RÅ 2004:57

Domskäl

Länsrätten i Stockholms län (2003-10-28, ordförande Lagercrantz) yttrade: Enligt 17 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL, får skattemyndigheten bevilja anstånd med inbetalning av skatt 1. om det kan antas att den skattskyldige kommer att få befrielse helt eller delvis från skatten, 2. om den skattskyldige begärt omprövning av eller överklagat ett beskattningsbeslut och det är tveksamt om den skattskyldige kommer att bli skyldig att betala skatten, eller 3. om den skattskyldige begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller ett sådant beslut överklagats och det skulle medföra betydande skadeverkningar för den skattskyldige eller annars framstå som oskäligt att betala skatten. - Av 17 kap. 2 a § SBL, som trädde i kraft den 1 juli 2003, framgår att även om förutsättningarna i 2 § inte är uppfyllda skall skattemyndigheten efter ansökan av den skattskyldige bevilja anstånd med betalning av skattetillägget, om den skattskyldige har begärt omprövning av eller till länsrätten överklagat skattetilläggsbeslutet eller beslutet i den fråga som föranlett skattetillägget. Detta gäller dock inte vid begäran om omprövning, om den skattskyldige tidigare har beviljats anstånd med betalningen av skattetillägget enligt denna paragraf i avvaktan på skattemyndighetens omprövning avseende samma fråga. - Anståndstiden skall bestämmas till dess att skattemyndigheten har meddelat beslut i omprövningsärendet eller längst tre månader efter dagen för detta beslut eller, vid överklagande till länsrätten, till dess att länsrätten har meddelat beslut med anledning av överklagandet eller längst tre månader efter dagen för detta beslut. - Av förarbetena till de nya bestämmelserna om anstånd i 17 kap. SBL (prop. 2002/03:106 s. 223) framgår bl.a. följande. Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna om anstånd skall tillämpas fr.o.m. dagen för bestämmelsernas ikraftträdande, dvs. den 1 juli 2003. Det innebär att anstånd med skattetilläggsbeloppet skall medges i de fall den skattskyldige begär anstånd i samband med att han begär omprövning av eller överklagar ett beslut till länsrätten i de fall begäran om omprövning eller överklagande inkommer efter den 30 juni 2003. - - - Länsrätten gör följande bedömning. - Den nya bestämmelsen i 17 kap. 2 a § SBL innebär att om den skattskyldige när han begär omprövning av skattemyndighetens taxerings-, beskattnings- eller skattetilläggsbeslut även begär anstånd med att betala skattetillägget, skall den skattskyldige få anstånd med att betala skattetillägget till dess att skattemyndigheten omprövat sitt beslut. På samma sätt skall den skattskyldige vid begäran om anstånd med att betala skattetillägg i samband med överklagande till länsrätt av skattemyndighetens beslut om taxering, beskattning eller skattetillägg medges anstånd med att betala skattetillägget till dess länsrätten prövat överklagandet. Principen om omedelbar verkställighet av beslut om skattetillägg har dock behållits (se prop. 2002/03:106 s. 183). - Bestämmelsen trädde i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas fr.o.m. dagen för ikraftträdandet. Det innebär att anstånd med skattetilläggsbeloppet skall medges i de fall den skattskyldige begär anstånd i samband med att han begär omprövning av eller överklagar ett beslut till länsrätten i de fall begäran om omprövning eller överklagandet kommer in efter den 30 juni 2003 (jfr prop. 2002/03:106 s. 223). M.N:s överklagande kom in före den angivna tidpunkten och det saknas därför förutsättningar att medge anstånd med stöd av den nya bestämmelsen i 17 kap. 2 a § SBL. Inte heller i övrigt har tillräckliga skäl att medge anstånd kommit fram. - Överklagandet avslås.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm (2003-11-18, Jansson, Wijkman, referent, Skeppstedt) yttrade: Vad gäller frågan om 17 kap. 2 a § SBL är tillämplig i detta mål gör kammarrätten följande bedömning. M.N. har gjort gällande att paragrafen är tillämplig om förutsättningarna i denna är uppfyllda oavsett när de har uppfyllts. Enligt kammarrättens mening kan paragrafen, tillsammans med bestämmelsen om dess ikraftträdande, även läsas på så sätt att paragrafen är tillämplig endast om förutsättningarna i paragrafen har uppfyllts efter det att denna trätt i kraft. I detta hänseende är paragrafens ordalydelse således oklar. Någon övergångsbestämmelse som anvisar hur paragrafen skall tillämpas i detta avseende finns inte. - Av de i länsrättens dom nämnda förarbetena framgår dock tydligt vad regeringen har haft för avsikt vad gäller tillämpningen av 17 kap. 2 a § SBL, nämligen att paragrafen skall vara tillämplig i de fall den skattskyldige begär anstånd i samband med att han - såvitt nu är av intresse - överklagar ett beslut till länsrätten om överklagandet inkommer efter den 30 juni 2003. Mot detta har skatteutskottet inte haft något att erinra (2002/03:SkU16). Kammarrätten finner att en tolkning av paragrafen i enlighet härmed ryms inom dess ordalydelse. Med hänsyn till detta och att det, enligt kammarrättens mening, inte finns någon annan tolkning av hur paragrafen skall tillämpas som ligger närmare dess ordalydelse, finner kammarrätten att 17 kap. 2 a § SBL skall tillämpas i enlighet med vad som nämns i förarbetena till paragrafen. - Det är i målet ostridigt att M.N:s överklagande kom in till länsrätten före den 1 juli 2003 varför 17 kap. 2 a § SBL inte är tillämplig i detta mål. Det har inte i övrigt framkommit tillräckliga skäl för att medge anstånd. - Kammarrätten avslår överklagandet.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten medger, med ändring av kammarrättens dom, M.N. anstånd med betalning av de skattetillägg som påförts henne genom skattemyndighetens taxeringsbeslut den 17 december 2001 avseende taxeringsåren 1999 och 2000. Anståndet gäller till dess tre månader förflutit efter dagen för länsrättens beslut i anledning av hennes överklagande av nämnda beslut.

Regeringsrätten beviljar M.N. ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. för kostnader i Regeringsrätten med 7 500 kr.

Föredraget 2004-03-31, föredragande Malmgren, målnummer 8492-8493-03