaljplanen redovisas och till gränserna anges allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker, kvartersmark för bl.a. bebyggelse m.m. samt vattenområden. Av plankartan framgår att den nya bebyggelsen blir belägen på mark som avsatts för hotell och tunnelbana, och att den befintliga bebyggelsen skall användas i viss del för bostäder och i viss del för ändamål anpassas till bebyggelsens kulturvärden med rivningsförbud och vissa förändringsinskränkningar. Markens och bebyggelsens användningssätt har i planen redovisats tillräckligt tydligt. - Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att vad klagandena anfört till stöd för sin talan inte utgör tillräckliga skäl att upphäva det överklagade antagandebeslutet. - D.N., G.H., A.S., J.G., B.L., O.E. och J.B. överklagade länsstyrelsens beslut. - G.H. vidhöll tidigare framförda invändningar mot planen och framhöll därutöver bl.a. att Slussen och Söders höjder skulle komma att bli förstörda och att planen innebar att ett k-märkt hus och Stomatol-skylten, som är den äldsta skylten i hela Stockholm, skulle komma att skymmas. - A.S. och D.N. samt J.G. hänvisade till vad de anfört tidigare i ärendet och framhöll bl.a. följande. I underlaget för beslutet att anta den aktuella detaljplanen har inte redogjorts för eller förklarats hur det kommer sig att den tänkta byggnationen inte kommer att medföra påtaglig skada på kulturmiljövärdena. Byggnationen på det aktuella området är helt ny och mycket stor till omfattning. Det har tidigare inte varit aktuellt med liknade byggnader, inte ens före rivningarna i anslutning till att Slussenområdet omdanades under första halvan av 1930-talet. Länsstyrelsen har, utan att underlaget för påståendet företetts, angivit att för klagandena blir utsikts- och ljusförhållandena inte sämre än i andra äldre innerstadsmiljöer. Inga mätningar av ljusförhållandena har de facto gjorts. Kommunens avvägning av näringslivsintresset att få ett begränsat antal hotellrum mot hänsynen till de förstörda kulturmiljövärdena är inte godtagbar. Länsstyrelsen har inte redogjort för hur hotellbyggnaden skall angöras från Katarinavägen där befintliga busstationer tar upp hela utrymmet. Länsstyrelsens slutsats att illustrationerna till planförslaget inte utgör planhandlingar är felaktig. Länsstyrelsen har också felaktigt angivit att den planerade hotellbyggnaden inte får sådan inverkan på miljön i Slussenområdet att beslut om den framtida utformningen av Slussen och en eventuell ändrad sträckning av tunnelbanan behöver avvaktas. Det är allmänt bekant att hela Slussenområdet måste göras om pga. stora sättningsskador och skador i grundkonstruktionen för hela Slussenanläggningen. Detta område berör direkt planområdet. Av länsstyrelsens tidigare beslut den 8 november 2001 framgår att nu aktuell detaljplan medger en användning av mark och byggnader som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Det var också mot den bakgrunden länsstyrelsen upphävde kommunens tidigare beslut om antagande av detaljplanen eftersom den inte antagits av kommunfullmäktige. Den betydande påverkan som planen medger kvarstår och därför skall en miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap. 18 § andra stycket plan- och bygglagen, PBL, upprättas. - B.L. hänvisade till tidigare skrivelser i ärendet och framhöll bl.a. följande. Bebyggelsen som hotellet skulle skymma från vida omkring ingår i riksintresset och Mariagränd, Klevgränd, Urvädersgränd och Pryssgränd hör till det äldsta gatunätet på Södermalm. Söders äldsta stenhus ligger på Klevgränd 1 C. Att säga att hotellet skulle bli ett marginellt bebyggelsetillskott och att det inte skulle medföra en betydande omgivningspåverkan är en katastrofal felbedömning. Hela behandlingen av ärendet har från början varit anmärkningsvärt manipulativ och för allmänheten, som var inbjuden att yttra sig, helt vilseledande. B.L. hänvisade vidare till en intervju med Statsminister Göran Persson i tidningen Månadsjournalen i maj 2000. - C.E. och J.B. framhöll särskilt att handläggningen hos kommunen och den föreslagna hotellbyggnaden stred mot regeringens handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. De anförde bl.a. följande. Bebyggelse av den aktuella fastigheten bör föregås av en öppen ide och arkitekttävling. Först då kan fastigheten bebyggas i enlighet med regeringens handlingsprogram. Genom att bygga hotell på platsen och samtidigt ge ett byggbolag markhänvisning har man underminerat möjligheterna att bebygga fastigheten utifrån platsens och tidens förutsättningar. - J.G., B.L. och D.N. har vidare kommit in med ytterligare skrivelser där de bl.a. hänvisade till ovan nämnda intervju med Statsminister Göran Persson i Månadsjournalen. J.G. framhöll därutöver bl.a. att platsen där hotellet var tänkt att byggas var av riksintresse och det därför vore rimligt att Riksantikvarieämbetet fick sätta sig in i frågan. Hon framhöll också att det fanns behov av en miljökonsekvensutredning innan beslut fattas. D.N. framhöll bl.a. att den tilltänkta byggnationen inte föregåtts av undersökningar avseende trafik, ljusförhållanden och förbyggnad av miljöer som har nationella intressen. Han framförde också önskemål om att Miljödepartementet och dess handläggare besökte platsen. Vidare framhöll han att det mot bakgrund av ärendets karaktär och betydelsen för riksintresset var viktigt att Riksantikvarieämbetet och Stockholms Stadsmuseum involverades i handläggningen. - Regeringen (2003-02-27, Miljödepartementet) avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut följande. - Regeringen finner att ärendet kan tas upp till slutlig prövning på föreliggande underlag. - Regeringen finner vid denna prövning att detaljplanen inte kan anses medföra sådana betydande olägenheter för klagandena eller åsidosätta deras intressen på ett sådant sätt att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klagandena framfört om att olika allmänna intressen åsidosatts utgör enligt regeringens mening inte tillräckliga skäl för att regeringen med anledning av överklagandena skall upphäva beslutet att anta planen. När det gäller deras invändningar i övrigt, bl.a. om avsaknaden av en särskild miljökonsekvensbeskrivning, anser regeringen inte heller att det framkommit skäl att frångå länsstyrelsens bedömning. Överklagandena bör därför avslås. - D.N., B.L., G.H., J.G., A.S., C.E. och J.B. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. De åberopade allt som de tidigare anfört hos regeringen och tidigare instanser och anför därutöver i huvudsak följande. Beslutet strider mot bl.a. 2 kap. 1, 2 och 4 §§ samt 3 kap. 1 § PBL samt 3 kap.1 och 6 §§miljöbalken. Efter det att stadsbyggnadsnämndens beslut att anta ifrågavarande detaljplan upphävts har det inte gjorts några beskrivningar av på vilket sätt riksintresset berörs. Förkastningsbranten och den mycket gamla byggnationen skadas uppenbarligen. Det är inte förenligt med skyddet för riksintressen att kulturarvs- och miljöintressena alltid får vika för ett vanligt byggintresse. Regeringen har, genom motiveringen att vad klagandena anfört om bl.a. det allmänna riksintresset inte utgjorde tillräckliga skäl att upphäva antagandebeslutet, bortsett från det faktum att enskilda personer också får åberopa allmänna intressen som skäl för att upphäva en detaljplan. Hela Slussenområdet står inför en mycket stor ombyggnation. Det tilltänkta hotellet kan i en sådan situation hamna på ett mycket olämpligt ställe i förhållande till den slutliga omdaningen av hela Slussenområdet. Det är inte nödvändigt att förlägga ett litet hotell på den aktuella platsen eftersom det i närområdet redan finns tre större hotell som inte har full beläggning. - Regeringsrätten (2004-04-07, Nordborg, Eliason, Wennerström, Almgren, Kindlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 3 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall ansökan om rättsprövning ges in till den domstol som skall pröva ansökan. Den skall ha kommit in dit inom tre månader från dagen för beslutet. - C.E:s och J.B:s ansökningar om rättsprövning av regeringens beslut den 27 februari 2003 kom in till Regeringsrätten den 7 juli 2003 och således inte inom föreskriven tid. Ansökningarna skall därför avvisas. - Av 1 § lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökandena angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Vad sökandena anfört visar inte att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det bedömningsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar C.E:s och J.B:s ansökningar. - Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2004-03-03, I. Larsson)

*REGI

*INST