RÅ 2005 not 137

Not 137. Ansökan av P.H. m.fl. om rättsprövning av ett beslut om antagande av detaljplan. -Miljö- och byggnadsnämnden i Karlskrona kommun (2002-11-13) beslöt att anta detaljplan för fastigheten Verkö 3:1. Antagandet av detaljplanen syftade till att möjliggöra ett uppförande av en förskola med två avdelningar inom ovan nämnda fastighet. För området gällde en detaljplan från 26 mars 1971 som redovisade området som parkmark. I den fördjupade översiktsplanen för Verkö, antagen i mars 1997, angavs att ingen ny bostadsbebyggelse borde tillkomma öster om Verkövägen. Kommunen ansåg att förskolan utgjorde ett komplement till befintlig bebyggelse. - Kommunens beslut att anta detaljplanen överklagades av flera villaägare inom kv. Solstrimman. - Ägarna till fastigheterna motsatte sig det antagna beslutet och yrkade att förskolan förlades på annan plats. Till stöd för sin talan anförde de bl.a. följande. Anledningen till invändningen mot placeringen var att en placering på föreslagen plats kommer att få en negativ inverkan på miljön och trafiksäkerheten på Stenskärsvägen samt att trafikmängden på Stenskärsvägen kommer att öka med 200 procent och att trafikmiljön inom området blir farlig. Detta beroende på sluttningarna från samtliga tre nedfarter, (från väster mot Stenskärsvägen) samt att det vid flera korsningar finns flera uppvuxna häckar vilka ger en nedsatt sikt. De anser även att det är olämpligt att tyngre fordon skall köra igenom hela området och behöva använda den sista uppfarten av Stenskärsvägen i öst-västlig riktning för att sedan backa tillbaka på vändplanen mot den föreslagna förskolan. Det anfördes även att intentionerna i översiktsplanen inte överensstämde med planförslaget och ifrågasatte hur förslaget kunde ses som en komplettering till befintlig bebyggelse då man ersatte parkmark med bebyggelse. - P.H. och E.T.H. anförde i skrivelse utöver det nyss sagda att de kände sig oroliga för frisläppning av radon vid sprängning och ett obehag över att tomtgränsen ändrades upp till 5-6 meter vilket innebar att nybyggnaden kom att ligga nära deras fastighet. - A.P. och S.P. ägare till fastigheten Verkö 3:147 yrkade att länsstyrelsen skulle besluta att upphäva Miljö- och byggnadsnämndens antagandebeslut och anförde följande. Om parkmarken i nuvarande plan exploateras försvinner hela charmen och de förutsättningarna som fanns då de köpte huset. Den enda utsikten de har är mot parkområdet eftersom det finns ett stort berg på andra sidan huset. Vidare angav de att de vid ett genomförande av antagen plan ville få huset värderat och att Karlskrona kommun löste in fastigheten. - Länsstyrelsen i Blekinge län (2003-09-12) som den 3 december 2002 beslutat att, med stöd av 12 kap. 2 § plan- och bygglagen, inte pröva kommunens antagandebeslut, beslöt att avslå överklagandena med följande motivering. Den aktuella detaljplanen syftar till att tillgodose behovet av en förskola på Verkö i anslutning till befintlig bebyggelse. Planområdet omfattar ca 0,4 ha och är beläget på den nordöstra delen av Verkö. - Trafiksäkerhetsfrågor vid Toras väg och Stenskärsvägen och påverkan på miljön - Länsstyrelsen finner att ett genomförande av planen kommer att innebära förändringar för de boende i området och att en ökning av trafiken är oundviklig. I samband med kommunens upprättande av detaljplanen för Verkö 3:1 har länsstyrelsen haft synpunkter angående trafiksäkerhetsfrågorna. Länsstyrelsen har i samrådsyttrandet uttalat att det är viktigt att beakta större fordons in- och utlastning vid vändplanen men bedömt att det inte skulle få en sådan negativ effekt i området att planen ej kan genomföras. Tekniska förvaltningens trafikavdelning har bedömt att det i dagsläget inte finns något behov av särskilda trafiksäkerhetslösningar på Stenskärsvägen och att backrörelserna kommer att vara begränsade vid ett genomförande av planen. Kommunen har vidtagit åtgärd (borttagande av östra trottoaren) vid vändplatsen för att bredda vändplanen. Även bortsett från förskolans tillkomst är det (se 3 kap. 17 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL) av yttersta vikt att underhålla uppväxta häckar som kan påverka sikten i området och i korsningarna på Stenskärsvägen. Ansvaret för detta ligger främst på de enskilda fastighetsägarna. - De långsiktiga utvecklings- och markanvändningsfrågorna behandlas i första hand i kommunens översiktsplanering men även inom ramen för detaljplanering. I Karlskrona kommuns översiktsplan från 1997 är området inte utpekat för bostadsändamål eller annan bebyggelse. Kommunen anser emellertid att förskolan är en komplettering av befintlig bebyggelse. En översiktsplan skall vara vägledande för kommunerna men är inte bindande (1 kap. 3 § PBL) för myndigheter och enskilda. Kommunen har därmed möjlighet att föra fram andra förslag än vad gällande översiktsplan redovisar. Dessutom kan det för kommunen skapas nya förutsättningar, vilket ibland kan föranleda oförutsedda förändringar. - Platsen för den planerade förskolan är i den nu gällande planen avsatt som parkmark. Den har inga dokumenterade eller i övrigt kända naturvärden. Det är oundvikligt att utsikten främst för fastigheterna i söder kommer att påverkas genom att parkområdet tas i anspråk. I den närmaste omgivningen finns grönområden och friytor, varför en exploatering på parkmarken bedöms vara godtagbar. Planförslaget innebär även att en planbestämmelse (NATUR) införs i förslaget nordost om förskolan och öster om fastigheten Verkö 3:134. Vegetationen i parken närmast den befintliga bebyggelsen (i väster och söder) ska, enligt planbeskrivningen, sparas i den mån det är möjligt. - Särskilt om klagomålen från P.H, och E.T.H. - Marken i planområdet är angivet som riskområde för radon klass 1- område där klart förhöjda strålningsnivåer kan påträffas. Om radongas når fri utomhusluft t.ex. vid sprängning späds den till mycket låg koncentration. Kommunen har i planbeskrivningen redovisat att de bergknallar som finns i området bör bevaras. I och med att sprängning undviks vid byggnationen sker inget ökat läckage av radongas till fri utomhusluft. Kommunens miljökontor utför mätning av radongas inomhus. Hygieniskt gränsvärde enligt Socialstyrelsens rekommendationer för bostadsutrymmen är 200 Bq/m3, uppmätt under eldningssäsong. - Förskolans placering innebär att avståndet mellan klagandenas bostadshus och förskolan blir ca 30 meter. I planförslaget behålls även ett ca 20 meter brett naturområde där vegetationen ska bevaras. Förskolans föreslagna placering bedöms inte få sådan inverkan på klagandenas fastighet att planen på grund härav inte skulle kunna antas. - Särskilt om klagomålen från A.P. och S.P. - Den tilltänkta förskolan uppförs i ett parkområde. Parkområdet består främst av större sten och sly och ligger på en lägre nivå än klagandenas fastighet. Avståndet mellan klagandenas bostadshus och förskolebyggnaden blir vid ett genomförande ca 20 meter. Enligt samrådsredogörelsen har kommunen efter samrådet utökat avståndet mellan bostadshuset och förskoletomten. Detta innebär att avståndet mellan A. och S.P:s bostadshus och förskoletomten uppgår till ca 6,0 meter. Området för den planerade förskolan ligger dessutom på en lägre nivå än fastigheten Verkö 3:147 varför insynen från skolan inte kan anses vara störande. - Sammanfattningsvis finner länsstyrelsen att detaljplanens genomförande kommer att förändra närmiljön för de klagande genom en etablering av en förskola och att en trafikökning i området är ofrånkomlig. Det kan dock inte anses föreligga skäl för att anta att planförslagets genomförande innebär sådana olägenheter för omgivningen att antagandebeslutet bör upphävas. Överklagandena bör därför lämnas utan bifall och kommunfullmäktiges antagandebeslut fastställas. - P.H. och E.T.H. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. - P.H. och E.T.H. anförde bl.a. följande. De är inte emot ett dagis på Verkö. Däremot är de starkt emot beslutet att lägga ett dagis på Stenskärsvägen. Stenskärsvägen är en återvändsgata längst ner i ett äldre villaområde. Vägen korsas av två gator, Grytstigen och Grävlingstigen. Trafiken kommer att öka drastiskt vilket kommer att öka olycksrisken i området. De känner stark oro med tanke på alla småbarn i området. De ifrågasätter bl.a. hur den tunga trafiken med dagliga leveranser skall lösas. De tror att problem även uppstår för biltrafiken. Uppskattningsvis kommer cirka 20-30 bilar nästan samtidigt att lämna och hämta barn på dagiset. De ifrågasätter om det finns tillräckligt med parkeringsplatser och utrymme för personal och föräldrar så att det inte blir blockeringar på deras in- och utfarter. De oroar sig också för miljön som kommer att bli sämre. En så pass stor ökning av biltrafiken som upp till 200 procent kan inte vara realistisk med tanke på att det trots allt är en återvändsgata i ett äldre villaområde och inte en genomfartsled. Utsläpp av hälsofarliga ämnen kommer att öka rejält, med onödiga starter och stopp som det kan bli, om det inte finns tillräckligt med utrymme för enkel hämtning och lämning av barnen. Parkområdet som finns i dag kommer med nuvarande detaljplan att förändras drastiskt. Området är klassat som parkområde sedan 1973. De anser att dagiset bör läggas vid redan befintlig skola, Verköskolan. Där finns utrymme för såväl nybyggnation som lekområde för barnen. Från trafiksäkerhets- och miljösynpunkt är det bättre att lägga dagiset vid Verköskolan. De vill även trycka på att tekniska nämnden, tekniska förvaltningen, de borgerliga partierna m.fl. inte ser ett annat alternativ än det nu föreslagna. - A.P. och S.P. yrkade att länsstyrelsens beslut skulle upphävas. Som stöd härför anförde de bl.a. följande. De var vid husköpstankarna tveksamma att bosätta sig i ett så tätbebyggt villaområde. Efter närmare granskning av området fann de i parkområdet (granne till deras fastighet Verkö 3:147) ett stort attraktionsvärde, dels som en oas mellan husen och nästa villaområde, dels som ett stimulerande lekområde, en unik skogsdunge utan de redskap som en vanlig lekpark erbjuder. Om detta område nu skall exploateras försvinner hela charmen och de förutsättningar som låg till grund för deras livs stora husaffär år 1995. Deras enda utsikt kommer att försvinna. Vid tiden då huset planerades/byggdes "sparade" man ett stort berg på ena sidan av huset. Berget utgör den mesta delen av deras tomt. Kommunen gav därför den dåvarande ägaren dispens att flytta huset mot det aktuella parkområdet. Tar man ingen hänsyn till denna givna dispens förlorar man den helhetssyn som låg till grund för såväl deras som husbyggarnas bedömning av trivseln och charmen med huset. Det var parkområdet som avgjorde deras beslut att genomföra köpet. Varken de eller någon tjänsteman på kommunen kunde förutse att en nybyggnation med stängsel skulle uppföras någon meter från deras hus. De framför att det minsta de kan begära är att någon beslutande tjänsteman skaffar sig en helhetsbild om deras förhållanden. Om de inte får förståelse för sina synpunkter ser de ingen annan lösning än att de får värdera huset och att Karlskrona kommun löser in deras fastighet. - Övriga klagandenhänvisade till vad som tidigare anförts i ärendet och framhöll bl.a. följande. Det är positivt att en förskola kan byggas på Verkö. De motsätter sig dock det nu antagna beslutet, som skulle innebära uppförandet av en ny förskola strax nordost om befintlig vändplan vid Stenskärsvägen. Ökningen av trafiken och att man får färdas genom hela området för att komma till den aktuella vändplanen skulle medföra en kraftig och negativ inverkan på miljön inom hela området. Trafikmiljön inom området är speciellt farlig genom att man har sluttning från samtliga tre nedfarter från väster mot Stenskärsvägen. Sikten är nedsatt vid flera korsningar genom uppvuxna häckar. Det innebär dessutom alltid en risk att från Stenskärsvägen köra ut på Toras väg, eftersom den sluttar från hyreshusen i öster och är mycket mer trafikerad än Stenskärsvägen i dagsläget. Problem kommer även att uppstå vid lämning och hämtning av barnen på dagis samt vid gods- och varutransporter. En mycket starkt bidragande orsak till deras ställningstagande är att befintlig parkmark skulle komma att tas i anspråk. Parkområdet ligger i direkt anslutning till deras villaområde som uppfördes under åren 1972 och 1973. De framhåller också att enligt Karlskrona kommuns översiktsplan skall ingen nybyggnation, utöver Östra Backen, ske öster om Verkövägen. Kommunen vidgår detta genom att kalla nybyggnation av förskola komplettering till nuvarande bebyggelse. De har svårt att förstå att en förskola, som kan placeras på andra betydligt bättre ställen inom Verköområdet, blivit ett komplement till bebyggelse och kan ersätta ett parkområde, som de anser är och har varit det verkliga komplementet till bebyggelsen i 30 år. De påpekar att tekniska förvaltningen i slutet av augusti 2002 har uttalat sin tveksamhet till den föreslagna placeringen av förskola med hänsyn till att befintlig parkmark tas i anspråk samt trafikmiljön. Med anledning av detta har tekniska nämnden i beslut den 22 oktober 2002 förordat och föreslagit en placering söder om Toras väg för en förskola i stället för föreliggande planförslag. De ifrågasätter vidare, i några närmare redovisade punkter, riktigheten i samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer till inkomna yttranden. De delar inte heller samhällsbyggnadsförvaltningens uppfattning i den checklista över miljökonsekvensbeskrivning som erhållits med översänt beslutsunderlag. De hävdar även att 2-4 kap.miljöbalken är tillämpliga i ärendet. - A.A. m.fl. hade vidare den 6 april 2005 kommit in med en skrivelse och ett fotografi över planområdet. - Regeringen (Miljödepartementet, 2005-04-28) avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut följande. Regeringen finner att detaljplanen inte kan anses medföra sådana olägenheter för klagandena att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klagandena anfört bl.a. om trafikförhållandena på Stenskärsvägen, vald plats för skolan eller påverkan på närmiljön i området utgör inte skäl för att regeringen med anledning av överklagandena skall upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller att vad klagandena framfört om kommunens bedömning eller deras invändningar i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandena bör därför avslås. - J.N. och P.H. m.fl. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Vidare yrkade de att regeringens beslut tills vidare inte skulle gälla (inhibition). De anförde bl.a. följande. I likhet med vad som tidigare anförts är de positiva till att en förskola byggs på Verkö. De motsätter sig dock det nu antagna beslutet. Den planerade förskolan kommer att få en kraftig och negativ inverkan på trafik och miljö i hela området. För att nå förskolan kommer man att behöva färdas genom hela bostadsområdet ner till vändplatsen och biltrafiken kommer att öka med mer än 200 procent. Problem kommer att uppstå på morgnar och eftermiddagar då barnen skall lämnas och hämtas. Vidare överensstämmer detaljplanen inte med översiktsplanen. Slutligen strider lokaliseringen mot 2-4 kap.miljöbalken. - Regeringsrätten (2005-11-08, Nordborg, Dexe, Nord, Hamberg, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. J.N. har inte varit part hos regeringen. Av handlingarna framgår inte heller att han av annan anledning skall anses ha varit saklegitimerad i regeringsärendet. J.N:s ansökan skall därför avvisas. - Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - De i målet tillämpliga bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10) och miljöbalken är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som finns i planärenden eller att det vid handläggningen förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Vid denna utgång förfaller frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar J.N:s ansökan. - Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2005-10-05, J. Svensson)